LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall"

Transkript

1 1 LINKÖINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL Jan Lindvall

2 2 Sverige brukar i vissa sammanhang kallas för en liten, öppen ekonomi". Med detta uttryck menar man att Sverige dels är förhållandevis litet på världsmarknaden, dels att Sverige har en betydande utrikeshandel. Storleken på utrikeshandeln kan uttryckas på olika sätt, varav ett är att konstatera att den samlade exporten av varor och tjänster utgör drygt en tredjedel av den totala produktionen (BN). Sett från andra hållet är en tredjedel av den totala förbrukningen importerade varor och tjänster. 1 Denna omfattande utrikeshandel gör Sverige starkt beroende av förändringar i världsekonomin: ändrade världsmarknadspriser, konkurrens- och efterfrågeförhållanden "smittar av sig" på den svenska ekonomin och kan medföra effekter på inflation, sysselsättning och välfärd i vårt land. Man kan då frestas att tycka att tillvaron för lilla Sverige och dess invånare skulle bli betydligt lugnare om vi begränsade utrikeshandeln. Det är möjligt att så är fallet, men samtidigt skulle vi helt eller delvis gå miste om de fördelar som utrikeshandeln innebär. Vilka är då fördelarna med utrikeshandel? Hur bestäms handelsstrukturen, d v s vilka varor som exporteras respektive importeras? Vilka effekter har handeln på resursanvändningen i samhället och hur påverkas resursanvändningen av begränsningar av handeln? Syftet med det här kompendiet är att belysa och i någon mån besvara dessa frågor. Vi börjar med att diskutera de allmänna förutsättningarna för att internationell handel skall uppstå, för att därefter gå in på faktorer som påverkar handelsstrukturen. Därefter visar vi på de positiva välfärdseffekter som utrikeshandel medför och diskuterar effekterna av regleringar av frihandeln genom olika former av handelspolitik. Fördelarna med utrikeshandel Ibland talar man om handel mellan länder som om det faktiskt vore länderna som handlade med varandra. Denna typ av bilateral handel har förvisso förekommit (och förekommer), i synnerhet när en planekonomi är den ena parten. I "normalfallet" är det dock företag och/eller konsumenter som handlar med varandra, utifrån samma drivkrafter som gäller för köp och försäljning inom ett land, d v s lönsamhet i någon bemärkelse. En förutsättning för denna typ 1 Närmare beskrivningar av Sveriges utrikeshandel finns i t ex L Lundberg: Internationell handel och industristruktur, Liber 1991 och i Johan Torstensson: Sverige i den internationella ekonomin i Södersten (red): Marknad och politik, SNS Förlag 1997

3 3 av handel är således att såväl köpare som säljare tjänar på det. Köparna 2 köper varan från utlandet antingen för att den inte finns i hemlandet, eller för att det inhemska priset är högre än det som gäller för importvaran. Säljarna 3 å sin sida, exporterar varan om man får mer betalt än man kan få i hemlandet och om det pris man kan ta ut överstiger marginalkostnaden. Detta illustreras i figur 1 nedan. 1a visar ett fall som ger upphov till import, 1b ett fall med export. S står i båda fallen för inhemskt utbud, d v s den produktion av varan som sker inom landet vid olika priser. D betecknar förstås efterfrågan inom landet, i är det jämviktspris som skulle gälla utan utrikeshandel och v är världsmarknadspriset, d v s det pris som gäller vid internationell handel. Det förutsätts i båda fallen att landet är så litet att dess efterfrågan/utbud inte påverkar världsmarknadspriset. D (a) (b) S D i v S v i Qs Qi Qd Q Xd Xi Xs X Figur 1 Import och export vid givet världsmarknadspris I figur 1a kommer utrikeshandeln att innebära en inhemsk produktion motsvarande Q s, medan konsumtionen kommer att vara Q d, Jämfört med ett läge utan handel, Q i, har alltså konsumtionen ökat och produktionen minskat. Det efterfrågeöverskott som gäller om vi 2 I fortsättningen använder jag beteckningen "konsumenter" för köpare, även om den beteckningen kan ge felaktiga associationer. Konsumenten är i själva verket ofta en mellanhand (ett importföretag), men i enlighet med gängse bruk inom mikroteorin bortser jag från mellanhänder och ser det hela som om varan i fråga hamnar direkt hos den slutlige användaren. Till yttermera visso kan den slutlige användaren mycket väl vara en producent, som t ex köper en maskin från ett utländskt företag. 3 I analogi med ovanstående kallas säljarna fortsättningsvis för "producenter".

4 4 endast ser till inhemskt utbud jämfört med efterfrågan täcks alltså med hjälp av import (Q d Q s ). I princip kan vi säga att totalutbudet" av varan till landets konsumenter kommer att vara fullständigt elastiskt för priset v. Orsaken till att handel inleds kan sägas vara att världsmarknadspriset ligger under det pris som ger inhemsk jämvikt. Observera att en fri utrikeshandel innebär att världsmarknadspriset kommer att gälla för såväl inhemska producenter som konsumenter. Detta förutsätter att de inhemska producenterna inte skyddas på något sätt. Sådana skydd kan byggas upp genom politiska beslut, t ex i form av tullar (vilket vi återkommer till), men kan också vara naturliga", t ex i form av transportkostnader mellan länderna eller p g a kvalitetsskillnader, som gör det möjligt för inhemska producenter att ta ut ett pris som ligger över världsmarknadspriset. Ovanstående resonemang bygger med andra ord på att det råder fullständig konkurrens. Figur 1b visar effekterna av handel då det är fråga om en exportvara. Om världsmarknadspriset ligger över det inhemska jämviktspriset är det lönsamt för producenterna att öka sin produktion till X s och bjuda ut det man inte blir av med inom landet på världsmarknaden. Totalefterfrågan" på varan från landets producenter blir fullständigt elastisk vid ett pris motsvarande v. Samtidigt kommer konsumenterna i landet att tvingas betala det högre v, vilket innebär att efterfrågad kvantitet minskar, till X d. Det utbudsöverskott som gäller om man ser till inhemsk efterfrågan respektive utbud exporteras till andra länder. Vad bestämmer handelsstrukturen? Det inhemska jämviktspriset bestäms av de utbuds- och efterfrågeförhållanden som gäller inom landet. En stor efterfrågan på en vara i ett visst land skulle alltså i sig kunna innebära att landet i fråga blir en importör av varan på världsmarknaden. Detta illustreras i figur 2, där (a) representerar ett land med stor efterfrågan och (b) ett land med "normal" efterfrågan. Vid priset v kommer landet representerat i (a) att importera varan (Q a d Q a s ), medan "land (b)" exporterar samma vara (Q b s - Q b d ).

