Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter"

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt jämvikt på marknader och kan lösas efter Fö 2 med tillhörande litteratur. Uppgift 5-9 behandlar elasticiteter och kan lösas efter Fö 5 med tillhörande litteratur. Uppgift 1 Den här uppgiften gäller marknaden för varan X. Rita för varje deluppgift upp ett utgångsläge med efterfrågan, utbud, jämviktspris och jämviktskvantitet. Rita därefter in den eller de kurvor som ändrar sig. Markera till sist slutläget. a) efterfrågan minskar med 50 % b) nationalinkomsten ökar och X är en normal vara c) efterfrågan ökar på varan A som är en komplementvara till X d) kostnaden per producerad enhet stiger på grund av ökade energipriser e) de vinster som i utgångsläget görs av befintliga företag på marknaden lockar nya företag att etablera sig f) det blir en ovanligt regnig sommar g) produktionskostnaderna för vara B som är ett substitut till vara X stiger h) staten inför ett maximipris på varan X som ligger under det rådande marknadspriset för att stödja låginkomsttagare i) staten inför en subvention per producerad enhet till företagen på marknaden i syfte att stödja låginkomsttagare (titta särskilt noga i din lösning hur mycket priset ändras jämfört med hur stor subventionen per enhet är) j) staten sänker inkomstskatten för låginkomsttagare

2 Uppgift 2 P S P 01 D 0 Q 0 Q I figuren visas marknaden för majs i ett land ett visst år. a) Hur kan det komma sig att utbudskurvan är vertikal och inte har den vanliga positiva lutningen? b) Visa i figuren vad som händer på marknaden om efterfrågan ökar, exempelvis beroende på att majs efterfrågas för etanoltillverkning. c) Visa i figuren vad som händer på majsmarknaden om det i stället blir missväxt på grund av dåligt väder d) Visa i figuren vad som händer på marknaden under det innevarande året om i stället regeringen i syfte att stimulera majsproduktionen ger en subvention till odlarna Uppgift 3 a) Efterfrågekurvan visas av P=100-2Q Utbudskurvan visas av P=50+0,5Q Beräkna jämviktskvantiteten Q j och det jämviktpris P j som gäller på marknaden. Visa kurvorna och jämviktsläget i ett diagram. b) Efterfrågekurvan visas av P=5000-4Q Utbudskurvan visas av P=200+2Q Beräkna jämviktskvantiteten Q j och det jämviktpris P j som gäller på marknaden. Visa kurvorna och jämviktsläget i ett diagram.

3 Uppgift 4 a) På en marknad gäller att den av konsumenterna efterfrågade kvantiteten är en funktion av priset och kan uttryckas som Q=2500-0,25P den utbjudna kvantiteten från producenterna är också en funktion av priset och kan uttryckas som Q=P-1000 Beräkna jämviktskvantiteten Q j och det jämviktpris P j som gäller på marknaden. Visa kurvorna och jämviktsläget i ett diagram. b) på en annan marknad gäller följande funktioner: Q D = P Q S = 4P Beräkna jämviktskvantiteten Q j och det jämviktpris P j som gäller på marknaden. Visa kurvorna och jämviktsläget i ett diagram. Uppgift 5 a) Vid ett visst tillfälle så är priset på en vara 200 kronor och då efterfrågas 100 enheter. När priset sedan sänks till 100 kronor ökar den efterfrågade kvantiteten till 150 enheter. Rita upp efterfrågekurvan (linjär) i ett diagram och beräkna efterfrågefunktionen på formen P=m+kQ samt beräkna efterfrågans priselasticitet i utgångsläget. b) Vid priset 50 kronor så efterfrågas 375 enheter och vid priset 100 kronor så efterfrågas 250 enheter. Rita upp efterfrågekurvan i ett diagram och beräkna efterfrågefunktionen Q D = f(p) samt beräkna efterfrågans priselasticitet i utgångsläget. (delfrågorna om priselasticitet förutsätter att man läst in sig på det avsnittet, som kommer i Frank kapitel 4) Uppgift 6 Beräkna efterfrågans priselasticitet i följande fall: a) när priset på en vara sjönk med 15 % ökade efterfrågad kvantitet med 45 %.

