Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Omsorg för heltid Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Omsorg för heltid Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län."

Britta Pålsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Full sysselsättning i Stockholmsregionen Omsorg för heltid Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

2 Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning det viktigaste politiska målet. Det är genom en låg arbetslöshet och hög sysselsättning som vi bygger ett starkare och mer solidariskt Stockholm och Sverige. Välfärdstjänster såsom barnomsorgen är centrala för att säkra möjligheten för både kvinnor och män oavsett samhällsklass att förvärvsarbeta. När sysselsättningspolitik och välfärdspolitik understödjer varandra stärks individen, liksom samhället i stort I rapportserien Full sysselsättning i Stockholmsregionen tittar vi närmare på en rad samhällsfunktioner som måste fungera för att fler ska få ett arbete att gå till, men också för att det ska vara möjligt att ta de arbeten man erbjuds. Den andra rapporten svarar på frågan: hur påverkar barnomsorgens tillgänglighet olika gruppers möjlighet att arbeta heltid? Införandet av den offentliga barnomsorgen ses som en av de viktigaste jämställdhetsreformerna i svensk politisk historia. Tack vare förskolan och fritidshemmen har Sverige en högre sysselsättningsgrad bland kvinnor än i de flesta andra länderna. Rapporten visar att tillgängligheten i barnomsorgen ser olika ut för olika grupper. Bland kvinnor i Stockholms län som arbetar i ett arbetaryrke säger fler än var fjärde att barnomsorgens öppettider inte räcker till för att de ska kunna arbeta heltid. Merparten klarar sig genom att deras partner har andra arbetstider men 14 procent måste säga nej till heltidsjobb. Det betyder att barnomsorgen inte enbart är en förutsättning för arbetsdeltagande för många av stockholmarna utan även ett hinder för heltidsarbete bland delar av befolkningen. 2

3 Stora klass- och könsskillnader i arbetsvillkoren Diagram 1 Arbetar andra tider än enbart dagtid, andel, år ,2 40,4 26,3 20, ,1 56,5 Män Kvinnor 29,7 28,4 Källa: SCB, undersökning om levnadsförhållanden (ULF/SILC), egna beräkningar Villkoren på Sveriges, och Stockholmsregionens, arbetsmarknad skiljer sig tydligt mellan kön och klass. I diagrammet ovan beskrivs hur stor andel vars arbetstid delvis är förlagd utanför dagtid. Bland arbetare är det 15 procentenheter fler kvinnor än män samtidigt är det 14 procentenheter fler arbetarmän än tjänstemannamän som arbetar utanför kontorstid. Samma klyftor finns mellan vilka som arbetar heltid. Bland kvinnor i LO-yrken har 54 procent en deltidstjänst, bland män är motsvarande siffra 15 procent. 31 procent av tjänstemannakvinnorna arbetade deltid under 2012 jämfört med 10 procent bland männen. Detta skapar olika förutsättningar när livspusslet ska läggas. Om du är förälder och har obekväma arbetstider krävs stöd från anhöriga eller tillgång till en öppen barnomsorg. Om du arbetar deltid är den ekonomiska utsattheten större, får du inte ihop omsorg och arbetstid blir du än mer beroende av eventuella närstående. 3

4 och i barnomsorgens tillgänglighet Diagram 2 Kan du arbeta heltid och klara dig med de öppettider barnomsorgen erbjuder? 100% Ja 80% 60% 40% 20% Ja, tack vare min partners arbetstider Nej 0% Män, Arbetare Män, Tjänsteman Kvinnor, Arbetare kvinnor, Tjänsteman Källa: LO-distriktet/Novus, maj 2014 Enligt en undersökning som vi lät Novus göra bland 1500 stockholmare svarar 14 procent av kvinnor i arbetaryrken med barn att de inte kan arbeta heltid på grund av barnomsorgens snäva öppettider. 27 procent av arbetarkvinnorna svarar att de kan arbeta heltid, men att det då är tack vare pussel med partners arbetstider. Det innebär att mer än fyra av tio kvinnor i LO-yrken är i behov av en mer tillgänglig barnomsorg. Skolverkets föräldraenkät visar också att ensamstående föräldrar har betydligt större problem än sammanboende. Bland föräldrar som är födda utanför Sverige är behovet större än bland föräldrar födda i Sverige. När barnomsorgens öppettider inte matchar föräldrarnas behov måste andra lösningar hittas. Föräldrarna upplever att de gör allt de kan för att få ihop hämtning och lämning med sina arbetstider. Om de själva inte kan lösa det så är det mor- och farföräldrar, vänner eller andra föräldrar som oftast får ställa upp. För en del går det inte att lösa och då återstår att själv gå ned i arbetstid. 4

