Utbudsidan Produktionsteori

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbudsidan Produktionsteori"

Transkript

1 Utbudsidan Produktionsteori Produktion och kostnader Frank kap 9-1 Företaget Produktion och kostnader på kort sikt Produktion och kostnader på lång sikt Isokost och isokvant 1 2 Företaget Vi antar att företagets mål är att maximera vinsten (jämför konsumentens mål) Företaget agerar under vissa restriktioner: Marknadsrestriktioner Teknologiska restriktioner. (Begränsad kvantitet varor kan produceras med en viss mängd produktionsfaktorer.) Produktionsfaktorer är allt som används i produktionen, t. ex. land, arbetskraft, råvaror och maskiner. Vi begränsar oss till två faktorer: Arbetskraft () och apital (). ort sikt innebär att vissa faktorer (kapital) inte är variabla. ång sikt innebär att alla faktorer är variabla

2 Produktionsfunktionen anger mängden producerade varor, eller totalprodukten (TP) som en funktion av produktionsfaktorerna: =TP=F(,) (F är produktionsfunktionen) Eftersom har antagits vara konstant på kort sikt kan man skriva (den kortsiktiga) totalprodukten som en funktion av bara, =TP=F(). Marginalprodukten anger hur ökningen i TP är relaterad till ökningen av en produktionsfaktor. På kort sikt gäller =Δ/Δ definieras som derivatan av produktionsfunktionen m a p den relevanta faktorn. På kort sikt gäller = d/d Genomsnittsprodukten anger hur stor output som produceras per enhet produktionsfaktor = / 5 6 Vi antar att följer två lagar : Tilltagande (initialt) Avtagande (efter viss output) agen om avtagande kan exempelvis förstås som att ju fler anställda som finns ju mindre mängd kapital har varje anställd att arbeta med. 7 Total- och Marginalprodukt Exempel: TP = 6 2 -,2 3 Som ger = 12 -,6 2 stiger i början och avtar sedan

3 Total- och Marginalprodukt För att hitta maximum sätt =: = 12 -,6 2 = ( ) = ( = är inte acceptabel) = 2 ger maximum produktion Total- och Marginalprodukt Max. är i = 2 där =. är positiv är stigande. är negativ är avtagande Total- och Marginalprodukt På samma sätt kan vi använda derivatan av för att hitta max : d/d =12-1,2 = = 1 Då < 1 är växande Då > 1 är avtagande Total- och Genomsnittsprodukt Exempel: = 6 2 -,2 3 ger = / = 6 -,2 2 Maximum kan hittas genom att lösa d/d = d/d = 6 -,4 = =

4 Total- och Genomsnittsprodukt kan för varje punkt på definieras som lutningen på en linje från origo som skär i punkten Total- och Genomsnittsprodukt Maximum ges av lutningen på linjen med den största lutningen Marginal- och Genomsnittsprodukt När > ökar När < minskar, Marginal- och Genomsnittsprodukt Exempel: = 12 -,6 2 = 6 -,2 2 6 =,4 2 = 15 som är maximum.,

5 ostnader på kort sikt Total kostnad (TC): summan av kostnaderna för alla produktionsfaktorer. Totala fasta kostnader (TFC): summan av alla kostnader för fixa faktorer (kapital). Totala rörliga kostnader(tvc): summan av alla kostnader för variabla faktorer (arbetskraft). TC = TFC + TVC ostnader på kort sikt TFC,TVC,TC TC TVC TFC ostnader på kort sikt Marginalkostnaden (MC) anger ökningen i TC vid en ökning av output med en enhet: MC=ΔTC/Δ= ΔTVC/Δ MC kan också beräknas som derivatan av kostnadsfunktionen med m a p : MC = dtc/d= dtvc/d Genomsnittskostnad (AC) anger kostnad per enhet produktion: AC = TC/, AVC = TVC/, AFC=TFC/ 19 ostnader på kort sikt Total- och Marginalkostnad Exempel: TC = 1/ ger MC = utningen på TC, som ges av MC, är avtagande i början för att sedan växa. TC MC

