F7 Produktionsfaktorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se"

Transkript

1 F7 Produktionsfaktorer

2 F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut

3 Antaganden Rationalitetsantagande Individer nyttomaximerande, företag vinstmaximerande. Fullständig konkurrens Alla enskilda företag är pristagare kan sälja så mycket eller lite de vill, till ett givet marknadspris. Faktormarknader Två produktionsfaktorer; arbetskraft (L) och kapital (K). På kort sikt är K givet, endast L kan förändras.

4 Utbud av arbetskraft Utbudet av arbetskraft bestäms av nyttomaximerande individer. Varje individ väljer att fördela dygnets 24 timmar mellan (avlönat) arbete och fritid. Olika individer har olika preferenser gällande fritid och arbete olika indifferenskurvor. Budgetrestriktionen utgörs av dygnets 24 timmar och den inkomst individen kan få om hon väljer att arbeta alla 24 timmarna.

5 Utbud av arbetskraft Anta att en individ har en timlön på 100 kr. Om alla 24 timmar används till arbete tjänar individen 2400 kr. Om alla 24 timmar läggs på fritid tjänar individen 0 kr. Anta att individen väljer att spendera 16 timmar på fritid och 8 timmar på arbete, och därmed tjäna 800 kr. Hur förändras individens val om timlönen höjs till 300 kr?

6 Utbud av arbetskraft Substitutionseffekt: Antalet timmar i arbete stiger eftersom alternativkostnaden för fritid har ökat, det har relativt sett blivit dyrare att vara ledig. Inkomsteffekt: Eftersom timlönen har ökat kan individen efterfråga mer fritid och ändå tjäna lika mycket (eller mer). Substitutionseffekten och inkomsteffekten motverkar varandra. Vid en låg lön är det rimligt att antal timmar som läggs på fritid minskar vid lönehöjningar. Substitutionseffekten överväger. Vid en viss högre lönenivå är det möjligt att antal timmar som läggs på fritid istället ökar vid lönehöjningar. Inkomsteffekten överväger.

7 Utbud av arbetskraft Kurvan för en individs arbetsutbud kan vara negativt lutande över en viss lönenivå. w, timlön w* Antal timmar i arbete/dag

8 Utbud av arbetskraft Horisontell summering av alla individers utbudskurvor för arbetskraft ger utbudskurvan för hela marknaden. Positiv lutning p.g.a. att en lönehöjning i en sektor inte bara påverkar antalet arbetade timmar för de som redan är sysselsatta inom sektorn, utan även lockar individer från andra sektorer.

9 Efterfrågan på arbetskraft Vad avgör hur många enheter arbetskraft arbetsgivaren vill anställa? Arbetsgivaren tänker som en ekonom Intäkten av att anställa en extra enhet arbetskraft måste vara minst lika stor som kostnaden. Kostnaden för att anställa en extra enhet arbetskraft given; w (lön)- Vad är intäkten?

10 Efterfrågan på arbetskraft Intäkten av en extra enhet arbetskraft avgörs av Hur mycket produktion som arbetskraften tillför = MP L (marginalprodukt). MP L = ΔQ / ΔL. Intäkt per enhet av den ökade produktion som arbetskraften tillför = MR (marginalintäkt). Under fullständig konkurrens är intäkten lika med priset. MR = ΔTR / ΔQ = P. Värdet av den extra produktion som arbetskraften tillför = MRP L (värdet av marginalprodukten, VMP, enligt Frank). MRP L = MP L *MR =

11 Efterfrågan på arbetskraft Om MRP L > w är det lönsamt att anställa fler Om MRP L < w är det lönsamt att minska antalet anställda Vinstmaximeringsvillkor: MRP L = w. MRP L -kurvan är negativt lutande. Företagets efterfrågan på arbetskraft ges av MRP L -kurvan. Ju lägre lön man måste betala ut desto fler vill man anställa.