5 5 D (a) (b) S D S v v Q a s Q a d Q Q b d Q b s Q Figur 2 Observera att ländernas utbudskurvor är identiska. Med tanke på att utbudet återspeglar marginalkostnaden innebär detta, att länderna har samma kostnader för att producera varorna. roduktionskostnaderna, eller effektiviteten i produktionen, är således densamma. För att tydliggöra den betydelse beroendet mellan olika näringsgrenar i ett land har för handeln behöver den partiella analys som görs i figurerna 1 och 2 kompletteras. Det är skillnaden i relativ produktivitet och därmed i relativa tillverkningskostnader som bidrar till att förklara det internationella handelsmönstret. Nedanstående exempel illustrerar detta. Säg att vi har två varor, svärd och ringar, som produceras under fri konkurrens i två länder, Mordor och Fylke. Endast en knapp resurs, arbetskraft, finns och den är helt rörlig mellan de två näringsgrenarna inom respektive land men den är inte rörlig mellan länderna. Åtgången av arbetstid, mätt i timmar det tar att producera en varuenhet, visas i tabell 1. g a vissa skiljaktigheter när det gäller religion, styrelsesättning och annat har dessa båda länder hittills inte handlat med varandra. Tabell 1 Arbetskraftsåtgång Svärd Ringar Fylke Mordor 5 10

6 6 Utifrån denna tabell skulle man kunna frestas till att tro att Mordor har föga att vinna på att importera något från Fylke; man har ju klart lägre resursåtgången för båda varorna. Bilden blir emellertid en annan om vi beräknar alternativkostnaden för de båda varorna, d v s hur mycket man måste avstå från av den ena varan för att producera en enhet av den andra. Tabell 2 Alternativkostnader Svärd Ringar Fylke 0,33 ringar 3 svärd Mordor 0,5 ringar 2 svärd Eftersom en ring kräver tre gånger så mycket resurser som ett svärd i Fylke, är alternativkostnaden för en ring = tre svärd i detta fagra land, medan motsvarande kostnad i Mordor är två svärd. Förhållandet mellan länderna blir det omvända när det gäller svärd; här har Fylke den lägsta alternativkostnaden. Alternativkostnaden bestäms av förhållandet mellan tillverkningskostnaderna, snarare än av den absoluta storleken på respektive kostnad. Att Mordor har en relativt hög alternativkostnad för svärd beror således mer på att resursåtgången för ringar är låg, än att resursåtgången för svärd är hög. Eller omvänt: den låga alternativkostnaden för svärd i Fylke beror kanske inte så mycket på att man är effektiva på att producera svärd i sig, utan snarare på att man är fullständigt under isen när det gäller att producera ringar. Men faktiskt är det meningslöst att försöka förklara alternativkostnaden eller den komparativa kostnaden, som den också kallas enbart i termer av hög och låg resursåtgång; det är ytterst förhållandet mellan resursåtgången i näringsgrenarna som bestämmer alternativkostnaden. Man kan t ex multiplicera Fylkes resursåtgång med 0,01 och Mordors med 500 i tabell 1 ovan, och ändå få samma alternativkostnader som i tabell 2. Om vi utgår från dessa alternativkostnader ser vi, att Fylke vinner på att exportera svärd om man får mer än 0,33 ringar för varje svärd. Mordor tjänar å andra sidan på att importera svärd om man betalar mindre än 0,5 ringar för varje enhet. Ett bytesförhållande som t ex innebär att 1 svärd byts mot 0,4 ringar (d v s 2,5 svärd för 1 ring) gör således att båda länderna tjänar på handeln: Fylke får fler ringar i betalning än det kostar landet i form av alternativkostnaden, Mordor betalar mindre än det skulle kostat dem att själva producera svärden. Läsaren kan