6 ostnader på kort sikt Total- och Marginalkostnad Minimum MC fås enligt: dmc/d =2-14= = 7 Då < 7 är MC avtagande och TC växer långsammare för varje. Då > 7 är MC är stigande och TC växer snabbare för varje. TC MC ostnader på kort sikt Genomsnittskostnad TC = 1/ AC = 1/ / AVC = 1/ AFC = 2/ -ACoch AVC är först avtagande för att sedan växa. -AFX är alltid avtagande. AC,AVC, AFC AC AVC 5 AFC ostnader på kort sikt ostnader på kort sikt Marginal- och Genomsnittskostnad - MC skär både AC och AVC i deras respektive minimum punkter. AC,AVC, MC 6 5 MC AC 1 AVC ostnad och produktion Företagets produktion och kostnader är relaterade enligt. - stigande MC avtagande - avtagande MC stigande - Max. Min. MC - Max. Min. AC AC, MC 6 5 MC AC ,

7 Produktion på lång sikt Produktion på lång sikt På lång sikt kan alla faktorer varieras och följaktligen kan Produktionsfunktionen nu skrivas som TP=F(,). Skalavkastningen anger hur produktionen ändras när produktionsfaktorerna ändras i samma proportion. 25 Skalavkastning: onstant skalavkastning: en ökning av samtliga faktorer med x% ökar output med x%. Tilltagande skalavkastning: en ökning av samtliga faktorer med x% ökar output med mer än x%. Avtagande skalavkastning: en ökning av samtliga faktorer med x% ökar output med mindre än x%. 26 ostnad på lång sikt På lång sikt är alla kostnader rörliga ostnad och skalavkastning: ostnad på lång sikt Den långsiktiga AC-kurvan antas vara U formad; d v s först tilltagande och sedan avtagande skalavkastning RC Tilltagande skalavkastning RC onstant skalavkastning RC Avtagande skalavkastning RC RAC RMC RAC, RMC RAC RMC 27 RMC RAC 28 7

8 AC ostnad på lång sikt Sambandet mellan långsiktiga och kortsiktiga genomsnittskostnader: ortsiktiga genomsnittskostnad, dvs genomsnittskostnader för fixt. AC ostnad på lång sikt Sambandet mellan långsiktiga och kortsiktiga genomsnittskostnader: För varje nivå på kan man rita en (kortsiktig) genomsnittskostnad. SRAC 1 SRAC 1 SRAC ostnad på lång sikt Sambandet mellan långsiktiga och kortsiktiga genomsnittskostnader: RAC-kurvan består av minsta genomsnittskostnader för alla olika produktionsnivåer, eller den s.k enveloppen av alla SRAC kurvor. RAC SRAC 1 SRAC2 SRAC 3 SRAC 4 För given produktionsnivå är mängden produktionsfaktorer given på kort sikt, genom sambandet mellan faktorerna och output som produktionsfunktionen representerar. På lång sikt kan man välja bland olika kombinationer av och. Frågan är hur detta görs?

9 De kombinationer av och som kan producera en given mängd,, ges av en isokvant. Detta begrepp är analogt med indifferenskurvan Alla kombinationer av och som ligger på samma isokvant producerar samma kvantitet. 1 < 2 < 3 33 Marginella tekniska substitutionskvoten (MRTS ): MRTS = / =- d/d För varje isokvant har vi en konstant produktionsnivå: F(,) =. Total differentiering av F(,) m a p och ger F' d + ' d = d F' = d F d MRTS = = d ' = 34 Marginalproduktens betydelse: a Från a till b: produkten blir arbetsintensiv Från b till a: produkten blir kapitalintensiv är låg när man producerar arbetsintensivt är låg när man producerar kapitalintensivt b En isokvant har negativ lutning (lutar nedåt): a b I punkt b använder man mer av både och jämför med i punkt a. Om Marginalprodukten för och inte är negativ, är produktionen i punkt a mindre än i b, och de kan därmed inte vara på samma isokvant

