Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur

Transkript

1 Nationalekonomi Hushållning med knappa resurser Alternativkostnad Konsumenter maximerar sin nytta Företag vinstmaximerar Förenklade modeller Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur

2 Utrikeshandelsteori och handelspolitik F1-2 Handelsteori F3 Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Utdelning av gruppuppgifter F4 Sammanfattning samt exempel på empiriska tillämpningar Onsdag 11/4 gruppdiskussion med obligatorisk närvaro 9-12 grupp 1-3 (45 min per arbete) grupp 4-6 (45 min per arbete) Utdelning av hemtentamen onsdag 11/4 kl Inlämning av hemtentamen senast fredag 13/4 kl

3 Exempel: Fullständig konkurrens Liten ekonomi Världsmarknadspris högre export Figur Världsmarknadspris lägre import Figur Anledningen till handel i en marknadsekonomi är att företag och konsumenter finner det lönsamt

4 Enkel modell: Fullständig konkurrens Inga transportkostnader En vara Två länder A och B I ursprungsläget ingen handel Given växelkurs lika med ett Figur Utan handel olika jämviktspriser Med handel ett världsmarknadspris Med transportkostnader Figur Ej fullständig prisutjämning och minskad handel

5 Varför olika priser utan handel? Olika D-kurvor - skilda preferenser - skilda inkomster Olika S-kurvor (olika produktionskostnader) - olika priser på produktionsfaktorer - olika effektivitet i produktionen Partiell analys är otillräcklig för att förklara produktionsstruktur/handelsmönster Allmän jämviktsanalys krävs Konkurrensen med andra näringsgrenar inom landet är lika viktig som konkurrensen med samma näringsgren i andra länder Detta kan tas hänsyn till i en allmän jämviktsmodell Antar att ekonomin befinner sig i inre och yttre balans

6 Den klassiska teorin för komparativa kostnader Handelsmönster och produktionsspecialisering förklaras av internationella skillnader i komparativa (relativa) kostnader p.g.a. olika produktionsteknik och produktivitet Enkel modell: En knapp resurs arbetskraft som är homogen och rölig mellan näringsgrenar inom ett land men ej mellan länder Två näringsgrenar Fullständig konkurrens Två länder Absoluta fördelar Land A Land B Industri 5 3 Arbetskraft per Jordbruk 2 3 producerad enhet Land A har absoluta fördelar inom jordbruk Land B har absoluta fördelar inom industri

7 Ricardos budskap: Det är inte absoluta fördelar som är avgörande för handel Komparativa fördelar Fylke Mordor Svärd 10 5 Arbetskraft per Ringar producerad enhet Trots att Mordor har absoluta fördelar i båda näringsgrenarna finns incitament för handel Mordor är inte lika överlägset i båda näringsgrenarna Alternativkostnader Fylke Mordor Svärd 0,33 ringar 0,5 ringar Ringar 3 svärd 2 svärd Alternativkostnaden bestäms av förhållandet mellan resursåtgången i näringsgrenarna Fylke har komparativa fördelar i produktion av svärd Mordor har komparativa fördelar i produktion av ringar

8 Prisrelationen före handel ges av alternativkostnaden Skilda prisrelationer handel lönsam Handel utjämnar prisrelationerna tills Psvärd/Pringar(Fylke)=Psvärd/Pringar(Mordor) Psvärd/Pringar på världsmarknaden= terms of trade (bytesvillkor för handel) För enskilt land mäts som Pexport/Pimport Förbättrade terms of trade man får relativt sett mer betalt för sin export

9 Lönenivå och växelkurs kommer (på lång sikt) att anpassa sig så att företagen finner det lönsamt att producera och exportera enligt komparativa kostnader Balanserad handel innebär att den ena varan måste vara dyrare i Fylke och den andra i Mordor. Givet en lönenivå som är lika i bägge länder 1 Fylkekrona (FEK) respektive 1 Mordorkrona (MEK) per enhet arbetskraft måste växelkursen FEK/MEK ligga inom intervallet 2-3. T ex 2,5 FEK = 1 MEK Priser i FEK (före handel): Svärd Ringar Fylke Mordor 12,5 25

10 Vid konstanta alternativkostnader (Ricardo) normalt fullständig specialisering i båda länder Exempel Lundberg sidan Figur Vid tilltagande alternativkostnader blir specialiseringen inte fullständig Figur

