Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005"

Transkript

1 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

2 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under Kontakt med vården Första kontakten. 3 Om vi misstänker halsfluss 3 Norrbottningarnas betyg av sina besök i sjukvården Tillgänglighet Sammanfattande betyg.. 4 Delmoment med betydelse för slutbetyget.. 5 Framkomlighet per telefon.. 6 Väntetid till besök eller undersökning 8 Rådgivning per telefon 9 Internet. 9 Om vården Samma läkare 9 Livsstilsfrågor 10 Behov av läkarbesök 10 Tid i väntan på operation. 10 Förtroende för vården 11 Tillgång till vård 12 Vad anser du behöver förbättra inom vården 14 i ditt landsting? SEKRETARIATET/ K SANDBERG

3 Vad tycker norrbottningarna, 2005? Sammanfattning Norrbottningarnas betyg över sina sjukvårdsbesök har genomsnittligt legat på en hög och jämn nivå under de fyra hela år som Vårdbarometern pågått. Åtta av tio är nöjda med sina besök hos sjukvården i Norrbotten. Högst en av tio besökare uttrycker klart missnöje. Personalen inom hälso- och sjukvården i Norrbotten får ett gott betyg av sina patienter. De flesta besökare tycker sig få den tid de behöver för sitt ärende, att de blir respekterade och får den information och hjälp de behöver. Norrbotten har de bästa vitsorden i landet när det gäller att komma fram på telefon och rimliga väntetider till läkarbesök eller läkarbesök efter remiss. Denna tillgänglighet är lika för alla; gamla och unga, män och kvinnor, hög- som lågutbildad, grupper med dålig hälsa osv. Minst åtta av tio tycker det var lätt komma fram på telefon till sjukvården i Norrbotten. Lika många tyckte att deras väntetid till läkarbesöket eller undersökningen varit rimlig. Tre av fyra boende i Norrbotten anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Förtroendet för hur vård och behandling fungerar förbryllar. Det finns många nöjda patienter men inte lika många som har stor tillit för sjukvården. Hälften av invånarna har ganska stort förtroende medan färre än en tredjedel tycker varken eller. Befolkningen har större tilltro till den vård som bedrivs inom sjukhusen än den som görs hos vårdcentralerna. Om väntetiden för en knä- eller höftledsoperation är över tre månader i hemlandstinget säger sju av tio norrbottningar att de skulle begära få operationen utförd någon annanstans i landet om det gick fortare. Utifrån Vårdbarometerns resultat skulle förbättringsarbete främst kunna vara att få fler nöjda besökare bland dem som själva tycker sig ha ett dåligt hälsotillstånd. Detta skulle också kunna gälla gruppen yngre vuxna. En annan fråga är om det vore möjligt att stärka befolkningens tillit till hur hälso- och sjukvården fungerar. 1 (14)

4 Vårdbarometern Genom Vårdbarometern intervjuas varje kvartal ett slumpmässigt urval vuxna norrbottningar om deras syn på sina kontakter med hälso- och sjukvården i Norrbotten. Totalt blir 1000 vuxna personer i Norrbotten utfrågade per telefon varje år. Undersökningen görs samtidigt i många andra landsting. Vårdbarometern ger oss kunskap om hur människor ser på hälso- och sjukvården och den vård, respekt och det bemötande de får när de besöker vårdcentraler och sjukhus. Denna redovisning avser i första hand år 2005 med vissa jämförelser över tiden. Resultatet gäller för Norrbotten om inget anges. Av 1000 slumpmässigt valda norrbottningar, 18 år eller äldre, hade under år personer besökt hälso- och sjukvården i Norrbotten under de senaste tolv månaderna. Av dessa hade hälften besökt någon av länets vårdcentraler. 186 personer hade varit på besök vid klinik inom sjukhuset och nära 120 hade besökt akuten. 38 personer hade varit till privatläkare 250 personer hade inte haft någon kontakt med sjukvård det senaste året. De som besökt vården under 2005 Kvinnorna besöker oftare sjukvården än männen. Hälften av de personer som besökt sjukvården som patient eller anhörig hade varit på besök mellan två och fem gånger (bilden nedan). Akut sjukdom var orsak till ett av fyra besök medan resten var planerade eller besök vid sjukdom som varat en tid. Av tio besökare var: Sex kvinnor Åtta var själv patient, en följde med sin förälder Sex hade varit hos sjukvården mellan två och fem gånger under det senaste året, två t en gång Fyra jobbade heltid, en jobbade deltid, tre var pensionärer En var under 30 år, sex mellan 30 och 59 år och fyra män. och och en följde med sitt barn. och två hade varit på besök minst sex gånger och. och och två hade andra förhållanden (studerande, sjukskriven, arbetslös mm). och tre personer 60 år eller äldre. 2 (14)

