Internationell Handel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internationell Handel"

Transkript

1 Internationell handel: OSS: kap. 19; [KW: kap. 17]. Internationell Handel Sammanfattning Detta kapitel använder teorierna om fördelar med specialisering och handel som först introducerades i början av boken. Länder tjänar på internationell handel eftersom alternativkostnader av produktion skiljer sig åt, specialisering och handel utökar konsumtionsmöjligheterna i alla länder. Dock, ökad handel gynnar i allmänhet inte alla grupper, och således kan vissa grupper skadas av handel även om vi i stort vinner på det (se t ex hur det gick för varvsindustrin i Sverige på 70-talet när de inte klarade av utländsk konkurrens som ett exempel). Länder reducerar ibland graden av internationell handel genom att använda tullar, importkvoter eller andra typer av barriärer. Dessa hinder minskar inhemska konsumtionen och ökar priserna på varorna som importen begränsas för (de som gynnas är de inhemska producenterna av dessa varor). Man använder dessa barriärer exempelvis för att man vill skydda vissa typer av inhemska producenter (kanske av politiska skäl) eller för att man tror att man skyddar nya industrier som på sikt kan bli konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. Efter andra världskriget har trenden varit att vi går mot friare internationell handel. GATT minskade tariffer mellan länder. Andra avtal som t ex NAFTA och APEC skapar frihandelszoner (och t ex EU givetvis). Även WTO är en organisation som syftar till att främja en friare internationell handel. I. Fördelar med internationell handel A. Specialisering och handel gynnar bägge parter: Vi skall använda ett numeriskt exempel för att visa detta. Tabell 4 Shirtland Chipland Shirts produced per day Chips produced per day Opportunity cost of shirts 1/3 chip 1 chip Opportunity cost of chips 3 shirts 1 shirt I Tabell 4 har vi information om produktion av shirts och chips som Shirtland respektive Chipland maximalt kan producera under en dag. I chipland kan man välja att producera 120 shirts ellerr 120 chips eller t ex 60 shirts och 60 chips. I tabellen finns information alternativkostnaderna (repetera detta från block 1 om du känner dig osäker). Givet denna information kan vi nu i Figur 6 visa produktionsmöjlighetskurvorna för respektive land. Figur 6 1

2 Produktionsmöjlighetskurvorna visar således de kombinationer av varorna som de två länderna kan producera (notera att lutningen är lika med alternativkostande för varan på den horisontella axeln). B. Komparativa fördelar: Det land som har lägst alternativkostnad för en vara sägs ha komparativ fördel i produktionen av denna varan. Det innebär i detta fall att Shirtland har komparativ fördel i produktionen av shirts, medan Chipland har komparativ fördel i produktionen av chips. Vidare bör man då specialisera sig i produktionen av den varan där landet har en komparativ fördel. C. Terms of Trade: Är ett viktigt begrepp inom internationell handel, och säger egentligen till vilket relativpris som varorna kommer att handlas på den internationella marknaden. Vi kan inte utan att veta efterfrågan och preferenser säga något exakt om detta, däremot kan vi säga att priset alltid måste hamna mellan alternativkostnaderna för en vara. Priset på Chips måste alltså hamna någonstans mellan 1 (alternativkostnad för chipland) och 3 (alternativkostanden för shirtland). Skulle priset hamna utanför detta intervall skulle inte bägge länder vinna på handel och någon sådan skulle inte uppstå (men båda har intresse av att priset hamnar mellan detta intervall, vilket också då ger ett sådant resultat). D. Konsumtionsmöjlighetskurvan: Vi antar nu att priset på chips hamnar på 2 (d v s priset hamnar precis mitt i mellan 1 och 3). Detta innebär alltså att man får betala med 2 shirts för 1 chip. Shirtland specialiserar sig på shirts och producerar bara detta, medan Chipland bara producerar chips. Detta betyder att Shirtland kan producera 108 shirts och Chipland 120 chips. Eftersom vi sa att lutningen på produktionsmöjlighetskurvan var lika med alternativkostnaden (för chips), kan vi nu utveckla detta och även säga att konsumtionsmöjlighetskurvan har en lutning som är lika med alternativkostanden för det internationella handelspriset (terms of trade). Således ser konsumtionsmöjlighetskurvan för de bägge länderna ut som i Figur 7 på nästa sida. Figur 7 Om vi utgår från att Chipland (bild A) producerar 120 chips, och det finns möjlighet och vilja att exportera 40 av dessa, så kommer få betalt med 80 shirts (priset var ju 2 shirts för 1 chip). Chipland kan alltså konsumera i punkt x (bild A) (vilket är bättre än vad man kunde när man var självförsörjande). Om vi tittar på Shirtland (bild B) så producerar landet 108 shirts, de ville (och kunde) importera 40 chips (eftersom Chipland exporterade 40 st), för dessa måste de betala 80 shirts. Det betyder att Shirtland nu konsumerar = 28 shirts samt 40 chips (importen). Detta ses i punkt y (bild B). Detta ser vi också är bättre än vad de kunde klara av som självförsörjande. Nu har vi på ett elementärt sett visat varför det är fördelaktigt med specialisering och internationell handel. Självförsörjning är inte positivt; inte för individer, inte för kommuner, inte för län, inte för länder, inte för världsdelar. 2