10 Isokostkurvan är analog med budgetlinjen och anger de faktorkombinationer som har samma totalkostnad. Givet faktorpriserna, P och P, isokostlinjens ekvation skrivas: P + P = C utningen på Isokostkurvan får vi genom att lösa ut (eller ) som en funktion av (eller ): P + P = C = C / P + (-P /P ) d / d = (-) P /P Om P / P är konstant är alla isokostkurvor parallella (detta var fallet för olika budgetlinjer). C 1 C Givet att en producent maximerar vinsten, måste varje given produktionsnivå ske till minsta kostnad. Vilken kombination av och minimerar kostnaden för given produktionsnivå? ostnadsminimum fås då Vi använder så mycket av faktorerna att marginalprodukten per krona är lika för och, dvs då k /P k = /P ostnadsminimering innebär att producenten väljer den faktorkombination som (1) ligger på isokvanten som ger, och (2) ligger på den lägst belägna isokostkurvan. Optimum punkt 39 C 1 C 2 C 3 4 1

11 ostnadsminimering innebär alltså att producenten väljer den faktorkombination där isokvanten tangerar isokostkurvan. I en sådan punkt är lutningen på isokvanten den samma som isokostkurvans lutning, dvs: eller / = P / P / P = / P OBS. MC = ΔC/Δ = (Δ P ) / (Δ ) = P / 41 11

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY KOSTNADSKURVOR

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY KOSTNADSKURVOR KOSTNADSKURVOR Upplägg Totalkostnader Marginalkostnad Genomsnittskostnader Relationen mellan marginalkostnad och genomsnittskostnad Kort och lång sikt Skalavkastning Totalkostnader Fast kostnad (FC): kostnader

Läs mer

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende. Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av

Läs mer

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader

Läs mer

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27.

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. ostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. 1. INLEDNING I NE ekonomiska kostnader = alternativkostnader Bokföringskostnad kontra ekonomisk kostnad: Skillnaden mellan dessa begrepp är att

Läs mer

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz 2010-10-06 Vem är jag? Emelie Heintz emelie.heintz@liu.se Doktorand i hälsoekonomi Centrum för utvärdering av medicinsk

Läs mer

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Vilka faktorer avgör producenternas produktionsbeslut och vad konstituerar förutsättningarna på den perfekta konkurrensmarknaden? 1 Produktion på lång

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013 08 29 Tid: 9.00 14.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön Föreläsning 3-4 Produktionsteori - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön - Långsiktiga utbudet Produktionsfunktionen TP=Totalproduktion

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen SMI01A ACEKO17h, ACIVE17h, Fristående kurs 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018 03 23 Tid: 14.00 19.00 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Föreläsning 4: Produktion

Föreläsning 4: Produktion Utbudsteori Föreläsning 4: Produktion Parallell med efterfrågeanalysen Produktionsfunktionen Marginalprodukt Utbudskurvan Perfekt konkurrens Läsanvisningar K&W 4 och 11-12 Produktionsfunktionen Produktionsfunktionen

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Hur bestäms resursfördelningen i en marknadsekonomi? Utbud, efterfrågan priser Bakom detta ligger i sin tur beslut av enskilda företag och hushåll, marknadskrafterna

Läs mer

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser F1 NATIONALEKONOMI (ECONOMICS) Vetenskapen om hur samhällen använder sina knappa resurser. Knapphet Resurser Knappa resurser VAL => resursfördelningsprocess => VÄLFÄRD Olika sätt att studera resursfördelningen:

