Funktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Funktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen"

Transkript

1 Makroekonomi 1 1

2 INNEHÅLL Funktioner Varumarknaden Penningmarknaden IS-LM-modellen Arbetsmarknaden Kort och mellanlång sikt AS-AD-modellen Lång sikt: Solowmodellen IS-LM-modellen: öppen ekonomi 2

3 FUNKTIONER Samband, exempel: Konsumtionen är beroende av nationalinkomsten. Investeringarna är beroende av räntan. En students konsumtion är beroende av studiemedlen. Funktioner: Konsumtionen är en funktion av nationalinkomsten. Investeringarna är en funktion av räntan. En students konsumtion är en funktion av studiemedlen. 3

4 FUNKTIONER Linjär funktion: y = ax + b y y - beroende variabel x- oberoende variabel a - lutning: hur mycket y förändras då x förändras Lutning: a y = ax + b b - intercept Intercept: b a lutningen förändras x b funktionen förflyttas x- och y-axel: ibland oberoende respektive beroende variabel 4

5 FUNKTIONER Exempel: konsumtionsfunktionen Implicit konsumtionsfunktion: C=C( d ) Explicit konsumtionsfunktion: C=c 0 +c 1 d Variabler: C: beroende/föränderlig variabel d : oberoende variabel Parametrar: c 0, c 1 5

6 FUNKTIONER Konsumtionsfunktionen: C = c 0 - c 1 d d = -T C = c 0 - c 1 (-T) = c 0 - c 1 T + c 1 - nationalinkomst C - konsumtion T - skattenetto d - disponibel inkomst KONSUMTION C Varför skiftar funktionen? C = c 0 - c 1 T + c 1 Varför förändras lutningen? Lutning: c 1 Intercept: c 0 - c 1 T NATIONALINKOMST 6

7 FUNKTIONER C C C = c 0 + c 1 C = c 0 + c 2 Konsumtionens inkomstelasticitet: hur mycket konsumtionen förändras vid en viss inkomstförändring c 1, c 2 > 0 Marginell konsumtionsbenägenhet: c 1 < c 2 Partiella derivator C/ = c 1 > 0 C = c 1 7

8 VARUMARKNADEN Jämvikt i varumarknaden: NATIONALINKOMST, AGGREGERAD EFTERFRÅGAN Utbud: Aggregerad efterfrågan:, ZZ UTBUDS- ÖVERSKOTT ZZ ZZ = C + I + G = c 0 + c 1 (-T) + I + G jämvikt EFTERFRÅGE- ÖVERSKOTT Jämvikt <=> ZZ = 45 c 0 + c 1 (-T) + I + G = = 1/(1-c 1 )(c 0 - c 1 T + I + G) Lager? 8

9 VARUMARKNADEN Vad är det som kan rubba jämvikten?, ZZ ZZ = 1/(1-c 1 )(c 0 - c 1 T + I + G) ZZ ZZ = c 0 + c 1 (-T) + I + G c 0 + c 0 + ZZ = c 0 + c 1 (-T) + I + G + c 0 + ZZ = c 0 + c 1 (-T) + I + G + (Via C) + ZZ Multiplikatoreffekten: ökar mer än den initiala efterfrågeökningen! = 1/(1-c 1 )(c 0 - c 1 T + I + G) = (1/(1-c 1 ))c 0 - c 1 T (1/(1-c 1 )) + I (1/(1-c 1 )) + G (1/(1-c 1 )) = (1/(1-c 1 )) c 0 9

10 VARUMARKNADEN Exempel: Räkna ut jämvikten i varumarknaden C = c 0 + c 1 d I = b 0 + b 1 - b 2 i G = 150 T = 100 i = 0,03 c 0 =160 c 1 =0,6 b 0 =100 b 1 =0,2 b 2 =1000 =? ZZ = C + I + G = ZZ <=> = ,6(-100) ,2-1000*0, =

11 VARUMARKNADEN IS-kurvan: sambandet mellan räntan och nationalinkomsten Hur i påverkar : ZZ = c 0 + c 1 (-T) + b 0 +b 1 - b 2 i + G + i I ZZ, ZZ Jämvikt för i 0 ZZ i ZZ Jämvikt för i 1 > i 0 i 1 i 0 IS

