Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27"

Transkript

1 Trivsel på jobbet en åldersfråga?

2 2

3 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern för 2012 omfattar ett urval på personer. Den kompletterar på ett statistiskt sätt den bild vi inom företagshälsovården ser bland anställda och på arbetsplatser. Samtliga uppgifter i Jobbhälsobarometern bygger på de anställdas egen uppfattning och skattning. Syftet med Jobbhälsobarometern är att visa på trender när det gäller hälsa och synen på arbetet, skillnader mellan sektorer, åldrar och branscher mm samt att visa på samband mellan hälsa, sjukdagar och arbete. Sveriges Företagshälsor samarbetar med SKI, Svenskt Kvalitetsindex när det gäller datainsamling till Jobbhälsobarometern. Om Sveriges Företagshälsor Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva arbetsplatser. Medarbetarna ska samtidigt få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Investeringar i företagshälsovård är en vinst för alla parter. Sveriges Företagshälsors medlemmar motsvarar 90 procent av branschen, med ca 160 företag och närmare 4000 samverkande specialister inom arbetsmiljö & hälsa, frisk- och sjukvård samt rehabilitering. Kontakt för mer information Lars Hjalmarson, vd Sveriges Företagshälsor Tel: , E-post: 3

4 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 6 De yngre är mindre motiverade än de äldre... 7 De yngre ser inte fram mot jobbet i lika stor utsträckning... 7 Yngres åsikter respekteras inte lika ofta... 8 De yngre är mindre nöjda med sina arbetsuppgifter... 8 De yngre är mindre nöjda med den fysiska arbetsmiljön... 9 De yngres kompetens tillvaratas inte lika ofta på arbetsplatsen... 9 De yngre anser sig inte ha tillräcklig kompetens De yngre anser sig ha mindre möjligheter att påverka Färre helt friska? Yngre mer frekventa sjukanmälare Yngre kommer att sjukanmäla sig oftare även framöver Skillnader mellan åldrarna i synen på att arbeta efter Små skillnader mellan åldrarna i synen att den egna hälsan är ett hinder att arbeta kvar i yrket även om två år Tillgång till företagshälsovård varierar Trenden negativ över tid Allt färre helårsfriska i samtliga åldersgrupper de yngre sjukskriver sig oftare

5 Sammanfattning De yngre trivs inte på jobbet i samma utsträckning som de äldre I denna rapport från jobbhälsobarometern belyser vi de anställdas syn på arbete och hälsa i ett antal olika aspekter. Vi redovisar dessa uppfattningar fördelade på olika åldersgrupper. Då framträder ett mönster som visar att de yngre inte trivs i lika stor utsträckning med sina arbetsuppgifter och arbetsförhållanden som de äldre. De yngre känner sig mindre motiverade i arbetet jämfört med de äldre ser inte fram emot att gå till jobbet i lika stor utsträckning upplever inte lika ofta att deras åsikter respekteras är mindre nöjda med arbetsuppgifterna och innehållet i arbetet upplever i mindre utsträckning att den fysiska miljön är tillfredsställande anser sig i mindre utsträckning ha tillräcklig kompetens upplever inte lika ofta att den kompetens de har utnyttjas är mindre nöjda med möjligheterna att påverka hur arbetet ska utföras sjukanmäler sig oftare än de äldre och räknar i större utsträckning med att behöva sjukanmäla sig också kommande år jämfört med de äldre 5

6 Inledning De yngre, de under 31 år, känner sig mindre motiverade i arbetet och ser i mindre utsträckning fram emot att gå till jobbet jämfört med de som är 55 år och äldre. De sjukanmäler sig i större utsträckning i förhållande till de äldre och upplever inte lika ofta att deras åsikter respekteras. Det är något av innehållet i denna rapport från Jobbhälsobarometern. Vi har i en föregående rapport från Jobbhälsobarometern visat på att ohälsan ökar inom arbetslivet och att det blir allt färre helårsfriska i alla åldersgrupper. I denna rapport går vi vidare och belyser främst hur olika åldersgrupper ser på frågor som rör arbetsförhållanden och hälsa i olika avseenden. Det vi då kan se är ett mönster som innebär att de yngre i mindre utsträckning trivs på jobbet jämfört med de äldre. De upplever inte i lika stor utsträckning som de äldre att deras åsikter respekteras på arbetet. De yngre är också mindre nöjda med arbetsuppgifterna och innehållet i arbetet. Vad som är orsaken till dessa skillnader mellan åldersgrupperna i synen på sina arbetsuppgifter och arbetsförhållanden har vi inga uppgifter om. Är det en ständig generationsfråga eller är det fråga om nya värderingar bland den yngre delen av befolkningen? Beror det på att de yngre får sämre jobb i början av sin karriär eller finns det andra förklaringar? Vi anser att det är viktigt att det förs en debatt kring hur arbetsförhållanden ser ut på våra svenska arbetsplatser. Vi tror det kan stärka arbetslinjen och skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt hållbart arbetsliv som gynnar såväl individen, företagen och samhället i stort. 6

