Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal

Transkript

1 Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal Vad jordbruksavtalet borde säga sidan 1 Vad jordbruksavtalet säger 2 Världshandeln med jordbruksprodukter basfakta 3 9

2 Vad borde jordbruksavtalet säga? TRE ENKLA PRINCIPER Nationell suveränitet över nationella marknader Inga krav på minsta marknadstillträde Ingen begränsning av gränsskyddet (typ eller nivå) Ingen begränsning av inhemska stöd (typ eller nivå) Exportpris måste täcka hela produktionskostnaden Inga direkta exportstöd Värdet av inhemska stöd läggs till exportpriset Reglera exportmonopol och -oligopol (statliga och privata) Företräde för exportörer från u-länder Alla gränsskydd måste differentieras

3 Vad säger jordbruksavtalet? Sänkt gränsskydd endast fasta tullar tillåtna förbud mot rörliga införselavgifter, importkvoter etc gradvis sänkning av tullsatserna Minsta marknadstillträde (tullsatskvoter, TRQ) minst 4-5 % import för varje produkt Detaljreglering av alla inhemska stöd "frikoppling" från produktionen huvudprincip Sänkt exportstöd endast direkta exportstöd ej indirekt exportstöd genom "frikopplade" stöd ej exportkrediter, statliga exportmonopol

4 Liten andel av totala produktionen OBS alla siffror ungefärliga Spannmål och oljeväxter vete 15 % (EU 15 %) ris 5 % (Kina 35 %) soja 30 % majs 10 % Kött och mjölk nötkött 10 % (USA 25 %) griskött under 5 % (Kina 50 %, EU 20 %) mjölkprodukter 5 % Plantagegrödor kaffe 80 % te 40 % socker 30 % bananer 20 %

5 U-länder och i-länder Mesta jordbrukshandeln mellan i-länder 2/3 av både export och import U-länder exporterar tropiska plantagegrödor kaffe, te, bomull, frukt U-länder importerar basmat vete, ris, mjölkpulver

6 Exportörer och importörer (vegetabilier) OBS alla siffror ungefärliga Vete Export: USA, Australien, Kanada, Argentina (80 %) EU (15 %) Import: U-länder (80 %), Japan, Korea, forna Sovjet Ris Export: Thailand, Vietnam, Kina (över 50 %) Indien, Pakistan, Burma Import: Risätande u-länder (90 %), Japan, EU Foderspannmål Export: USA, Australien, Kanada, Argentina (70 %) EU (10 %) Import: Rikare u-länder (70 %), Japan, Korea Soja Export: USA (50 %) Brasilien, Argentina, Paraguay (50 %) Import: EU (50 %) Japan, Korea, Taiwan (15 %) Rikare u-länder (35 %)

7 Exportörer och importörer (animalier) OBS alla siffror ungefärliga Nötkött Export: Australien, Nya Zeeland, Argentina, Brasilien, Uruguay (50 %) USA, Kanada (25 %) EU (15 %) Import: USA, Kanada (25 %) Japan, Korea, Ryssland (40 %) Rikare u-länder (15 %) Griskött Export: EU (40 %) USA, Kanada (40 %) Import: Japan, Korea, Hongkong, Ryssland (65 %) USA (25 %) Mjölkprodukter Export: Australien, Nya Zeeland (50 %) EU (40 %) Import: U-länder (85 % av mjölkpulvret, 30 % av smöret) Ryssland (30 % av smöret, 10 % av osten) USA, Japan (50 % av osten) Övriga i-länder (30 % av osten)

8 Roller i jordbrukshandeln I-länder Australien, Nya Zeeland USA nettoexport, lågt stöd nettoexport, högt stöd EU nära balans, högt stöd Norge, Schweiz, Japan, Korea Forna Sovjet nettoimport, högt stöd nettoimport, lågt stöd U-länder Argentina, Brasilien, Uruguay Thailand, Vietnam nettoexport, lågt stöd nettoexport, lågt stöd Stora majoriteten nära balans, lågt stöd Mindre grupp, mest MUL nettoimport, lågt stöd

9 Spelplanen blir aldrig jämn Klimat fördel varma tempererade klimat Jordar fördel sent uppodlade gräsmarker med djup matjord och stora näringsförråd Befolkning fördel gles befolkning Struktur fördel storskaliga slättlandskap utan traditionell bystruktur och andra historiska lämningar att ta hänsyn till fördel goda kommunikationer fördel stora brukningsenheter fördel nationell ekonomi inriktad på jordbruksexport Mentalitet fördel kolonial mentalitet utan hämningar mot exploatering av naturresurser, människor eller ny teknik

10 EU som jordbruksexportör Begränsad produktionspotential tätbefolkat mestadels småskaligt nettoimportör fram till 1970-talet Exporten mestadels importberoende enorm foderimport (protein) som möjliggör > animalieexport > spannmålsexport Produktionsnivå beroende av industriella insatsmedel konstgödning kemiska bekämpningsmedel energi (mekanisering, transporter) Nästan all export till priser under produktionskostnad direkta subventioner (exportstöd) indirekta subventioner (blå och gröna direktstöd)