5 Kontakt med vården Första kontakten Det vanligaste sättet att oplanerat komma till sjukvården i Norrbotten är att personen först tar telefonkontakt. Av tio besökare hos primärvården har sex först ringt till vårdcentralen, två har ett planerat besök och en har åkt direkt (tabell 1). Hälften av akutens besökare åkte direkt till mottagningen. Patienter till sjukhusens specialistmottagningar eller kliniker har till övervägande del planerade besök; nio av tio besök är inbokade i förväg. Tabell 1. Visning av hur besöken hos sjukvården i Norrbotten initierats av patienterna/ - besökarna. Andel (procent) av samtliga besök vid länets akutmottagningar och vårdcentraler. Akut- jourmottagning Primärvården Åkte direkt 53 % 48 % 44 % 50 % Åkte direkt 21% 18% 14% 15% Ringde först till sjukhuset Ringde först vårdcentral 30 % 44 % 34 % 35 % Ringde först till vårdcentralen 6 % 1 % 7 % 6 % Planerat besök 60 % 61 % 65% 62% 18 % 20 % 19% 22% Om vi misstänker halsfluss en eftermiddag Vad gör vi när vi efter ett par dagars hög feber misstänker halsfluss och klockan är tre på eftermiddagen. Minst hälften av oss avvaktar tillståndet till nästföljande dag (tabell 2). En av tre ringer vårdcentralen. Inte många beger sig direkt till akuten. Tabell 2. De vanligaste åtgärderna klockan 15 en vardagseftermiddag vid misstanke om halsfluss efter ett par dagars hög feber. Intervjuer i Norrbotten år 2003, 2004 och Åtgärd Avvaktar 50 % 45 % 53 % Ringer vårdcentral 32 % 34 % 33 % Åker till sjukhus/vårdcentral eller 8 % 9 % 8 % akutmottagning Antal intervjuade personer (14)

6 Norrbottningarnas betyg över sina besök inom hälso- och sjukvården Sammanfattande betyg Personer som besökt någon vårdinrättning får sätta ett sammanfattande betyg på besöket. I det fall den intervjuade har varit vid fler vårdinrättningar väljs det sista besöket där personen fått behandling eller annan åtgärd. Besökaren får placera sin bedömning av besöket på en femgradig skala. Till ett bra betyg och nöjd patient räknas värdena 4 och 5. Norrbottningarnas betyg över sina sjukvårdsbesök har genomsnittligt legat på en hög och likvärdig nivå under de fyra hela år som undersökningen pågått. Andelen nöjda patienter vid länets vårdinrättningar har genom-snittligt inte understigit sju av tio patienter (tabell 3 för år 2005). Samtidigt har mindre än en av tio besökare varit missnöjd med sitt besök (värdena 1 och 2 på den femgradiga skalan). Snittet för samtliga sjukvårdsbesök i Norrbotten år 2005 visar att 80 procent är nöjda, 7 procent var missnöjda och 13 procent var varken nöjd eller missnöjd. Tabell 3. Andel (%) nöjda patienter hos akutmottagningar, andra sjukhusmottagningar samt vårdcentralerna i Norrbotten under år 2005 samt motsvarande genomsnitt för samtliga landsting. Betyget 4 eller 5 på en skala mellan 1 och 5 där 5 är bästa värdet. Andel patienter/besökare som är nöjda År 2005 med sina besök Norrbotten Samtliga landsting Akutmottagning 77 % 74 % Mottagning/klinik vid sjukhus (ej akutmottagn. 84 % 85 % ) Vårdcentraler 78 % 79 % Betygen håller måttet över tiden. Under de fyra år Vårdbarometern har pågått har patienternas betyg varit oförändrat (figur till höger). Åtta av tio besökare är nöjda. Figur 1. Sammantaget betyg av alla sjukvårdsbesöken (vid vårdcentral, akuten eller annan klinik vid sjukhus) i Norrbotten, åren Procent Varken eller Missnöjd Nöjd 4 (14)