4 b) till priset 100 kronor efterfrågades enheter. När priset höjdes till 105 kronor sjönk efterfrågan till enheter. c) i augusti kostar en tjänst 300 kronor. Det säljs 800 enheter per månad. I juli kostade samma tjänst 270 kronor och då såldes 900 enheter per månad. Uppgift 7 Efterfrågans priselasticitet är -0,5. a) är denna oelastisk, normalelastisk eller elastisk? b) Om priset höjs med 10 %, hur mycket ändras då den efterfrågade kvantiteten? c) Om det till priset 100 kronor efterfrågas enheter, hur många enheter efterfrågas då om priset höjs till 120 kronor? d) Priset på en miljöförorenande vara är kr/kg. Om man önskar halvera försäljningen, vilket pris ska man då ta ut? Uppgift 8 a) Regeringen överväger att minska konsumtionen av läskedrycker genom att införa en skatt på läsk. Efterfrågans priselasticitet är uppskattad till -0,5. Hur mycket måste priset öka, procentuellt sett, för att efterfrågan ska minska med 20 procent? b) Om priset på läsk istället skulle minska med 10 procent beräknas efterfrågan på saft minska med 5 procent samtidigt som efterfrågan på popcorn beräknas öka med 8 procent. Vad är saft och popcorn för typ av varor, och vad är korspriselasticiteten med avseende på läsk? c) Vid en ökning av nationalinkomsten med 2 procent beräknas efterfrågan på läsk förändras från liter till liter, vid samma pris. Vad är inkomstelasticiteten för läsk? Vad är läsk för typ av vara? d) Om priset på läsk skulle minska med 10 procent vill producenterna minska utbudet från liter till liter. Vad är utbudets priselasticitet? Uppgift 9 Vilken eller vilka elasticiteter kan man få ut i följande fall, och hur stora är i så fall elasticiteterna? a) när nationalinkomsten i landet ökade med 4 % ökade efterfrågan på vara A med 2 % b) när priset på vara B höjdes från 50 till 60 kronor ökade den utbjudna kvantiteten från 600 till 750 enheter och den efterfrågade minskade från 600 till 540 enheter

5 c) när priset på vara X höjdes med 10 % minskade försäljningen av vara Y från till enheter d) när fackföreningen för ingenjörer förhandlade upp lönen med 5 % så minskade arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft med 2 % medan det önskade antalet arbetade timmar bland landets ingenjörer ökade från 4 till 4,2 miljoner. e) när priset på bilar sjönk med 5 % så ökade försäljningen av vindrutetorkare på Biltema och i andra butiker med 4 %. När man ett år senare höjde priset på vindrutetorkare med 5 % påverkades inte bilförsäljningen alls. Uppgift 10 Utgå från de båda efterfråge- och utbudsfunktionerna i uppgift 4a. Hur stor är efterfråge- respektive utbudselasticiteten vid priset a) kr, b) kr, c) kr?

6 LÖSNINGAR Uppgift 1 P S P 01 P 1 D 1 D 0 Q 1 Q 0 Q a) Efterfrågekurvan flyttas inåt så att den vid varje pris går på halva avståndet mellan prisaxeln och den ursprungliga efterfrågekurvan. Då är efterfrågan 50 % av vad den var från början. P och Q minskar. Lösningarna till de fortsatta deluppgifterna ges utan diagram. Du klarar säkert att rita upp de och kolla att du tänkt rätt. Men träna på att rita om du är ovan på det, för det kommer att krävas på många kommande uppgifter. Eftersom vi här inte vet hur efterfrågan påverkas så är det godtyckligt om vi parallellförskjuter den inåt eller minskar den procentuellt, som ovan (vanligtvis brukar man nog parallellförskjuta den). b) efterfrågekurvan flyttas utåt; P och Q ökar (det gäller för en normal vara, undantaget är inferiora varor) c) efterfrågekurvan flyttas utåt; P och Q ökar d) utbudskurvan flyttas inåt (uppåt); P ökar och Q minskar e) utbudskurvan flyttas utåt (nedåt); P minskar och Q ökar f) ja det är frågan! Här kan allt hända: om det är utbudet av vissa grödor kan de regna bort och utbudet minska, andra grödor kan utbudet öka. Om X är campingmarknaden kommer efterfrågan att minska. Om X är museibesöksmarknaden kommer efterfrågan att öka. Väderleken kan påverka enskilda marknader på olika sätt; man måste lösa problemet på caseby-case-basis.

