Marknadsekonomins grunder
|
|
- Lennart Göran Berg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren
2 Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner 2
3 Vad kännetecknar en marknad? På en marknad möts köpare och säljare av en vara eller tjänst och någon form av transaktion genomförs. Kan vara en fysisk plats (torget, en traditionell auktion) eller till exempel över Internet. Omges av formella och informella spelregler. Definitionen av en marknad kan bland annat bero på små skillnader i produkten, tidpunkten eller platsen den säljs på. 3
4 Efterfrågan, D (demand) Den efterfrågade kvantiteten beror bland annat på följande faktorer: Priset på varan Inkomst (normala och inferiora varor) Preferenser Priset på substitutions- och komplementvaror Förväntningar om framtida priser och inkomst Befolkning 4
5 Efterfrågekurvan Ett matematiskt samband som visar hur många enheter konsumenterna efterfrågar vid givna priser eller omvänt hur mycket konsumenterna är beredda att betala för givna kvantiteter. Vertikal tolkning: Börja vid kvantitet, gå upp till kurvan, läs av nivån på priset Horisontell tolkning: Börja vid priset, gå ut till kurvan, läs av den efterfrågade kvantiteten P=f(QD) QD=f(P) 5
6 6 Efterfrågekurvan
7 Efterfrågan på lakritsremmar Pris per rem (P) Vertikal tolkning: För att alla ska köpa en lakritsrem var får priset som högst vara 20 kr Horisontell tolkning: Vid priset 8 kr kommer konsumenterna vilja köpa 4 lakritsremmar per person Antal köpta remmar per person och dag (Q) 7
8 Lagen om efterfrågan När priset på en vara minskar så kommer konsumenterna att efterfråga en högre kvantitet av varan. Substitut Inkomst En viktig skillnad: En prisförändring leder till att vi rör oss längs med efterfrågekurvan förändring i efterfrågad kvantitet. Alla övriga förändringar som påverkar efterfrågan leder till skift av kurvan förändring i efterfrågan. 8
9 Exempel: Efterfrågan Antag att efterfrågekurvan för vara X ser ut enligt följande: P=100 0,5QD Visa efterfrågefunktionen grafiskt. Vad händer med efterfrågan för vara X i följande fall? 1.Priset på vara X stiger. 2.Konsumenternas inkomster stiger och vara X är en normal vara. 3.Konsumenteras inkomst stiger och vara X är en inferior vara 4.Priset på komplementvaran Z sjunker. 9
10 10 Faktorer som påverkar efterfrågan
11 Utbudet, S (supply) Den utbjudna kvantiteten beror bland annat på följande faktorer: Priset på varan Produktionskostnad för varan Pris och tillgänglighet på produktionsfaktorer Tillgänglig produktionsteknik (produktivitet) Antalet producenter Förväntningar om framtida prisnivåer Statliga regleringar Väder 11
12 Utbudskurvan Ett matematiskt samband som visar hur många enheter producenterna bjuder ut vid givna priser eller omvänt hur mycket producenterna vill ha betalt för givna kvantiteter. Kurvan visar olika kombinationer av pris och kvantitet där producenterna är nöjda (de vill alltid ha högre pris) Kan tolkas vertikalt och horisontellt 12
13 13 Utbudskurvan
14 Pris per rem (P) Utbudet av lakritsremmar Vertikal tolkning: För att producenterna ska tillverka två lakritsremmar år varje person måste de få minst 8 kr per såld rem Horisontell tolkning: Vid priset 20 kr kommer producenterna vilja sälja 5 lakritsremmar till varje person Antal köpta remmar per person och dag (Q) 14
15 Utbudskurvan har (normalt) en positiv lutning (undantag: bostäder, jordbruk). Ju högre pris desto mer är producenterna villiga att bjuda ut på marknaden. Ju mer som produceras desto dyrare (på kort sikt). Viktigt att även här skilja på ett skift av kurvan och en rörelse utmed kurvan 15
16 Exempel: Utbud Anta att utbudskurvan för vara X ser ut enligt följande: P = ,5 Q s Visa utbudsfunktionen grafiskt Vad händer med utbudet för vara X i följande fall? 1. Priset på vara X stiger 2. Producenterna som tillverkar vara X blir mer produktiva 3. En viktig insatsvara i produktionen av vara X stiger i pris 16
17 17 Faktorer som påverkar utbudet
