Hållbart arbete hållbar individ

Transkript

1 Hållbart arbete hållbar individ Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Seminarium - Stressforum Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 10 mars 2010

2 Disposition Långtidsfriskas arbetsvillkor Hur bedöma och skapa hållbara arbetsvillkor efter långtidssjukskrivning? Hur få projekt att bli uthålliga och inte bara gästspel? En normativ modell för långtidsfriskhet och hållbarhet

3 Studien Långtidsfriskas arbetsvillkor - Frågeställningar Vilka arbets- och privata förhållanden ökar sannolikheten för att en individ skall vara långtidsfrisk? Hur skiljer sig olika yrken och branscher åt vad gäller långtidsfriskhet? Är det samma faktorer som predicerar långtidsfriskhet som predicerar ohälsa? Källa: Aronsson & Lindh. Långtidsfriskas arbetsvillkor; 2004

4 Samband mellan hälsa och frånvaro/-närvaro Sjuk Närvarande Sjuknärvaro Frisk och på jobbet Sjukfrånvaro Frisk men inte på jobbet Frånvarande Frisk

5 Studiens definition av långtidsfriskhet Individer som under en tvåårsperiod har högst 1 tillfälle av sjuknärvaro per år och högst 1 tillfälle av sjukfrånvaro per år och då under som mest 5 dagar. Alltså en typ av definition som först fokuserar på en intressant hälsonivå full hälsa/långtidsfrisk och sedan specificerar villkoren

6 Andel långtidsfriska under tvåårsperioden i olika yrkesgrupper. Grupper <40 svarande redovisas inte separat. Chefer (n= 102) 32 Sjuksköterskor/special sköterskor (n=90) 27 Undersköt.(n=104) 16 Vårdbiträden (n=58) 22 Gymnasielärare (n=43) 26 Grundskollärare, andra lärare (n=71) 13 Förskollärare, fritidspedagoger (n=64) 11 Barnskötare (n= 52) 21 Civil- o andra ingenjörer (n=124) 34 Dataspecialister (n=52)44 Andra tekniker (n=49) 18 Bygg, anläggningsarb (n=99) 24 Svetsare o plåtslagare (n=82) 28 Maskinoperatörer, montering (n=145) 21 Transport o maskinförare (n=79) 33

7 Andel långtidsfriska under tvåårsperioden i olika yrkesgrupper. Grupper <40 svarande redovisas inte separat. Ekonomer, personaltjänstemän (n=68) 37 Företagsförsäljning. (n=92) 30 Redov. ekon (n=46) 30 Övrig kontorspers. (n=74) 38 Försäljare, fack o detaljhandel (n=70) 27 Sekreterare (n=41) 37 Lagerarb. (n=45) 29 Alla övriga mindre yrkesgrupper (n=629) 30 Totalt (n=2279) 28

8 Procentuella andelen långtidsfriska i respektive svarskategori Tvungen dra in på luncher, arbeta över, ta med jobb hem Ställs inför svårförenliga krav Nöjd med kvaliteten på egna arbetet Resurser finns för att utföra arbetsuppgifterna bra Möjlighet få stöd från chef(er) när arbetet känns besvärligt >3/4 av tiden 16 ibland 26 <1/4 av tiden 33 >3/4 av tiden 15 ibland 22 <1/4 av tiden 34 Aldrig 12 Oftast inte 28 För det mesta 36 Aldrig 12 Oftast inte 30 För det mesta 39 Aldrig 20 Oftast inte 30 För det mesta 42

9 Procentuella andelen långtidsfriska i respektive svarskategori Indragen i konflikt på jobbet Anser att målen är tydliga I önskat yrke och på önskad arbetsplats Relationer till närstående Kontantmarginal Ja 15 Nej 30 Ja 30 Nej 19 Ja 35 Nej 19 Bra 33 Ganska bra 22 Varierat -dåliga 20 Ja 31 Nej 15

10 Oddskvoter för friskhet bland kvinnor och män univariat analys Kvinnor Män ResurserAldrig 1 1 för att göra Oftast inte 3.1 ( ) 3.3 ( ) ett bra jobb Alltid 6.9 ( ) 3.4 ( ) Nöjd med Aldrig 1 1 kvalitet Oftast inte 3.8 ( ) 2.0 ( ) Alltid 7.0 ( ) 2.2 ( ) Stöd från Aldrig 1 1 Chef Oftast inte 1.8 ( ) 1.8 ( ) Alltid 4.3 ( ) 2.0 ( ) Tydliga mål Nej 1 1 Ja 2.8 ( ) 1.2 ( )