12 Efterfrågan på arbetskraft Kom ihåg: På kort sikt är kapitalet givet. På lång sikt är arbetskraft och kapital utbytbara. Efterfrågan på lång sikt är därför mer elastisk (dvs påverkas mer) än efterfrågan på kort sikt. Olika efterfrågekurvor på kort och lång sikt.

13 Efterfrågan på arbetskraft Exempel: Vid en lönesänkning kommer företaget på kort sikt att öka sin användning av arbetskraft. På lång sikt kommer dock ökningen av arbetskraft vara ännu större eftersom företaget då kan substituera bort kapital mot arbetskraft.

14 Jämvikt på arbetsmarknaden Jämvikt på arbetsmarknaden där efterfrågan möter utbudet. w S L w * L * D L Antal arbetare

15 Efterfrågan på kapital Två typer av kapital: Finansiellt kapital; pengar eller liknande tillgångar. Realkapital; fysisk utrustning som genererar faktiska flöden av produktion, t.ex. maskiner, fabriker, fordon, datorer. Med kapital som produktionsfaktor menar vi oftast realkapital.

16 Efterfrågan på kapital Efterfrågan på realkapital följer samma princip som efterfrågan på arbetskraft. Värdet av den extra produktion som en extra enhet kapital tillför = MRP K (eller VMP, värdet av marginalprodukten). MRP K beroende av MR (marginalintäkten, lika med priset vidfullständig konkurrens) MP K (marginalprodukten) MRP K = MR*MP K

17 Efterfrågan på kapital Kostnaden för en extra enhet kapital = r (hyra). Om MRP K > r är det lönsamt att använda mer kapital. Om MRP K < r är det lönsamt att använda mindre kapital. Vinstmaximeringsvillkor: MRP K = r.

18 Efterfrågan på kapital - Investeringsbeslut Företag kan ibland hyra kapital, men ofta handlar det om att de köper kapital, såsom maskiner och fabriker, som används under flera år. Vid investeringsbeslut måste kostnader idag vägas mot förväntade intäkter i framtiden. Hur mycket kostar en maskin i dag? Vilket överskott kommer maskinen att generera i framtiden? Sådana avvägningar underlättas av beräkningar av nuvärde (present value, PV).

19 Efterfrågan på kapital - Investeringsbeslut Exempel kr sätts in på banken till marknadsräntan i. Hur mycket är pengarna värda om ett, två, tre osv. år fram i tiden?

20 Efterfrågan på kapital - Investeringsbeslut Exempel kr sätts in på banken till marknadsräntan i. Hur mycket är pengarna värda om ett, två, tre osv. år fram i tiden? Vad är nuvärdet av värdet fem år fram i tiden? Tid (1+i) 100 (1+i) (1+i) (1+i) (1+i) 5 Nuvärde 100 (1+i) 5 / (1+i) 5 = 100 PV =

21 Efterfrågan på kapital - Investeringsbeslut Exempel: En maskin kan köpas in till en investeringskostnad av kr. Om ett år beräknas maskinen ge ett överskott på kr. Om två år planerar man att sälja maskinen till det uppskattade värdet kr. Räntan är 10%. Bör investeringen genomföras?

22 Efterfrågan på kapital - Investeringsbeslut Nuvärdet av de framtida överskotten, PV, är uppbyggt av: Nuvärdet av intäkten på kr om ett år = /(1+0,1) 1 = kr PLUS Nuvärdet av försäljningsbeloppet på kr om två år = /(1+0,1) 2 = kr PV = > Investeringen bör genomföras!

23 Efterfrågan på kapital - Investeringsbeslut Ju högre räntan är desto lägre blir nuvärdet eftersom framtida överskott värderas. Framtida överskott är ofta osäkra överskott, ju högre ränta företaget räknar med desto försiktigare bör det vara.