3 II. Protektionism A. Importförbud: Förbjuder man import av en viss vara helt och hållet så leder det till två saker på den inhemska marknaden. Kvantiteten blir lägre och detta till ett högre pris. Vi kan illustrera detta med Figur 8. Figur 8 Vi har en utbudskurva som är associerad med frihandel, och en som är associerad mer bara inhemska utbudet. Förbjuder man import av varan (t ex shirts) så ser vi att jämvikten går från x till c. Vilka blir glada då? Inhemska producenter av varan, och de som är anställda i dessa industrier. Ingen mer? Nej, inte direkt. B. Övriga handelshinder: Förutom direkta förbud mot importer så finns det många typer av protektionistiska åtgärder som länder sysslar med. Effekten blir i princip densamma som med importförbud, med den skillnaden att utbudskurvan dock inte skiftar hela vägen till det inhemska utbudet (som i Figur 8), dock en bit på vägen. Framförallt handlar det om importkvoter (begränsning av import), Frivilliga importbegränsningar (antas av ett land mer eller mindre under hot om att man annars tar till värre protektionistiska åtgärder), tullar och importtariffer (särskild skatt på en importvara). III. Tänkbara argument för protektionism & Vad är Dumping? A. Skäl till protektionism: Det finns ett antal argument som kan användas för att legitimera protektionism. Det vanligaste tenderar att vara att man vill skydda en relativt ny inhemsk industri som antas bli konkurrenskraftig på lång sikt, men som behöver en viss inlärningsperiod innan man kan öka sin produktivitet och konkurrera med internationella aktörer. Problemet med detta är dock att det då är politikerna som skall sitta och bestämma vilka industrier som kommer att klara detta på sikt (behöver jag nämna att sådan detaljstyrning oftast misslyckas?). Ett annat skäl kan helt enkelt vara att man inför protektionistiska åtgärder av politiska motiv. Detta sker vanligtvis i alla länder runtomkring världen. EU och USA anklagas ofta för att på detta sätt skada tredje världen. Inom EU har vi enorma protektionistiska åtgärder inom jordbruksprodukter, vilket i princip innebär att vi medborgare inom EU får betala högre priser för livsmedel, samtidigt som det skadar bönder i exempelvis Afrika som inte får tillträde till den europeiska marknaden. De som gynnas är väl primärt ett antal (men med starka röster och många traktorer som blockerar Paris gator) franska och spanska jordbrukare, som får mer betalt för sina produkter och slipper konkurrera med internationella aktörer. I USA blev det mycket rabalder när den sittande presidenten införde ståltullar. Ekonomiskt ett vansinne (blev stora problem för många amerikanska företag som använder stål i sin produktion som nu blev tvungna att köpa inhemskt dyrt stål, samtidigt som konsumenter fick högre priser). De enda som gynnades var ett antal mäktiga stålproducenter i USA som nu slapp de mer konkurrenskraftiga internationella stålproducenterna. B. Dumping: Innebär att ett företag sätter ett lägre pris på sin vara i ett annat länd än i hemlandet, eller att priset sätts under produktionskostnader. Skäl till detta kan förstås vara klassisk prisdiskriminering, alternativt ett sätt för att försöka slå ut konkurrenterna i andra länder. EU dumpar ibland sitt jordbruksöverskott på världsmarknaden. 3