5 Längre öppettider men större barngrupper Diagram 3 Antal kommuner utefter ramtidens omfattning timmar 10,5 timmar 11 timmar 11,5 timmar 12 timmar Källa: Enkätsvar samt kommunernas regeldokument Kommunerna i Stockholms län har något längre ramöppettider för barnomsorgen än den medelöppettid som uppmätts av Kommunal för riket i stort. Det är ett positivt resultat, längre ramöppettid innebär en högre tillgänglighet för föräldrar som inte har samma möjligheter att pussla med hämtning och lämning som personer med flextid eller andra lösningar. Däremot visar rapporten att barngruppernas storlek, både i förskolan och på fritidshemmen, är större i Stockholms kommunerna än i landet i stort. Det gäller både mellan kommunalt drivna och bolagsdrivna förskolor i länet och Sverige. I snitt går det 40,4 barn per avdelning i landets fritidshem medan motsvarande siffra för Stockholms län är 52,4 barn per avdelning. Dessutom är personaltätheten lägre än i landet i stort och de flesta av länets kommuner har en lägre andel högskoleutbildad personal inom barnomsorgen än riksgenomsnittet. 5

6 Många Stockholmsbarn i bolagsdriven barnomsorg Diagram 4 Andel barn i förskolor av olika driftform, bolagsdrivna förskolor Kommunala förskolor Ideellt drivna förskolor Källa: Lorentzi & Widmark 2014; Skolverket/SCB. De senaste decenniernas förändringar av välfärdens styrsystem och uppkomsten av välfärdsmarknader är som tydligast i Stockholmsregionen. Diagrammet ovan visar respektive driftsforms andel av förskoleverksamheten i länets kommuner. I Täby kommun gick bara 1,6 procent av barnen i en kommunalt driven förskola under Tjugo av tjugosex Stockholmskommuner lägger en högre andel av barnomsorgsbudgeten på köp av barnomsorg från fristående utförare än en genomsnittlig svensk kommun. Fackförbundet Kommunal har tidigare visat att bolagsdrivna och ideellt drivna förskolor har något kortare öppettider än kommunalt drivna förskolor. Genom dagens barnpengssystem gynnas förskolor som har barn med kortare dagar och som därmed kan stänga tidigare och öppna senare. Det missgynnar barn med föräldrar som arbetar längre dagar, eftersom samma summa ska finansiera mer verksamhet för barnen, 6

7 Allt fler kommuner erbjuder omsorg på obekväma tider Under de senaste åren har allt fler av länets kommuner börjat erbjuda barnomsorg på obekväma tider. I maj 2014 erbjöd Sjutton kommuner omsorg utanför ramöppettiderna, ytterligare tre kommuner kunde ordna det vid särskilda fall fanns. Två av resterande sex kommuner kommer erbjuda omsorgen från hösten 2014, resterande fyra kommuner erbjuder inte någon form av omsorg utanför sina ordinarie tider. Diagram 5 Var är barnomsorgen på obekväma tider förlagd? I förskolan eller frididshemmens lokaler I barnets hem I egna lokaler Både i förskola och i barnets hem Källa: Enkätsvar samt kommunernas regeldokument och webbplatser. Alla kommuner erbjuder däremot inte omsorgen i form av förskole- eller fritidsverksamhet utan i åtta kommuner ordnas det genom att en barnskötare kommer hem till barnets hem och sköter omsorgen där medan föräldern arbetar. I rapporten diskuteras också kommunernas informationsarbete och vilka krav som ställs på föräldrarna för att barnomsorg på obekväm arbetstid ska erbjudas. Det framgår att det i många fall fortsatt ses som en välfärdstjänst för undantagsfall. I Upplands- Bro, exempelvis, ska föräldrarna endast få godkänt om varken släkt eller vänner kan ställa upp eller arbetsgivaren kan ordna nya arbetstider. 7

8 Fem förslag för en tillgängligare barnomsorg Inför lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväma tider. För att barnomsorg på obekväma tider ska bli en del av den generella välfärden krävs en tvingande lagstiftning som får kommunerna att hitta fungerande och attraktiva former. Resursfördelningen ska premiera långa öppettider och utbildad personal. Idag får en utförare samma anslag oberoende verksamhetens öppettider. Längre öppettider bör premieras så att kvaliteten kan säkras. Därför bör pengsystemet göras om och styras utefter behov och öppettider. Ett sätt är att ställa krav på utbildade förskolelärare och barnskötare för att få fullbelopp. Inför begränsning på barngruppernas storlek. Ett sätt för utförarna att minska sina kostnader är att ha större grupper/färre anställda. Detta ses som en kvalitetssänkning bland föräldrarna. Kommunerna bör återgå till de tidigare rekommendationerna på tolv respektive femton barn per grupp. För att nå dit kan respektive kommun gå före och sätta upp ett eget tak för barngruppernas storlek. Utveckla förskolan för barn till kvällsarbetare. Barn vars föräldrar jobbar kväll bör ha samma rätt till en pedagogiskt utvecklad barnomsorg därför bör kommunerna se över möjligheten att stärka förskolans verksamhet under kvällstid genom särskilda satsningar på förskolor i områden med större behov av omsorg utanför dagens öppettider. Genomför en regional informationskampanj om barnomsorg på obekväma tider. Rätten till barnomsorg på obekväma tider finns idag i majoriteten av länets kommuner men få känner till och använder den rätten. Länets kommuner bör därför gemensamt satsa på informations- och kunskapsspridning för att öka vetskapen bland föräldrar. Läs mer på

Relevanta dokument

Äldreomsorgslyft med traineejobb

2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete