Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Transkript

1 Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2/ Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal, rutat papper Allmänna anvisningar: Tentamen består av fyra uppgifter, var och en bestående av ett antal delfrågor: Svaret på varje uppgift betygsätts med Underkänt, Godkänt eller Väl Godkänt. För Godkänt på tentamen krävs att svaren på tre av uppgifterna har bedömts med minst betyget Godkänt. För Väl Godkänt krävs att samtliga svar är godkända, varav minst två med betyget Väl Godkänt. För korrekt rättning: Börja alltid ny uppgift på nytt papper. Skriv ditt namn överst på varje papper. Skriv endast på ena sidan av svarsbladet. Häfta samman allt som hör till samma uppgift. För att resultatet skall bli så bra som möjligt: Svara så utförligt som möjligt på varje delfråga. Skriv så tydligt som möjligt. Viktigt! Glöm inte att skriva ditt namn på alla blad du lämnar in. Lycka till! Lärare: Urban Kjulin

2 Samhällsekonomi Utbildning som investering i humankapital Du är 20 år, har avslutat gymnasiet och jobbar nu som lagerarbetare för en årslön på kr. Säg att du överväger att satsa på en femårig utbildning i förhoppningen om att få en högre lön. Rita en schematisk figur ( du kan utgå från bifogad figur) som illustrerar din förväntade livsinkomst om du väljer att inte utbilda dig utan stannar på lagret hela din yrkesaktiva period fram till att du fyller 70 år. Du får själv göra antagande om löneutvecklingen över tid. (Om du vill kan du anta en konstant realinkomst på kr.) Rita i samma figur en graf som beskriver din förväntade livsinkomst om du istället väljer att utbilda dig i fem år och sedan räknar med att få ett jobb inom ditt utbildningsområde och arbeta inom detta område fram till att du fyller 70 år. Du får själv göra antagande om ingångslön och löneutveckling. (T.ex. kan du anta en ingångslön på kr). a) Säg att du för att finansiera dina studier tar studielån på kr per läsår. Diskutera vilka andra kostnader som är förknippade med utbildningen? b) Vilka intäkter (i kronor räknat) är förknippade med utbildningen? c) Visa i figuren intäkterna och kostnaderna för utbildningen! d) Om du gör en strikt ekonomisk kalkyl, vad är kravet för att du ska satsa på en investering i utbildning? e) Vilka andra intäkter, mer än de rent pekuniära (penningmässiga), kan tänkas vara förknippade med utbildningen? 2

3 Årlig inkomst (1000 kr) Utbildning som investering Ålder 3

4 2. Pengar, inflation och penningpolitik a) Vad menas med inflation? b) Vilka olika förklaringar finns till att inflation uppstår? c) Vilka skadeverkningar ger inflationen upphov till? d) Redogör för kvantitetsteorin och bytesekvationen. e) Det övergripande målet i den ekonomiska politiken är idag prisstabilitet. Redogör för hur Riksbanken arbetar för att uppnå detta mål. Förklara i detta sammanhang innebörden av den penningpolitiska transmissionsmekanismen. f) När riksbanken bedömer resultatet av penningpolitiken ser man på utvecklingen i KPI men också vad man kallar den underliggande inflationen. Vad är skillnaden mellan KPI och den underliggande inflationen? g) Under en längre tid har riksbanken skjutit under målet för inflationen på 2 procent. Orsakerna till detta är flera men en är att riksbanken har ytterligare mål än inflationen att ta hänsyn till. Vad är det för ytterligare mål som riksbanken har på sin dagordning? 4

5 3. Hyresmarknad och bensinmarknad a) Figuren nedan visar utbud och efterfrågan på boendeyta i hyreslägenheter i en stad. Priset är angivet i kr per kvadratmeter och år. Anta att myndigheterna anser att marknadshyran är för hög för att en del hushåll ska ha råd att bo i hyreslägenhet och därför inför en hyresreglering på 750 kr/kvm och år. Diskutera med hjälp av figuren vilka effekter denna hyresreglering kan tänkas få på marknaden. P (kr/kvm) 1500 Utbud Efterfrågan kvm (milj) b) Anta att priset på bensin är 7 kr per liter innan skatt och att det vid det priset efterfrågas 60 milj. liter bensin per dag. Med syfte att skaffa intäkter till staten lägger man på en skatt på totalt 8 kr per liter. Vid det nya priset minskar efterfrågan med 10 milj. liter per dag. i) Rita kurvorna för utbud och efterfrågan i ett diagram. (Utgå från att utbudet är oändligt elastiskt, med andra ord att utbudskurvan är horisontell.) ii) Hur stor är omsättningen på bensinmarknaden per dag (skatten inberäknad)? iii) Hur stora är statens skatteintäkter från marknaden per dag? 5

6 4. Den svenska ekonomin a) Nämn tio milstolpar på Sveriges ekonomiska utveckling från 60-talet fram till idag. b) Enligt ekonomen George Akerlof har den långsiktiga Phillipskurvan en bula nere vid foten vilket visas i figuren nedan. i) Vad är förklaringen till denna bula? ii) Den tidigare vice riksbankschefen Lars E O Svensson har länge hävdat att riksbankens penningpolitik varit alltför stram vilket medfört en alltför låg inflation och med den en onödigt hög arbetslöshet. Idag ligger den svenska inflationen enligt KPI nära noll procent, vilket enligt Svensson innebär förlorade jobb. Utgå från Akerlofs Phillipskurva för att förklara Svenssons resonemang. UKJ/1405 6