Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S.

Transkript

1 Uppgift 1 a) Uppgifter om produktion per timme ger nedanstående: Antal timmar/enhet: Alternativkostnader Stål Textil Stål Textil A 0,5 0,2 2,5T 0,4S B 0,1 0,05 2T 0,5S A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S. b) Om A får mer än 04S tjänar man på att exportera T, om B betalar mindre än 0,5S tjänar man på att importera T; alltså kommer bytesrelationen att ligga mellan 0,4S<1T<0,5S, vilket motsvarar prisrelationen 2<Ps/Pt<2,5 bör gäla både respektive land och världsmarknaden c) För stål gäller: Land A: Kostnad = 0,5 timmar = 50. Land B: 0,1 timmar = 2$. För att A skall importera stål (och B exportera) krävs att 50 >2$, dvs 25 > 1$ För textil: Land A kostnad 0,2h = 20. Land B kostnad 0,05h = 1$. För att A skall exportera (och B importera) krävs att 1$ > 20. Alltså: 20 < 1$ < 25 Uppgift 2 a) MCv/MCs i Ur = 2, i Oz = 1,2. Alternativkostnaden för V är alltså 2S i Ur, 1,2S i Oz. Oz har alltså komparativa fördelar i V-produktion och skall exportera V, Ur skall exportera S. Oz vill ha minst 1,2S, Ur kan betala max 2S. Byte t ex 1,5S mot 1V gör att båda vinner. b) Export(stål): Total D ökar (efterfrågas även från Oz), P produktionen (Sq) ökar, inhemsk konsumtion. Import (vete): Utbud även från Oz P, konsumtion, inhemsk produktion (Sq) Figurer: Se kompendiet!

2 c) D för stålarbetare, w. D för vetearbetare, w. På lång sikt bör bnder omskola sig till stål, utbud av stålarbetare, tvärtom för vetearbetare, löneskillnader utjämnas delvis igen. Uppgift 3 I utgångspunkten maximerar företaget sin vinst då MR=MC, vilket ger Q=10000 och Px=100. När importförbudet(handelsförbudet) upphävs kommer Pv=80 att gälla (vilket blir företagets nya MR), konsumtionen ökar till Qd och företaget kommer att exportera skillnaden mellan produktion (Qs) och konsumtion. 100 MC Qd Qs D(MBV) Värdet av ökad konsumtion fr 10 till Qd = MBV för dessa enheter minus MC = röd yta Värdet av export = Pv (80) minus MC för (Qs-Qd) = blå yta b) OBSERVERA att uppgiften handlar om allokeringseffektyer, givet att de externa effekterna förekommer, dvs värdet av förändringen från 10 till Qd respektive Qs, inte vilka kvantiteter som vore optimala pga de externa effekterna! Negativ e.e MCsoc 20 högre än företagets MC. Värdet av ökad konsumtion = MBV minus MCsoc, värdet av export = Pv(80) minus MCsoc

3 MCsoc 100 MC 80 D(MBV) 10 Qd Qs Q2 Som jag ritat ovan kommer MBV att vara högre än MCsoc fram till Q2, vilket ger en allokeringsvinst = svart yta, medan enheterna mellan Q2 och Qd ger en förlust, eftersom MCsoc är högre än MBV (liten röd triangel). Exporten ger blå allokeringsförlust, eftersom MCsoc är högre än Pv för samtliga enheter mellan Qd och Qs. Eftersom e.e var lika med 20, bör MCsoc skära D vid Qd, vilket gör att den röda förlusttriangeln inte uppkommer. Positiv e.e kan ses som ett avdrag från företagets MC, dvs MCsoc är 20 lägre än vanliga MC. Värdet av ökad konsumtion blir MBV minus MCsoc, grön yta, värdet av export = Pv minus MCsoc, blå yta. Detta ger följande figur:

4 100 MC 80 MCsoc 10 Qd Qs D(MBV) c) Effekter av konsumtion innebär samma värden när det gäller ökad konsumtion som i (b) även här kan man dra ifrån/lägga till e.e till MC. Däremot blir värdet av exporten detsamma som om inga externe efekter förekommit (ee drabbar/gynnar ju konsumenterna av exportvarand, dvs utlandet ) Uppgift 4 a) Tull priset i landet (Pi) stiger till Pv+tull. På kort sikt kan inte inhemsk produktion öka, den ligger kvar på ursprunglig (Sa), medan konsumtionen minskar längs D-kurvan till Dt. På lång sikt ökar inhemsk produktion längs utbudskurvan till St. Den minskade konsumtionen är skillnaden mellan MBV och tidigare importkostnad, röd triangel. På lång sikt uppstår en allokeringsförlust pga ökad inhemsk produktion, som kostar MC men tidigare kostat Pv att skaffa (blå triangel).

5 S Pi Pv D Sa St Dt Da Vi stryker detta med effekt på producent/konsument b) Importkvot (I*) motsv 50% av tidigare import total tillgång = I*+inhemsk produktion (S) S S+I* Pi Pv D Sa St Dt Da På lång sikt blir effekterna i princip desamma som i (a) (högre pris, högre inhemsk produktion, lägre konsumtion).

6 På kort sikt kommer total tillgång att vara lika med I* + den givna inhemska produktionen, Sa, vilket ger ett samlat utbud = U*, vilket ger ett pris = P*. Detta ger en konsumtionsminskning till D* och allokeringsförlust = ceris yta (eller vad nu färgen kallas ) Uppgift 5 En tänkbar konsekvens är att utbudet från Kina driver ner världsmarknadspriset på viktiga svenska exportvaror, vilket leder till en försämrad terms of trade för Sverige. Detta skulle då kräva en förändrad produktions- och exportinriktning för Sverige, med åtföljande omflyttning av produktionsresurser, bl a arbetskraft. Detta kräver i sin tur förändrade löneförhållanden (relativlöner) på den svenska arbetsmarknaden. Å andra sidan innebär Kinas (och Indiens) ekonomiska utveckling en gigantisk marknadstillväxt för svenska företag. Calmfors diskuterar en del kring detta i sin artikel från Ekonomisk Debatt (se kurshemsidan). Kolla gärna utifrån eget intresse, men ni behöver inte tentaläsa artikeln.