Läs mer

MP L AP L. MP L = q/ L

MP L AP L. MP L = q/ L F3-F5 PRODUKTIONSTEORI Produktionsfunktion = F(K,L) där K och L är mängden av roduktionsfaktorerna kaital och arbetskraft Kort sikt: Mängden av en av roduktionsfaktorerna kan inte ändras. Antag att det

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

Övningsuppgifter - modul 3 (kapitel 6 7, Perloff) *

Övningsuppgifter - modul 3 (kapitel 6 7, Perloff) * Övningsuppgifter - modul 3 (kapitel 6 7, Perloff) * Del 1 (kap. 6): Företagets produktion på kort och lång sikt Perloff upplaga 5: övningsuppgifter 1, 6, 10, 19, 22, 25, 26, och 30 (kapitel 6) Perloff

Läs mer

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER i MIKROTEORI Från Peter Lohmander 2010-03-02

TENTAMENSUPPGIFTER i MIKROTEORI Från Peter Lohmander 2010-03-02 1 File = EK_GK_OM_Tentafragor Lohmander Peter 010_03_0 TENTAMENSUPPGIFTER i MIKROTEORI Från Peter Lohmander 010-03-0 UPPGIFT 1: Det finns ett särskilt samand mellan ATC s minpunkt och MC, som gäller under

Läs mer

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp TENTAMEN NEGA01, Mikroekonomi 12 hp Datum: Tisdag 15mars 2016 Tid: 14.00-18.00 Lärare: Dinky Daruvala Tentamen omfattar totalt 40 poäng. För G krävs 20 poäng och för VG krävs 30poäng OBS! Svaren ska vara

Läs mer

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi TENTAMEN I Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori MÅNDAGEN DEN 22 AUGUSTI 2011, KL 14-19

Läs mer

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 1 LINNÉUNIVERSITET KALMAR Nationalekonomi TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011 Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 Skrivid: 5 timmar Hjälpmedel: Miniräknare. Programmerbar

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN)

MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN) MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN) - FULLSTÄNDIG KONKURRENS - MONOPOL - MONOPOLISTISK

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori Uppgift 1 Bertil har en inkomst på 1 000 kr i månaden som han använder

Läs mer

Reglering med intäktstak incitament på kort och lång sikt

Reglering med intäktstak incitament på kort och lång sikt FE rapport 007-4 Reglering med intäktstak incitament på kort och lång sikt Björn Lantz FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN Reglering med intäktstak incitament på kort och lång sikt Abstract: I denna rapport

Läs mer

Observera att alla funktioner kan ritas, men endast linjära funktioner blir räta linjer.

Observera att alla funktioner kan ritas, men endast linjära funktioner blir räta linjer. 1 Matematik som verktyg Antag att vi har en funktion som är en rät linje, y = 1 3x. Eftersom relationen mellan x och y är linjär räcker det med att vi hittar två punkter (två talpar) på linjen för att

Läs mer

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen Blanchard kapitel 7 Ekonomin påp medellång sikt Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas

Läs mer

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71

Läs mer

SAMMANFATTNING TPPE98 Ekonomisk analys: Ekonomisk teori

SAMMANFATTNING TPPE98 Ekonomisk analys: Ekonomisk teori SAMMANFATTNING TPPE98 Ekonomisk analys: Ekonomisk teori LÄST SOM EN DEL AV CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I INDUSTRIELL EKONOMI VID LITH, VT 2016 Version: 1.0 Senast reviderad: 2016-04-01 Författare: Viktor

Läs mer

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6.

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6. KTH matematik Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer Harald Lang 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Svar: 1. 2. 5 3. 1 4. 5 5. 1 6. 6 7. 1 8. 0 9.

Läs mer

a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor:

a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor: Lösningsförslag Uppgift 1 a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor: Kola 20 10 10 20 S Inte så lätt (för mig) att rita skalenligt

Läs mer

Tentamen förslag till lösningar

Tentamen förslag till lösningar Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan.