7 7 själv övertyga sig om att detta bytesförhållande (1 ring = 2,5 svärd) även innebär att Mordor tjänar på att exportera ringar och Fylke tjänar på att importera samma vara. Avgörande för vilka varor ett land skall exportera respektive importera skulle således vara alternativkostnaderna, eller m a o de komparativa kostnaderna. I exemplet ovan sägs Fylke ha komparativa fördelar i produktionen av svärd, medan Mordor har komparativa fördelar i ringproduktionen. Det faktum att Mordor har den lägsta resursåtgången brukar uttryckas som att Mordor har absoluta fördelar för båda varorna. Dessa är alltså inte avgörande för om handel mellan länderna skall inledas. 4 Det är värt att notera att eftersom de komparativa fördelarna bestäms av relationen mellan resursåtgången för de två varorna, är det i princip omöjligt att ett land, p g a allmän ineffektivitet, helt saknar komparativa fördelar. Däremot är det fullt tänkbart att de komparativa fördelarna skiftar från en typ av produktion till en annan över tiden. Det är också möjligt, åtminstone på kort sikt, att de komparativa fördelarna inte kan utnyttjas och inte kommer att påverka produktionsinriktningen, p g a "felaktiga" växelkurser. Olika länder använder som bekant olika valutor. För att det skall vara möjligt att bedriva handel mellan länderna måste dessa valutor kunna växlas mot varandra. Ett företag från USA som exporterar varor till Sverige har således ingen användning för SEK (normalt), medan den svenske köparen å sin sida (normalt) inte har några inkomster i $ att betala med. Affären förutsätter alltså att SEK på något sätt kan "översättas" till $. Detta sker på valutamarknaden, till en viss växelkurs, t ex ett visst förhållande SEK/$. När varor importeras av svenskar ger alltså detta upphov till en efterfrågan på utländsk valuta (t ex $), medan en export från Sverige skapar ett utbud av utländsk valuta. Växelkursen, d v s priset på utländsk valuta, bildas på samma sätt som andra priser, om inga ingrepp görs. Växelkursens betydelse för utrikeshandeln kan illustreras genom att tillfälligtvis återvända till de båda länderna Mordor och Fylke. Låt oss anta att timlönekostnaden i de två länderna är 1 Fylkekrona (FEK) respektive 1 Mordorkorna (MEK) och att länderna börjar sin handel med en växelkurs = 1, d v s en FEK växlas mot en MEK. Detta leder till att priset på båda varorna 4 Teorin om den komparativa kostnaderna utvecklades redan under första hälften av 1800-talet av den engelske ekonomen David Ricardo. Av uppenbara skäl kunde denne inte använda samma länder som jag i sin exemplifiering, utan utgick i stället från länderna ortugal och England, samt varorna vin och kläde. Artig som han var, län han ortugal ha de lägsta kostnaderna för båda varorna

8 8 kommer att vara lägst i Mordor, vilket är en ohållbar situation eftersom Mordor då skulle exportera både ringar och svärd. å valutamarknaden skulle därmed Fylke efterfråga MEK i stort antal, men detta skulle inte motsvaras av något utbud eftersom ingen i Mordor har anledning att bjuda ut MEK för att växla till FEK; det finns ju inga varor från Fylke att köpa! I själva verket måste växelkursen (t ex FEK/MEK) ligga inom ett visst intervall för att handel i båda riktningar skall uppkomma. För att Fylke skall exportera svärd, där man ju har sina komparativa fördelar, måste man få mer än10 FEK per enhet. För att Mordor skall vara villiga att importera svärd, är man å andra sidan beredd att som högst betala 5 MEK. Med andra ord måste det gälla att: 10 FEK < 5 MEK eller 2 FEK < 1 MEK Samtidigt krävs det att Fylke betalar mer än motsvarande 10 MEK för ringar, d v s 30 FEK > 10 MEK eller 3 FEK > 1 MEK. Kombinerar vi dessa båda gränser ser vi att värdet på växelkursen FEK/MEK måste ligga inom intervallet 2-3. Om växelkursen är t ex 2,5 får vi nedanstående priser i MEK. Tabell 3 riser i MEK Svärd Ringar Fylke 4 12 Mordor 5 10 Vi ser att Fylkes låga effektivitet, d v s deras höga resursåtgång absolut sett, "slår igenom" i form av att valutan får ett lågt värde. Den höga växelkursen gör alltså att länderna ändå kan handla med varandra. Detta innebär t ex, att om lönerna i Fylke skulle stiga ohämmat så att priserna i FEK också stiger, kan detta "kompenseras" genom att valutan får ett lägre värde (deprecieras) gentemot MEK. 5 5 Eventuella likheter med andra länder är långt ifrån tillfälliga. Deprecieringar (eller devalveringar) kan vara ett bekvämt sätt att bevara sin internationella konkurrenskraft, men har också en rad problem. Bl a är det inflationsdrivande och man riskerar även att bevara en industristruktur och produktionsinriktning som inte har kraft att hävda sig internationellt utan den hjälp som devalveringen innebär.

9 9 Om ett land har komparativa fördelar för någon produktion (vilket det i princip måste ha) kommer således handel att löna sig samhällsekonomiskt för landet. En rättvisande växelkurs för landets valuta kommer också att innebära att denna handel blir lönsam privatekonomiskt - för enskilda producenter och konsumenter. Vilken produktion som ger komparativa fördelar bestäms i sin tur av en rad olika faktorer. Ricardo utgick helt enkelt från tillgången till olika teknik. En annan sådan faktor är givetvis tillgången till råvaror. Givetvis är det omöjligt att exportera olja om landet saknar oljetillgångar. Detta är en självklarhet, men det är långt mindre självklart att ett land som har vissa råvarutillgångar även har komparativa fördelar när det gäller förädlingen av dessa råvaror. Detta beror på alternativkostnaden för den förädlande produktionen. Närheten till råvaran kan ge upphov till en viss fördel när det gäller högre förädlingsgrader om t ex transportkostnaderna för råvaran är höga, men detta behöver ju inte alltid vara fallet. Tillgången till andra produktionsfaktorer och priserna på dessa är ytterligare faktorer som påverkar vilken produktion som ger komparativa fördelar. Enligt den s k faktorproportionsteorin 6 kommer ett land som är relativt rikt på kapital att ha relativt låga kostnader för kapital och för kapitalintensiv produktion och således exportera sådana varor. Ett land med relativt gott om arbetskraft skulle då givetvis exportera varor som är arbetsintensiva, d v s där en stor andel av kostnaderna utgörs av löner. Samma typ av resonemang kan tillämpas med en annan indelning av produktionsfaktorerna. Det hävdas t ex att Sverige har komparativa fördelar i kunskapsintensiv" produktion. Detta behöver inte tolkas som att arbetskraften i Sverige har en högre kunskapsnivå än i andra länder, utan de komparativa fördelarna uppkommer snarare genom att den goda tillgången till utbildad arbetskraft gör, att skillnaden i lönekostnad mellan utbildad och outbildad arbetskraft är mindre i Sverige än i andra länder. 6 Även kallad Heckscher-Ohlinteoremet efter de båda svenska ekonomerna.