7 g) efterfrågekurvan flyttas utåt; P och Q ökar. (om detta sker på B-marknaden kommer priset på B att öka och kvantiteten minska. Då kommer i stället efterfrågan på substitutet X att öka.) h) varken efterfråge- eller utbudskurvorna förändras. Däremot uppstår ett efterfrågeöverskott som skillnaden mellan D och S till det nya priset som är lägre än jämviktspriset. i) utbudskurvan flyttas utåt (nedåt); P minskar och Q ökar. När du ritar upp det så ser du att priset sjunker mindre än subventionens storlek. Du ska ju flytta ner utbudskurvan lika mycket nedåt som subventionens storlek. Det beror på att för att producera mer så behöver producenterna en högre intäkt per enhet på grund av stigande marginalkostnader. En del av subventionen går åt till att täcka de högre produktionskostnaderna och endast en del blir över till att ge ett lägre pris. Man kan säga att producenter och konsumenter delar på att ta del av subventionen. (genom att ändra lutningen på D- och S-kurvorna kan man se att prissänkningen blir olika stor. Endast om S-kurvan skulle vara horisontell skulle priset sjunka lika mycket som subventionen (vi återkommer till detta senare i kursen). j) efterfrågekurvan flyttas utåt; P och Q ökar (det gäller återigen om X är en normal vara) I det här fallet får ju inte alla konsumenter ökad efterfrågan av X, men om låginkomsttagarna utgör en inte försumbar del av alla konsumenter så kommer den totala efterfrågan att påverkas. Om man roar sig med att jämföra h, i och j-uppgiften, som alla innehöll åtgärder för att gynna låginkomsttagare, kan man se att effekterna på marknaden blir helt olika. Det innebär ju i sin tur också effekter för alla de andra som konsumerar X. Genom såhär pass enkel analys kan effekterna av olika insatser från statens sida studeras. Uppgift 2 P S1 S0 P B P C P D D 1 D 0 Q C Q B,D Q a) Under loppet av ett år är utbudet av majs oberoende av priset. Man erhåller den skörd man får. (utbudskurvan går dock möjligtvis inte ner till x-axeln, då ett tillräckligt lågt

8 pris kanske gör att det inte lönar sig att skörda utan det är bättre att avstå helt) b) Om efterfrågan ökar förskjuts D-kurvan utåt till D 1. Priset stiger då (relativt kraftigt) medan skörden som sagt är opåverkad och utbudet därför lika stort. Bönderna kan lägga ökade intäkter i sin egen ficka. c) Missväxt minskar utbudet och utbudskurvan förskjuts till vänster (inåt) till S 1. Men kurvan är fortfarande vertikal, då det nya, mindre utbudet fortfarande är oberoende av priset. d) Eftersom skörden under året som sagt är opåverkbar så kommer utbudet givetvis att vara lika stort. Kurvan flyttas sas. rakt ner. Bönderna kan lägga subventionen i egen ficka. (på längre sikt kan det däremot stimulera till att öka odlingen av majs, men det är ju inte möjligt under det innevarande året, vilket var vad frågan gällde) Uppgift 3 a) Jämvikt är ju när utbud och efterfrågan är lika, alltså sätt ekvationerna lika med varann: 100-2Q=50+0,5Q =2,5Q flytta alla kända till ena sidan och okända till andra lös ut Q genom att dividera med 2,5 på båda sidor 50/2,5=Q Q=20 jämviktskvantiteten är alltså 20, sätt nu in det för att bestämma P P=100-2*20 (går lika bra att sätta in i den andra ekvationen!) P=60 alltså: jämviktspris är 60 och jämviktskvantitet 20 (kolla gärna genom att sätta in värdena i respektive ekvation) Rita sedan kurvorna genom att dels se skärningspunkten med prisaxeln: 100 för efterfrågekurvan och 50 för utbudskurvan. Utbudskurvan har lutningen 0,5 och efterfrågekurvan har lutningen -2. Tag samma skala på båda axlarna (då kan du rita med rätt lutning) och se så att den framräknade jämviktspunkten verkar stämma med figuren. b) Q = 800, P = med samma metod. Rita figuren med samma metod som i (a) Uppgift 4 a) i uppgift 3 uttrycktes ekvationerna som vi ska : på formen y=m+k*x. Men i ekonomiska sammanhang är ju inte priset en funktion av kvantiteten, utan kvantiteten en funktion av

9 priset. Därför borde vi egentligen ha P på x-axeln och Q på y-axeln men så gör man nu inte. Därför är det mer korrekt att skriva ekvationerna med kvantiteten som funktion av pris, men då blir det inte lika lätt att direkt se skärningspunkten på y-axeln ( m ) respektive lutningen ( k ). Vill man göra det så måste man skapa inversfunktionen, alltså vända på uttrycket. Låt oss först räkna ut jämvikten, precis som i uppgift ,25P = P ,25P = P = Sätt sedan in jämviktspriset P i endera funktionen och räkna ut Q Q = För att nu skapa inversfunktioner, dvs. vi vänder på uttrycket och gör priset till den beroende variabeln. Q = ,25P flytta över 0,25P = 2500-Q dela med 0,25 på båda sidor P = Q gör likadant med utbudsfunktionen, den blir P = Q För att sedan rita en figur kan vi använda inversfunktionen på samma sätt som i uppgift 3a: efterfrågekurvan skär P-axeln i och har lutningen 4 och utbudskurvan skär prisaxeln i och har lutningen 1. Om du ritar snyggt med samma skala på båda axlarna ser du enkelt både lutningen och att den jämviktspunkt du beräknat också stämmer i figuren! Bra gjort! b) Gör på samma sätt som i (a) P = kr, Q = st Inversfunktionerna: P = ,5Q P = ,25Q rita figur på samma sätt som i (a) Uppgift 5 a) Rita upp en figur med samma skala på axlarna och pricka in de två punkterna vi känner till.