7 De yngre är mindre motiverade än de äldre 8 Andelen som känner sig motiverade i arbetet fördelade på olika åldrar 2 56% 68% 72% Ålder Diagram 1: Andelen personer som instämmer i påståendet; Jag känner mig motiverad i mitt arbete. Av diagrammet framgår att de upp till 30 år är mindre motiverade i sitt arbete jämfört med de äldre. Ju äldre man är desto mer motiverad. I åldersgruppen 55 år och äldre anser sig hela 72 procent motiverade i arbetet. Motsvarande siffra för åldersgruppen upp till 30 år är endast 56 procent. Det här är ett mönster som vi känner igen även från tidigare år men skillnaderna är i år större mellan åldersgrupperna. De yngre ser inte fram mot jobbet i lika stor utsträckning 8 Andelen som ser fram emot att gå till arbetet 2 67% 71% 71% Ålder Diagram 2: Andelen personer som instämmer i påståendet; Jag ser fram emot att gå till arbetet. Diagrammet ovan visar att de unga i mindre utsträckning ser fram emot att gå till jobbet jämfört med de äldre. Bara 60 procent av de upp till 30 år ser fram emot att gå till jobbet en vanlig dag. Bland de som fyllt 55 år är det hela 71 av 100 som ser fram emot att gå till arbetet. Tidigare år har skillnaderna mellan åldersgrupperna varit mindre. 7

8 Yngres åsikter respekteras inte lika ofta 8 Andelen som uppger att deras åsikter respekteras och tas tillvara 2 59% 65% 65% 68% Ålder Diagram 3: Andelen personer som instämmer i påståendet; Mina åsikter respekteras och tas till vara. De yngre upplever inte i samma utsträckning som de äldre att deras åsikter respekteras. Endast 59 procent av de upp till 31 år upplever att deras åsikter respekteras och tas tillvara medan det är 68 procent av de som är 55 år eller äldre som upplever detta. De yngre är mindre nöjda med sina arbetsuppgifter 8 Andelen som är nöjda med sina arbetsuppgifter och innehållet i ditt arbete 2 55% 62% 66% 71% Ålder Diagram 4: Andelen personer som instämmer i påståendet; Jag är nöjd med mina arbetsuppgifter och innehållet i arbetet. Diagrammet visare en tydlig trend; ju äldre desto nöjdare med arbetsuppgifterna. Av diagrammet framgår att 71 procent av de i åldersgruppen 55 år och äldre är nöjda med sina arbetsuppgifter. I åldersgruppen upp till 31 år är det bara 55 procent som är nöjda. 8

9 De yngre är mindre nöjda med den fysiska arbetsmiljön 8 Andelen som är nöjda med den fysiska arbetsmiljön avseende ergonomi (arbetsställning etc) 2 31% 42% 5 51% Ålder Diagram 5: Andelen personer som instämmer i påståendet; Jag är nöjd med den fysiska arbetsmiljön avseende ergonomi (arbetsställning etc) De yngre är betydligt mindre nöjda med sin fysiska arbetsmiljö jämfört med den äldre delen av den arbetande befolkningen. I åldersgruppen upp till 30 år är det bara 31 procent som är nöjda med sin fysiska arbetsmiljö avseende ergonomi. Bland de som fyllt 55 år, är det drygt hälften, 51 procent, som är nöjda med sin fysiska arbetsmiljö. De yngres kompetens tillvaratas inte lika ofta på arbetsplatsen 8 Andelen som känner att deras kompetens tas tillvara på sin arbetsplats 2 54% 61% 67% Ålder Diagram 6: Andelen personer som instämmer i påståendet; Min kompetens tas tillvara på min arbetsplats. De yngre upplever i större utsträckning jämfört med de äldre att deras kompetens inte tas till vara på arbetsplatsen. I åldersgruppen upp till 30 år är det bra drygt hälften, 54 procent, som anser att deras kompetens tas till vara på arbetsplatsen. Motsvarande andel för de som fyllt 55 år är hela 67 procent. 9