12 VARUMARKNADEN IS-kurvan: lutning och förflyttning ZZ = c 0 + c 1 (-T) + b 0 +b 1 - b 2 i + G jämvikt då ZZ = i = (c 0 -c 1 T+b 0 +G)/b 2 + ((c 1 +b 1-1)/b 2 ) Faktorer som gör att IS-kurvan skiftar: c 0, T, b 0, G Faktorer som påverkar lutningen: b 1 c 1, b s :påverkar både lutningen och positionen, ZZ ZZ i G ZZ G i IS ' IS

13 PENNINGMARKNADEN Vad styr efterfrågan på pengar, M d? -Priserna Efterfrågan på realbalanser, (M/P) d påverkas av: -Räntan -Nationalinkomsten (transaktionsnivån) Utbudet av pengar, M s : bestäms av riksbanken. P konstanta på kort sikt utbudet av pengar = utbudet av realbalanser (M/P) d =L(,i) (M/P) s - exogent bestämt explicit funktion: (M/P) d = φ e- λr 13

14 PENNINGMARKNADEN (M/P) d =L(,i) i + P M s /P + i (M/P) d + + (M/P) d + i + P (M/P) s + i + (M/P) d ' (M/P) d M/P Derivatan av L med avseende på : L > 0 Derivatan av L med avseende på i: L i < 0 14

15 PENNINGMARKNADEN Jämvikt i penningmarknaden: Utbud: M s /P i M s /P Efterfrågan: (M/P) d =L(,i) Jämvikt <=> M s /P = (M/P) d Faktorer som kan rubba jämvikten: Ms,, P, L (förändrade preferenser, M eller B?) L efterfrågeöverskott på realbalanser (M/P) d (M/P) d Återställande av jämvikten: M/P (M/P) d > M s /P, efterfrågeöverskott på realbalanser försäljning av obligationer + i 15

16 PENNINGMARKNADEN LM-kurvan: sambandet mellan nationalinkomsten och räntan Hur påverkar i: + fler transaktioner + (M/P) d + i i M s /P i LM + (M/P) d ' (M/P) d M/P 16

17 PENNINGMARKNADEN LM-kurvan: lutning och förflyttning (M/P) d =L(,i) Faktorer som förändrar jämviktspunkten (givet ): M s, P, (M/P) d (= L) LM i M s /P (M s /P) ' M s i LM ' M s (M/P) d M/P 17

18 IS-LM - MODELLEN Kortsiktig jämvikt: IS-LM - modellen IS-kurvan: jämvikt i varumarknaden = ZZ LM-kurvan: jämvikt i penningmarknaden (M s /P)=(M/P) d i LM Antaganden: Kort sikt: priserna konstanta IS 18

19 IS-LM - MODELLEN Vad är det som kan rubba jämvikten? ZZ = c 0 + c 1 (-T) + b 0 +b 1 - b 2 i + G (M/P) d =L(,i) (M/P) s - exogent bestämt i LM Jämvikten bestäms av: Strukturella parametrar: c 0, c 1, b 0, b 1, b 2, L(,i) Exogena faktorer: G, T, M s IS 19

20 IS-LM - MODELLEN Exempel: expansiv finanspolitik + G Vilken marknad påverkas först? högre för en given ränta ZZ = c 0 + c 1 (-T) + b 0 +b 1 - b 2 i + G, ZZ ZZ ' i LM + G ZZ i 0 IS IS

21 IS-LM - MODELLEN Efterfrågeöverskott på realbalanser Penningmarknadens anpassningsmekanism: N JÄMVIKT Försäljning av oligationer + i i i M s /P LM i 2 i 0 (M/P) d ' i 2 i 0 IS (M/P) d IS M/P

22 IS-LM - MODELLEN Exempel: Betrakta följande IS-LM - modell: C = ,25 d I = , i G = 250 T = 200 (M/P) d = i M s /P = 1600 Härled IS-kurvans och LM-kurvans ekvation. Beräkna jämvikts- och i. IS-kurvan: = ZZ LM-kurvan: (M/P) d = M s /P i = 1600 i = -1/5 + /4000 Jämvikts-: skärningspunkten mellan IS-kurvan och LM-kurvan -1/5 + /4000 = 11/20 - /2000 = 1000 Jämvikts-i: sätt in =1000 i IS-kurvans eller LM-kurvans ekvation i = 11/ /2000 = 0,05 = 5% = ,25(-200) , i i = 11/20 - /