4 INTERNATIONELL HANDEL 6. Låt oss titta på USA och Sverige som båda kan producera filmer och mobilteknik. Om Sv. satsar alla resurser (=produktionsfaktorer)på mobilsystem: 36 mobilsystem per dag Om Sverige satsar alla resurser (=produktionsfaktorer)på att göra film: 18 filmer per dag Om usa satsar alla resurser på mobilsystem: 40 mobilsystem per dag Om usa satsar alla resurser på film: 40 filmer per dag I varje land är byteskvoten (tradeoff) mellan film och mobilteknik konstant. (a) Rita produktionsmöjlighetskurvan för varje land, med mobilsystem (per dag) på den vertikala axeln och film (per dag) på den horisontella axeln. (b) Anta att båda länder till att börja med är självförsörjande och att varje land delar sina resurser jämnt upp mellan film och mobilsystem. Hur mycket kommer varje land att konsumera och producera? (c) Vilket land har en komparativ fördel i mobilsystem respektive i film? (d) Vad blir Terms-of-Trade (byteskvoten) räknat i mobilsystem per film vid specialisering och handel? Ange intervall. (e) Utifrån svaren i uppgift c) och d), rita konsumtionsmöjlighetskurvan för båda länder. Låt byteskvoten vara medelvärden i det intervall för byteskvoten som ni angett i uppgift d) (f) Anta att varje land specialiserar sig på den varan där man har sin komparativa fördel och byter 14 filmer mot en viss kvantitet mobilsystem. Låt byteskvoten vara medelvärden i det intervall för byteskvoten som ni angett i uppgift d). Beräkna konsumtionen av film och mobilsystem för varje land. Fråga 7. Om nu frihandel är så bra, varför finns det stora grupper som argumenterar mot frihandel? Ta den starka jordbrukslobbyn inom EU som framförallt kommer från Frankrike och Spanien som ett exempel. Varför vill dem behålla murarna kring EU för livsmedelsprodukter (d v s ingen export/import från och till EU) om det inte är samhällsekonomiskt lönsamt. Diskutera denna fråga så klart och koncist ni kan. 4

5 Svar: INTERNATIONELL HANDEL 6. Låt oss titta på USA och Sverige som båda kan producera filmer och mobilteknik. Om Sv. satsar alla resurser (=produktionsfaktorer)på mobilsystem: 36 mobilsystem per dag Om Sverige satsar alla resurser (=produktionsfaktorer)på att göra film: 18 filmer per dag Om usa satsar alla resurser på mobilsystem: 40 mobilsystem per dag Om usa satsar alla resurser på film: 40 filmer per dag I varje land är byteskvoten (tradeoff) mellan film och mobilteknik konstant. (a) Rita produktionsmöjlighetskurvan för varje land, med mobilsystem (per dag) på den vertikala axeln och film (per dag) på den horisontella axeln. (b) Anta att båda länder till att börja med är självförsörjande och att varje land delar sina resurser jämnt upp mellan film och mobilsystem. Hur mycket kommer varje land att konsumera och producera? (c) Vilket land har en komparativ fördel i mobilsystem respektive i film? (d) Vad blir Terms-of-Trade (byteskvoten) räknat i mobilsystem per film vid specialisering och handel? Ange intervall. (e) Utifrån svaren i uppgift c) och d), rita konsumtionsmöjlighetskurvan för båda länder. Låt byteskvoten vara medelvärden i det intervall för byteskvoten som ni angett i uppgift d) (f) Anta att varje land specialiserar sig på den varan där man har sin komparativa fördel och byter 14 filmer mot en viss kvantitet mobilsystem. Låt byteskvoten vara medelvärden i det intervall för byteskvoten som ni angett i uppgift d). Beräkna konsumtionen av film och mobilsystem för varje land. Svar6b) Sverige producerar 18 mobilsystem och 9 filmer. USA producerar 20 mobilsystem och 20 filmer. Svar6c) Alternativkostnaden för att producera ett mobilsystem i Sverige är 0.5 film. Alternativkostnaden för att producera ett mobilsystem i usa är 1 film. Sverige har en komparativ fördel att producera mobilsystem. Alternativkostnaden för att producera en film i Sverige är 2 mobilsystem. Alternativkostnaden för att producera en film i USA är 1 mobilsystem. USa har en komparativ fördel att producera film. Svar6d) Byteskvoten vid handel är mellan 2 mobilsystem per film och 1 mobilsystem per film. Byteskvoten vid handel blir däremellan; dvs. mellan 2 och 1 mobilsystem per film. Svar6f). USA producerar 40 filmer per dag och Sverige producerar 36 mobilsystem per dag. USA byter 14 filmer mot 21 mobilsystem (pga. byteskvoten är 1.5 mobilsystem per film.) Det innebär att konsumtionen i usa är 26 filmer och 21 mobilsystem och att Konsumtionen i Sverige är 14 filmer och 15 mobilsystem. Fråga 7. Om nu frihandel är så bra, varför finns det stora grupper som argumenterar mot frihandel? Ta den starka jordbrukslobbyn inom EU som framförallt kommer från Frankrike och Spanien som ett exempel. Varför vill dem behålla murarna kring EU för livsmedelsprodukter (d v s ingen export/import från och till EU) om det inte är samhällsekonomiskt lönsamt. Diskutera denna fråga så klart och koncist ni kan. Svar7: Frihandel innebär att samhället som helhet kan förskjuta sin konsumtionsmöjlighetskurva. D v s i genomsnitt skulle vi alla vinna på att riva ner dessa jordbrukshinder, eftersom de leder till högre priser på livsmedel och minskar den globala ekonomiska effektiviteten. Med detta inte sagt att alla tjänar på frihandel. För bönder i Europa (precis som det gick för många textilarbetare i Sverige) så kommer det att innebära att flertalet av dem kommer att behöva finna ny sysselsättning och sätta sina resurser någon annanstans, eftersom många inte kommer klara konkurrensen. Således är det från böndernas sida, som uppenbarligen vill fortsätta med det dem gör, rationellt att lobba för att behålla tullarna. 5