10 De yngre anser sig inte ha tillräcklig kompetens 9 Andelen som uppger sig ha tillräcklig utbildning ochr kompetens för att klara av sina arbetsuppgifter % 78% 81% 83% Ålder Diagram 7: Andelen personer som instämmer i påståendet; Jag har tillräcklig utbildning och kompetens för att klara av mina arbetsuppgifter. Den yngre delen av den arbetande befolkningen anser i mindre utsträckning att de har tillräcklig kompetens för sina arbetsuppgifter jämfört med de äldre. I åldersgruppen upp till 30 år är det 73 procent som anser sig ha tillräcklig utbildning och kompetens för sina arbetsuppgifter. Bland de som fyllt 55 år är det 83 av 100 som anser det. De yngre anser sig ha mindre möjligheter att påverka 8 Andelen som är nöjda med möjligheterna att påverka hur arbetsuppgifterna ska genomföras % 61% 63% < Diagram 8: Andelen personer som instämmer i påståendet; Jag är nöjd med möjligheterna att påverka hur arbetsuppgifterna ska utföras. De yngre upplever i mindre utsträckning jämfört med de äldre att de kan påverka hur arbetsuppgifterna ska utföras. Endast hälften, 50 procent av de upp till 30 år anser sig ha goda möjligheter att påverka hur arbetsuppgifterna ska utföras. I åldersgruppen från 55 år och äldre är det 63 procent som är nöjda med möjligheterna att påverka hur arbetsuppgifterna ska utföras. 10

11 Färre helt friska? I Jobbhälsobarometern, som bygger på mellan fyra och fem tusen telefonintervjuer, tar vi upp frågeställningar om hälsa, arbetsförhållanden, ledarskap, trivsel, motion, livspussel etc. Vi frågar också hur många sjukdagar man haft de senaste 12 månaderna samt hur många sjukdagar man tror att man kommer att ha kommande 12 månader. Vår erfarenhet inom företagshälsovården är att hälsan är smittsam. När arbetskamraten mår bra, mår man själv bättre. En av de viktigaste effekterna av att mäta hur många friska det är i en grupp, ett företag eller inom en sektor är att uppmärksamheten flyttas från sjukdom och sjukfrånvaro till hälsa och närvaro, det salutogena synsättet. I följande diagram redovisas alltså de som säger att de inte har varit - respektive inte kommer att vara - frånvarande en enda dag på grund av sjukdom den senaste - respektive kommande 12-månadersperioden, uppdelat på olika bakgrundsvariabler eller år. Vi mäter alltså andelen helårsfriska de som gör jobbet! Yngre mer frekventa sjukanmälare 5 Andelen helårsfriska senaste 12 månaderna % 29% 37% 43% < Diagram 9: Andelen personer som uppger sig inte haft en enda frånvarodag p g a egen sjukdom senaste 12 månaders perioden. Av diagrammet framgår att 43 procent av de som är 55 år och äldre anger att de inte haft en enda frånvarodag på grund av sjukdom det senaste året. Motsvarande andel för den yngre arbetande befolkningen, de upp till 40 år, är endast runt 30 procent d v s, som inte haft en enda frånvarodag på grund av sjukdom senaste året. 11

12 Yngre kommer att sjukanmäla sig oftare även framöver Helårsfriska - andelen som bedömer att man inte kommer att vara frånvarande pga sjukdom kommande 12 månader % 27% 38% 48% Ålder Diagram 10: Andelen personer som tror sig inte komma att vara frånvarande p g a egen sjukdom en enda dag kommande 12 månaders period. När vi frågar landets anställda hur många sjukfrånvarodagar man tror man kommer att ha kommande tolv månader så svarar nästan hälften av de som fyllt 55 år att de inte kommer att ha någon sjukfrånvaro alls. Motsvarande siffra för de upp till 30 år är bara 25 procent - en av fyra! Skillnader mellan åldrarna i synen på att arbeta efter 65 8 Andelen som kan tänka sig att efter uppnådd pensionsålder - 65 år - fortsätta att arbeta i någon form 52% 44% 39% Ja, deltid Ja, heltid 2 13% 11% 1 15% Ålder Diagram 11: Andelen personer som tror sig inte komma att vara frånvarande p g a egen sjukdom en enda dag kommande 12 månaders period. Av diagrammet framgår att i åldersgruppen 55+ så kan 55 procent tänka sig att arbeta efter 65-års ålder, hel- eller deltid. Motsvarande siffra för de upp till 30 år är 65 procent. Diagrammet visar att det är den äldsta åldersgruppen som i störst utsträckning anger att de kan tänka sig att arbeta heltid efter uppnådd pensionsålder på 65 år. 12