11 Projektet På väg Astvik, W, Mellner C & Aronsson G. En studie av arbetsbyte som medel för hälsa, utveckling och rehabilitering, Arbete och hälsa 2006:4 Mellner C, Astvik W, Aronsson G. Vägar tillbaka - En uppföljningsstudie av psykologiska och praktiska förutsättningar för återgång i arbete efter långtidssjukskrivning med stöd av en arbetsgivarring. Arbete och hälsa nr 2009;43(10)

12 Syfte Att ur ett psykologiskt perspektiv undersöka långtidssjukskrivnas möjligheter att komma tillbaka till arbetslivet med hjälp av en arbetsgivarring med fokus på individens arbetshistoria, strategier, vändpunkter och behov i ett framtida arbete

13 Metod Studiedeltagarna hade varit sjukskrivna i minst 18 mån (högsta fem år) Data insamlades via djupintervju och enkät mellan nov-04 och feb-05. Uppföljning efter månader 15 kvinnor och fem män ingick i studien

14 Vägar tillbaka: Frågeställningar i uppföljningen 1 år senare Vilka är de viktiga psykologiska och praktiska aspekterna i återgångprocess och arbetsbyte efter en lång sjukskrivning? Källa: Mellner, Astvik, Aronsson. Vägar tillbaka 2009

15 Tabell 2. Intervjupersonernas sysselsättningssituation och försörjning vid intervju 2 och 3. Tidigare arbetsgivare Omplacerad Studier Ny arbetsgivare Arbetslös Hel sjukersättning Delvis sjukersättning Friskskriven

16 Hållbart arbete resursperspektiv på hälsa Hälsa kan i ett hållbarhetsperspektiv ses som en resurs där hållbarhet innebär att individen kan möta kraven i arbetet utan att sätta framtida resurser på spel, dvs att krav i det långa loppet står i balans med tillgängliga resurser. Resurser är kontextuella genom att förhållanden som i en viss situation utgör ett hinder kan vara resurser i ett annat sammanhang, eller åtminstone inte utgöra ett hinder - hälsoproblem som utgör hinder i ett visst arbete behöver inte vara det i en annan typ av arbete.

17 Utgångspunkter för att bedöma hållbarhet Individens förmåga att göra bedömningar och ha föreställningar om egna arbetskapaciteten i framtiden Forskningsbaserade kunskapen om balanser mellan krav och kontroll (Karasek & Theorell, 1990), ansträngning och belöning (Siegrist, 1996), aktivitet och vila (Mc Ewen, 1998).

18 Anpassningsåtgärder: arbetsintensitet, arbetstid Ja Nej Typ av arbete Samma Annat, nytt Temporärt bra - 1 upprätthåller arbetslivsanknytning men tveksamt om långsiktigt hållbart Långsiktigt 3 hållbart, återskapar arbetsförmåga. Ger utrymme för nya konstruktiva handlingsstrategier Ej hållbart, 2 ytterligare reversibel eller irreversibel nedbrytning av hälsa och arbetsförmåga Långsiktigt 4 hållbart, tidigare hälsoproblem irrelevanta Figur 1. Typfall i analys av arbetsbyten, anpassningsåtgärder och hållbarhet.

19 Förskolläraren En förskolelärare sjukskriven för utbrändhet omplacerades hos sin gamla arbetsgivare från arbetet på en småbarnsavdelning till halvtid med äldre barn i en förskoleklass med samtidig sjukersättning på 50 procent. Upplever nu en bättre balans mellan sina hälsomässiga resurser och kraven i arbetet, men önskar trots detta att hon i första hand kunnat byta till ett annat jobb, helst av administrativ karaktär. Hade gärna gått en utbildning för att kunna byta till en yrkesbana där hon uppfattar att hon skulle klara av att arbeta heltid. Om målet är att kunna jobba heltid kan det vara realistiskt i ett annat arbete som du kanske inte är lika förtjust då tycker jag man ska jobba i det./ / Jag var bara 40 år när jag blev sjukskriven och har ett långt, långt arbetsliv framför mig. Om man verkligen skulle ta ansvar utifrån samhällets perspektiv men de gör inte det (Ip 10, intervju 2) Hur betrakta detta ur hållbarhetsperspektiv? Temporärt framgångsrikt genom sjukskrivningen bryts och verkar kunna bidra till att återskapa arbetsförmåga och hälsa men förefaller inte vara vägen till heltidsarbete som ju är hennes mål.