10 För att bestämma efterfrågekurvan behöver vi dels riktningskoefficienten ( k ), dels skärningspunkten med P-axeln ( m ). Eftersom vi vet två punkter på en linje kan vi beräkna lutningen, som är dy/dx, eller i vårt fall dp/dq. (Observera att lutningen på en efterfrågekurva inte är samma som priselasticiteten! Lutningen är densamma längs hela linjen, just eftersom den är linjär, medan elasticiteten är olika längs hela linjen). När priset minskade med 100 så ökade kvantiteten med 50. dp/dq blir då -100/50, vilket är lika med minus två. Beräkna sedan skärningspunkten med P-axeln. Utgå från den första punkten. Om kvantiteten minskar från 100 till noll, dvs med hundra, vad blir då priset vid Q=0? Jo, eftersom lutningen är minus två så måste priset stiga dubbelt så mycket som kvantiteten minskar. dp/-100 = -2. dp blir då 200. Priset stiger alltså med 200 kronor från 200 till 400 för att kvantiteten ska minska från 100 till noll. Skärningspunkten med P-axeln blir 400: P = 400 2Q nu kan du rita in kurvan. Efterfrågans priselasticitet är procentuell förändring av kvantitet dividerat med procentuell förändring av pris: E P = (dq/q)/(dp/p) kvantiteten ökar med 50 % när priset minskar med 50 %! (50/-50) = -1. E P = -1 b) För att rita kurvan beräknar vi först lutningen dp/dq: -50/125 = -0,4 sedan skärningspunkten som blir 200. P = 200-0,4Q Efterfrågekurvan skär P-axeln i 200 och har lutningen -0,4, men nu ville emellertid den jobbige frågekonstruktören att vi skulle uttrycka det på rätt sätt, med kvantiteten som en funktion av pris, därför måste vi beräkna inversfunktionen 0,4Q = 200-P dela med 0,4 på båda sidor Q = 500 2,5P Här minskar priset med 50 % samtidigt som kvantiteten ökar med 50 %. Även här blir priselasticiteten lika med -1. a+b: lägg märke till att i båda fallen är priselasticiteten 1 och då är utgångsläget exakt mitt på efterfrågekurvan. Uppgift 6 Sätt in den procentuella förändringen: (dq/q)/(dp/p)

11 a) +45 %/-15% = -3 b) -7,5 %/+5% = -1,5 c) när priset ökade med en niondel minskade efterfrågan med en niondel. E P = - 1 Uppgift 7 Använd återigen uttrycket E P = (dq/q)/(dp/p) I den här uppgiften känner vi priselasticiteten och endera den procentuella förändringen av pris eller av kvantitet och söker den tredje. a) oelastiskt b) x/+10% = -0,5 x = -5 % efterfrågad kvantitet minskar med 5 % c) x/-20% = -0,5 x = -10% efterfrågad kvantitet minskar med 10 %, dvs till 4500 d) -50%/x = -0,5 x = +100% för att minska efterfrågan med 50 % måste man höja priset till det dubbla, alltså med 100 % på grund av den oelastiska efterfrågan. Uppgift 8 a) E P = (dq/q)/(dp/p). Vi känner till Ep (-0,5) och dq/q (-0,2), och vill ta reda på dp/p. Detta görs enklast genom att skriva om uttrycket för priselasticitet på följande sätt: dp/p = (dq/q)/ E P. dp/p = -0,2 / (-0,5) = 0,4 Priset måste öka med 40 procent. b) Saft: E SL = (dq S /Q S )/(dp L /P L ).Vi känner till dq S /Q S (-0,05) och dp L /P L (-0,1) E SL = -0,05 / (-0,1) = 0,5. Korspriselasticiteten för saft med avseende på läsk är 0,5. Saft är en substitutionsvara till läsk. Popcorn: E PL = (dq P /Q P )/(dp L /P L ).Vi känner till dq P /Q P (0,08) och dp L /P L (-0,1) E PL = 0,08 / (-0,1) = -0,8 Korspriselasticiteten för popcorn med avseende på läsk är -0,8. Popcorn är en komplementvara till läsk. c) E Y = (dq/q)/(dy/y). Vi känner till dy/y (0.02). dq/q = ( ) / = 0,015 E Y = 0,015 / 0,02 = 0,75. Inkomstelasticiteten för läsk är 0,75. Läsk är därmed en normal vara ( nödvändighetsvara ) d) E S = (dq/q)/(dp/p). Vi känner till dp/p (-0,1). dq/q = ( ) / = -0,05 E S = -0,05 / (-0,1) = 0,5