23 FÖRVÄNTNINGAR Andra variabler som kan påverka jämvikten: - förväntningar e C = C(, T, e, T e, ) I = I(, i, e, i e, ) C π e : Se senare Phillipskurva och öppen ekonomi! C = C(, T, e, T e, ) Lutning: hur påverkar C T, e, T e, 23

24 VARUMARKNADEN med förväntningar Exempel: a) Beräkna jämvikts-: C = ,25 d + 0,1 e b) Beräkna och visa grafiskt hur en ökad marginell konsumtionbenägenhet påverar jämvikts-. + c 1 c 1 = 0,5 I = ,2-1500i G = 200 T = 200 i = 0,05 e = 1000 = ,5(-200) + 0,1* ,2-1500i ,33, ZZ ZZ ' Jämvikt i varumarknaden: = ZZ = ,25(-200) + 0,1* ,2-1500i ,55 ZZ 24

25 VARUMARKNADEN med förväntningar c) Räkna ut och visa grafiskt hur en förväntad inkomstökning påverkar avista-. + e e = 1500 = ,25(-200) + 0,1* ,2-1500i ,45 d) Vilken effekt hade den förväntade inkomstökningen haft om den marginella konsumtionsbenägenheten med hänsyn till framtida inkomster istället varit 0,2? Beräkna och visa grafiskt. = ,25(-200) + 0,2* ,2-1500i ,18, ZZ ZZ ', ZZ ZZ '' ZZ ' ZZ ZZ 25

26 ARBETSMARKNADEN Vad bestämmer villkoren på arbetsmarknaden? Två parter: arbetstagare och arbetsgivare Arbetstagare och arbetsgivare tar hänsyn till: Konkurrensförhållanden Priser (reallön) Arbetslöshet A-kassa Minimilön Avskedsförfarande Fackföreningarnas förhandlingskraft 26

27 ARBETSMARKNADEN Lönesättningen och prissättningen Antaganden: P konstanta på kort sikt Lönesättning genom förhandlingar N enda produktionsfaktorn Ej perfekt konkurrens Arbetstagare, WS: W=F(P e,u,z) z = A-kassa, minimilön, fackföreningsanslutningsgrad, W=PF(u,z) W/P=F(u,z) Arbetsgivare, PS: P=W(1+µ) 27

28 ARBETSMARKNADEN Arbetslösheten och nationalprodukten N enda produktionsfaktorn: N U = U/L =( L-N)/N = 1-N/L = 1 - /L U 28

29 ARBETSMARKNADEN NAIRU: non-accellerating inflation rate of unemployment P=P e Kort sikt - ej nödvändigtvis NAIRU Hur ser det ut då man ersätter u med? W/P W/P W/P=F(u,z) + z W/P=1/(1+µ) u NAIRU u NAIRU ' u 29

30 AS-AD - MODELLEN Hur nationalprodukten påverkar prisnivån: AS-kurvan WS: W=P e F(u,z) PS: P=(1+µ)W P P=P e (1+µ) F(u,z) AS u=1-/l P=P e (1+µ) F(1-/L,z) Alltså: när stiger, stiger även P Vad är det som gör att kurvan skiftar? Vad bestämmer lutningen? Hur mycket P förändras för en given förändring av P/ 30

31 AS-AD - MODELLEN Hur prisnivån påverkar nationalprodukten: AD-kurvan: Jämvikt i varumarknaden: IS-kurvan ZZ=C+I+G=c 0 +c 1 (-T) +b 0 +b 1 -b 2 i+g, =ZZ =1/(1-c 1 +b 1 )(c 0 - c 1 T+b 0 -b 2 i+g) i Kortsiktig jämvikt LM LM-kurvan: (M/P) d =L(i), M s : exogent bestämd IS (M/P) d = M s 31

32 AS-AD - MODELLEN Vad händer när priserna förändras? Vilken marknad reagerar först? PENNINGMARKNADEN i M s /P ' M s /P i LM ' LM + P i 1 i 1 i 0 (M/P) d i 0 IS M/P 1 0 Alltså: när stiger sjunker 32

