Hej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser.

Transkript

1 Fråga 1. En fråga på övningen till grupplektion 5 (övningar nr2), fråga 2: Har Sverige verkligen fördel i att producera mat i alternativ b. Det går ju åt fler andelar arbetskraft för Sverige än för Finland. Svar Fråga 1. Det är alternativkostnaden du skall leta efter. Sverige har lägst alternativkostnad i att producera mat i b-uppgiften. Alternativkostnaden när man har åtgångstal beräknar man genom att i vardera land dela åtgångstalen med varandra. T.ex. Finlands alternativkostnad är 1 i bägge fallen, dvs producerar man en enhet mat mera producerar man 1 enhet kläder mindre, eller producerar man en enhet kläder mera producerar man 1 enhet mat mindre. I Sverige är det en hög alternativkostnad i att producera kläder (1.6 mat går det åt) men låg för mat (0.625 kläder). Finland har absoluta fördelar i produktionen av båda varorna. I jämförelse med Sverige är Finland dock mera överlägsen i kläder. En arbetare producerar 2 gånger mer i klädindustrin i Finland än vad en liknande arbetare gör i klädindustrin i Sverige (En arbetare producerar bara 1.2 gånger mer i matindustrin i Finland än vad en liknande arbetare gör i matindustrin i Sverige). Sverige minst underlägset i matproduktion. Ett land kan inte ha komparativ fördel i produktionen av båda varorna. Fråga 2. Hej igen, jag är lite kluven angående absolut fördel, och komparativ fördel. I vissa uppgifter verkar det vara som att det är bra när ett lands tal är lågt i komparativa fördelar. Och i vissa uppgifter så är det tvärtom det landet med det högsta talet i komparativa fördelar är det landet som har fördel och därmed exporterar varan. Så min fråga är vad är det som gäller för komparativa fördelar, och absoluta fördelar egentligen? Jag blir verkligen inte klok på det hela, kan man se på uppgiften när det är bra att ha ett högt tal eller om det ska vara lågt? Knäpp fråga men jag hoppas att du förstår den Svar Fråga 2 problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser. I tentasvaret jag lade ut nyss (augustitentan, rätt version) så kanske det framgår bättre. Vad gäller absoluta fördelar så jämförs bara produktiviteten i att producera t.ex. en likadan tröja (homogen vara) eller en flaska vin i två länder. Den som har högst produktivitet vinner (lägst åtgångstal). Vad gäller komparativa fördelar kan man inte bara titta på produktivitet (eller åtgångstal) i land A jämfört med land B, man måste även titta på alternativkostnaden. Den vara som land A har lägst alternativkostnad i att producera är den vara man har komparativ fördel i (observera att man kanske inte har någon komparativ fördel och då blir det ingen handel enligt de äldsta handelsmodellerna men enligt ny teori kan handel ändå uppstå). Låg alternativkostnad i att producera en tröja i land A innebär att man ger upp relativt lite av den andra varan (t.ex. vinproduktion) jämfört med land B. Hur är detta möjligt? Jo när man i land A har en högre produktivitet i att producera tröjor, så kan man genom att flytta 1 arbetare från vinproduktionen till tröjproduktionen öka tröjproduktionen mycket, utan att man dra ner särskilt mycket på

2 vinproduktionen. I land B är det tvärtom, när man flyttar en arbetare från tröjproduktionen till vinproduktionen så får man ut mycket mer av arbetarna eftersom man är relativt dålig på tröjor (låg produktivitet, höga åtgångstal i tröjproduktionen och tvärtom i vinproduktionen). Fråga 3. Jag skulle vilja ställa några frågor, men har först valt att berätta hur jag uppfattat detta. I Kapitel 2.3 kan jag se att en arbetare antingen kan producera 5 maskiner eller 15 kläder därmed vet man att priset på maskiner i USA är 3 gånger dyrare än priset på maskiner. 1M=3K Säger man då att Maskiner i USA är relativt dyrt i termer av kläder? (Har inte riktigt förstått innebörden av relativ. Talar man om relativa priset inom ett land samt relativa priset mellan länder). I Indien är maskiner relativt dyrt i termer av kläder, 1M=5K. Både i USA och i Indien är maskiner relativt dyrt i termer av kläder. Alternativkostnaden att tillverka kläder är relativt billigare i USA än i Indien. USA har komparativa fördelar i att producera maskiner. Sammanfattning: En arbetare i USA kan tillverka 5M eller 15K. Det är billigare att tillverka kläder än maskiner i USA. I USA är man rikare på textil än kapital eftersom det är billigare. Trots det kommer USA att tillverka maskiner eftersom det är mycket billigare att tillverka maskiner i USA än i Indien. Om man tittar på er powerpoint i kapitel 3-4 där finns det en rubrik där det står "USA relativt rikt på kapital och Indien relativt rikt på arbetskaft". I USA är soya relativt billigt i termer av textil, som illustreras av relativprislutningen. Utifrån produktionskurvan kan jag se att man har mer kapital än arbetskraft. Men om man går tillbaka tlll 2.3 så sa jag att maskiner är dyrare än kläder, utifån detta skulle jag inte ritat upp USA:s prduktionskurvan som Indiens. Tacksam för svar Svar fråga "Säger man då att Maskiner i USA är relativt dyrt i termer av kläder?" Svar: kan man göra, men bäst att är att tala om alternativkostnaden. I exemplet i kapitel 2 har USA relativt mycket kapital och Indien relativt mycket arbetskraft (alltid relativa tal) därför är maskiner (kapitalintensiv produktion) relativt billigt att tillverka i USA jämfört med i Indien. I båda länder kan man dock producera mycket mer kläder än maskiner varför kläder blir relativt billiga (inom vardera land) men billigast i Indien. I kapitel 2 gäller för USA att 1M = 3K, eller för varje K får man 1/3M, I Indien gäller att 1M = 5K, eller för varje K får man 1/5M. 2. Alternativkostnaden för 1 kläder i USA är så mycket som 1/3 maskin (= ), i Indien är alternativkostnaden för kläder bara 1/5 (=0.2) maskin. Med detta menas att om man i USA väljer att öka produktionen av kläder med en meter kläder så måste man offra 1/3 maskin i USA, motsvarande i Indien är bara 1/5 maskin, dvs det är relativt dyrare att producera kläder i USA än i Indien.