Läs mer

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi TENTAMEN I Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori FREDAGEN DEN 10 JUNI 2011, KL 8-13 SAL

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen

Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi Marknadsanalys och reglering 730G66 Peter Andersson Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen Dessa uppgifter är ägnade att öva kunskaperna när det gäller

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall 1 LINKÖINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL Jan Lindvall 2 Sverige brukar i vissa sammanhang kallas för en liten, öppen ekonomi". Med detta uttryck menar man att Sverige dels är förhållandevis

Läs mer

Konsumentteori. Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU

Konsumentteori. Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU Konsumentteori Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU Konsumentens val (konsumtion) bygger på värderingar och restriktioner Utifrån sina preferenser

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Funktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen

Funktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen Makroekonomi 1 1 INNEHÅLL Funktioner Varumarknaden Penningmarknaden IS-LM-modellen Arbetsmarknaden Kort och mellanlång sikt AS-AD-modellen Lång sikt: Solowmodellen IS-LM-modellen: öppen ekonomi 2 FUNKTIONER

Läs mer

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p) Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt

Läs mer

MONOPOLISTISK KONKURRENS

MONOPOLISTISK KONKURRENS MONOPOLISTISK KONKURRENS Likartade men unika produkter (ofta märkesvaror) begränsat monopol Många små företag, inga hinder för nyetablering påminner om fullständig konkurrens Det unika: smak utseende kvalitet

Läs mer

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1 ATM-Matematik Mikael Forsberg 6-64 89 6 Matematik med datalogi, mfl. Skrivtid:. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga och lätta att följa. Börja varje ny uppgift på ny sida. Använd ej baksidor.

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou INSTITUTIONEN FÖR NATIONALEKONOMI MED STATISTIK Handelshögskolan vid Göteborgs universitet FK MIKROTEORI N \: ~ 1-ou 2012-03- 22 Kl: 08.00-14.00 Denna tentamen består av 6 st frågor om sammanlagt 60 poäng.

Läs mer

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S.

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S. Uppgift 1 a) Uppgifter om produktion per timme ger nedanstående: Antal timmar/enhet: Alternativkostnader Stål Textil Stål Textil A 0,5 0,2 2,5T 0,4S B 0,1 0,05 2T 0,5S A har komparativa fördelar för T,

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1 Fråga 1 Fråga 1 a) K 10 isokost Ka isokvant Kc Lc La 20 L Med totalkostnad 1 mkr och givna priser kan man max köpa 10 000K eller 20 000 L eller linjära kombinationer

Läs mer

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000.

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000. Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 17.6.2002 Uppgift 1 (8 poäng) Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns

Läs mer

MATEMATIK Datum: 2014-01-14 Tid: förmiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Christo er Standar, Tel.

MATEMATIK Datum: 2014-01-14 Tid: förmiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Christo er Standar, Tel. MATEMATIK Datum: -- Tid: förmiddag Chalmers Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Christo er Standar, Tel.: 7-88 Lösningar till tenta i TMV Analys och linjär algebra K/Bt/Kf,

Läs mer

MATEMATISK INTRODUKTION. Innehåll

MATEMATISK INTRODUKTION. Innehåll MATEMATISK INTRODUKTION Innehåll - Räkneregler för bråk - Räkneregler för potenser - Procenträkning - Ekvationer o Ekvationer och tillvätförlopp - Nuvärdesberäkningar - Funktioner o Linjära funktioner

Läs mer

Föreläsning 4- Konsumentteori

Föreläsning 4- Konsumentteori Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-11-08 Vad är konsumentteori? Vad bestämmer hur konsumenten väljer att spendera sin inkomst mellan olika varor? Vad bestämmer hur mycket konsumenten köper av en viss vara?