33 AS-AD - MODELLEN Vilka andra variabler än P påverkar AD-kurvan? P =(M/P,G,T) Penningpolitiken: + + P 0 Finanspolitiken: + AD + + i LM IS-kurvan/samband: =1/(1-c 1 +b 1 )(c 0 - c 1 T+b 0 -b 2 i+g) LM-kurvan/sambandet: (M/P) s =L(i) i 0 IS 0 33

34 AS-AD - MODELLEN Långsiktig jämvikt i alla marknader: anpassningsmekanismerna P=P e (1+µ) F(1-/L,z) =(M/P,G,T) P AS AD NAIRU 34

35 AS-AD - MODELLEN > NAIRU P P e P=P e (1+µ) F(1-/L,z) + P e P (M/P) s i P AS AS AD NAIRU 35

36 AS-AD - MODELLEN Expansiv penningpolitik: anpassningsmekanismerna Vilket är utgångsläget? Vilken marknad påverkas först? Hur påverkas den? Vad har det för effekter? P AS AD NAIRU 36

37 AS-AD - MODELLEN + M s i I ZZ multiplikatoreffekten + (givet P) NAIRU LM i M s /P M s /P ' i LM ' (M/P) d IS M/P NAIRU 37

38 Men P förändras något även på kort sikt: + P (M s /P) i i AS-AD - MODELLEN M s /P '' M s /P M s /P ' P AS (M/P) d NAIRU '' ' M/P LM i LM '' LM ' AD' AD NAIRU '' ' IS NAIRU '' ' 38

39 AS-AD - MODELLEN > NAIRU P P e P=P e (1+µ) F(1-/L,z) + P e P (M/P) s i tills: P P e och NAIRU Sluteffekt: = NAIRU AS ' P slutgiltig P början P AS PENNINGPOLITIKENS NEUTRALITET AD' AD NAIRU '' 39

40 PHILLIPS - KURVAN P=P e (1+µ) F(u,z) P=P e (1+µ) (1-αu+z) π = π e +(µ + z) - αu π t - θπ t-1 = (µ + z) - αu t b) Ändrad konkurrenslagstiftning µ µ = 0,05 z = 0,01 α = 1,8 θ = 1 u n ' =? Exempel: a) µ = 0,08 z = 0,01 α = 1,8 θ = 1 u n =? Svar: u n ' = 3,4% c) π t-1 = 20% θ = 0,9 µ = 0,08 z = 0,02 u t = 10% α = 1 π t =? Svar: u n = 5% Svar: π t = 18% 40

41 PHILLIPS - KURVAN d) Regeringen vill sänka inflationen till 5% restriktiv penningpolitik π t = 18% θ = 0,9 µ = 0,08 z = 0,02 π t+1 = 5% α = 1 u t+1 =? Svar: π t-1 = 21,2% 41

42 LÅNG SIKT: SOLOW - MODELLEN Vilka faktorer påverkar tillväxten på lång sikt? Antaganden: Produktionsfaktorer: K, N = F(K,N) N konstant + K = + ( K/N) Constant returns to scale: x=f(xk,xn) Avtagande marginalavkastning Produktion per arbetare: x=f(xk,xn) /N = (K/N,1) /N f(k/n) = F(K/N,1) /N + ( K/N) + ( K/N) /N=f(K/N) + ( K/N) + ( K/N) K/N 42

43 LÅNG SIKT: SOLOW - MODELLEN Vad bestämmer K/N-nivån? Antaganden: Sluten ekonomi S g = 0 I = S p I t = s t δk t Kapitalnivån år t+1, K t+1 bestäms av: f(k t /N) Kapitalnivån året innan: K t sf(k t /N) Mängden tillfört kapital år t: s t Förslitningen av kapitalstocken år t: δk t K t+1 = K t - δk t + s t (K t+1 - K t )/N = s t /N - δk t /N K/N 43