18 Jämnvikt på marknaden Jämvikt uppstår då både säljare och köpare är nöjda, dvs där: Utbud = Efterfrågan, D = S Jämnvikten visas av den punkt där utbuds och efterfrågekurvorna skär varandra Det pris och den kvantitet där konsumenterna efterfrågar lika mycket som producenterna är villiga att sälja. Om priset av någon anledning ligger över jämviktspriset uppstår ett utbudsöverskott. (Det är fler som vill sälja varan än vad som vill köpa den) Om priset av någon anledning ligger under jämviktspriset uppstår ett efterfrågeöverskott. (Det är fler som vill köpa än som vill sälja) 18
19 19 Jämnvikt
20 Pris per rem (P) Jämnvikt för lakritsremmar Antal köpta remmar per person och dag (Q) 20
21 Exempel: Jämnvikt Anta att utbuds- respektive efterfrågefunktionerna för en marknad ser ut enligt följande: P = ,5Q s P = 100 0,5Q D a) Vid vilket pris och vilken kvantitet kommer jämnvikt att råda? b) Hur stort kommer utbudsöverskottet vara om priset är 80 kr? c) Hur stort är efterfrågeöverskottet som uppstår om priset är 70 kr? 21
22 Anpassning till jämnvikt Hur sker anpassningen till jämvikt på marknaden om det rådande priset överstiger jämviktspriset? Producenterna är missnöjda eftersom de p.g.a. utbudsöverskottet inte får sälja alla enheter de vill till det rådande priset. Det finns därför incitament för producenterna att sänka priserna. Det är bättre att sänka priserna och sälja fler enheter till det lägre priset än att inte sälja dem alls (så länge P > MC). Incitamentet finns kvar så länge utbjuden kvantitet är större än efterfrågad kvantitet. Producenterna kommer att bjuda under varandra till dess att vi åter hamnar i jämvikt. 22
23 Anpassning till jämnvikt Hur sker anpassningen till jämvikt på marknaden om det rådande priset understiger jämviktspriset? Konsumenterna är missnöjda eftersom de inte kan köpa så många enheter de vill till det rådande marknadspriset. Det finns konsumenter som är beredda att betala mer än det rådande marknadspriset och därmed kommer de att bjuda över varandra. Detta incitament finns kvar så länge efterfrågad kvantitet är större än utbjuden kvantitet. Priset stiger tills vi åter hamnar i jämvikt. 23
24 Reglerade marknader Pristak Lagstiftning om ett maximipris. Marknadspriset får inte överstiga detta på förhand bestämda pris. Om pristaket ligger över det pris som skulle råda på en fri marknad får det ingen effekt. Om pristaket däremot ligger under jämviktspriset kan ett bestående efterfrågeöverskott skapas. 24
25 Reglerade marknader Prisgolv Lagstiftning om ett minimipris. Marknadspriset får inte understiga detta på förhand bestämda pris. Om prisgolvet ligger under det pris som skulle råda på en fri marknad får det ingen effekt. Om prisgolvet däremot ligger över jämviktspriset kan ett bestående utbudsöverskott skapas. Staten tar på sig att köpa upp utbudsöverskottet. 25
26 Exempel: Reglerade marknader pristak Hyresmarknaden är en marknad som ofta utsätts för prisregleringar. Antag att hyresmarknaden i nuläget befinner sig i jämvikt vid hyran 250kr/m2, men att regeringen tycker att denna hyra är för hög. Man vill därför införa ett pristak på 200kr/m2. Hur skulle detta påverka marknaden? Utgå ifrån att utbuds- och efterfrågefunktionerna har följande utseende: P=100+0,6Qs P=500 QD 26
27 Hur påverkar skatter jämvikten? Skatter En skatt kan läggas på antingen produktion eller konsumtion. En skatt, t, per producerad enhet gör att producenterna kräver ett pris som är S+t, för att man fortfarande ska vara beredd att sälja varan. Utbudskurvan förskjuts uppåt med skattens storlek. En skatt som läggs på konsumtion minskar efterfrågan. Det pris som konsumenten är villig att betala för varje given enhet sjunker med exakt skattens storlek, D-t. Efterfrågekurvan förskjuts nedåt med skattens storlek. Oavsett om skatten läggs på produktion eller konsumtion kommer utfallet att vara detsamma. Hur stor andel av skatten som betalas av konsument resp. producent bestäms av lutningen på utbuds- och efterfrågekurvorna. 27
