Samhällsekonomi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Allmänna anvisningar:

Transkript

1 Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7, högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 6/ Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal, rutat papper Allmänna anvisningar: Tentamen består av fyra uppgifter, var och en bestående av ett antal delfrågor: Svaret på varje uppgift betygsätts med Underkänt, Godkänt eller Väl Godkänt. För Godkänt på tentamen krävs att svaren på tre av uppgifterna har bedömts med minst betyget Godkänt. För Väl Godkänt krävs att svaren på samtliga uppgifter är godkända, varav minst två med betyget Väl Godkänt. För korrekt rättning: Börja alltid ny uppgift på nytt papper. Skriv ditt namn överst på varje papper. Skriv endast på ena sidan av svarsbladet. Häfta samman allt som hör till samma uppgift. För att resultatet skall bli så bra som möjligt: Svara så utförligt som möjligt på varje delfråga. Skriv så tydligt som möjligt. Viktigt! Glöm inte att skriva ditt namn på alla blad du lämnar in. Lycka till! Lärare: Urban Kjulin

2 Samhällsekonomi a) Hyresmarknaden Figuren nedan visar utbud och efterfrågan på boendeyta i hyreslägenheter i en stad. Priset är angivet i kr per kvadratmeter och år. Anta att myndigheterna anser att marknadshyran är för hög för att en del hushåll ska ha råd att bo i hyreslägenhet och därför inför en hyresreglering på 70 kr/kvm och år. Diskutera med hjälp av figuren vilka effekter denna hyresreglering kan tänkas få på marknaden. P (kr/kvm) 100 Utbud Efterfrågan kvm (milj) b) Bensinmarknaden Anta att priset på bensin är 7 kr per liter innan skatt och att det vid det priset efterfrågas 60 milj. liter bensin per dag. Med syfte att skaffa intäkter till staten lägger man på en skatt på 8 kr per liter. Vid det nya priset minskar efterfrågan med 10 milj. liter per dag. i) Rita kurvorna för utbud och efterfrågan i ett diagram. (Utgå från att utbudet är oändligt elastiskt, med andra ord att utbudskurvan är horisontell.) ii) Hur stor är omsättningen på bensinmarknaden per dag (skatten inberäknad)? iii) Hur stora är statens skatteintäkter från marknaden per dag? 2

3 2. Arbetsmarknad a) Utbudet på arbetskraft kan delas in i en inkomsteffekt och en substitutionseffekt. Förklara innebörden av dessa effekter och hur utbudskurvan för arbetskraft påverkas av respektive effekt. b) Vilka olika förklaringar finns till att arbetslöshet uppstår? c) Ge exempel på några åtgärder som genomförts i Sverige i syfte att minska arbetslösheten. d) För ett land gäller följande: Befolkning 100 milj., antal invånare i arbetsför ålder 70 milj., antal sysselsatta 2 milj., antal arbetslösa 8 milj. Beräkna demografisk försörjningskvot, sysselsättningsgrad, relativ arbetslöshet och försörjningsbörda för landet. e) I den ekonomiskpolitiska debatten har socialdemokraterna fokuserat på att sänka den relativa arbetslösheten medan den borgerliga alliansen lagt större vikt vid att höja sysselsättningsgraden. Diskutera huruvida dessa mål skiljer sig från varandra. Kan t.ex. sysselsättningsgraden stiga utan att den relativa arbetslösheten minskar? f) Redogör för sambandet mellan arbetslöshet och inflation på både kort och lång sikt. Rita figur och förklara. 3

4 3. Offentlig sektor a) Vilka olika uppgifter har den offentliga sektorn i ett land? b) Hur stor är den offentliga sektorns omfattning i Sverige? (OBS att det finns olika sätt att beräkna) c) Vilka olika syften har skattesystemet? d) Förklara följande begrepp: skattekil, marginalskatt, progressiv skatt, skatteincidens. e) Förklara innebörden av Lafferkurvan. f) Vad är Public Choice-skolans huvudbudskap? g) I Sverige har staten satt upp vissa normer för finanspolitiken. Vad innebär dessa normer? h) Vad menas med Baumols sjuka? 4

5 4. a) Den svenska ekonomin Nämn åtta milstolpar (med ungefärlig tidsangivelse) på den svenska ekonomins utveckling från 1980-talet fram till idag. b) Handelsteori Två länder, Land I och Land II tillverkar två varor, A (kanoner) och B (smör). Av tabellen nedan framgår hur många enheter per vara som tillverkas i de båda länderna per arbetad timme. Antal enheter per timme Land I Land II Vara A 4 2 Vara B 10 8 Av tabellen framgår att Land I är effektivare i produktionen av båda varor. Trots detta kan länderna vinna på att specialisera sig i produktionen av varsin vara och handla med varandra. Din uppgift är att visa hur detta ska gå till. Nedan visas de båda ländernas produktionsmöjlighetskurvor (per arbetad timme). A Land I A Land II B 10 a) Förklara i ord vad som menas med alternativkostnad i produktionen av en vara. B b) Beräkna alternativkostnaden vid tillverkningen av respektive vara i de båda länderna och fyll i nedanstående tabell. Alternativkostnad Land I Land II Vara A Vara B c) Vilken vara ska respektive land specialisera sig på? (Motivera ditt svar) d) Ange ett bytespris mellan vara A och vara B som båda länderna tjänar på och som gör det möjligt att uppnå konsumtion utanför respektive lands produktionsmöjlighetskurva. e) Inom vilket bytesprisintervall tjänar båda länder på specialisering och handel med varandra? UKJ/111