10 10 Handel kan även förekomma utan att det finns några skillnader i komparativa kostnader. Ett exempel är handel med märkesvaror ett annat att företag kan utnyttja stordriftsfördelar genom att sälja varor till utlandet. Ett tredje "specialfall" har vi om marknaden kännetecknas av ofullständig konkurrens. Detta illustreras i figur 3 nedan. D (a) (b) i MC v Qi Qinh Qe Qexp Figur 3 Export vid ofullständig konkurrens Företaget har en viss monopolställning på hemmamarknaden och säljer kvantiteten Oi till priset i. Eftersom detta är ett monopolpris så är MC lägre än i. Företaget kan nu sälja ytterligare enheter på världsmarknaden, där man dock tvingas ta ut samma pris som andra internationella företag, nämligen v. Man kommer då att maximera vinsten av exportförsäljningen vid kvantiteten Qe. En förutsättning för att en sådan prisdiskriminering skall vara aktuell är givetvis att man faktiskt har en någorlunda stark monopolställning på hemmamarknaden. Denna kan beror på en (överdriven?) tilltro till kvalité (har du råd att inte köpa svenskt) men även på bättre utbyggt distributionssystem, service etc i hemlandet. Ytterligare en förutsättning för att prispolitiken skall vara framgångsrik är att "hemmakonsumenterna" inte utan vidare kan köpa varan utomlands (till priset v) eller att någon driftig person i "utlandet" säljer tillbaka varan till ursprungslandets konsumenter (för ett pris som ligger någonstans mellan i och v).

11 11 Heckscher-Ohlin modellen/faktorproportionsteorin Heckscher-Ohlin modellen är en generell modell som visar hur specialisering och handelsmönster bestäms av olikheter mellan länder vad beträffar tillgång på produktionsfaktorer. Heckscher-Ohlin modellen skiljer sig från Ricardos modell i två hänseenden, för det första finns det två produktionsfaktorer, arbetskraft och kapital, och för det andra är det samma teknologi (produktionsfunktion) i båda länderna. Grundläggande antaganden: Länder har en begränsad mängd produktionsfaktorer som är helt orörliga mellan länderna. roduktionsfaktorerna är rörliga mellan näringsgrenar inom landet. Olika näringsgrenar använder produktionsfaktorer i olika proportioner. Man antar att alternativkostnaderna är tilltagande vilket betyder att produktionsmöjlighetskurvan är konkav mot origo. Det finns inga marknadsimperfektioner. Det råder fullständig konkurrens på både marknaderna för output och marknaderna för input(produktionsfaktorer). referenserna är identiska i de båda länderna Länderna skiljer sig åt vad gäller relativ tillgång på produktionsfaktorer Heckscher-Ohlin-teoremet Heckscher-Ohlin-teoremet säger att ett land specialiserar sig på att tillverka, dvs. exportera, den vara vars tillverkning kräver relativt mycket av den produktionsfaktor som landet har gott om. Följaktligen kommer landet att importera den vara vars tillverkning är intensiv i användning av landets knappa produktionsfaktor. Exempel men en enkel modell - Två länder A och B - Två sektorer: Textilindustrin, som antas vara arbetskraftsintensiv och stålindustrin, som antas vara kapitalintensiv. - Det finns en given mängd arbetskraft och kapital i respektive land. (rörliga inom landet men ej mellan länderna). Land A antas vara rikt på arbetskraft och land B antas vara rikt på kapital. - Fullständig konkurrens råder - Inga transportkostnader - Samma produktionsfunktion i båda länderna. - Samma konsumentsmak i båda länderna.

12 12 Illustration av situationen utan handel: Olika uppsättningar K och L ger olika produktionsmöjlighetskurvor och jämviktspriser. Eftersom land A har relativt gott om arbetskraft är det möjligt att producera mycket textil och eftersom land B har relativt gott om kapital kan man producera relativt mycket stål. Se produktionsfunktionerna i bilden nedan. Textil A roduktion, konsumtion i land A före handel roduktion, konsumtion i land B före handel B Stål Land A har gott om L vilket innebär att det vid självförsörjning produceras och konsumeras en stor mängd textil och en liten mängd stål och tvärt om i land B. Eftersom det är fullständig konkurrens i båda länderna kommer prisrelationen (lutningen på prislinjen) vara lika med kostnadsrelationen (lutningen på produktionsmöjlighetskurvan). Man befinner sig i tangeringspunkterna i båda länderna. Att lutningen på prislinjen, stål textil, är högre i land A vid självförsörjning betyder att land A har komparativ fördel i produktion av kläder (kläder är relativt billigt) och land B komparativ fördel i produktion av stål. Detta betyder att den kapitalintensiva varan är relativt billig i landet med relativt mycket kapital. Man kan dessutom visa att den produktionsfaktor som ett land har relativt gott om också är den produktionsfaktor som är relativt sett billigast inom landet. Q

13 13 Illustration av situationen med handel: Effekten av handel mellan länderna blir att land A exporterar textil och land B exporterar stål. roduktionsspecialiseringen kommer att gå i denna riktning, dvs. man kommer att producera mer av det man exporterar och mindre av det man importerar. Handeln mellan länderna kommer att jämna ut varupriserna och priserna blir samma i båda länderna (världsmarknadspris, v ). Varuhandeln mellan länderna kommer även att jämna ut faktorpriserna eftersom handeln leder till att relativpriset på den knappa produktionsfaktorn faller när efterfrågan minskar. Textil roduktion, land A vid handel * = konsumtion vid handel * roduktion, konsumtion i land A före handel riset på världsmarknaden riset i land A, utan handel Stål När det inte förekommer någon handel är priskvoten relativt hög i land A medan stål textil labor kapital är relativt låg (eftersom det finns gott om arbetskraft). Land A kommer att exportera textil och importera stål. Utbudet ab textil inom landet minskar till följd av experten och textil minskar. Utbudet av stål ökar till följd av importen, minskar. roduktionen av textil ökar och produktionen av stål minskar vilket leder till en ökad efterfråga på arbetskraft och en minskad efterfråga på kapital. Resultatet blir att stål textil sjunker och labor kapital stiger. stål