28 Exempel: skatt på produktion Antag en marknad som befinner sig i jämvikt med utbudsrespektive efterfrågekurvor enligt nedan. Nu inför staten en skatt på 10 kr per producerad enhet av varan. Hur kommer detta att påverka jämvikten? Hur stor del av skatten bärs av konsument resp. producent? P=150+Qs P=500 1,5QD 28
29 Subvention = till producent Subventioner / Bidrag En subvention, per producerad enhet gör att producenterna kräver ett pris som är S-sub, för att man ska vara beredd att sälja varan. Utbudskurvan förskjuts nedåt med subventionens storlek. Bidrag = till konsument Ett bidrag som ges till konsumtion ökar efterfrågan. Det pris som konsumenten är villig att betala för varje given enhet stiger med exakt bidragets storlek, D+sub. Efterfrågekurvan förskjuts uppåt med subventionens storlek. Oavsett om subventionen ges till producent eller konsumtent kommer utfallet att vara detsamma. Hur stor andel av subventionen som går till konsument resp. producent bestäms av lutningen på utbuds- och efterfrågekurvorna. 29
30 Exempel: subvention Antag en marknad som befinner sig i jämvikt med utbudsrespektive efterfrågekurvor enligt nedan. Nu bestämmer sig staten att ge företagen en subvention på 10 kr per producerad enhet av varan. Hur kommer detta att påverka jämvikten? Hur stor del av subventionen tillfaller konsument resp. producent? P=150+Qs P=500 1,5QD 30
31
Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?
Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden
Läs merÖvningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)
Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, erloff upplaga 5 och 6) erloff upplaga 5: övningsuppgift 1, 24 och 33 (kapitel 2). erloff upplaga 6: övningsuppgift 2, 3 och 37 (kapitel 2) Del 1: Utbud, efterfrågan
Läs merPRISMEKANISMEN (S.40-52)
PRISMEKANISMEN (S.40-52) DET SAMHÄLLSEKONMISKA KRETSLOPPET Företag Betalning Varor och tjänster Arbete, kapital och naturresurse r Löner, vinster, räntor Hushåll 1. Vad skall produceras? 2. Hur skall det
Läs merFråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:
ÖVNINGAR MED SVAR TILL FÖRELÄSNING 1-2 fråga 1: Anta att en pizzeria har ett erbjudande som ger kunderna möjligheten att äta hur många bitar pizza som helst för 60 kronor. Anta att 100 individer nappar
Läs merFöreläsning 5 Elasticiteter m.m.
Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-11-09 Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information
Läs merIntroduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merDEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER
ELASTICITETER Upplägg Definition Priselasticitet Beräkning Tolkning Korspriselasticitet Inkomstelasticitet Utbudselasticitet Definition Elasticiteten anger någontings känslighet med avseende på något annat
Läs merGör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning
Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning Uppgift 1 Är följande påståenden sanna eller
Läs merFöreläsning 5 Elasticiteter m.m.
Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-08-31 Emma Rosklint Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk
Läs merP * Låg marginell betalningsvilja D Q
Analys av perfekt konkurrens marknader del 2: Effekter av statliga regleringar och skatter på konsument- och producentpris vid perfekt konkurrens. Reviderad: 27/11. Skatter diskuteras i kap. 8 i PR. Konsumentöverskott
Läs merNEGA01, Mikroekonomi 12 hp
TENTAMEN NEGA01, Mikroekonomi 12 hp Datum: Tisdag 15mars 2016 Tid: 14.00-18.00 Lärare: Dinky Daruvala Tentamen omfattar totalt 40 poäng. För G krävs 20 poäng och för VG krävs 30poäng OBS! Svaren ska vara
Läs merMarknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merFöreläsning 4- Konsumentteori
Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-11-08 Vad är konsumentteori? Vad bestämmer hur konsumenten väljer att spendera sin inkomst mellan olika varor? Vad bestämmer hur mycket konsumenten köper av en viss vara?
Läs merVFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september
VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera
Läs merF4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner.