Läs mer

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn:

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn: 9- Koordinatsystem och funktioner. Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig vad ett koordinatsystem är och vilka egenskaper det har. I ett koordinatsystem kan man representera matematiska funktioner

Läs mer

Fakta om Tillväxt. Långsiktig. tillväxt

Fakta om Tillväxt. Långsiktig. tillväxt Föreläsning 9 kap 11-13. 13. Lång sikt tillväxt och kapitalackumulering Hur har tillväxten sett ut över tiden i olika länder? Tenderar skillnaderna i BP per capita att minska eller öka? Vad bestämmer tillväxten?

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator: Namn Personbeteckning - Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Bestäm huruvida följande påståenden stämmer, inte stämmer eller huruvida

Läs mer

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar 6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar 6.13 Det som känns som barnets tyngd är den uppåtriktade kraft F som mannen påverkar barnet med. Denna fås ur Newton 2 för barnet. Svar i kilogram måste

Läs mer

Nationalekonomi Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling LINKÖPINGS UNIVERSITET. Matematik och nationalekonomi, en introduktion

Nationalekonomi Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling LINKÖPINGS UNIVERSITET. Matematik och nationalekonomi, en introduktion Nationalekonomi Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling LINKÖPINGS UNIVERSITET Matematik och nationalekonomi, en introduktion Thomas Sonesson 01 Förord Nationalekonomi är en vetenskap som

Läs mer

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117)

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2016-05-13, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

Lösningsförslag Fråga 1.

Lösningsförslag Fråga 1. sförslag Fråga 1. a) MRS = y/x b) Villkoret MRS=MRT ger y/x = 3/5. Om vi stoppar in det i individens budgetrestriktion får vi 3x + 3x = 150, vilket ger x = 25, y=15. c) Nu är priset på x 6kr. För att kunna

Läs mer

Lathund algebra och funktioner åk 9

Lathund algebra och funktioner åk 9 Lathund algebra och funktioner åk 9 För att bli en rackare på att lösa ekvationer är det viktigt att man kan sina förutsättningar, dvs vilka matematiska regler som gäller. Prioriteringsreglerna (vilken

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi

Tentamen i Nationalekonomi Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Nationalekonomi och Statistik Tentamen i Nationalekonomi Kurs: Globalisering och utveckling 4,5 hp, kurskod NEGA01 Datum: 1 juni 2012 Kursansvarig lärare: Joakim

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

varandra. Vi börjar med att behandla en linjes ekvation med hjälp av figur 7 och dess bildtext.

varandra. Vi börjar med att behandla en linjes ekvation med hjälp av figur 7 och dess bildtext. PASS 8 EKVATIONSSYSTEM OCH EN LINJES EKVATION 8 En linjes ekvation En linjes ekvation kan framställas i koordinatsystemet Koordinatsystemet består av x-axeln och yaxeln X-axeln är vågrät och y-axeln lodrät

Läs mer

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner.

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner. F4 Konsumentteori 2011-11-11 Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner Konsumentens val Effekter av prisförändring Effekter av inkomstförändring Inkomst och substitutionseffekt

Läs mer

TAOP88/TEN 1 OPTIMERING FÖR INGENJÖRER

TAOP88/TEN 1 OPTIMERING FÖR INGENJÖRER Matematiska institutionen Optimeringslära TENTAMEN TAOP88/TEN 1 OPTIMERING FÖR INGENJÖRER Datum: 10 januari 201 Tid: 1.00-19.00 Hjälpmedel: Miniräknare Kurslitteratur: Kaj Holmberg: Optimering Anteckningar

Läs mer

F4 Konsumen+eori. 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se

F4 Konsumen+eori. 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se F4 Konsumen+eori 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se F4 Konsumen+eori Konsumenters preferenser och indifferenskurvor. BudgetrestrikAoner. OpAmal konsumaon. Effekter av en inkomsdörändring. Effekter av

Läs mer

Exempelsamling TPYT02

Exempelsamling TPYT02 Exempelsamling TPYT02 Lektion 1 1.1 AB Serenta har följande balansräkning i sammandrag (alla belopp i tusen kr). Tillgångar Skulder och EK Anläggningstillgångar 500 Eget kapital 400 Varulager 300 Långfristiga

Läs mer

G VG MVG Programspecifika mål och kriterier

G VG MVG Programspecifika mål och kriterier Betygskriterier Matematik C MA10 100p Respektive programmål gäller över kurskriterierna MA10 är en nationell kurs oc skolverkets kurs- oc betygskriterier finns på ttp://www.skolverket.se/ Detta är vår

Läs mer

Kretsprocesser. För att se hur långt man skulle kunna komma med en god konstruktion skall vi ändå härleda verkningsgraden i några enkla fall.