12 Utbudets priselasticitet är 0,5. Uppgift 9 a) inkomstelasticiteten: 2%/4% = +0,5 b) efterfrågeelasticiteten: -10/20 = -0,5 utbudselasticiteten: 25/20 = 1,25 c) korspriselasticiteten E YX = -10/10 = -1 (alltså komplementvaror) d) efterfrågeelasticiteten: -2/5 = -0,4 utbudselasticiteten: 5/5 = 1 e) korspriselasiciteten E VT BIL = 4/-5 = -0,8 E BIL VT = 0/5 = 0 (alltså komplementvaror) (alltså oberoende av varandra)(hur kan det komma sig: jo, knappast någon köper vindrutetorkare utan att ha bil, men eftersom vindrutetorkarkostnaden är så liten i relation till kostnaden för att köpa ny bil så påverkar en prisförändring knappast bilefterfrågan. Korspriselasticiteten behöver sålunda inte vara lika åt båda håll) Uppgift 10 Sätt in värdena i uttrycket för priselasticitet. Vi känner tre av fyra värden och kan då räkna ut det fjärde. I det här fallet kan vi inte skriva uttrycket som E P = (dq/q)/(dp/p) utan det måste skrivas om till E P = (dq/dp)*(p/q) en liten hjälp här är att dq/dp är det inverterade värdet av lutningen på linjen, som vi ju känner sedan uppgift 2 a) lutningen på efterfrågekurvan är -4 (se lösningen till uppgift 4a). Det inverterade värdet är då -1/4. Om priset är kronor är den efterfrågade kvantiteten 500 st. E P = (-1/4)*(8000/500)

13 E P = -4 så beräknar vi utbudselasticiteten på samma sätt. Lutningen på utbudskurvan är lika med 1. Inverterar vi ett så får vi ett! Om priset är kronor så är den utbjudna kvantiteten st. E S = 1*(8000/7000) E S = 1,14 b) E P = -1 E S = 1,25 c) E P = -0,25 E S = 2 Lägg märke till att när vi rör oss längs efterfrågekurvan från högt pris och liten kvantitet till lägre pris och högre kvantitet så minskar efterfrågans priselasticitet. Det motsatta gäller för utbudskurvan. Mitt på efterfrågekurvan, dvs vid hälften av den kvantitet där efterfrågekurvan når ner till Q-axeln, är alltid elasticiteten lika med ett. Detta är också den kvantitet där intäkterna maximeras, dvs om efterfrågans priselasticitet är ett kan producenten inte öka intäkterna varken genom att höja eller sänka priset. (för vinsten spelar dock även kostnaderna in, så det är inte den kvantiteten som ger företaget maximal vinst).

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

Övningar i prisbildning

Övningar i prisbildning Övningar i bildning 1. a) Vilken av nedanstående kurvor visar efterfrågan på nödvändighetsvaran mjölk? A B b) Är efterfrågan på mjölk känslig? 2. Diagrammet visar marknaden för begagnade damcyklar utan

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning Uppgift 1 Är följande påståenden sanna eller

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-11-09 Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013 08 29 Tid: 9.00 14.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Inledning Utbud och efterfrågan är centrala begrepp inom nationalekonomi och grundläggande byggstenar för att förstå hur en marknadsekonomi fungerar.

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-08-31 Emma Rosklint Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk

Läs mer

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn:

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn: 9- Koordinatsystem och funktioner. Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig vad ett koordinatsystem är och vilka egenskaper det har. I ett koordinatsystem kan man representera matematiska funktioner

Läs mer

Observera att alla funktioner kan ritas, men endast linjära funktioner blir räta linjer.

Observera att alla funktioner kan ritas, men endast linjära funktioner blir räta linjer. 1 Matematik som verktyg Antag att vi har en funktion som är en rät linje, y = 1 3x. Eftersom relationen mellan x och y är linjär räcker det med att vi hittar två punkter (två talpar) på linjen för att

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden

Läs mer

F 5 Elasticiteter mm.

F 5 Elasticiteter mm. F 5 Elasticiteter mm. 2011-11-14 Elasticiteter mm Elasticiteter - Efterfrågans priselasticitet - Inkomstelasticitet - Korspriselasticitet - Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori Uppgift 1 Bertil har en inkomst på 1 000 kr i månaden som han använder

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25.

INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25. INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25. Moment i denna handout: *Nationalekonomins grundprinciper: Läs: kap. 1 i PR. *Utbud, efterfrågan och marknadsjämvikt vid perfekt konkurrens: Läs

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER ELASTICITETER Upplägg Definition Priselasticitet Beräkning Tolkning Korspriselasticitet Inkomstelasticitet Utbudselasticitet Definition Elasticiteten anger någontings känslighet med avseende på något annat

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Det gemensamma urvalsprovet 2015 för Handelshögskolan vid Åbo Akademi och Hanken Svenska handelshögskolan

Det gemensamma urvalsprovet 2015 för Handelshögskolan vid Åbo Akademi och Hanken Svenska handelshögskolan Finansiell ekonomi et gemensamma urvalsprovet 2015 för esvara alla delfrågor genom att kryssa för det korrekta alternativet på den separata svarsblanketten för flervalsfrågorna. Svara på frågorna utgående

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1. PASS 9. OLIKHETER 9. Grundbegrepp om olikheter Vi får olikheter av ekvationer om vi byter ut likhetstecknet mot något av tecknen > (större än), (större än eller lika med), < (mindre än) eller (mindre än

Läs mer

PRISMEKANISMEN (S.40-52)

PRISMEKANISMEN (S.40-52) PRISMEKANISMEN (S.40-52) DET SAMHÄLLSEKONMISKA KRETSLOPPET Företag Betalning Varor och tjänster Arbete, kapital och naturresurse r Löner, vinster, räntor Hushåll 1. Vad skall produceras? 2. Hur skall det

Läs mer

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi TENTAMEN I Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori FREDAGEN DEN 10 JUNI 2011, KL 8-13 SAL

Läs mer

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator: Namn Personbeteckning - Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Bestäm huruvida följande påståenden stämmer, inte stämmer eller huruvida

Läs mer

P * Låg marginell betalningsvilja D Q

P * Låg marginell betalningsvilja D Q Analys av perfekt konkurrens marknader del 2: Effekter av statliga regleringar och skatter på konsument- och producentpris vid perfekt konkurrens. Reviderad: 27/11. Skatter diskuteras i kap. 8 i PR. Konsumentöverskott

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6) Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, erloff upplaga 5 och 6) erloff upplaga 5: övningsuppgift 1, 24 och 33 (kapitel 2). erloff upplaga 6: övningsuppgift 2, 3 och 37 (kapitel 2) Del 1: Utbud, efterfrågan

Läs mer

Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen

Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi Marknadsanalys och reglering 730G66 Peter Andersson Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen Dessa uppgifter är ägnade att öva kunskaperna när det gäller

Läs mer

MONOPOLISTISK KONKURRENS

MONOPOLISTISK KONKURRENS MONOPOLISTISK KONKURRENS Likartade men unika produkter (ofta märkesvaror) begränsat monopol Många små företag, inga hinder för nyetablering påminner om fullständig konkurrens Det unika: smak utseende kvalitet

Läs mer

http://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts.

http://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts. Dokumentet är från sajtsidan Matematik: som ingår i min sajt: http://www.leidenhed.se/matte.html http://www.leidenhed.se Minst och störst Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att

Läs mer

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

F5 Elas(citeter mm. 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se

F5 Elas(citeter mm. 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se F5 Elas(citeter mm 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se F5 Elas(citeter mm Elas(citeter E;erfrågans priselas(citet Inkomstelas(citet Korspriselas(citet Utbudselas(citet Konsumentöversko5 Asymmetrisk informa(on

Läs mer

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000.

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000. Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 17.6.2002 Uppgift 1 (8 poäng) Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns

Läs mer

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi TENTAMEN I Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori MÅNDAGEN DEN 22 AUGUSTI 2011, KL 14-19

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET HT 2012

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET HT 2012 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Pernilla Ivehammar ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET

Läs mer

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 6

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 6 Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 000 kurs A, kapitel Kapitel.1 101, 10, 10 Eempel som löses i boken. 104, 105, 10, 107, 108, 109 Se facit 110 a) Ledning: Alla punkter med positiva

Läs mer

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Tentamen förslag till lösningar

Tentamen förslag till lösningar Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan.

Läs mer

Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng.

Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng. Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng. Fråga 1. 15 poäng. Varje flervalsfråga ger 1 poäng vid rätt svar. 1 poäng vid fel svar.

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall 1 LINKÖINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL Jan Lindvall 2 Sverige brukar i vissa sammanhang kallas för en liten, öppen ekonomi". Med detta uttryck menar man att Sverige dels är förhållandevis

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster

Läs mer

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S.