F4 Konsumentteori 2011-11-11 Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner Konsumentens val Effekter av prisförändring Effekter av inkomstförändring Inkomst och substitutionseffekt
Läs merFöreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan
Läs merFilmen Utbud och efterfrågan diskussionsfrågor
ÖVNINGSUPPGIFTER Filmen Utbud och efterfrågan diskussionsfrågor Börja med att se filmen Klas förklarar: Utbud och efterfrågan. Lyssna och ta anteckningar. Innan du ser filmen kan det vara bra att läsa
Läs merGör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt
Läs merNationalekonomi för aktuarier
Nationalekonomi för aktuarier Mårten Larsson Nationalekonomiska institutionen marten.larsson@ne.su.se kurshemsida: http://kurser.math.su.se/ 1 MT7016 NATIONALEKONOMI FÖR AKTUARIER 7,5hp (avancerad nivå)
Läs merF 5 Elasticiteter mm.
F 5 Elasticiteter mm. 2011-11-14 Elasticiteter mm Elasticiteter - Efterfrågans priselasticitet - Inkomstelasticitet - Korspriselasticitet - Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information
Läs merTentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.
HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.
Läs merFöreläsning 4- Konsumentteori
Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-08-30 Emma Rosklint Vad är konsumentteori? Handlar om konsumentens konsumtionsval. Varför väljer konsumenten att konsumera vissa varor och inte andra? Vad bestämmer hur
Läs mer(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens
(Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så
Läs merNationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori
Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva
Läs merSKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,
Läs merHelsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen SMI01A ACEKO17h, ACIVE17h, Fristående kurs 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018 03 23 Tid: 14.00 19.00 Hjälpmedel: Miniräknare
Läs mera) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS
Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar
Läs merFlervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.
Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?
Läs merLär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium
Krister Ahlersten Lär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium Studentia 2006 Krister Ahlersten och Studentia Ladda ner kompendiet gratis på ISBN 87-7681-023-2 Studentia Innehållsförteckning Innehållsförteckning
Läs merINTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING
INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden
Läs merTentamen i Samhällsekonomi (NAA132)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN1, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-06-04, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merDel 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.
Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Måndagen den 10 januari 2005 Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivditd: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och
Läs merKonsumentteori. Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU
Konsumentteori Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU Konsumentens val (konsumtion) bygger på värderingar och restriktioner Utifrån sina preferenser
Läs merDel 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.
Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och
Läs merTentamen i Samhällsekonomi (NAA132)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN1, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-02-16, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71
Läs merÖvningar i prisbildning
Övningar i bildning 1. a) Vilken av nedanstående kurvor visar efterfrågan på nödvändighetsvaran mjölk? A B b) Är efterfrågan på mjölk känslig? 2. Diagrammet visar marknaden för begagnade damcyklar utan
Läs merTentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!
Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga
Läs merskriftlig tentamen 21SH1A Administratörprogrammet
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: skriftlig tentamen 21SH1A Administratörprogrammet 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-11-01 Tid: 14:00 17:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merFöreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft
Läs merOBS att till uppgift 4b) finns ett antal svarsblad i slutet av tentamen
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 30/5 2017 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal, rutat papper Allmänna anvisningar: Tentamen
Läs merUppgift 1 (Företagsekonomi):
Uppgift 1 (Företagsekonomi): Beskriv kapitalvärdemetoden. (5 p) Beskriv kapitalvärdemetoden (5p) s326 Kapitalvärdemetoden kallas också för nuvärdemetoden. Vid användning av metoden jämförs en investerings
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merTentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden
Läs merMatematik och grafik i mikroekonomiska modeller
Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Hur bestäms resursfördelningen i en marknadsekonomi? Utbud, efterfrågan priser Bakom detta ligger i sin tur beslut av enskilda företag och hushåll, marknadskrafterna
Läs merF5 Elas(citeter mm. 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se
F5 Elas(citeter mm 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se F5 Elas(citeter mm Elas(citeter E;erfrågans priselas(citet Inkomstelas(citet Korspriselas(citet Utbudselas(citet Konsumentöversko5 Asymmetrisk informa(on
Läs merMiljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019
1 Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019 DEL 1: Uppgifter i företagsekonomi (0 30 poäng) Uppgift 1.1 (0 6 poäng) Vad avses med halvfasta kostnader? (s.237) Halvfasta kostnader är oförändrade
Läs mer3.1. På långsikt sker utträde från lökmarknaden där de ökade markpriserna gett upphov till förlust. PRISCILLA LÖK & KNÖL ATC 1 P 2 P 0&1.