13 Små skillnader mellan åldrarna i synen att den egna hälsan är ett hinder att arbeta kvar i yrket även om två år 15% Andelen som tror den egna hälsan kommer att vara ett hinder för att arbeta kvar i sitt nuvarande arbete om 2 år 1 5% 8% 6% 8% Ålder Diagram 12: Andelen personer som bedömer det sannolikt att den egna hälsan är ett hinder att arbeta kvar i yrket även om två år. Diagrammet visar att mellan 6 och 10 procent av landets anställda uppger att hälsan kan vara ett hinder för att arbeta kvar i arbetet om 2 år. Det kan noteras att skillnaden är förhållande vis liten mellan de olika åldersgrupperna. Av de som fyllt 55 år uppger 10 procent att hälsan är ett hinder att arbeta kvar om två år. Bland de yngre, de upp till 30 år, uppger 8 procent, nästan lika många, att hälsan är ett problem att arbeta kvar i nuvarande arbete om 2 år. 13

14 Tillgång till företagshälsovård varierar 8 Har du via ditt företag/organisation tillgång till företagshälsovård? % 76% 77% 77% Ålder Diagram 13: Andelen personer som uppger att de via företaget/organisationen har tillgång till företagshälsovård De under 31 år uppger i betydligt mindre utsträckning att de har tillgång till företagshälsovård. Det bör observeras att detta är vad de anställda anger på frågan om man på man via sitt företag/organisation har tillgång till företagshälsovård. Av andra studier och uppgifter från våra medlemmar inom Sveriges Företagshälsor drar vi slutsatsen att uppgifterna i diagrammet redovisar en något överskattad bild över tillgången till företagshälsovård. Vi tror dock att den relativa skillnaden mellan åldersgrupperna återspeglar verkligheten. 14

15 Trenden negativ över tid Här nedan har vi jämfört hur landets anställda uppgett sin frånvaro på grund av egen sjukdom de senaste 6 åren ( ). Det vi redovisar i diagrammet är hur stor andel respektive år som uppgett att de inte haft någon enda frånvarodag på grund av egen sjukdom den senaste 12-månaders perioden. Allt färre helårsfriska i samtliga åldersgrupper de yngre sjukskriver sig oftare 60, 55, 50, 45, 40, 35, 30, 25, 20, Andelen helårsfriska i olika åldrar och under olika år Diagram 14: Andelen personer som uppger att de inte haft en enda frånvarodag p g a egen sjukdom senaste 12-månaders perioden respektive år. Vi ser en tydlig trend att det är allt färre som är helårsfriska. Diagrammet visar också att det är vanligare bland de yngre, de under 41 år att vara frånvarande på grund av sjukdom åtminstone någon dag under ett år. 55< 15

16 16

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn November 2013 Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Om jobbhälsobarometern...

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn 1 Förord och sammanfattning Resultaten från Jobbhälsobarometern går

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Attityd till arbetet... 5 3

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

2015:2. Jobbhälsobarometern. Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare

2015:2. Jobbhälsobarometern. Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare 2015:2 Jobbhälsobarometern Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare Delrapport 2015:2 Sveriges Företagshälsor 2015-12-17 Innehåll

Läs mer

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007 Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.