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

- MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer

- MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer FAKTORMARKNADER HÄRLEDD EFTERFRÅGAN ARBETSKRAFT: OM w EFTERFRÅGAS MINDRE L p.g.a. ATT - MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer - Man substituerar med billigare

Läs mer

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster

Läs mer

Q C Indifferenskurvor

Q C Indifferenskurvor KONSUMTIONSTEORI Antaganden om konsumentens referenser: - Konsumenten kan jämföra och rangordna alla alternativ. (Preferenserna är komletta.) - Om en konsument föredrar A framför B och B framför C så föredrar

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013 08 29 Tid: 9.00 14.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens

Läs mer

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser F1 NATIONALEKONOMI (ECONOMICS) Vetenskapen om hur samhällen använder sina knappa resurser. Knapphet Resurser Knappa resurser VAL => resursfördelningsprocess => VÄLFÄRD Olika sätt att studera resursfördelningen:

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

MP L AP L. MP L = q/ L

MP L AP L. MP L = q/ L F3-F5 PRODUKTIONSTEORI Produktionsfunktion = F(K,L) där K och L är mängden av roduktionsfaktorerna kaital och arbetskraft Kort sikt: Mängden av en av roduktionsfaktorerna kan inte ändras. Antag att det

Läs mer

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori Uppgift 1 Bertil har en inkomst på 1 000 kr i månaden som han använder

Läs mer

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Vilka faktorer avgör producenternas produktionsbeslut och vad konstituerar förutsättningarna på den perfekta konkurrensmarknaden? 1 Produktion på lång

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

ARBETSMARKNADEN OCH ARBETSLÖSHETEN (S.67-83)

ARBETSMARKNADEN OCH ARBETSLÖSHETEN (S.67-83) ARBETSMARKNADEN OCH ARBETSLÖSHETEN (S.67-83) ARBETSMARKNADEN Är en av faktormarknaderna (arbete, kapital och naturresurser) Arbetstagarna bjuder ut sina tjänster mot kapital och företagen efterfrågar dem

Läs mer

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27.

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. ostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. 1. INLEDNING I NE ekonomiska kostnader = alternativkostnader Bokföringskostnad kontra ekonomisk kostnad: Skillnaden mellan dessa begrepp är att

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner.

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner. F4 Konsumentteori 2011-11-11 Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner Konsumentens val Effekter av prisförändring Effekter av inkomstförändring Inkomst och substitutionseffekt

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende. Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av

Läs mer

PRISMEKANISMEN (S.40-52)

PRISMEKANISMEN (S.40-52) PRISMEKANISMEN (S.40-52) DET SAMHÄLLSEKONMISKA KRETSLOPPET Företag Betalning Varor och tjänster Arbete, kapital och naturresurse r Löner, vinster, räntor Hushåll 1. Vad skall produceras? 2. Hur skall det

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Funktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen

Funktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen Makroekonomi 1 1 INNEHÅLL Funktioner Varumarknaden Penningmarknaden IS-LM-modellen Arbetsmarknaden Kort och mellanlång sikt AS-AD-modellen Lång sikt: Solowmodellen IS-LM-modellen: öppen ekonomi 2 FUNKTIONER

Läs mer

Föreläsning 3. Arbetsmarknadsdefinitioner. Deltagande på arbetsmarknaden. Arbetskraftsutbud varför intressant? Ensamhushåll/hushåll med en förälder

Föreläsning 3. Arbetsmarknadsdefinitioner. Deltagande på arbetsmarknaden. Arbetskraftsutbud varför intressant? Ensamhushåll/hushåll med en förälder Föreläsning 3 Arbetskraftsutbud varför intressant? Ensamhushåll/hushåll med en förälder Ökat beroende av två inkomster Påverkar fördelningen/konsumtionsmönstret inom familjen Högre inkomst ger större nytta

Läs mer

Utbudsidan Produktionsteori

Utbudsidan Produktionsteori Utbudsidan Produktionsteori Produktion och kostnader Frank kap 9-1 Företaget Produktion och kostnader på kort sikt Produktion och kostnader på lång sikt Isokost och isokvant 1 2 Företaget Vi antar att

Läs mer

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior National- och företagsekonomi HT 2009-09-06 Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior Boken är indelad i fem delar 1) Introduktion till ekonomiskt tänkande och marknadsmodellen 2) Konsumenten

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7, högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 1/6 201 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S.