14 14 Land B Textil * = konsumtion vid handel riset på världsmarknaden riset i land B före handel roduktion, konsumtion i land B före handel * roduktion, land B vid handel Stål Innan handel införs är priskvoten stål textil relativt låg medan kvoten labor kapital är relativt hög (eftersom det finns ont om arbetskraft). Se bilden ovan. Land B kommer att exportera stål och importera textil. Detta leder till att utbudet av stål minskar och utbudet av textil ökar. riset på stål stiger och priset på textil sjunker, resultatet blir att stiger. stål textil roduktionen av textil minskar och produktionen av stål ökar vilket leder till en ökad efterfråga på kapital (priset på kapital ökar) och en minskad efterfråga på arbetskraft (priset på arbetskraft sjunker) vilket leder till att sjunker labor kapital Båda länderna tjänar på handel detta illustreras av den lilla stjärnan i graferna ovan. Konsumtionen vid handel är högre än konsumtionen före handel i båda länderna. Sammanfattning av Faktorproportionsteorin Utgångspunkten är att det finns skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer vilket gör att länderna får olika produktionsmöjlighetskurvor och olika komparativa kostnader. Detta leder i sin tur till att ett land exporterar varor vars tillverkning kräver relativt mycket av den produktionsfaktor som landet har relativt gott om och som därför är relativt billig inom landet. (och tvärt om). Detta leder till en utjämning av både varupriser och faktorpriser.

15 15 Välfärdsvinster av utrikeshandel; effekter av handelsbegränsningar "oängen" med utrikeshandel kan sägas vara, att ett land får möjlighet att skaffa sig varor billigare genom import i stället för att producera dem själva. Detta innebär att landet kan nå upp till en högre konsumtionsnivå än utan handel, vilket kan illustreras med hjälp av en produktionsmöjlighetskurva, som i figur 4 nedan. Mat o Mk A C Mp B Kk Kp Kläder Figur 4 Säg, t ex att landet före handel producerar en kombination av de båda varorna mat och kläder som motsvarar punkt A, och att denna punkt innebär en effektiv produktionsmix, d v s svarar mot konsumenternas preferenser. En övergång till utrikeshandel innebär att landet kan byta kläder mot mat enligt det prisförhållande som gäller på världsmarknaden, vilket motsvarar lutningen på linjen o. Denna linje representerar landets "terms of trade", d v s förhållandet mellan priset på exportvaran och priset på importvaran. Ju högre terms of trade, desto bättre för landet, eftersom det innebär att man får mer importvaror för en given mängd export. 7 Vi 7 Lutningen är ΔM/ΔK = - k / M, vilket anger hur mycket man kan öka (köpa) tillgången av mat om man minskar (säljer) en enhet kläder. Ju brantare linje desto mer mat får man för sina kläder, d v s desto högre är priset på kläder, k, i förhållande till priset på mat, M.

16 16 ser, att om man kan byta efter det förhållande som anges av o är punkt B att föredra produktionsmässigt. Landet kan då producera Mp av mat och Kp av kläder, för att sedan byta längs linjen o och konsumera i exempelvis punkt C. Detta innebär då att landet importerar (Mk - Mp) av mat och exporterar (Kp - Kk) av kläder. Jämfört med utgångsläget A har landet ökat konsumtionen av båda varorna. Fördelarna med utrikeshandel kan också illustreras med hjälp av efterfråge- och utbudskurvor. I figur 5 (a) visar den streckade ytan under S-kurvan den kostnadssänkning det innebär att importera kvantiteten (Q i - Q s ) i stället för att producera den inom landet. Utbudskurvan visar ju den inhemska marginalkostnaden medan v visar kostnaden för att importera varan. Den streckade ytan under D-kurvan visar allokeringsvinsten av den ökade konsumtionen från Q i till Q d ; konsumenternas värdering av denna ökning är hela ytan under efterfrågekurvan, medan kostnaden fortfarande är v. (a) (b) D S D i v S v i Qs Qi Qd Q Xd Xi Xs X Figur 5 Välfärdsvinster av import och export I (b) visas allokeringsvinsterna av export. Den streckade ytan över D-kurvan representerar skillnaden mellan exportinkomst ( v ) och konsumenternas värdering av kvantiteten (X i - X d ), d v s de enheter som tidigare konsumerades inom landet, men som nu kommer att exporteras. Den markerade ytan över S-kurvan visar skillnaden mellan exportinkomst och marginalkostnad för kvantiteten (X s X i ).

17 17 Man kan notera att vinsterna av utrikeshandel tillfaller vissa grupper i samhället, medan andra drabbas. När det gäller importvaran vinner således konsumenterna på det hela genom att varan blir billigare och genom att konsumtionen ökar. Men samtidigt drabbas producenterna och kanske de sysselsatta i den importkonkurrerande sektorn, genom att de får mindre betalt och tvingas minska produktionen. En förutsättning för att den minskade produktionen (Q i - Q s ) i fig 5 a skall ge upphov till en allokeringsvinst är att de frigjorda resurserna faktiskt kommer till användning inom något annat område, d v s att S-kurvan faktiskt återspeglar den samhällsekonomiska alternativkostnaden. Om resurserna inte kommer till alternativ användning - t ex om den friställda arbetskraften blir arbetslös - är alternativkostnaden för att använda dem i den importkonkurrerande sektorn låg och den besparing som en övergång till import innebär, kan därför bli obetydlig. Detta kan vara ett skäl till att begränsa handeln med hjälp av någon form av handelspolitik. Sådana begränsningar förekommer, som vi vet, i varierande omfattning. EU har t ex ett betydande skydd för den inhemska jordbruksproduktionen. Innan vi diskuterar orsakerna till en sådan politik närmare, skall vi först se vilka effekter sådana handelsbegränsningar har. En tull innebär att en särskild avgift läggs ovanpå priset på en importerad vara. Det är alltså en avgift som ytterst betalas av konsumenterna, även om den formellt kan inbetalas till staten av t ex en importör. Observera att tullen betalas inom importlandet, den tillfaller således inte exportören; den faktiska importkostnaden för importlandet är fortfarande gällande världsmarknadspris. Samtidigt innebär tullen att de inhemska producenterna av varan kan höja sitt pris i motsvarande omfattning: om importerade enheter kommer att kosta (v + tull), kan man ta ut samma pris även för inhemskt producerade enheter. Vi får alltså ett pris inom landet som ligger över världsmarknadspriset. Effekterna av en tull illustreras i figur 6 nedan. En tull införs, som gör att priset på varan stiger från v till t. Därigenom minskar konsumtionen från Qd 1 till Qd 2 och produktionen ökar från Qs 1 till Qs 2. Importen minskar således från "två håll" och kommer efter tullens införande att vara Qd 2 - Qs 2. Den streckade ytan under S-kurvan visar de extrakostnader som övergången till ökad inhemsk produktion innebär, jämfört med import. Ytan under D-kurvan visar det förlorade konsumentöverskott som den minskade konsumtionen ger upphov till, d v s skillnaden mellan konsumenternas betalningsvilja för dessa enheter och kostnaden, d v s v. Staten får en viss inkomst av tullen