7 Figur 2 på denna sida visar andelen nöjda patienter vid en gruppering efter kön, ålder, utbildning, inkomst samt personer som inte tycker sig ha ett bra hälsotillstånd. Det visar sig att de individer som ur hälsosynpunkt sannolikt behöver hälsooch sjukvårdens tjänster mer än andra (grupp ohälsa i figur nedan) inte är lika nöjda med sjukvården som den genomsnittlige besökaren (73 mot 80 procent). Mellan åren 2002 och 2005 har andelen nöjda bland dem som inte mått bra varierat mellan 67 och 73 procent. Under det senaste året kan den negativa utvecklingen av andelen nöjda patienter bland gruppen yngre vuxna ha brutits. Förra året var 70 procent av dem nöjda mot 60 procent år 2004 och 67 procent år Samtidigt fort-sätter de äldre (över 60 år) att vara nöjda med sina besök inom vården i Norrbotten (85 %). Länets förbättringspotential i fråga om nöjda besökare avser främst grupperna: yngre vuxna och patienter med dålig hälsa. Länets värde ligger på den nedre delen bland resultat för deltagande landsting (figurens heldragna linjer). Figur 2. Andel (procent) som anser sig vara nöjda med besöken inom hälso- och sjukvården i Norrbotten under år Gäller sammantaget besök vid sjukhusmottagning eller vårdcentralerna i landstinget och några privata specialister inom länet. Diagrammets staplar visar värdena (andel nöjda i procent) för Norrbotten. De helstreckade linjerna anger lägsta respektive högsta värdet bland de landsting som deltar i Vårdbarometern. På en skala mellan 1-5 (5=bästa värdet) får de intervjuade uppskatta vad de tyckte om besöket. Till ett bra betyg och nöjd patient räknas värdena 4 och 5. Delmoment med betydelse för det sammanfattande betyget Intervjuer som gjorts under år 2004 av missnöjda besökare hos vårdcentralerna visade att missnöjet kan bero på många olika enskilda delar i en besöksprocess/behandling. Varje minsta delmoment är viktigt för helhetsintrycket. Detta kan till en del också försvåra identifiering av systematiska förbättringsområden. I Vårdbarometern finns frågor hur besökarna upplevt bemötande, respekt, information och om de tycker sig ha blivit hjälpta. Dessa faktorer är viktiga för hur det sammanfattande betyget kan bli. De allra flesta är nöjda med den 5 (14)

8 information, respekt och tid de ägnas av personalen inom sjukvården i Norrbotten (tabell 4). Tabell 4. Andelen besökare som är nöjda respektive missnöjda med bemötande, information, och den hjälp de fått hos sjukvården i Norrbotten, år 2005 Samtliga mottagningar I Norrbotten Nöjd Missnöjd Respekt 91 % 4 % Lyssna 90 % 5 % Information 82 % 9 % Hjälp 83 % 10 % Sammanfattande betyg 80 % 7 % Figuren nedan visar att uppfattningen om hur man bemöts som patient, här som besökare hos primärvården i Norrbotten, inte förändrats över åren (figur 3). Figur 3. Andel besökare hos primärvården i Norrbotten som varit nöjd med bemötande och den tid de fått för sitt ärende. Åren Procent Bemött med respekt Tog sig tid att lyssna Nöjd med information 0 Redovisningarna vittnar om att landstingets sjukvårdspersonal får ett gott betyg över hur de möter sina patienter. Tillgänglighet Framkomlighet per telefon Landstingets telefontillgänglighet har kraftigt förbättrats de senaste åren. Idag anser åtta av tio norrbottningar att det är lätt att få kontakt per telefon med hälso- och sjukvården i Norrbotten. 6 (14)