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S. Uppgift 1 a) Uppgifter om produktion per timme ger nedanstående: Antal timmar/enhet: Alternativkostnader Stål Textil Stål Textil A 0,5 0,2 2,5T 0,4S B 0,1 0,05 2T 0,5S A har komparativa fördelar för T,

Läs mer

Föreläsning 4- Konsumentteori

Föreläsning 4- Konsumentteori Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-11-08 Vad är konsumentteori? Vad bestämmer hur konsumenten väljer att spendera sin inkomst mellan olika varor? Vad bestämmer hur mycket konsumenten köper av en viss vara?

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

F4 Konsumen+eori. 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se

F4 Konsumen+eori. 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se F4 Konsumen+eori 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se F4 Konsumen+eori Konsumenters preferenser och indifferenskurvor. BudgetrestrikAoner. OpAmal konsumaon. Effekter av en inkomsdörändring. Effekter av

Läs mer

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön Föreläsning 3-4 Produktionsteori - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön - Långsiktiga utbudet Produktionsfunktionen TP=Totalproduktion

Läs mer

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-11-09 Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71

Läs mer

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10 Imperfektioner 1 December 2008 () Lektion 7 1/12 1 / 10 Monoplistiska fackföreningar Tidigare har vi antagit perfekta marknader där alla är pristagare. Låt oss nu se analysera fallet med en monopolistisk

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

2. Efterfrågan P Q E D = ΔQ % ΔP % =ΔQ ΔP. Efterfrågans priselasticitet mäter efterfrågans känslighet för prisförändringar. Def.

2. Efterfrågan P Q E D = ΔQ % ΔP % =ΔQ ΔP. Efterfrågans priselasticitet mäter efterfrågans känslighet för prisförändringar. Def. 2. Efterfrågan Efterfrågans priselasticitet mäter efterfrågans känslighet för prisförändringar. Def. E D = ΔQ % ΔP % =ΔQ ΔP P Q 1 Elastisk och inelastisk efterfrågan Elastisk efterfrågan då priselasticiteten

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 7 februari 2012 Statens roll. Plan eller marknad? Arbetsmarknad och kapitalmarknad Utrikeshandel Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Statens roll.

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Inledning Utbud och efterfrågan är centrala begrepp inom nationalekonomi och grundläggande byggstenar för att förstå hur en marknadsekonomi fungerar.

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall 1 LINKÖINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL Jan Lindvall 2 Sverige brukar i vissa sammanhang kallas för en liten, öppen ekonomi". Med detta uttryck menar man att Sverige dels är förhållandevis

Läs mer

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p) Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a

Läs mer

Tillväxt och konjunkturer

Tillväxt och konjunkturer Tillväxt och konjunkturer Produktion För att producera krävs: Råvaror Arbetskraft Realkapital och humankapital (mänskliga tekniska kunskaper) Dessa tillsammans kallas för produktionsfaktorerna Bruttonationalprodukten

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

Det gemensamma urvalsprovet 2015 för Handelshögskolan vid Åbo Akademi och Hanken Svenska handelshögskolan

Det gemensamma urvalsprovet 2015 för Handelshögskolan vid Åbo Akademi och Hanken Svenska handelshögskolan Finansiell ekonomi et gemensamma urvalsprovet 2015 för esvara alla delfrågor genom att kryssa för det korrekta alternativet på den separata svarsblanketten för flervalsfrågorna. Svara på frågorna utgående

Läs mer

Övningar i prisbildning

Övningar i prisbildning Övningar i bildning 1. a) Vilken av nedanstående kurvor visar efterfrågan på nödvändighetsvaran mjölk? A B b) Är efterfrågan på mjölk känslig? 2. Diagrammet visar marknaden för begagnade damcyklar utan

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-08-31 Emma Rosklint Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk

Läs mer

Konsumentteori. Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU

Konsumentteori. Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU Konsumentteori Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU Konsumentens val (konsumtion) bygger på värderingar och restriktioner Utifrån sina preferenser

Läs mer

Samhällsekonomi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Allmänna anvisningar:

Samhällsekonomi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Allmänna anvisningar: Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7, högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 6/11 201 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen.