44 LÅNG SIKT: SOLOW - MODELLEN Hur förändras K/N-nivån? (K t+1 - K t )/N = s t /N - δk t /N Långsiktig jämvikt konstant K/N K t+1 = K t s t /N = δk t /N /N f(k t /N) δk t 1. sf(k t /N) > δk t 2. sf(k t /N) < δk t 2 sf(k t /N) K t+1 = K t = K*/N /N = f(k*/n) = */N 1 STEAD-STATE K/N 44

45 LÅNG SIKT: SOLOW - MODELLEN Vad kan förändra steady-state? s t /N = δk t /N δk t + s K*/N */N /N f(k t /N) (K t+1 - K t )/N = s t /N - δk t /N Fas med högre tillväxttakt medan s'f(k t /N) sf(k t /N) sf(k t /N) δk t Sluteffekt: Högre steady-state men samma tillväxttakt som i början! K/N 45

46 LÅNG SIKT: SOLOW - MODELLEN Vad kan förändra den långsiktiga tillväxttakten? Antaganden: Produktionsfaktorer: K, N, A (teknologi) = (K, N, A)) AN - enhet av effektiv arbetskraft N ej längre konstant /AN /AN=f(K/AN) Produktion per effektiv arbetare: x=f(xk,xan) /AN = (K/AN,1) /AN f(k/an) = F(K/AN,1) K/AN 46

47 LÅNG SIKT: SOLOW - MODELLEN Vad bestämmer K/AN - nivån? Kapitalnivån från perioden innan Kapitalförslitningen Sparandet Teknologins tillväxttakt: g A Befolkningsmängdens tillväxttakt: g N /N (δ+g A +g N )K t f(k t /N) sf(k t /N) Hur stor andel av måste sparas för att hålla K/AN - nivån konstant? K t+1 /AN - K t /AN = s - (δk t +(g A +g N )K t ) s = sf(k/an) s = (δ+g A +g N )K t K/N 47

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: Makroteori med tillämpningar 10 p.

Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: Makroteori med tillämpningar 10 p. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: Makroteori med tillämpningar 10 p. Lördagen den 24 mars 2007 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.

Läs mer

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117)

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2016-05-13, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

Kapitlet är främst en introduktion till följande kapitel. Avsnitt 9-1, 9-2, 9-4 och 9-5 ingår i kursen.

Kapitlet är främst en introduktion till följande kapitel. Avsnitt 9-1, 9-2, 9-4 och 9-5 ingår i kursen. Kurs 407, VT 2010 Martin Flodén Läsanvisningar för föreläsning 9 15 Vi kommer inte att följa lärobokens kapitel 9 12 till fullo. Boken introducerar inledningsvis (i kapitel 10) den s k LM-kurvan som utgår

Läs mer

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK MAKROEKONOMI, 10hp SPREK Kursens struktur är ett resultat av aktiva studenters konstruktiva och övervägande positiva utvärderingar Vi koncentrerar oss på och fördjupar oss i en huvudbok, Blanchard m.fl..

Läs mer

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y F12: sd. 1 Föreläsnng 12 Sammanfattnng V har studerat ekonomn påp olka skt, eller mer exakt, under olka antaganden om vad som kan ändra sg. 1. IS-LM, Mundell Flemmng. Prser är r konstanta, växelkurs v

Läs mer

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 6 maj 2009 Inga hjälpmedel är tillåtna Svara på samtliga frågor Rätt svar ger 1 poäng och fel svar ger 0 poäng Poängen kan tas med till tentor denna

Läs mer

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen Blanchard kapitel 7 Ekonomin påp medellång sikt Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas

Läs mer

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende. Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av

Läs mer

Fakta om Tillväxt. Långsiktig. tillväxt

Fakta om Tillväxt. Långsiktig. tillväxt Föreläsning 9 kap 11-13. 13. Lång sikt tillväxt och kapitalackumulering Hur har tillväxten sett ut över tiden i olika länder? Tenderar skillnaderna i BP per capita att minska eller öka? Vad bestämmer tillväxten?

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 4 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut

Läs mer

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Vilka faktorer avgör producenternas produktionsbeslut och vad konstituerar förutsättningarna på den perfekta konkurrensmarknaden? 1 Produktion på lång

Läs mer

Y=Y. Output (Y) Varför är AD-kurvan negativt lutad? Dvs. varför minskar aggregerad efterfrågan=produktion när prisnivån ökar?