3.1 MARKNA RICILLA LÖK & KNÖL MC 0 ATC 0 AVC 0 0 q 0 q a) Alternativkostnaden för mark är oavhängig produktionsvolym och således en i kostnadsfunktionen att karakterisera som fast kostnad. iagrammatiskt
Läs merE2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2
LÖSNINGSFÖRSLAG Fråga 1 (4+3+3 p) a) Substitut fyller ungefär samma funktion, kan ersätta varandra. En ökad inkomst borde medföra att Ey (fler har råd att köpa den dyrare, men bättre varianten), vilket
Läs merFACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1
17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1
Läs merF7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft
F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet
Läs merSkriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!
Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För
Läs merInstruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng.
Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng. Fråga 1. 15 poäng. Varje flervalsfråga ger 1 poäng vid rätt svar. 1 poäng vid fel svar.
Läs merKONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66)
KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66) OLIKA KOSTNADSMÅTT Fasta kostnader (FK) Rörliga kostnader (RK) Marginalkostnad (MK) Total/rörlig/fast styckkostnad Är kosnader som inte varierar med produktionsvolymen.
Läs merProvmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 5/11 2014 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merTentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja
Läs merCivilekonomprogrammet, termin 1. Lektionsuppgifter Introduktion till nationalekonomi Ht 2012 Del 1
Civilekonomprogrammet, termin 1 Lektionsuppgifter Introduktion till nationalekonomi Ht 2012 Del 1 1 Lektion 1 Uppgift 1 Antag att land A har en bruttonationalprodukt (BNP) per capita som bara är 50% av
Läs merRättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327
Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4
Läs merLektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING
Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Inledning Utbud och efterfrågan är centrala begrepp inom nationalekonomi och grundläggande byggstenar för att förstå hur en marknadsekonomi fungerar.
Läs merMonopol. Monopolets vinstmaximering
Monopol Marginalintäktskurvan för en monopolist har högre lutning än efterfrågekurvan eftersom för att konsumenterna skall vilja köpa flera produkter måste priset på varan sänkas. Konsumenterna har en
Läs merINTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25.
INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25. Moment i denna handout: *Nationalekonomins grundprinciper: Läs: kap. 1 i PR. *Utbud, efterfrågan och marknadsjämvikt vid perfekt konkurrens: Läs
Läs merLösningsförslag Tenta I
Lösningsförslag Tenta I 161027 Fråga 1 a) Marknadsutbudet är QQ = 4000PP 40000, marknadsefterfrågan är QQ = 00000 1000PP. För att hitta QQ och PP i jämvikt, sätt marknadsutbud=marknadsefterfrågan och lös
Läs merMycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan
Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med
Läs merUppgifter att arbeta med inför workshop på kursen
LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi Marknadsanalys och reglering 730G66 Peter Andersson Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen Dessa uppgifter är ägnade att öva kunskaperna när det gäller
Läs merc) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?
Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.
Läs merb. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = 6.25333..., Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = 2.2856 Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon
Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = 6.25333..., Ql = 4, Q3 = 8 Företag B: Mo = 4, Md = 6, m = 5.34666..., Ql = 4, Q3 = 6 c. Företag A: s = 2.2856
Läs merURVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014
URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 10 poäng. Om det poängtal
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merTentamen i Samhällsekonomi (NAA132)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN1, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2019-02-22, 14.30-18.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merGrundläggande mikroekonomi
Grundläggande mikroekonomi En resa genom det lilla kretsloppet ACE-ringen Våren 2016!1 Innehållsförteckning Kapitel 1 Grundläggande info 3 Kapitel 2 Utbud och efterfrågan 8 APPENDIX Skatter 18 Kapitel
Läs merAdministratörprogrammet
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: 21SH1A Tentamen ges för: skriftlig tentamen Administratörprogrammet 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-10-31 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merHögskolan Dalarna Mats Landström Telefon: 01 :m.. 11:- Tentamenstid är 4 timmar. Miniräknare (icke-programmerbar) är tillåtet men behövs inte.
Högskolan Dalarna Mats Landström Telefon: 01 :m.. 11:- Omtentamen Mikroekonomi Intt oduktion, 24 Augusti 2012 Tentamenstid är 4 timmar. Miniräknare (icke-programmerbar) är tillåtet men behövs inte. Skriv
Läs merDefinitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser
F1 NATIONALEKONOMI (ECONOMICS) Vetenskapen om hur samhällen använder sina knappa resurser. Knapphet Resurser Knappa resurser VAL => resursfördelningsprocess => VÄLFÄRD Olika sätt att studera resursfördelningen:
Läs merAgrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Prov 4: Miljö- och naturresursekonomi Nationalekonomi och matematik
Urvalsprovet består av två delar. Del 1 består av essäfrågor i nationalekonomi. Del 1 bedöms med 0 30 poäng. Del innehåller uppgifter i matematik. För del 1 kan den sökande få 0 30 poäng. Minst 0 poäng
Läs merÖvningar i Handelsteori
Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.