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S. Uppgift 1 a) Uppgifter om produktion per timme ger nedanstående: Antal timmar/enhet: Alternativkostnader Stål Textil Stål Textil A 0,5 0,2 2,5T 0,4S B 0,1 0,05 2T 0,5S A har komparativa fördelar för T,

Läs mer

Sidor i boken 110-113, 68-69 2, 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom

Sidor i boken 110-113, 68-69 2, 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom Sidor i boken 110-113, 68-69 Räkning med polynom Faktorisering av heltal. Att primtalsfaktorisera ett heltal innebär att uppdela heltalet i faktorer, där varje faktor är ett primtal. Ett primtal är ett

Läs mer

Samhällsekonomiska effekter vid genomförandet av en budgetneutral förändring av momssatsstrukturen metoder och utgångspunkter

Samhällsekonomiska effekter vid genomförandet av en budgetneutral förändring av momssatsstrukturen metoder och utgångspunkter Samhällsekonomiska effekter vid genomförandet av en budgetneutral förändring av momssatsstrukturen metoder och utgångspunkter av Mats Morin Bilaga 5 Innehåll 1. Inledning 2. Utbudsförhållanden 2.1 Produktionsteknologins

Läs mer

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou INSTITUTIONEN FÖR NATIONALEKONOMI MED STATISTIK Handelshögskolan vid Göteborgs universitet FK MIKROTEORI N \: ~ 1-ou 2012-03- 22 Kl: 08.00-14.00 Denna tentamen består av 6 st frågor om sammanlagt 60 poäng.

Läs mer

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Hur bestäms resursfördelningen i en marknadsekonomi? Utbud, efterfrågan priser Bakom detta ligger i sin tur beslut av enskilda företag och hushåll, marknadskrafterna

Läs mer

varandra. Vi börjar med att behandla en linjes ekvation med hjälp av figur 7 och dess bildtext.

varandra. Vi börjar med att behandla en linjes ekvation med hjälp av figur 7 och dess bildtext. PASS 8 EKVATIONSSYSTEM OCH EN LINJES EKVATION 8 En linjes ekvation En linjes ekvation kan framställas i koordinatsystemet Koordinatsystemet består av x-axeln och yaxeln X-axeln är vågrät och y-axeln lodrät

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen.

(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen. (1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen. (2)Marknadsekonomi: Marknaden bestämmer pris och utbud. (3)Planekonomi: Staten bestämmer pris och utbud. (4) a) Marknadshushållning: Det

Läs mer

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel 2012-02-07 Detta dokument är ett räkneexempel som har tagits fram som stöd i argumentationen för en motion till Naturskyddsföreningens riksstämma år 2012. Motionen

Läs mer

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen Blanchard kapitel 7 Ekonomin påp medellång sikt Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas

Läs mer

MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN)

MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN) MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN) - FULLSTÄNDIG KONKURRENS - MONOPOL - MONOPOLISTISK

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

Mikroteori med tillämpningar, långsam studietakt EC1112 Lars Vahtrik 15 poäng Söndagen 3 juni timmar [09:00-14:00]

Mikroteori med tillämpningar, långsam studietakt EC1112 Lars Vahtrik 15 poäng Söndagen 3 juni timmar [09:00-14:00] ~ -j)! Swt:'Q ~ "' :r 7,.,.._o '\-1) + c;~ Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen Kursens namn: Kurskod: Examinator: Högskolepoäng: Tentamensdatum: Tentamenstid: Mikroteori med tillämpningar,

Läs mer

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p) Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00 Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ. Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och

Läs mer

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014 Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 7 Logaritmer 9 6 Facit 0 Repetitionsuppgifter

Läs mer

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans

Läs mer

SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Jan Lindvall 1 Innebörden av samhällsekonomisk effektivitet Vid en given tidpunkt förfogar varje samhälle 1] över en bestämd mängd resurser. Det ekonomiska system man använder

Läs mer

En trafikmodell. Leif Arkeryd. Göteborgs Universitet. 0 x 1 x 2 x 3 x 4. Fig.1

En trafikmodell. Leif Arkeryd. Göteborgs Universitet. 0 x 1 x 2 x 3 x 4. Fig.1 10 En trafikmodell Leif Arkeryd Göteborgs Universitet Tänk dig en körfil på en landsväg eller motorväg, modellerad som x axeln i positiv riktning (fig.1), och med krysset x j som mittpunkten för bil nummer

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7, högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 1/6 201 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Lär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium

Lär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium Krister Ahlersten Lär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium Studentia 2006 Krister Ahlersten och Studentia Ladda ner kompendiet gratis på ISBN 87-7681-023-2 Studentia Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer

Matematik Åk 9 Provet omfattar stickprov av det centrala innehållet i Lgr-11. 1. b) c) d)

Matematik Åk 9 Provet omfattar stickprov av det centrala innehållet i Lgr-11. 1. b) c) d) 1. b) c) d) a) Multiplikation med 100 kan förenklas med att flytta decimalerna lika många stg som antlet nollor. 00> svar 306 b) Använd kort division. Resultatet ger igen rest. Svar 108 c) Att multiplicera

Läs mer

FACIT version 121101 (10 sid)

FACIT version 121101 (10 sid) FACIT version 20 (0 sid) Frågor inom moment VM, Virkesmarknad, inom tentamen i kursen SG006: Skogsindustriell försörjningsstrategi För frågorna inom moment VM gäller följande: Totalt antal poäng är 8.