Y=Y. Output (Y) Varför är AD-kurvan negativt lutad? Dvs. varför minskar aggregerad efterfrågan=produktion när prisnivån ökar? Läs själva: Härledning av AD-kurvan i P-diagrammet Från 45- gradersdiagrammet. AD-kurvan i P-diagrammet antar att =AD, vilket innebär att faktiska investeringar = I (planerade)., AD A B = AD = C(-T) +

Läs mer

Kort och medelfristig sikt: Konjunktur

Kort och medelfristig sikt: Konjunktur Del 5 Kort och medelfristig sikt: Konjunktur Utgångspunkten för analysen: det finns perioder där ekonomins resurser används mindre än de skulle användas i ekonomin utan pengar (eller om alla marknader

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18.

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013 08 29 Tid: 9.00 14.00 Hjälpmedel:

Läs mer

(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen.

(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen. (1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen. (2)Marknadsekonomi: Marknaden bestämmer pris och utbud. (3)Planekonomi: Staten bestämmer pris och utbud. (4) a) Marknadshushållning: Det

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken? Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27.

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. ostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. 1. INLEDNING I NE ekonomiska kostnader = alternativkostnader Bokföringskostnad kontra ekonomisk kostnad: Skillnaden mellan dessa begrepp är att

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

EXAMENSARBETE. Den svenska valutan: en ekonometrisk studie av växelkursens bestämningsvariabler. Jan Huhta och Metin Can

EXAMENSARBETE. Den svenska valutan: en ekonometrisk studie av växelkursens bestämningsvariabler. Jan Huhta och Metin Can 2000:165 EXAMENSARBETE Den svenska valutan: en ekonometrisk studie av växelkursens bestämningsvariabler Jan Huhta och Metin Can Nationalekonomiprogrammet C-nivå Institutionen för Industriell ekonomi och

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 3 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Tentamen förslag till lösningar

Tentamen förslag till lösningar Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan.

Läs mer

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000.

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000. Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 17.6.2002 Uppgift 1 (8 poäng) Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns

Läs mer

Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder

Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder Fredrik Armerin Matematisk statistik, KTH Aktuarieföreningen 17-18 november 2004 Dag 1 INTRODUKTION TILL RÄNTEMARKNADEN 1 Kreditmarknaden Penningmarknaden

Läs mer

- MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer

- MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer FAKTORMARKNADER HÄRLEDD EFTERFRÅGAN ARBETSKRAFT: OM w EFTERFRÅGAS MINDRE L p.g.a. ATT - MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer - Man substituerar med billigare

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Utbudsidan Produktionsteori

Utbudsidan Produktionsteori Utbudsidan Produktionsteori Produktion och kostnader Frank kap 9-1 Företaget Produktion och kostnader på kort sikt Produktion och kostnader på lång sikt Isokost och isokvant 1 2 Företaget Vi antar att

Läs mer

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M Kompendium nationalekonomi Makro Hip2 Vt 2014 Det ekonomiska kretsloppet och multiplikatoreffekten Det har vi talat om tidigare och man bör kunna det nu också. Konjunkturer

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-11-09 Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

1 Cirkulation och vorticitet

1 Cirkulation och vorticitet Föreläsning 7. 1 Cirkulation och vorticitet Ett mycket viktigt teorem i klassisk strömningsmekanik är Kelvins cirkulationsteorem, som man kan härleda från Eulers ekvationer. Teoremet gäller för en inviskös

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

5 Kontinuerliga stokastiska variabler

5 Kontinuerliga stokastiska variabler 5 Kontinuerliga stokastiska variabler Ex: X är livslängden av en glödlampa. Utfallsrummet är S = x : x 0}. X kan anta överuppräkneligt oändligt många olika värden. X är en kontinuerlig stokastisk variabel.