Läs merNationalekonomi för tolkar och översättare
Nationalekonomi för tolkar och översättare 31 januari 2012 Produktion och marknadsformer Marknadsmisslyckanden Plan eller marknad? Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Produktion och marknader
Läs mer2. Efterfrågan P Q E D = ΔQ % ΔP % =ΔQ ΔP. Efterfrågans priselasticitet mäter efterfrågans känslighet för prisförändringar. Def.
2. Efterfrågan Efterfrågans priselasticitet mäter efterfrågans känslighet för prisförändringar. Def. E D = ΔQ % ΔP % =ΔQ ΔP P Q 1 Elastisk och inelastisk efterfrågan Elastisk efterfrågan då priselasticiteten
Läs mer-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja
Läs merUtbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS)
Från kort till medelfristig sikt den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen Kapitel 17 Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Tre tidshorisonter i makroanalys Kort sikt Medelfristig
Läs merF4 Konsumen+eori. 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se
F4 Konsumen+eori 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se F4 Konsumen+eori Konsumenters preferenser och indifferenskurvor. BudgetrestrikAoner. OpAmal konsumaon. Effekter av en inkomsdörändring. Effekter av
Läs merSkriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!
Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För
Läs merMall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010
Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens
Läs merPrisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden
Läs merFöreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön
Föreläsning 3-4 Produktionsteori - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön - Långsiktiga utbudet Produktionsfunktionen TP=Totalproduktion
Läs merMonopol, imperfekt konkurrens, monopsoni.
Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni. 1 Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni Monopol risdiskriminering Monopolistisk Konkurrens Chamberlinmodellen Oligopol Spelteori Cournotmodellen Bertrandmodellen
Läs merSamhällsekonomiska begrepp.
Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar
Läs merF7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se
F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut
Läs merÖvningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden
Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion
Läs mer1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.
1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET
Läs merMICROECONOMICS Mid Sweden University, Sundsvall (Lecture 3) Peter Lohmander &
MICROECONOMICS 2018 Mid Sweden University, Sundsvall (Lecture 3) Peter Lohmander www.lohmander.com & Peter@Lohmander.com Eftermiddagens möte: Diskutera Ert förslag till lämpligt problem med kursledaren
Läs merAggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt S-D modellen IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, ränta och löner) på kort och medellång sikt. F6: sid.
Läs merLösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L
Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1 Fråga 1 Fråga 1 a) K 10 isokost Ka isokvant Kc Lc La 20 L Med totalkostnad 1 mkr och givna priser kan man max köpa 10 000K eller 20 000 L eller linjära kombinationer
Läs merMATEMATISK INTRODUKTION. Innehåll
MATEMATISK INTRODUKTION Innehåll - Räkneregler för bråk - Räkneregler för potenser - Procenträkning - Ekvationer o Ekvationer och tillvätförlopp - Nuvärdesberäkningar - Funktioner o Linjära funktioner
Läs merMarknadsformer och marknadsmakt. Grundkurs i nationalekonomi för jurister HT 2014 Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan i Stockholm
Marknadsformer och marknadsmakt Grundkurs i nationalekonomi för jurister HT 2014 Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan i Stockholm Olika marknadsformer I termer av antalet konkurrerande företag kan vi skilja
Läs merRättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.
Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09 Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. 4. Förklara med hjälp av ett marknadsdiagram hur totala försäljningsintäkter,
Läs merNationalekonomi för tolkar och översättare
Nationalekonomi för tolkar och översättare 24 januari 2012 Introduktion Mikroekonomins grunder Introduktion Vad vi ska göra i kväll: Presentation av ämnet och kursen. Frågor? Förväntningar? Grundläggande
Läs merTentamen förslag till lösningar
Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Måndagen den 10 januari 2005 Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivditd: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan.
Läs merFöreläsning 5: Regleringar och elasticiteter
Föreläsning 5: Regleringar och elasticiteter Effekter av regleringar Pris- och kvantitetsregleringar Elasticiteter Priskänslighet Läsanvisningar K&W 5-6 1 Policy och välfärdseffekter Vi har nu de grundläggande
Läs mera) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)
Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a
Läs mer