11 Sammanfattning klassiska utrikeshandelsteorin Olika komparativa kostnader i produktionen Olika prisrelationer utan handel Produktionsspecialisering och handel uppstår Prisrelationerna utjämnas En näringsgrens internationella konkurrenskraft bestäms långsiktigt av dess relativa effektivitet inte av dess absoluta effektivitet

12 Faktorproportionsteorin (Eli Hecksher, Bertil Ohlin) Hur specialisering och handelsmönster bestäms av olikheter gällande tillgång på produktionsfaktorer mellan länder. Utgångspunkter: Länder har olika tillgång av produktionsresurser Näringsgrenar använder produktionsresurser i olika proportioner vissa är arbetsintensiva och andra kapitalintensiva Produktionsfaktorer är rörliga mellan näringar inom ett land men har låg internationell rörlighet Heckscher-Ohlin-teoremet Ett land specialiserar sig på och exporterar den vara som kräver relativt mycket av den produktionsfaktor som landet har gott om och importerar den vara som kräver relativt mycket av landets knappa faktor

13 Förenklad modell: Två länder Två sektorer: Textil (L-intensiv) Stål (K-intensiv) Given mängd K och L i varje land Rörliga inom landet men ej mellan länder Land Alfa rikt på L Land Beta rikt på K Fullständig konkurrens Inga transportkostnader Samma produktionsteknik i båda länder Samma konsumentsmak i båda länder

14 Före handel Figur Land Alfa: Textil relativt billigast Arbetskraft relativt billigast (K knapp faktor) Land Beta: Stål relativt billigast Kapital relativt billigast (L knapp faktor) Effekten av handel Alfa exporterar textil Beta exporterar stål Handel utjämnar varupriserna och faktorpriserna Figur

15 Land Alfa Land Beta Pstål/Ptextil högt (före handel) Exporterar textil Importerar stål Ökad prod av textil Minskad prod av stål Pstål/Ptextil sjunker Pstål/Ptextil lågt (före handel) Exporterar stål Importerar textil Ökad prod av stål Minskad prod av textil Pstål/Ptextil stiger D på L stiger D på K sjunker PL/PK stiger D på L sjunker D på K stiger PL/PK sjunker

16 Sammanfattning Skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer leder till olika produktionsmöjlighetskurvor och olika komparativa kostnader vilket leder till Export av varor som är intensiva i tillverkningen av den faktor som landet har relativt gott om och som därför är relativt billig inom landet och tvärtom

17 Genom att ändra antagandena kan modellen vidareutvecklas och få högre förklaringsvärde Ändra antagandet att all arbetskraft är homogen Arbetskraft kan vara utbildad eller ej Länder med god tillgång på utbildad arbetskraft specialiserar sig på och exporterar varor som är intensiv i användningen av utbildad arbetskraft Ändra antagandet att produktionsresurserna ej är rörliga mellan länder Speciellt kapital kan vara rörligt mellan länder Faktorrörelser kan delvis utjämna komparativa skillnader Om land Alfa exporterar L och importerar K blir varupriserna mer lika

18 Ändra antagandet att alla länder har samma produktionsteknik Kan skilja sig åt och ändras över tiden Produktcykelteorin Ingen hänsyn till handelshinder och transportkostnader i H-O Med detta får vi inte total utjämning samt mer handel med grannländer Ändra antagandet att konsumenternas preferenser är lika Ändra antagandet att fullständig konkurrens råder på alla marknader Stordriftsfördelar Märkesvaror

19 Modell där både inombranschhandel och mellanbranschhandel kan förekomma: Ett land med två sektorer Jordbruk producerar homogen produkt, fullständig konkurrens Industri med likartade men inte identiska produkter Varje konsument har en idealprodukt och köper det företags produkt som ligger närmast idealet Stordriftsfördelar Inombranschhandel med industriprodukter om samma tillgång på arbetskraft och kapital

20 Om olika faktortillgångar även mellanbranschhandel Ekonomiska vinster av handeln: Specialisering enligt komparativa fördelar Större produkturval för konsumenterna Om ofullständig konkurrens pressade priser Lägre styckkostnader i branscher med stordriftsfördelar