(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen. (1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen. (2)Marknadsekonomi: Marknaden bestämmer pris och utbud. (3)Planekonomi: Staten bestämmer pris och utbud. (4) a) Marknadshushållning: Det

Läs mer

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser! F UTRKESHANDEL Fördelar med handel orsaker Vad förklarar handelsstruktur Välfärdseffekter Effekter av handelsbegränsningar Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Läs mer

Föreläsning 4- Konsumentteori

Föreläsning 4- Konsumentteori Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-08-30 Emma Rosklint Vad är konsumentteori? Handlar om konsumentens konsumtionsval. Varför väljer konsumenten att konsumera vissa varor och inte andra? Vad bestämmer hur

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor:

a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor: Lösningsförslag Uppgift 1 a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor: Kola 20 10 10 20 S Inte så lätt (för mig) att rita skalenligt

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN)

MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN) MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN) - FULLSTÄNDIG KONKURRENS - MONOPOL - MONOPOLISTISK

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi TENTAMEN I Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori FREDAGEN DEN 10 JUNI 2011, KL 8-13 SAL

Läs mer

I n f o r m a t i o n o m r ä n t e s w a p p a r o c h s w a p t i o n e r

I n f o r m a t i o n o m r ä n t e s w a p p a r o c h s w a p t i o n e r I n f o r m a t i o n o m r ä n t e s w a p p a r o c h s w a p t i o n e r Här hittar du allmän information om ränteswappar som kan handlas hos Danske Bank. Ränteswappar och swaptioner kan handlas OTC

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning Uppgift 1 Är följande påståenden sanna eller

Läs mer

Samhällsekonomiska effekter vid genomförandet av en budgetneutral förändring av momssatsstrukturen metoder och utgångspunkter

Samhällsekonomiska effekter vid genomförandet av en budgetneutral förändring av momssatsstrukturen metoder och utgångspunkter Samhällsekonomiska effekter vid genomförandet av en budgetneutral förändring av momssatsstrukturen metoder och utgångspunkter av Mats Morin Bilaga 5 Innehåll 1. Inledning 2. Utbudsförhållanden 2.1 Produktionsteknologins

Läs mer

ARBETSMARKNADEN. HT 2012. Läs: Kap. 14 i PR och kap. 8-9 i FJ.

ARBETSMARKNADEN. HT 2012. Läs: Kap. 14 i PR och kap. 8-9 i FJ. ARBETSMARKNADEN. HT 2012. Läs: Kap. 14 i PR och kap. 8-9 i FJ. Föreläsning: Arbetsmarknaden från ett mikroperspektiv. Dvs. sett från ett företags perspektiv. Ett perfektkonkurrensföretags efterfrågan på

Läs mer

Nationalekonomi för aktuarier

Nationalekonomi för aktuarier Nationalekonomi för aktuarier Mårten Larsson Nationalekonomiska institutionen marten.larsson@ne.su.se kurshemsida: http://kurser.math.su.se/ 1 MT7016 NATIONALEKONOMI FÖR AKTUARIER 7,5hp (avancerad nivå)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget hösten 2007

Arbetsmarknadsläget hösten 2007 Arbetsmarknadsläget hösten 27 Arbetslösheten sjunker i Sverige. Bland kommunalarna har arbetslösheten minskat med 3 på ett år. Under hösten 27 var det vanligare att arbetslösa kommunalare som fått jobb

Läs mer

Tentamen förslag till lösningar

Tentamen förslag till lösningar Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan.