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Extra frågor att träna på

Extra frågor att träna på Extra frågor att träna på Multiple choice frågor 1. Vilket av följande påståenden är sant? a) Kapitalägarna i USA förlorar på kapitalflöden från USA till Kina. b) Kapitalägarna i Kina gynnas av kapitalflöden

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A Lösningsförslag tentamen 31 maj 2011 Flervalsfrågorna 10 st 1. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A 10. D Essäfrågor Fråga 1 a) Hur mycket kommer att konsumeras av varan i landet? Läs av efterfrågan

Läs mer

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Nationalekonomi Hushållning med knappa resurser Alternativkostnad Konsumenter maximerar sin nytta Företag vinstmaximerar Förenklade modeller Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Utrikeshandelsteori

Läs mer

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Handelspolitik ofta åtgärder riktade mot importen T ex tullar och importkvoteringar Påverkar även produktion, sysselsättning, konsumtion och inkomster Effekterna

Läs mer

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser! F UTRKESHANDEL Fördelar med handel orsaker Vad förklarar handelsstruktur Välfärdseffekter Effekter av handelsbegränsningar Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Läs mer

Räkneövning Internationell handel. Lektion 1, Lokal T135 Tid 13-15; Torsdag den 12 mars 2009

Räkneövning Internationell handel. Lektion 1, Lokal T135 Tid 13-15; Torsdag den 12 mars 2009 Räkneövning Internationell handel Lektion 1, Lokal T135 Tid 13-15; 15-17 Torsdag den 12 mars 2009 Dagens övningar Lundberg kapitel 2 uppgift 2.2 Lundberg kapitel 3 uppgifterna 3.1, 3.3, 3.6 Antaganden

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi

Tentamen i Nationalekonomi Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Nationalekonomi och Statistik Tentamen i Nationalekonomi Kurs: Globalisering och utveckling 4,5 hp, kurskod NEGA01 Datum: 1 juni 2012 Kursansvarig lärare: Joakim

Läs mer

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Globalisering och utveckling 4,5 hp NEGAOI. Datum: Tid: Lärare:

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Globalisering och utveckling 4,5 hp NEGAOI. Datum: Tid: Lärare: Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet TENTAMEN NEGAOI Globalisering och utveckling 4,5 hp Datum: Tid: Lärare: Fredagen den 1 juni 2012 14-17 Lars Bohlin Totalt antal poäng

Läs mer

Kapitel 2, uppg 17 (spaltar upp svaren för att det skall bli mer överskådligt)

Kapitel 2, uppg 17 (spaltar upp svaren för att det skall bli mer överskådligt) Lösningsförslag kapitel 2, uppg 16 a) Vinst Japan = 1 flaska vin (V). Utgå från alternativkostnaderna: 1 majs (M) = 0.75 V i Japan eller 1V=1.333 M innan handel. I uppgiften ges att 4M=4V (eller 1M=1V).