Läs mer

F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2011-11-25 F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Flöden och bestånd på arbetsmarknaden Utbud och efterfrågan av arbetskraft Olika typer av arbetslöshet -

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 2 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

MAKROEKONOMISK TEORI OCH POLITIK, 10hp

MAKROEKONOMISK TEORI OCH POLITIK, 10hp Makroekonomisk teori och politik: Kurs 730G78: Ht-2012 MAKROEKONOMISK TEORI OCH POLITIK, 10hp REVIDERAD 2012 08 31 Kursens struktur är ett resultat av studenternas konstruktiva och övervägande positiva

Läs mer

Tillväxt och jobb. Lars Calmfors Utbildning av unga socialdemokrater Riksdagen 25/4 2013

Tillväxt och jobb. Lars Calmfors Utbildning av unga socialdemokrater Riksdagen 25/4 2013 Tillväxt och jobb Lars Calmfors Utbildning av unga socialdemokrater Riksdagen 25/4 2013 Tillväxt och sysselsättning är inte samma sak Vanligt missförstånd att tillväxt och sysselsättning alltid går hand

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Kursens struktur är ett resultat av aktiva studenters konstruktiva och övervägande positiva utvärderingar.

Kursens struktur är ett resultat av aktiva studenters konstruktiva och övervägande positiva utvärderingar. Makroekonomisk teori och politik: Kurs 730G78: Ht-2013 MAKROEKONOMISK TEORI OCH POLITIK, 10hp Kursens struktur är ett resultat av aktiva studenters konstruktiva och övervägande positiva utvärderingar.

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009.

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Svarsförslag Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Dessa svar är tagna rakt av från era egna tentaskrivningar. Dock har jag inte orkat återge figurerna. Svaren

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

Inlämningsuppgift 4 NUM131

Inlämningsuppgift 4 NUM131 Inlämningsuppgift 4 NUM131 Modell Denna inlämningsuppgift går ut på att simulera ett modellflygplans rörelse i luften. Vi bortser ifrån rörelser i sidled och studerar enbart rörelsen i ett plan. De krafter

Läs mer

Excelövningar i makroekonomi

Excelövningar i makroekonomi Excelövningar i makroekonomi Klas.Fregert@nek.lu.se Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet, 2008 Bakgrund Fregert, Klas och Lars Jonung. Makroekonomi. Teori, politik och institutioner. Studentlitteratur,

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi TENTAMEN I Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori FREDAGEN DEN 10 JUNI 2011, KL 8-13 SAL

Läs mer

9. Beräkna volymen av det område som begränsas av planet z = 1 och paraboloiden z = 5 x 2 y 2.

9. Beräkna volymen av det område som begränsas av planet z = 1 och paraboloiden z = 5 x 2 y 2. Tentamenskrivning för TMS63, Matematisk Statistik. Onsdag fm den 3 juni, 15, V-huset. Examinator: Marina Axelson-Fisk. Tel: 7-88113 Tillåtna hjälpmedel: typgodkänd miniräknare, tabell- och formelhäfte

Läs mer

Ricardiansk ekvivalens. En undersökning av statens påverkan på hushållens sparande

Ricardiansk ekvivalens. En undersökning av statens påverkan på hushållens sparande Ricardiansk ekvivalens En undersökning av statens påverkan på hushållens sparande Av: Anders Gustafsson Handledare: Fil. Dr. Fredrik NG Andersson 009-10-1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3. Keynsiansk

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna? Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.

Läs mer

Lång sikt: Arbetslöshet

Lång sikt: Arbetslöshet Del Lång sikt: Arbetslöshet Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Tänk på att det här kapitlet

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys Modul 2: Derivata Institutionen för matematik KTH 8 september 2015 Derivata Innehåll om derivata (bokens kapitel 2). Definition vad begreppet derivata betyder Tolkning hur man kan tolka derivata Deriveringsregler

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Är full sysselsättning

Är full sysselsättning Är full sysselsättning DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER möjlig? Roger Mörtvik Göran Zettergren Arbetslösheten i Sverige 14 12 1 8 6 4 2 196 1965 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 Anders Borg (januari

Läs mer

Authors: Tutor: Examiner: Subject: Level and semester:

Authors: Tutor: Examiner: Subject: Level and semester: Authors: Tutor: Examiner: Subject: Level and semester: SAMMANFATTNING Denna uppsats sammanställer de finanspolitiska åtgärderna som genomförs i Portugal, Irland, Grekland och Spanien. Baserat på tidigare

Läs mer

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6.

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6. KTH matematik Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer Harald Lang 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Svar: 1. 2. 5 3. 1 4. 5 5. 1 6. 6 7. 1 8. 0 9.