18 18 (Qd 2 - Qs 2 )*tull, men denna inkomst innebär endast en omfördelning av betalningsmedel från vissa skattebetalare till andra, och utgör alltså ingen välfärdsvinst. D S t tull v Qs 1 Qs 2 Qd 2 Qd 1 Q Figur 6 Effekter av tull En importkvot innebär att importen av en viss vara begränsas kvantitetsmässigt. Effekterna av en sådan kvot blir i princip desamma som av en tull, vilket illustreras i figur 7 nedan. Genom att begränsa den importerade kvantiteten till Q*, kommer ett efterfrågeöverskott att uppstå vid priset v. Detta gör det möjligt för de inhemska producenterna att höja sina priser. Den nya utbudskurvan S* följer den gamla för priser under v, då import inte är aktuell. För ett pris = v eller högre, kommer det inhemska utbudet att "kompletteras" med importen Q* (i stället för det fullständigt elastiska utbud som gäller utan importkvoteringar). riset kommer att pressas upp till *, konsumtionen att minska och den inhemska produktionen att öka.

19 19 D S S* * v Q* Figur 7 Qs 1 Qs 2 Qd 2 Qd 1 Effekter av importkvot Q En importkvot motsvarande Q* ger exakt samma effekter som en tull motsvarande (* - v) skulle gjort. Det enda undantaget är, att i kvoteringsfallet uppkommer ingen tullinkomst för staten. Denna inkomst tillfaller i stället importören och/eller exportföretagen i utlandet (det finns ju inget skäl för dessa parter att låta bli att höja priset till * även om de i och för sig inte är tvingade till detta). Genom att effekter på priser och kvantiteter blir desamma som vid en tull, kommer även allokeringsförlusterna givetvis att vara identiska med tullfallet. Ett alternativ till tullar och importkvoter är att subventionera den inhemska produktionen. Genom att ge producenterna en viss subvention per producerad enhet gör man det möjligt för landets företag att hålla samma pris som världsmarknaden, men ändå öka produktionen. Detta illustreras i figur 8. Om målet är, att åstadkomma en inhemsk produktion motsvarande Qs 2 kan detta åstadkommas genom en subvention per producerad enhet motsvarande b (bidrag). Detta kommer att leda till att de inhemska företagens marginalkostnader minskar med subventionens storlek och vi får den inhemska utbudskurvan S6. Observera att b exakt motsvarar den prishöjning som krävts för att en tull/importkvot skulle gett samma inhemska produktionsökning. Genom att priserna inte förändras för konsumenterna uppkommer inget förlorat konsumentöverskott och importen minskar inte lika mycket som i de båda tidigare fallen. Däremot uppkommer samma allokeringsförlust på produktionssidan; den faktiska produktionskostnaden återspeglas fortfarande av den ursprungliga S-kurvan. Ytterligare en skillnad är, att i detta fall uppkommer en finansiell kostnad för staten/skattebetalarna och inte en statsfinansiell inkomst, som ju var fallet vid en tull.

20 20 D S Sb b v Q Qs 1 Qs 2 Qd 1 Figur 8 Effekter av subvention Vilka orsaker kan det då finnas till att införa importbegränsningar? Ett skäl har vi redan varit inne på: om de resurser som "friställs" vid import inte kan användas i någon alternativ produktion kan det vara samhällsekonomiskt motiverat att fortsätta att bedriva den inhemska produktionen. Här är det dock frågan om på vilken sikt man ser det. å kort sikt kan betydande omställningsproblem uppkomma, både när det gäller omfördelning av arbetskraft och kapital, men frågan är om man inte på lång sikt ändå måste tackla dessa problem. Det innebär en viss samhällsekonomisk kostnad att upprätthålla en produktion där man har komparativa nackdelar och på sikt kan dessa kostnader bli både ekonomiskt och politiskt påfrestande att bära. En tänkbar variant är givetvis att subventionera inhemsk produktion, men att gradvis avveckla denna subvention under en övergångsperiod. Det finns dock en uppenbar risk att staten binder upp sig för denna form av politik och skjuter avvecklingen av stödet på framtiden. En bristande anpassning till förändrade prisförhållanden på världsmarknaden, d v s förändrade terms of trade, illustreras i figur 9 (som bygger på figur 4 ovan). I utgångsläget gäller prisförhållandet motsvarande lutningen på ', och landet producerar i B, konsumerar i C. Nu faller priset på landets exportvaror, så att prislinjen " i stället gäller. Det blir nu omöjligt att upprätthålla samma konsumtionsstandard för landet (C), men vi ser också att om man ändrar sin produktion till D kan man i alla fall hålla en högre standard än om man ligger kvar vid produktionen i B. Det är dock möjligt att man på kort sikt inte lyckas med en ändring av produktionen längs produktionsmöjlighetskurvan, utan under en övergångsperiod kommer att ligga innanför kurvan.