Kretsprocesser. För att se hur långt man skulle kunna komma med en god konstruktion skall vi ändå härleda verkningsgraden i några enkla fall. Kretsrocesser Termodynamiken utvecklades i början för att förstå hur bra man kunde bygga olika värmemaskiner, hur man skulle kunna öka maskinernas verkningsgrad d v s hur mycket mekaniskt arbete som kunde

Läs mer

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15 Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering The Global Economy kap. 15 1 procent Export i procent av BNP 60 50 Sweden 40 Russian Federation United States Germany 30 Iceland 20 10

Läs mer

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer: ÖVNINGAR MED SVAR TILL FÖRELÄSNING 1-2 fråga 1: Anta att en pizzeria har ett erbjudande som ger kunderna möjligheten att äta hur många bitar pizza som helst för 60 kronor. Anta att 100 individer nappar

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

Dekomponering av löneskillnader

Dekomponering av löneskillnader Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden

Läs mer

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1. PASS 9. OLIKHETER 9. Grundbegrepp om olikheter Vi får olikheter av ekvationer om vi byter ut likhetstecknet mot något av tecknen > (större än), (större än eller lika med), < (mindre än) eller (mindre än

Läs mer

MIKROEKONOMI (ÄMNESSTUDIER) ÖVNINGSKOMPENDIUM VÅREN 2012

MIKROEKONOMI (ÄMNESSTUDIER) ÖVNINGSKOMPENDIUM VÅREN 2012 MIKROEKONOMI (ÄMNESSTUDIER) ÖVNINGSKOMPENDIUM VÅREN 2012 1 Övningsuppgifter Följande 60 övningsuppgifter är till för dig som läser kursen Mikroekonomi (ämnesstudier) och vill tillämpa teorin på praktiska

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Globalisering och utveckling 4,5 hp NEGAOI. Datum: Tid: Lärare:

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Globalisering och utveckling 4,5 hp NEGAOI. Datum: Tid: Lärare: Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet TENTAMEN NEGAOI Globalisering och utveckling 4,5 hp Datum: Tid: Lärare: Fredagen den 1 juni 2012 14-17 Lars Bohlin Totalt antal poäng

Läs mer

Hej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser.

Hej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser. Fråga 1. En fråga på övningen till grupplektion 5 (övningar nr2), fråga 2: Har Sverige verkligen fördel i att producera mat i alternativ b. Det går ju åt fler andelar arbetskraft för Sverige än för Finland.

Läs mer

Samhällsekonomiska effekter vid genomförandet av en budgetneutral förändring av momssatsstrukturen metoder och utgångspunkter

Samhällsekonomiska effekter vid genomförandet av en budgetneutral förändring av momssatsstrukturen metoder och utgångspunkter Samhällsekonomiska effekter vid genomförandet av en budgetneutral förändring av momssatsstrukturen metoder och utgångspunkter av Mats Morin Bilaga 5 Innehåll 1. Inledning 2. Utbudsförhållanden 2.1 Produktionsteknologins

Läs mer

Föreläsning 4- Konsumentteori

Föreläsning 4- Konsumentteori Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-08-30 Emma Rosklint Vad är konsumentteori? Handlar om konsumentens konsumtionsval. Varför väljer konsumenten att konsumera vissa varor och inte andra? Vad bestämmer hur

Läs mer

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion

Läs mer