Läs mer

2016:1. Jobbhälsobarometern

2016:1. Jobbhälsobarometern 2016:1 Jobbhälsobarometern Var femte anställd, 900 000 personer, i Sverige känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet några gånger i månaden eller flera gånger varje vecka. Delrapport 2016:1 Sveriges

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna

Läs mer

Rapport till Ängelholms kommun om medarbetarundersökning år 2012

Rapport till Ängelholms kommun om medarbetarundersökning år 2012 Rapport till Ängelholms kommun SKOP har på uppdrag av Ängelholms kommun genomfört en medarbetarundersökning bland kommunens medarbetare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningen har i

Läs mer

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Vabb och Vobb

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Vabb och Vobb Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Vabb och Vobb Manpower Work Life Rapport 2014 VABB OCH VOBB Att vabba eller inte, det är frågan. Och om frågan varit snårig tidigare så är den

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Om anställdas oro för framtida ohälsa

Jobbhälsobarometern. Om anställdas oro för framtida ohälsa Jobbhälsobarometern Om anställdas oro för framtida ohälsa Januari 2010 Föreningen Svensk Företagshälsovård, FSF, är en branschförening för företagshälsovård i Sverige. FSF bildades 1985 och är en ideell,

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Shis & Wems 2011 / 2012

Shis & Wems 2011 / 2012 Shis & Wems 2011 / 2012 Vad är SHIS? Frågeformulär om salutogena indikatorer på hälsa. - Pigg trött - Glad dyster - Lugn spänd - Koncentration - Kreativitet - Beslutsam tveksam - Balans obalans - Frisk

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Arbetsförmedlingen i Göteborg 5 stadsdelskontor som ger service till arbetssökande och arbetsgivare inom sitt geografiska område.

Läs mer

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...

Läs mer

UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald

UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN BILAGA 6 VB 2010 SID 1 (6) 2011-01-26 UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

ekonomichef i kommunen

ekonomichef i kommunen Med viktigt uppdrag ekonomichef i kommunen T-111958 SSR: Stina Andersson Temo AB: David Ahlin, Arne Modig Datum: 2005-10 - 14 Sida 2 Undersökningen Temo har på uppdrag av Akademikerförbundet SSR genomfört

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Frågor? Kontakta Rådgivningen: forhandling@sverigesingenjorer.se 08-613 80 00. FAQ om Flexpension

Frågor? Kontakta Rådgivningen: forhandling@sverigesingenjorer.se 08-613 80 00. FAQ om Flexpension FAQ om Flexpension 1. Vad är flexpension? 2 2. Varför driver Sveriges Ingenjörer krav på flexpension? 2 3. Vad tjänar jag på flexpension? 2 4. Varför är det viktigt med liknande pensionsvillkor för olika

Läs mer

2015-09-08. Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut

2015-09-08. Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2015-09-08 Dnr Bun 2015/119 Arbetsmiljökompassen 2014 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut 1. Redovisningen av medarbetarundersökningen Arbetsmiljökompassen

Läs mer

2015:3. Jobbhälsobarometern. Det är stor risk att det inte kommer bli någon förbättring i hälsoläget på svensk arbetsmarknad 2016.

2015:3. Jobbhälsobarometern. Det är stor risk att det inte kommer bli någon förbättring i hälsoläget på svensk arbetsmarknad 2016. 2015:3 Jobbhälsobarometern Det är stor risk att det inte kommer bli någon förbättring i hälsoläget på svensk arbetsmarknad 2016. Delrapport 2015:3 Sveriges Företagshälsor 2016-02-03 2 Innehåll Innehåll...

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.

Läs mer

Pensionen en kvinnofälla

Pensionen en kvinnofälla Pensionen en kvinnofälla En rapport om kommunalares pensioner Omslag s 1 2015 4680_Rapport_Pension_A4_150113.indd 1 2015-01-13 10:29 Sammanfattning av Pensionen - en kvinnofälla Av Annakarin Wall, Kommunal

Läs mer

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015 Linnéuniversitetet Prestationsanalys 2015 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅN 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN

Läs mer

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker 2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING Karriär på lika villkor för advokater Några citat från svaren GÅR DET AT T KOMBINERA KARRIÄR OCH FAMILJ? Karriär på lika villkor? UNDERSÖKNING BLAND ADVOKATSEKTIONENS MEDLEMMAR

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:9 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:11 av Håkan Jörnehed (v) om att landstingets anställda skall få utökade möjligheter till fysisk aktivitet och att personalen skall

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Allt farligare att jobba på vägen

Allt farligare att jobba på vägen Allt farligare att jobba på vägen Rapport från Seko juni 2016 FOTO: HÅKAN LINDGREN Fler olyckor på vägarbetsplatserna Antalet olyckor vid landets vägarbetsplatser ökar kraftigt. Det visar en undersökning

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter En undersökning om effekterna av regeringens skatteförslag för småföretagarna Öhrlings PricewaterhouseCoopers Stockholm, november 2006 www.pwc.com/se 2