20 Anpassningsåtgärder: arbetsintensitet, arbetstid Ja Nej Typ av arbete Samma Annat, nytt Temporärt bra - 1 upprätthåller arbetslivsanknytning men tveksamt om långsiktigt hållbart Långsiktigt 3 hållbart, återskapar arbetsförmåga. Ger utrymme för nya konstruktiva handlingsstrategier Ej hållbart, 2 ytterligare reversibel eller irreversibel nedbrytning av hälsa och arbetsförmåga Långsiktigt 4 hållbart, tidigare hälsoproblem irrelevanta Figur 1.1 Typfall i analys av arbetsbyten, anpassningsåtgärder och hållbarhet.

21 Stationsexpeditören Stationsexpeditör sjukskriven för värk i armbågar, armar och axlar. Efter ett års avbrott för allmänna studier åter tillbaka i sitt gamla arbete på heltid med samma arbetsuppgifter som tidigare. Ag menade att det inte fanns några omplaceringsmöjligheter och kunde inte heller erbjuda anpassade arbetsuppgifter eller utbildning. Upplever nuvarande arbetssituation ohållbar på sikt och tror att hon kommer att behöva vara sjukskriven i kortare perioder för att vila armbågar och axlar för att sen komma tillbaka och jobba. Återgår till samma kompensatoriska strategier som innan långtidssjukskrivningen eftersom handlingsutrymme och kontroll över arbetskraven är lika små som tidigare. Det kommer inte att fungera. Jag vill gärna jobba, jag tycker inte om att gå hemma. Men vad har jag att välja på? Jag söker jobb under tiden, men ofta så läser arbetsgivare inte ens [ansökningshandlingarna]./ /Jag kommer ju att försöka stå ut så länge som möjligt. (Ip 1, intervju 2) Hur betrakta detta ur hållbarhetsperspektiv? En individ som, utifrån obalansen mellan sin hälsostatus och arbetets krav, misstror den lösning som skapades och där tvivlen stöds av forskningsbaserad kunskap kring balansen mellan aktivitet och vila.

22 Anpassningsåtgärder: arbetsintensitet, arbetstid Ja Nej Typ av arbete Samma Annat, nytt Temporärt bra - 1 upprätthåller arbetslivsanknytning men tveksamt om långsiktigt hållbart Långsiktigt 3 hållbart, återskapar arbetsförmåga. Ger utrymme för nya konstruktiva handlingsstrategier Ej hållbart, 2 ytterligare reversibel eller irreversibel nedbrytning av hälsa och arbetsförmåga Långsiktigt 4 hållbart, tidigare hälsoproblem irrelevanta Figur 1.2 Typfall i analys av arbetsbyten, anpassningsåtgärder och hållbarhet.

23 Bussföraren Bussförare, sjukskriven för psykiska besvär, som arbetsprövat som vaktmästare. Prövningen omvandlades till halvtidstjänst och sjukersättning på halvtid. Stora skillnaderna är att han nu inte har någon tidspress som han inte själv rår över och att han slipper sociala kontakter, något som var svårt i arbetet som bussförare utifrån hans hälsoproblematik. Som vaktmästare är det ganska bestämda arbetsuppgifter, men han kan lösa dessa på sitt eget sätt och anpassa arbetets uppläggning utifrån dagsform. Det kanske inte är vad han helst vill göra, men med hänsyn till sina begränsningar ser han ändå att det är ett arbete som är möjligt för honom och det är det viktigaste just nu. Jag får ju säga att det fungerar jättebra. Det spelar ingen roll hur mycket löpare man vill vara, har man bara ett ben så har man./ / Utifrån mina behov har det passat jättebra, verkligen. (Ip 3, intervju 2) Hur betrakta detta ur hållbarhetsperspektiv? Ett arbetsbyte som verkar kunna återskapa hälsa och i den meningen är hållbart men som ändå inte är det optimala på lång sikt.

24 Anpassningsåtgärder: arbetsintensitet, arbetstid Ja Nej Typ av arbete Samma Annat, nytt Temporärt bra - 1 upprätthåller arbetslivsanknytning men tveksamt om långsiktigt hållbart Långsiktigt 3 hållbart, återskapar arbetsförmåga. Ger utrymme för nya konstruktiva handlingsstrategier Ej hållbart, 2 ytterligare reversibel eller irreversibel nedbrytning av hälsa och arbetsförmåga Långsiktigt 4 hållbart, tidigare hälsoproblem irrelevanta Figur 1.3 Typfall i analys av arbetsbyten, anpassningsåtgärder och hållbarhet.