Läs mer

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)

Läs mer

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15 Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering The Global Economy kap. 15 1 procent Export i procent av BNP 60 50 Sweden 40 Russian Federation United States Germany 30 Iceland 20 10

Läs mer

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Nationalekonomi Hushållning med knappa resurser Alternativkostnad Konsumenter maximerar sin nytta Företag vinstmaximerar Förenklade modeller Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Utrikeshandelsteori

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi

Tentamen i Nationalekonomi Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Nationalekonomi och Statistik Tentamen i Nationalekonomi Kurs: Globalisering och utveckling 4,5 hp, kurskod NEGA01 Datum: 1 juni 2012 Kursansvarig lärare: Joakim

Läs mer

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Arbetstidsförlängning en ny trend? Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor

Läs mer

Alla har vi drömmar! Generationsväxlingsdag 2.12.2015, Västankvarn, Ingå: Banktjänster för jordbrukare

Alla har vi drömmar! Generationsväxlingsdag 2.12.2015, Västankvarn, Ingå: Banktjänster för jordbrukare Alla har vi drömmar! Generationsväxlingsdag 2.12.2015, Västankvarn, Ingå: Banktjänster för jordbrukare Carola Wester-Sundblad, Lantbruksexpert, Aktia Bank Abp Måste få ta tid Generationsväxling kontakta

Läs mer

'-- if. i. Isokvant (1 p) ii. Labour hoarding (1 p) Arbetsmarknadskunskap, AKP A I, Grundkursen moment 2

'-- if. i. Isokvant (1 p) ii. Labour hoarding (1 p) Arbetsmarknadskunskap, AKP A I, Grundkursen moment 2 Arbetsmarknadskunskap, AKP A I, Grundkursen moment 2 Jenny Säve-Söderbergh Tenta söndagen den 18e mars 2012,.- Skrivningen består av 7 frågor som totalt kan ge 50 poäng. Kom ihåg att definiera alla beteckningar

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2 LÖSNINGSFÖRSLAG Fråga 1 (4+3+3 p) a) Substitut fyller ungefär samma funktion, kan ersätta varandra. En ökad inkomst borde medföra att Ey (fler har råd att köpa den dyrare, men bättre varianten), vilket

Läs mer

Vad händer efter avslutad högre utbildning?

Vad händer efter avslutad högre utbildning? Vad händer efter avslutad högre utbildning? Hur stor andel får jobb och vilken typ av anställning får de? C uppsats HT 2010 Författare: Nina Hrelja Handledare: Inga Persson Nationalekonomiska institutionen

Läs mer

MONOPOLISTISK KONKURRENS

MONOPOLISTISK KONKURRENS MONOPOLISTISK KONKURRENS Likartade men unika produkter (ofta märkesvaror) begränsat monopol Många små företag, inga hinder för nyetablering påminner om fullständig konkurrens Det unika: smak utseende kvalitet

Läs mer

2014-05-09 Dnr 2014:806

2014-05-09 Dnr 2014:806 2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna

Läs mer

F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2011-11-25 F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Flöden och bestånd på arbetsmarknaden Utbud och efterfrågan av arbetskraft Olika typer av arbetslöshet -

Läs mer

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.

Läs mer

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A Lösningsförslag tentamen 31 maj 2011 Flervalsfrågorna 10 st 1. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A 10. D Essäfrågor Fråga 1 a) Hur mycket kommer att konsumeras av varan i landet? Läs av efterfrågan

Läs mer

INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25.

INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25. INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25. Moment i denna handout: *Nationalekonomins grundprinciper: Läs: kap. 1 i PR. *Utbud, efterfrågan och marknadsjämvikt vid perfekt konkurrens: Läs

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?

Läs mer

Monopol. Monopolets vinstmaximering

Monopol. Monopolets vinstmaximering Monopol Marginalintäktskurvan för en monopolist har högre lutning än efterfrågekurvan eftersom för att konsumenterna skall vilja köpa flera produkter måste priset på varan sänkas. Konsumenterna har en

Läs mer

Vänsterpartiernas ungdomsskattehöjning. - ett hot mot ungdomars arbetsmarknad

Vänsterpartiernas ungdomsskattehöjning. - ett hot mot ungdomars arbetsmarknad Vänsterpartiernas ungdomsskattehöjning - ett hot mot ungdomars arbetsmarknad maj 2010 Vänsterpartiernas ungdomsskattehöjning - ett hot mot ungdomars arbetsmarknad Den ekonomiska krisen har präglat Sverige

Läs mer