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Hej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser.

Hej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser. Fråga 1. En fråga på övningen till grupplektion 5 (övningar nr2), fråga 2: Har Sverige verkligen fördel i att producera mat i alternativ b. Det går ju åt fler andelar arbetskraft för Sverige än för Finland.

Läs mer

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15 Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering The Global Economy kap. 15 1 procent Export i procent av BNP 60 50 Sweden 40 Russian Federation United States Germany 30 Iceland 20 10

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum:

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: Tentamen i Nationalekonomi A Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp Datum: 2015-03-25 Ansvariga lärare: Patrik Karpaty Johan Karlsson Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare Maximal poängsumma: 26 För betyget G

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall 1 LINKÖINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL Jan Lindvall 2 Sverige brukar i vissa sammanhang kallas för en liten, öppen ekonomi". Med detta uttryck menar man att Sverige dels är förhållandevis

Läs mer

Övningar och diskussionsuppgifter om EU. ett material från Ekonomifakta

Övningar och diskussionsuppgifter om EU. ett material från Ekonomifakta Övningar och diskussionsuppgifter om EU ett material från Ekonomifakta Vi har pratat lite om riksdagsvalet och debatterat för olika partier i skolan så det är jag lite insatt i, men inte i kyrkovalet eller

Läs mer

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S.

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S. Uppgift 1 a) Uppgifter om produktion per timme ger nedanstående: Antal timmar/enhet: Alternativkostnader Stål Textil Stål Textil A 0,5 0,2 2,5T 0,4S B 0,1 0,05 2T 0,5S A har komparativa fördelar för T,

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00 Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

Skriftlig tentamen 21IE1B Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng

Skriftlig tentamen 21IE1B Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 4/6 2015 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal, rutat

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 28/8 2014 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1 Fråga 1 Fråga 1 a) K 10 isokost Ka isokvant Kc Lc La 20 L Med totalkostnad 1 mkr och givna priser kan man max köpa 10 000K eller 20 000 L eller linjära kombinationer

Läs mer

Handelspolitik. Handelspolitik och industripolitik Utrikeshandel, handelspolitik och realinkomster Icke tariffära handelshinder

Handelspolitik. Handelspolitik och industripolitik Utrikeshandel, handelspolitik och realinkomster Icke tariffära handelshinder Dagens föreläsning kapitel 7-8 läs kapitel 9 själva Handelspolitik och industripolitik trikeshandel, handelspolitik och realinkomster Icke tariffära handelshinder 1 Handelspolitik Mars 2002 lägger Bush

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng

Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 30/8 2013 Tid: 09:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner

Läs mer

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6) Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, erloff upplaga 5 och 6) erloff upplaga 5: övningsuppgift 1, 24 och 33 (kapitel 2). erloff upplaga 6: övningsuppgift 2, 3 och 37 (kapitel 2) Del 1: Utbud, efterfrågan

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare (7,5 hp)

Nationalekonomi för tolkar och översättare (7,5 hp) Nationalekonomi för tolkar och översättare (7,5 hp) Maria Jakobsson Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Maria Jakobsson 1 Kursens syfte och mål Syfte: Kursens syfte

Läs mer

Samhällsekonomi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Allmänna anvisningar:

Samhällsekonomi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Allmänna anvisningar: Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7, högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 6/11 201 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Internationella relationer

Internationella relationer OH-bilder föreläsningar nationalekonomisk del av Internationella relationer. Figurer ritas på tavlan. Exempel och övningsuppgifter gås igenom på tavlan. Internationella relationer Statsvetenskap (vecka

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Institutionen för Samhällsvetenskap / SHV

Institutionen för Samhällsvetenskap / SHV Institutionen för Samhällsvetenskap / SHV Internationell Ekononomi, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2010 01 08 Tentamen består av sammanlagt 7 uppgifter om sammanlagt 50 poäng. För att tentamen skall godkännas,

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna? Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Ekonomiska teorier Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Kommentar Dessa ekonomiska teorier har vi gått igenom och diskuterat i klassrummet. Det blir kanske lättare att minnas resonemangen om ni läser

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71

Läs mer

Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng

Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 3/6 2014 Tid: 09:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal, rutat

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18 Tentamen i Nationalekonomi A Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp Datum: 2015-08-18 Ansvariga lärare: Patrik Karpaty Johan Karlsson Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare Maximal poängsumma: 26 För betyget G

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Kan illustreras med standardkurvor för MC och AVC, Eklund fig 4.2

Kan illustreras med standardkurvor för MC och AVC, Eklund fig 4.2 LEKTION 2 Lösningsförslag Uppgift 1 ATC =TC/Q = 100/Q + 8 0,12Q + 0,004Q 2 AVC = 8 0,12Q + 0,004Q 2 AFC = 100/Q (FC DEN DEL AV TC SOM ÄR OBEROENDE AV Q, DVS TC NÄR Q =0) MC = dtc/dq = 8 0,24Q + 0,012Q

Läs mer

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare) SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare

Läs mer

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning Uppgift 1 Är följande påståenden sanna eller

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall 1 LINKÖING UNIVERITET Nationalekonomi UTRIKEHANEL Jan Lindvall 2 2 verige brukar i vissa sammanhang kallas för en liten, öppen ekonomi". Med detta uttryck menar man att verige dels är förhållandevis litet

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv 16 Augusti 2016 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod

Läs mer

Phillipskurvan: Repetition

Phillipskurvan: Repetition Dagens föreläsning Phillipskurvan: Repetition Phillipskurvan och den naturliga arbetslösheten NAIRU Phillipskurvan i termer av avvikelser från jämvikt eller i förändringstakt Mera om NAIRU Phillipskurvan:

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2 LÖSNINGSFÖRSLAG Fråga 1 (4+3+3 p) a) Substitut fyller ungefär samma funktion, kan ersätta varandra. En ökad inkomst borde medföra att Ey (fler har råd att köpa den dyrare, men bättre varianten), vilket

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Tentamen förslag till lösningar

Tentamen förslag till lösningar Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan.

Läs mer

Nationalekonomi för aktuarier

Nationalekonomi för aktuarier Nationalekonomi för aktuarier Mårten Larsson Nationalekonomiska institutionen marten.larsson@ne.su.se kurshemsida: http://kurser.math.su.se/ 1 MT7016 NATIONALEKONOMI FÖR AKTUARIER 7,5hp (avancerad nivå)

Läs mer

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09 Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. 4. Förklara med hjälp av ett marknadsdiagram hur totala försäljningsintäkter,

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För

Läs mer

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 10 poäng. Om det poängtal

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS)

Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Från kort till medelfristig sikt den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen Kapitel 17 Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Tre tidshorisonter i makroanalys Kort sikt Medelfristig

Läs mer

Internationell handel

Internationell handel Internationell handel Globalisering Resursfördelning i öppna ekonomier Patrik Karpaty Handelshögskolan, Örebro universitet 1 Kontaktinformation Patrik Karpaty Patrik.karpaty@oru.se Tel: 019 301196 2 Litteratur

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar Urban ekonomi Varför städer? Urban ekonomi O Sullivan Why do cities exist? Urban ekonomi handlar om hur hushåll och företag väljer att lokalisera sig. Antar att företag och individer är mobila, i alla

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen.

(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen. (1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen. (2)Marknadsekonomi: Marknaden bestämmer pris och utbud. (3)Planekonomi: Staten bestämmer pris och utbud. (4) a) Marknadshushållning: Det

Läs mer

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet Revolution Giljotin Monarki Republik Liberalism Yttrandefrihet Konservatism Skräckvälde Napoleon Privilegier Det tredje ståndet Ståndssamhälle Nationalförsamlingen Klassamhälle Envälde Självständighet

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv HT 2015 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod på samtliga

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum Jonas Häckner. Så här gör vi:

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum Jonas Häckner. Så här gör vi: Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 091207 Jonas Häckner Så här gör vi: Går igenom rättningsmallen för frågorna 4-10 Efter detta kan man hämta sin tenta mot uppvisande av legitimation

Läs mer