21 21 Mat I C D B II Figur 9 Effekter av ändrade terms of trade Kläder Situationen blir givetvis en helt annan om man har skäl att tro att den bristande konkurrenskraften i landet endast är tillfällig. I ett sådant fall kan en "övervintringssubvention" vara en tänkbar åtgärd. Av ungefär samma skäl brukar det hävdas att t ex u-länder kan ha fördel av att skydda en framväxande inhemsk industri genom "uppfostringstullar" eller subventioner, tills den har blivit konkurrenskraftig på världsmarknaden. Även i sådana fall kan det dock uppstå problem när politiken skall avvecklas, och det finns också en viss risk för att industrins effektivitet utvecklas långsammare om den skyddas från konkurrens. ositiva externa effekter av produktion, t ex öppna landskap till följd av jordbruksproduktion, är såväl som beredskapsskälet andra orsaker till importbegränsningar. Det kan ligga en viss fara i att vara beroende av import t ex om landet skulle bli avspärrat p g a krig. Detta var länge det officiella skälet för Sveriges (och andra i-länders) skydd av den inhemska jordbruksproduktion. Även om det givetvis finns vissa möjligheter att ändra produktionsinriktningen mot mer jordbruksproduktion i händelse av avspärrning, så är dessa möjligheter av naturliga skäl begränsade. Det tar t ex en viss tid att börja odla säd på nedlagda åkrar, eller att föda upp en ny kreatursstam. Hur pass tungt beredskapsskälet är, beror givetvis på risken för avspärrning, möjligheterna att med relativt kort varsel ändra produktionsinriktning, möjligheterna att gardera sig genom beredskapslager samt behovet av en löpande konsumtion av varan. Givet att produktionen skall skyddas av beredskapsskäl är det givetvis viktigt att välja den "skyddsmetod" som ger de minst negativa effekterna. Av genomgången av de olika

22 22 metoderna ovan, framgick det att subventionering av produktionen innebar vissa fördelar genom att konsumtionen inte påverkades. Detta är en aspekt som talar för subventionering ("lågprislinje") snarare än tull ("högprislinje"). En annan aspekt i sammanhanget kan vara hur incitamenten för effektivitet hos de inhemska producenterna påverkas av stödets utformning. Det är givetvis samhällsekonomiskt viktigt att den inhemska produktionen bedrivs så effektivt som möjligt, även om den inte kan konkurrera på världsmarknaden. Slutligen kan givetvis olika stödformer vara mer eller mindre krävande när det gäller de administrativa kostnader som uppkommer.

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall 1 LINKÖING UNIVERITET Nationalekonomi UTRIKEHANEL Jan Lindvall 2 2 verige brukar i vissa sammanhang kallas för en liten, öppen ekonomi". Med detta uttryck menar man att verige dels är förhållandevis litet

Läs mer

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Nationalekonomi Hushållning med knappa resurser Alternativkostnad Konsumenter maximerar sin nytta Företag vinstmaximerar Förenklade modeller Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Utrikeshandelsteori

Läs mer

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S.

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S. Uppgift 1 a) Uppgifter om produktion per timme ger nedanstående: Antal timmar/enhet: Alternativkostnader Stål Textil Stål Textil A 0,5 0,2 2,5T 0,4S B 0,1 0,05 2T 0,5S A har komparativa fördelar för T,

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Handelspolitik ofta åtgärder riktade mot importen T ex tullar och importkvoteringar Påverkar även produktion, sysselsättning, konsumtion och inkomster Effekterna

Läs mer

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser! F UTRKESHANDEL Fördelar med handel orsaker Vad förklarar handelsstruktur Välfärdseffekter Effekter av handelsbegränsningar Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15 Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering The Global Economy kap. 15 1 procent Export i procent av BNP 60 50 Sweden 40 Russian Federation United States Germany 30 Iceland 20 10

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00 Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi

Tentamen i Nationalekonomi Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Nationalekonomi och Statistik Tentamen i Nationalekonomi Kurs: Globalisering och utveckling 4,5 hp, kurskod NEGA01 Datum: 1 juni 2012 Kursansvarig lärare: Joakim

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18 Tentamen i Nationalekonomi A Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp Datum: 2015-08-18 Ansvariga lärare: Patrik Karpaty Johan Karlsson Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare Maximal poängsumma: 26 För betyget G

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden

Läs mer

Extra frågor att träna på

Extra frågor att träna på Extra frågor att träna på Multiple choice frågor 1. Vilket av följande påståenden är sant? a) Kapitalägarna i USA förlorar på kapitalflöden från USA till Kina. b) Kapitalägarna i Kina gynnas av kapitalflöden

Läs mer

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut

Läs mer

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Globalisering och utveckling 4,5 hp NEGAOI. Datum: Tid: Lärare:

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Globalisering och utveckling 4,5 hp NEGAOI. Datum: Tid: Lärare: Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet TENTAMEN NEGAOI Globalisering och utveckling 4,5 hp Datum: Tid: Lärare: Fredagen den 1 juni 2012 14-17 Lars Bohlin Totalt antal poäng

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

Internationell Handel

Internationell Handel Internationell handel: OSS: kap. 19; [KW: kap. 17]. Internationell Handel Sammanfattning Detta kapitel använder teorierna om fördelar med specialisering och handel som först introducerades i början av

Läs mer

Internationella relationer

Internationella relationer OH-bilder föreläsningar nationalekonomisk del av Internationella relationer. Figurer ritas på tavlan. Exempel och övningsuppgifter gås igenom på tavlan. Internationella relationer Statsvetenskap (vecka

Läs mer

Tentamen förslag till lösningar

Tentamen förslag till lösningar Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan.

Läs mer

TILLÄMPAD EI<ONOMI OCH HANDEL \\J ~ b lo o

TILLÄMPAD EI<ONOMI OCH HANDEL \\J ~ b lo o INSTITUTIONEN FÖR NATIONALEKONOMI :rvibd STATISTIK Göteborgs Universitet TILLÄMPAD EI

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

Övningar i prisbildning

Övningar i prisbildning Övningar i bildning 1. a) Vilken av nedanstående kurvor visar efterfrågan på nödvändighetsvaran mjölk? A B b) Är efterfrågan på mjölk känslig? 2. Diagrammet visar marknaden för begagnade damcyklar utan

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013 08 29 Tid: 9.00 14.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Hej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser.

Hej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser. Fråga 1. En fråga på övningen till grupplektion 5 (övningar nr2), fråga 2: Har Sverige verkligen fördel i att producera mat i alternativ b. Det går ju åt fler andelar arbetskraft för Sverige än för Finland.

Läs mer

Utbudsidan Produktionsteori

Utbudsidan Produktionsteori Utbudsidan Produktionsteori Produktion och kostnader Frank kap 9-1 Företaget Produktion och kostnader på kort sikt Produktion och kostnader på lång sikt Isokost och isokvant 1 2 Företaget Vi antar att

Läs mer

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens

Läs mer

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen Blanchard kapitel 7 Ekonomin påp medellång sikt Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas

Läs mer

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende. Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Inledning Utbud och efterfrågan är centrala begrepp inom nationalekonomi och grundläggande byggstenar för att förstå hur en marknadsekonomi fungerar.

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum:

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: Tentamen i Nationalekonomi A Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp Datum: 2015-03-25 Ansvariga lärare: Patrik Karpaty Johan Karlsson Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare Maximal poängsumma: 26 För betyget G

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A Lösningsförslag tentamen 31 maj 2011 Flervalsfrågorna 10 st 1. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A 10. D Essäfrågor Fråga 1 a) Hur mycket kommer att konsumeras av varan i landet? Läs av efterfrågan

Läs mer

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000.

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000. Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 17.6.2002 Uppgift 1 (8 poäng) Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns

Läs mer

Tillväxt och konjunkturer

Tillväxt och konjunkturer Tillväxt och konjunkturer Produktion För att producera krävs: Råvaror Arbetskraft Realkapital och humankapital (mänskliga tekniska kunskaper) Dessa tillsammans kallas för produktionsfaktorerna Bruttonationalprodukten

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator: Namn Personbeteckning - Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Bestäm huruvida följande påståenden stämmer, inte stämmer eller huruvida

Läs mer

(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen.

(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen. (1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen. (2)Marknadsekonomi: Marknaden bestämmer pris och utbud. (3)Planekonomi: Staten bestämmer pris och utbud. (4) a) Marknadshushållning: Det

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1 Fråga 1 Fråga 1 a) K 10 isokost Ka isokvant Kc Lc La 20 L Med totalkostnad 1 mkr och givna priser kan man max köpa 10 000K eller 20 000 L eller linjära kombinationer

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Jan Lindvall 1 Innebörden av samhällsekonomisk effektivitet Vid en given tidpunkt förfogar varje samhälle 1] över en bestämd mängd resurser. Det ekonomiska system man använder

Läs mer

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori Uppgift 1 Bertil har en inkomst på 1 000 kr i månaden som han använder

Läs mer

F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER

F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER CBA B (Benefit) = Betalningsviljan för det som rojektet åstadkommer C (Cost) = Betalningsviljan för det resurserna som används i rojektet annars skulle ha åstadkommit

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Vilka faktorer avgör producenternas produktionsbeslut och vad konstituerar förutsättningarna på den perfekta konkurrensmarknaden? 1 Produktion på lång

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27.

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. ostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. 1. INLEDNING I NE ekonomiska kostnader = alternativkostnader Bokföringskostnad kontra ekonomisk kostnad: Skillnaden mellan dessa begrepp är att

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna? Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 28/8 2014 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.3.2010 KOM(2010)77 slutlig KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

Lantbruket & konkurrenskraften

Lantbruket & konkurrenskraften RAPPORT 2006:4 Lantbruket & konkurrenskraften Sone Ekman Joakim Gullstrand Livsmedelsekonomiska institutet Livsmedelsekonomiska institutet Box 730 220 07 Lund http://www.sli.lu.se Sone Ekman Joakim Gullstrand

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

Räkneövning Internationell handel. Lektion 1, Lokal T135 Tid 13-15; Torsdag den 12 mars 2009

Räkneövning Internationell handel. Lektion 1, Lokal T135 Tid 13-15; Torsdag den 12 mars 2009 Räkneövning Internationell handel Lektion 1, Lokal T135 Tid 13-15; 15-17 Torsdag den 12 mars 2009 Dagens övningar Lundberg kapitel 2 uppgift 2.2 Lundberg kapitel 3 uppgifterna 3.1, 3.3, 3.6 Antaganden

Läs mer

FINLAND OCH PUNDKURSEN

FINLAND OCH PUNDKURSEN FINLAND OCH PUNDKURSEN Av bankdirektör R. VON FIEANDT, Helsingfors I ANSLUTNING till den i Sverige pågående diskussionen i valutafrågan har Svensk Tidskrift anhållit om en redogörelse för huru vi i Finland

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet

Läs mer

- MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer

- MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer FAKTORMARKNADER HÄRLEDD EFTERFRÅGAN ARBETSKRAFT: OM w EFTERFRÅGAS MINDRE L p.g.a. ATT - MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer - Man substituerar med billigare

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2 LÖSNINGSFÖRSLAG Fråga 1 (4+3+3 p) a) Substitut fyller ungefär samma funktion, kan ersätta varandra. En ökad inkomst borde medföra att Ey (fler har råd att köpa den dyrare, men bättre varianten), vilket

Läs mer

Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng

Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 30/8 2013 Tid: 09:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader

Läs mer

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng

Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 3/6 2014 Tid: 09:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal, rutat

Läs mer