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

RAPPORT INSTÄLLNING TILL ATT ARBETA EFTER 65-ÅRSÅLDERN

RAPPORT INSTÄLLNING TILL ATT ARBETA EFTER 65-ÅRSÅLDERN RAPPORT INSTÄLLNING TILL ATT ARBETA EFTER 65-ÅRSÅLDERN UPPFÖLJANDE MÄTNING PRIVATANSTÄLLDA ARBETARE (SAF-LO) Beställare: AMF Kontakt AMF: Emelie Ericson (emelie.ericson@amf.se) Kontaktperson Novus: Anna

Läs mer

Arbetslivscykeln. skick. Tjänster till den anställda när arbetsförmågan går ned

Arbetslivscykeln. skick. Tjänster till den anställda när arbetsförmågan går ned Arbetslivscykeln i skick Tjänster till den anställda när arbetsförmågan går ned 2 Keva stöder fortsatt arbete när arbetsförmågan går ned Om du har en sjukdom som gör att du riskerar att förlora arbetsförmågan

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

2016:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2016:2 Sveriges Företagshälsor

2016:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2016:2 Sveriges Företagshälsor 2016:2 Jobbhälsobarometern En miljon svenskar upplever ett psykiskt obehag av att gå till jobbet några gånger i månaden eller oftare, 700 tusen har upplevt trakasserier och mobbning på arbetet det senaste

Läs mer

Foto: Mark Seelen/Corbis/Scanpix ATT SOVA MED JOBBET TJÄNSTEMÄNNENS ARBETSVILLKOR

Foto: Mark Seelen/Corbis/Scanpix ATT SOVA MED JOBBET TJÄNSTEMÄNNENS ARBETSVILLKOR Foto: Mark Seelen/Corbis/Scanpix ATT SOVA MED JOBBET TJÄNSTEMÄNNENS ARBETSVILLKOR Författare: Jana Fromm, TCO, och Ulrika Hagström, TCO. Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion Tryck:

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005

Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005 Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005 Ledarenkäten genomförs med syfte att ta reda på hur du upplever ditt arbete och förutsättningarna för att utöva ledarskapet. Enkäten innehåller också en del bakgrundsfrågor,

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects Lönestatistik Från 2014 års löneenkät 2 Löneenkät 2014 Innehåll Inledning 4 Ingångslöner 5 Privat sektor 6 Kommunal sektor 11 Statlig sektor 13 Chefer

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Manpower Work Life Drömchefen

Manpower Work Life Drömchefen Manpower Work Life juni 2016 Manpower Work Life Drömchefen Vilken sorts chef drömmer svenskarna om? Det har vi frågat svenskarna om i den här undersökningen där vi försökt förstå vilka de viktigaste chefsegenskaperna

Läs mer

Övergripande jämförelse

Övergripande jämförelse Övergripande jämförelse 10 9 8 7 6 5 3 Trivsel Ledarskap Tid för planering Arbetsplats Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Energi Information Melleruds Kommun höst 2009 Samtliga

Läs mer

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Nummer 1, 2014 Hälsobarometern Länsförsäkringars Hälsobarometer ska visa vad svenska företag tror om sjukskrivningen i landet, vad sjukskrivningarna kan bero på och hur företagarna

Läs mer

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Gustavsbergs förskola

Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Gustavsbergs förskola Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter Gustavsbergs förskola 2/24 Gustavsbergs förskola Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter Antal som besvarat hela enkäten 18 2 0 Trivsel

Läs mer

Hållbart arbete hållbar individ

Hållbart arbete hållbar individ Hållbart arbete hållbar individ Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Seminarium - Stressforum Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 10 mars 2010

Läs mer

Arbetsmiljökompassen. Underlag till analyserna i denna rapport. Fördelning av arbetssituationer. 1 av 11 2012-08-30 15.02.

Arbetsmiljökompassen. Underlag till analyserna i denna rapport. Fördelning av arbetssituationer. 1 av 11 2012-08-30 15.02. Arbetsmiljökompassen Demoorganisation Enkätperiod: 2010-09-01 -- 2010-09-30 Analys: JG Kvalitetskontroll: MFM Vi har här nöjet att visa en demorapport av Arbetsmiljökompassen för att ge en bild av hur

Läs mer

INNEHÅLL. Årets statistik 4 Lönestatistik 8 Lönerådgivning 9 Löneprocessen 10 Lönesamtalet 12 Råd till dig som är föräldraledig 21 Ordlista 22

INNEHÅLL. Årets statistik 4 Lönestatistik 8 Lönerådgivning 9 Löneprocessen 10 Lönesamtalet 12 Råd till dig som är föräldraledig 21 Ordlista 22 Ingenjörslön 2016 INNEHÅLL Årets statistik 4 Lönestatistik 8 Lönerådgivning 9 Löneprocessen 10 Lönesamtalet 12 Råd till dig som är föräldraledig 21 Ordlista 22 3 Du som är ingenjör spelar en avgörande

Läs mer

Friskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?!

Friskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?! Friskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?! Mats Glemne och Ylva Nilsson Bakgrund Ett av delprojekten inom HALV-projektet har huvudsakligen handlat om att utveckla den individuella hälsokompetensen.

Läs mer

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 T- 110451 Svenskt Näringsliv: Temo: Allan Åberg Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Sida 2 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 Temo har på

Läs mer

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Fakta om tidsbegränsade anställningar Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering. Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland

Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering. Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland 2016 Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland Uppdraget Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering. Vi ska förbättra arbetsmarknaden

Läs mer

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret Bilaga 11 Regionplane- och trafikkontoret 2007-11-07 RTN 2007-0373 Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret Utgångspunkter Jämställdhetslagen Jämställdhetslagen reglerar kvinnors och

Läs mer

hälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG

hälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG hälsa och framtid ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG DELSTUDIE 1 4 Sammanfattning 2008 I Hälsa och framtid undersöks vad som utmärker privata företag med friska medarbetare friska företag.

Läs mer

Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation

Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation Telefonundersökning bland svenska småföretagare Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 5 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

ÖKA HÄLSAN OCH HALVERA SJUKFRÅNVARON! Uppdrag från Kommunfullmäktige 2002

ÖKA HÄLSAN OCH HALVERA SJUKFRÅNVARON! Uppdrag från Kommunfullmäktige 2002 UMEÅ ÖKA HÄLSAN OCH HALVERA SJUKFRÅNVARON! Uppdrag från Kommunfullmäktige 2002 FRÅN 2002 TILL 2005 32 sjukdagar 16 sjukdagar 14% 7% Långtidsfriska 47 % har ingen sjukdag 70 % har högst sju sjukdagar Långtidsjukskrivna

Läs mer

För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07

För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07 För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07 Innehåll Inledning... 3 Löneskillnader mellan könen... 4 Lönespridning... 4 Erfarenhet lönar sig dåligt för socialsekreterare...

Läs mer

Ängelholms kommun Personalredovisning 2015

Ängelholms kommun Personalredovisning 2015 Ängelholms kommun Personalredovisning 2015 Förhandsversion 160229 Producerad av Ängelholms kommun Redaktör: Mikael Nyström 2 PERSONALREDOVISNING 2015 ÄNGELHOLMS KOMMUN Innehåll Inledning 4 Medskapande

Läs mer

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden Statistik Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden Ta tillvara studenternas kompetens Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Jusek har länge arbetat för en starkare koppling

Läs mer

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 1 (7) ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Integration 3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 3.1 Andel nyanlända kvinnor och män som inom två år efter mottagningsåret varit sysselsatta. Källa:

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Karriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar

Karriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar Karriär och förälder För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar Vilka möjligheter har du som förälder att få en bra balans mellan arbetsliv och familj? Lathund för dig som väntar

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Söderhamns kommun 2006/2008 Jämställdhetsplan för Söderhamns Kommun. Denna jämställdhetsplan är framtagen och utformad utifrån bestämmelser och anvisningar i jämställdhetslagen, JämL,

Läs mer

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) GRs effektstudie 2005 Rapport gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö, 2003 Juni 2005 Undersökningen är genomförd av

Läs mer

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008 RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008 1 RESULTAT Springlife har med hjälp av QWC-metoden genomfört en medarbetarenkät inom NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING. Resultatet presenteras nedan och består av

Läs mer

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...

Läs mer

Företagens risk- och försäkringssituation

Företagens risk- och försäkringssituation Telefonundersökning bland svenska småföretagare Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars 2013 Fakta om undersökningen Metod: Telefonintervjuer Registerurval: Slumpmässigt

Läs mer

Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv,

Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn

Läs mer

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Bilaga 1 Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Stadens mål för arbetsmiljön är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det innebär att staden ska förebygga

Läs mer