3 3. Om du menar att ppf är felritat hur menar du då? Exemplet i kapitel 2 och 3-4 är inte exakt samma (dvs du har rätt såtillvida att ppf som är utåtbuktande i kapitel 3-4 inte indikerar att USA kan tillverka lika mycket soya som Indien som i exemplet jag ritade upp i slutet på föreläsning 1), men det behöver man inte anta jämt. I båda exemplen visas att den kapitalintensiva varan (maskiner eller soya) kan produceras med lägre alternativkostnad i USA än i Indien. I kapitel 3-4 kunde jag tex ha ritat en ppf som ser likadan ut i bägge länder men där USAs ppf är mer skev åt soya, eller tvärtom mer skev mot textil för Indien. Det viktiga är alltid att det ena landet skall en komparativ fördel av en vara och det andra i den andra varan. Fråga 4. Hej Sitter med övningarna som du lagt ut och ser att du skrivit att det är en del uppgifter vi inte behöver kunna, tex när det står att vi bara ska se det grafiskt men inte räkna matematiskt. Det står att det gäller för tex övning 3c övning ett men jag undrar om det även gäller övning 3 c och ev 4 på övning 3 (gruppövning 6)? Svar fråga 4. hej det stämmer, i uppgift 3 (gruppövning 6) räcker det med den grafiska lösningen så skippa den matematiska lösningen av 3c. Grafiskt är det svårt att få fram exakta siffror så en sådan uppgift kommer i så fall inte att kräva exakt svar, men gärna ett grafiskt så att jag ser att ni förstått, tex rita in nya pv och ungefär var produktion, konsumtion, import hamnar. Vad gäller uppgift 4 vill jag att ni kan räkna ut sådana uppgifter, Fråga 5. jag har en fråga inför tentan. Det gäller fråga 6c på övning 2. Frågan är hur mycket landet kommer att producera av respektive vara. I facit står det vara A 100st och vara B 30st. Jag undrar hur man kommer fram till detta? Svar Fråga 5. landet har komparativ fördel i att producera vara A. Därför kommer att det att specialisera sig mot att producera mera A. Den optimala produktionen sker där det nya världsmarknadspriset (nya relativprislinjen) tangerar landets ppf. Innan internationell handel styrs relativprislinjen av konsumenternas efterfrågan och landets produktionsmöjligheter (tex vid punkten p). Med handel kan man få andra bytesförhållanden mellan vara A och vara B. Dessa bildar det nya relativpriset. /

4 Tack för svaret! Men jag är fortfarande lite fundersam. Hur tar man reda på relativprislinjens intercept? Utökat svar fråga 5 Man vet alltså att att bytespriset (PA/PB) = 1.5, dvs vara A är relativt mycket dyrare än vara B. På världsmarknaden kan man byta 2 enheter av vara A mot 3 enheter av vara B (terms of trade är då 1.5). Detta innebär att prislinjen skall ha denna lutning, vilket tex kan erhållas genom att ta interceptet 180 på A-axeln och dela med 120 på B-axeln (alternativt 120/80). Man flyttar sedan med linjal relativprislinjen till dess att den tangerar ppf, vilket den med lite god vilja gör vid QA = 30 och QB = 100. I denna uppgift kan man inte ge avdrag om ni råkar sätta Q lite fel (tex vid QA = 20, QB =110), så länge den är på landets ppf och där ni finner att relativprislinjen tangerar ppf (och ni ritat rätt lutning på ppf och sedan förskjutit den mot ppfs front, men kanske lyckats vinkla lite fel). Uppgiften är lite slarvigt ritad vilket ställer till det. Om man istället hade fått veta punkten Q så kunde man räkna ut interceptet på y-axeln (QA-axeln). Om man tex vet att QA = 30 och QB = 100 i punkten Q. Tillsammans med info om lutningen på relativprislinjen kan man då utvärdera i Q. utgå från räta linjes ekvation: y = -1.5x + m sätt in produktion av A och B utifrån Q 30 = -1.5*100 + m interceptet m blir då 180 vet att lutningen är -1.5 och att 180/120 = 1.5 så då har vi intercepten, Fråga 6. jag tänkte ställa några frågor på sådant som jag inte riktigt förstått Tenta 23 augusti 2011 flervalsfråga nr. 2 På den uppgiften hade jag inte endast valt C(fullständig specialisering) utan även b(konstant skalavkastning). Faktorproportionsteorin är väl detsamma som Heckscher-Ohlin teorin (och inte Rickardo och Smiths teori). I Heckscher-Ohlin teorin är produktionsmöjlighetskurvan tilltagande och därmed kommer man inte fullständigt specialisera sig eftersom det är för dyrt i termer av den andra varan. Därmed menar jag att om det inte är kanstant skalavkastning är det inte heller fullständig specialisering. Essäfråga nr. 1 fall 3 På facit står det " sverige har absoluta fördelar i maskiner, kinesisk fördel i telefoner men nackdelar i maskiner". M Tel. sverige 4 2 1M=0,5T