Läs mer

Bonusövningsuppgifter till kursen i Makroekonomi (730G71)

Bonusövningsuppgifter till kursen i Makroekonomi (730G71) 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter till kursen i Makroekonomi (730G71) Nedan finns sammanställt ett stort

Läs mer

G VG MVG Programspecifika mål och kriterier

G VG MVG Programspecifika mål och kriterier Betygskriterier Matematik C MA10 100p Respektive programmål gäller över kurskriterierna MA10 är en nationell kurs oc skolverkets kurs- oc betygskriterier finns på ttp://www.skolverket.se/ Detta är vår

Läs mer

Studiehandledning till. MMA121 Matematisk grundkurs. Version 2012-09-03

Studiehandledning till. MMA121 Matematisk grundkurs. Version 2012-09-03 Studiehandledning till MMA Matematisk grundkurs läsåret 0/ Version 0-09-0 Kursinformation för MMA Mål Avsikten med kursen MMA Matematisk grundkurs är att ge grundläggande kunskaper i matematik, av betydelse

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

P d E ": (69) =R S + (1+R S)E t+1 E t R S E t. =R S + (1+R S)(E t+1 E t ) ¼R S + E t+1 E t

P d E : (69) =R S + (1+R S)E t+1 E t R S E t. =R S + (1+R S)(E t+1 E t ) ¼R S + E t+1 E t 4 VÄaxelkurser och räantor Som vi tidigare noterat Äar den reala väaxelkursen, kallad"; lika med utbytesfäorhºallandet mellan utläandska varor och inhemska, medan den nominella Äar relativpriset pºa de

Läs mer

R AKNE OVNING VECKA 1 David Heintz, 31 oktober 2002

R AKNE OVNING VECKA 1 David Heintz, 31 oktober 2002 RÄKNEÖVNING VECKA David Heintz, 3 oktober 22 Innehåll Uppgift 27. 2 Uppgift 27.8 4 3 Uppgift 27.9 6 4 Uppgift 27. 9 5 Uppgift 28. 5 6 Uppgift 28.2 8 7 Uppgift 28.4 2 Uppgift 27. Determine primitive functions

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För

Läs mer

2014-05-09 Dnr 2014:806

2014-05-09 Dnr 2014:806 2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25.

INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25. INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25. Moment i denna handout: *Nationalekonomins grundprinciper: Läs: kap. 1 i PR. *Utbud, efterfrågan och marknadsjämvikt vid perfekt konkurrens: Läs

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell that when the

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Studieguide och schema Makroekonomi och Arbetsmarknad

Studieguide och schema Makroekonomi och Arbetsmarknad Studieguide och schema Makroekonomi och Arbetsmarknad Struktur/upplägg våren 2013 Det övergripande syftet med kurserna är att ge en god förståelse för hur samhällsekonomin fungerar och utvecklas över tid.

Läs mer

Lång sikt: Tillväxtteori (klassisk teori för prisnivå och växelkurs) Tillväxt: produktionsmöjligheterna vid fullt kapacitetsutnyttjande har ökat.

Lång sikt: Tillväxtteori (klassisk teori för prisnivå och växelkurs) Tillväxt: produktionsmöjligheterna vid fullt kapacitetsutnyttjande har ökat. Föreläsning 1 Praktisk info Schema / kursupplägg Undervisningsformer Betydelsen av makroekonomi - Politik och dess effekter, radio, TV, Tidningar BNP, Arbetslöshet, Inflation, Tillväxt, Växelkurs Tidshorisont

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Makroekonomiska samband för en liten öppen ekonomi

Makroekonomiska samband för en liten öppen ekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Makroekonomiska samband för en liten öppen ekonomi Peter Andersson Kurskompendium Makroekonomi Februari 2007 2 1. INLEDNING Syftet med det

Läs mer

STYRNING AV PORTFÖLJER MED FLERA TILLGÅNGAR

STYRNING AV PORTFÖLJER MED FLERA TILLGÅNGAR 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för Matematisk statistik Thomas Höglund FINANSMATEMATIK I. KOMPLEMENT DAG 13. STYRNING AV PORTFÖLJER MED FLERA TILLGÅNGAR Hittills har vi betraktat

Läs mer