Läs mer

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser F1 NATIONALEKONOMI (ECONOMICS) Vetenskapen om hur samhällen använder sina knappa resurser. Knapphet Resurser Knappa resurser VAL => resursfördelningsprocess => VÄLFÄRD Olika sätt att studera resursfördelningen:

Läs mer

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 20 augusti 2010 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 2010 08 20 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D. Övning 6 den 27 september 2011 Producentteori FRANK kap. 12-13 1. Ange fem möjliga orsaker till att ett företag kan ha en monopolställning. Svar: Kontroll över viktiga insatsvaror, Stordriftsfördelar,

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Prov 4: Miljö- och naturresursekonomi Nationalekonomi och matematik

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Prov 4: Miljö- och naturresursekonomi Nationalekonomi och matematik Urvalsprovet består av två delar. Del 1 består av essäfrågor i nationalekonomi. Del 1 bedöms med 0 30 poäng. Del innehåller uppgifter i matematik. För del 1 kan den sökande få 0 30 poäng. Minst 0 poäng

Läs mer

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare) SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor:

a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor: Lösningsförslag Uppgift 1 a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor: Kola 20 10 10 20 S Inte så lätt (för mig) att rita skalenligt

Läs mer

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Vilka faktorer avgör producenternas produktionsbeslut och vad konstituerar förutsättningarna på den perfekta konkurrensmarknaden? 1 Produktion på lång

Läs mer

Diagram. I detta kapitel lär du dig: m Diagrammets beståndsdelar. m Att skapa både inbäddat diagram och diagramblad. m Att ändra diagramform.

Diagram. I detta kapitel lär du dig: m Diagrammets beståndsdelar. m Att skapa både inbäddat diagram och diagramblad. m Att ändra diagramform. 1 Diagram Med diagram kan du presentera information på ett effektivt sätt. Eftersom datan visas grafiskt så kan betraktaren ta till sig mycket information på en gång. Microsoft Excel har ett kraftfullt

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C HÖSTEN 2009

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C HÖSTEN 2009 Anvisningar Provtid Hjälpmedel Provmaterialet Provet Poäng och betygsgränser NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C HÖSTEN 009 40 minuter för Del I och Del II tillsammans. Vi rekommenderar att du använder

Läs mer

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och

Läs mer

Shakedown inför rallycross EM och SM.

Shakedown inför rallycross EM och SM. Shakedown inför rallycross EM och SM. Jag fick en inbjudan till Strängnäs där dom svenska EM- förarna i rallycross skulle hålla en presskonferens och shakedown inför 2007 säsong. Tanken att åka ner lockade

Läs mer

FLEX Lathund för semesterskuld 2016-05-20

FLEX Lathund för semesterskuld 2016-05-20 FLEX Lathund för semesterskuld 2016-05-20 Hur beräkning av semesterskuld fungerar i Flex Lön Detta dokument ger tipps och råd för hur du kan felsöka värden på semesterskuldslistan som du inte tycker stämmer.

Läs mer

Problemet löd: Är det möjligt att på en sfär färga varje punkt på ett sådant sätt att:

Problemet löd: Är det möjligt att på en sfär färga varje punkt på ett sådant sätt att: Problemet löd: Är det möjligt att på en sfär färga varje punkt på ett sådant sätt att: 1. Om två punkter befinner sig på avståndet pi/2 från varandra så skall de ha olika färg. 2. Endast tre färger används.

Läs mer

2. Efterfrågan P Q E D = ΔQ % ΔP % =ΔQ ΔP. Efterfrågans priselasticitet mäter efterfrågans känslighet för prisförändringar. Def.

2. Efterfrågan P Q E D = ΔQ % ΔP % =ΔQ ΔP. Efterfrågans priselasticitet mäter efterfrågans känslighet för prisförändringar. Def. 2. Efterfrågan Efterfrågans priselasticitet mäter efterfrågans känslighet för prisförändringar. Def. E D = ΔQ % ΔP % =ΔQ ΔP P Q 1 Elastisk och inelastisk efterfrågan Elastisk efterfrågan då priselasticiteten

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. Delprov

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Maxcertifikat. Istället. för aktier. En produkt från Handelsbanken Capital Markets

Maxcertifikat. Istället. för aktier. En produkt från Handelsbanken Capital Markets Maxcertifikat Istället för aktier En produkt från Handelsbanken Capital Markets Handelsbankens maxcertifikat Maxcertifikat ger dig möjlighet till god avkastning, till lägre risk än aktier. Handelsbankens

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18 Tentamen i Nationalekonomi A Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp Datum: 2015-08-18 Ansvariga lärare: Patrik Karpaty Johan Karlsson Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare Maximal poängsumma: 26 För betyget G

Läs mer