5 Kina 1 2 1M=2K Jag håller med om att sverige har absoluta fördelar i maskiner, men jag hade inte svarat att Kina har absolta fördelar i telefoner. Det är ingen av dem som har absoluta fördel eller nackdel i telefoner. Kina har däremot absolut nackdel i maskiner. Tenta 31 maj 2011 flervalsfråga nr. 6 Tyckte det var svårt att förstå om man skulle utgå från ursprungliga jämvkten eller från priset med tullen? Skulle ni kunna läggga ut facit på tentamen från 10 januari samt 26 Augusti 2010? Tacksam för svar. Svar Fråga 6. konstant skalavkastning är inte detsamma som konstant alternativkostnad. Konstant skalavkastning innebär att när insatsvarorna i produktionen ökar så stiger produktionen procentuellt lika mycket. Vid tilltagande skalavkastning stiger produktionen mer, avtagande skalavkastning stiger produktionen mindre. Att man antar detta innebär att vi bortser från tex stordriftsfördelar. Detta är alltså en egenskap i produktionsprocessen. Om vi ökar K och L lika mycket stiger produktionen procentuellt lika mycket. Detta är alltså ett viktigt antagande som man måste göra för att renodla effekten av olika faktorproportioner i olika länder tillsammans med antagandet om att tex stål är mer kapitalintensivt och tygproduktion mer arbetsintensivt. Om man tex bara ökar K i produktionsprocessen stiger output, men med avtagande tillväxt i output. Detsamma gäller om man bara ökar L. Dvs konstant skalavkastning indikerar att produktionen behöver både K och L, men får man inte rätt proportioner så ökar output inte lika snabbt. Alternativkostnad är däremot något som uppstår när man väljer bort något till förmån för något annat. Om vi skall öka produktionen av tyg, måste vi dra ner på produktionen av stål. I Ricardmodellen är denna konstant, dvs ökar vi produktionen av tyg med en enhet så drar vi kanske ner produktionen av stål med 1/10 dels ton, fortsätter vi att ökar vi produktionen av tyg med en enhet så drar vi fortfarande ner produktionen av stål med 1/10 dels ton, dvs alternativkostnaden är då konstanta. Det beror på att vi bara har L (och inte K i Ricardomodellen). Om den däremot är tilltagande (då har vi både K och L) drar vi ner mer och mer på stålproduktionen desto större tygproduktionen blir. Alternativkostnaden är tilltagande när stål är kapitalintensivt och tyg är arbetsintensivt. Då kan man inte öka insatsen av K och L så mycket som som man vill när man vill öka produktionen av tex tyg. Just därför att produktionsprocessen i sig kännetecknas av konstant skalavkastning måste man öka insatsen av K och L proportionellt lika mycket om man vill öka output. Ett land har bara en begränsad uppsättning av K och L så när man ökar produktionen av stål måste man ta K från tygproduktionen. I början kan man ta rätt mycket, men sen måste man ta mer och mer arbetskraft, det kostar då mer och mer i termer av tyg att öka produktionen av stål. Ja, Faktorproportionsteorin är detsamma som Heckscher-Ohlin teorin.

6 Ja, Essäfråga nr. 1 fall 3, här har du rätt, jag hade slarvat bort lösningsförslaget och satte ihop ett snabbt (och körde lite copy and paste mellan svarsförslagen) så det blev fel, ingen har absolut fördel i telefoner i fall 3. Jag ändrar på det nu. Vad gäller Tenta 31 maj 2011, flervalsfråga nr. 6, så är det en poäng med frågan att man skall förstå att utan handel (vid självförsörjning) så får man priset P. Alltså är inget av svarsförslagen korrekt eftersom förändringen i konsumentöverskottet är a+b+c+d samt resten av ytan mellan Efterfrågan och Pv under priset P. Jag lägger inte ut mer tentasvar denna gången.