25 Tandsköterskan Tandsköterska som varit sjukskriven för ryggbesvär och som återgått till heltidsarbete i ett helt annat yrke. Bytet problemfritt, trots att hon i viss mån har kvar sina besvär. Efter uppsägning omskolade hon sig till mäklarassistent efter att ha arbetsprövat som detta. Har nu fått anställning där hon arbetsprövade. Var tidigare tvungen att sitta stilla i långa perioder i, för hennes rygg, besvärliga ställningar när hon assisterade vid behandlingar. I nya jobbet utför hon samma arbetsuppgifter som andra och i samma omfattning, vilket är möjligt då hon styr själv över sina arbetsuppgifter Det här [nya jobbet] är väldigt självständigt. Man sköter sig själv och jag har ju vissa saker som jag vet att jag ska göra under en dag, men jag väljer ju helt själv när jag vill göra det./ /Man kan vara lite flexibel och tänja på gränserna. (Ip 5, intervju 2). Detta omställning får betraktas som den optimala. Sköterskan kan via utbildning till annat yrke återgå i heltidsarbete utan att någon individuell anpassning av arbetsuppgifterna behövs.

26 Anpassningsåtgärder: arbetsintensitet, arbetstid Ja Nej Typ av arbete Samma Annat, nytt Temporärt bra - 1 upprätthåller arbetslivsanknytning men tveksamt om långsiktigt hållbart Långsiktigt 3 hållbart, återskapar arbetsförmåga. Ger utrymme för nya konstruktiva handlingsstrategier Ej hållbart, 2 ytterligare reversibel eller irreversibel nedbrytning av hälsa och arbetsförmåga Långsiktigt 4 hållbart, tidigare hälsoproblem irrelevanta Figur 1.4 Typfall i analys av arbetsbyten, anpassningsåtgärder och hållbarhet.

27 Vad betyder det att individualisera stödet till långtidssjukskrivna? Olika förhållningssätt bland långtidssjukskrivna Objektifierat förhållningssätt innebär att ha överlämnat ansvaret till andra, vilket skapat passivisering och upplevelse av maktlöshet Individualiserat stöd - Ansvarsåterföring Subjektifierat förhållningssätt står för att individen är ansvarsöverbelastad men likväl försöker agera och då upplever maktlöshet Individualiserat stöd - Ansvarsavlastning Båda förhållningssätten mer eller mindre generaliserade i förhållande till rehabiliteringsaktörer och rehabiliteringsprocess (temporär relation och aktivitet som skall avslutas) respektive arbetsplats (långsiktig och utvecklingsinriktad relation) Mera kunskaper bör vara av värde för att kunna individualisera stödinsatser i meningen ansvarsavlastning respektive ansvarsåterföring.

28 Psykologisk mekanism i hållbar återgång i arbete Det nya arbetet och den nya situationen innebär ett ökat handlingsutrymme en bättre balans mellan krav och inflytande - möjliggör användandet av nya, mer konstruktiva strategier än de som användes i det gamla arbetet.

29 Hållbart arbetsliv projekt som gästspel eller strategi i långsiktig utveckling Lennart Svensson, Gunnar Aronsson, Hanne Randle och Jörgen Eklund Litteratur: Svensson L,Aronsson G, Randle H &Eklund J (2007) Hållbart arbetsliv projekt som gästspel eller strategi i hållbar utveckling, Gleerups.

30 Mål Insats Resultat Förmedlande instanser Effekt

31 Tidsavgränsat Sociomateriell Materiell Immateriell Varaktigt Skiss till modell för utvecklingsarbete

32 Hur gör man en normativ modell om arbetsåtagandet Medborgarnas förväntningar Beslut på strategisk och politisk nivå. Implementering Arbetsledare på operativ nivå, uttolkare av mål Arbetsmiljöns balanser - Mål-resurser - Krav-kontroll - Ansträngningbelöning - Kvantitetkvalitet - Jobb-vila Individens hälsa och utvecklingsmöjligheter, otillräcklighet eller yrkesstolthet uppdragsdialogen uppdragsdialogen Social stöd, erkännande