9 Bland kvinnorna har andelen som anser det vara lätt att komma fram per telefon ökat från 53 procent år 2002, 64 % år 2003, 72 % år 2004 till 81 % år Motsvarande andel för männen var år procent. Detta är ett bra resultat i jämförelse dels med alla deltagande landsting och dels med att genomsnittet för hela riket ligger vid att 65 procent är nöjda med sjukvårdens telefontillgänglighet (figur 4). Upplevelsen av god telefontillgänglighet är oberoende av kön, ålder eller utbildning. Särskilt ska omnämnas att telefontillgängligheten för gruppen med ohälsa inte skiljer sig mycket från andra grupper. 76 % av dessa ser sig inte ha problem med telefonkontakt till länets sjukvårdsinrättningar vilket är något bättre än motsvarande värde för männen (74 %). Figur 4. Andel (procent) som ansett att tillgängligheten per telefon är lätt i Norrbotten och samtliga deltagande landsting i Vårdbarometern, år Diagrammets staplar anger andelarna som tyckt det varit lätt att komma fram per telefon i Norrbotten.. Helstreckade linjer anger lägsta respektive högsta värdet för deltagande landsting i Vårdbarometern. På en skala mellan 1 och 5 får de intervjuade uppskatta hur lätt eller svårt det varit att komma fram per telefon. Som lätt att komma fram per telefon räknas värdena 4 och 5 medan 1 och 2 bedöms motsatt dvs svårt. Förbättringar av telefontillgängligheten ska särskilt uppmärksammas för primärvårdens del (figur 5). Det är betydligt lättare att komma fram per telefon idag än för tre år sedan. Idag anser 77 procent att det är lätt att komma fram per telefon till vårdcentralerna mot tidigare 56 procent. Samtidigt blir det allt färre som har svårt att nå vårdcentralerna per telefon (idag 12 %). Norrbotten ligger i topp (bland de tre bästa) när det gäller god telefontillgänglighet hos primärvården inom de landsting som deltar i Vårdbarometern. Figur 5. Lätt eller svårt att komma fram per telefon till Procent vårdcentralerna i Norrbotten, åren Procent Lätt Svårt Lätt Svårt År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2002 År 2003 År 2004 År (14)

10 Väntetider till besök eller undersökning Minst åtta av tio besökare tycker att väntetiden varit rimlig (tabell 5). Då avses den tid jag får vänta till specialistbesöket efter att en remiss skickats, den tid jag får vänta till läkarbesöket efter min första kontakt med vårdcentralen eller den tid jag får sitta och vänta i väntrummet vid akutmottagningen. Väntetid förekommer inte när det finns behov av akut medicinsk åtgärd. Genomsnittet för riket är att 78 procent anser att väntetiden känts rimlig. Med undantag av de yngsta vuxna överträffar Norrbotten detta värde för alla grupper. För gruppen som inte mår bra har upplevda väntetider blivit betydligt bättre ökat från 74 till 86 procent. Tabell 5. Andel (procent) som tyckte deras väntetid för besök eller undersökning inom hälsooch sjukvården i Norrbotten var rimlig. År 2005 i jämförelse med deltagande landsting. Andel av svaranden i Norrbotten Spridning i riket (lägsta respektive högsta värdet bland deltagande landsting (%) Man 85 % 73%<->88% Kvinna 85 % 74%<->87% år 72 % 62%<->85% år 88 % 71%<->88% 60 år - 89 % 75%<->93% Grundskola 85 % 70%<->96% Gymnasium 84 % 68%<->86% Universitet 87 % 65%<->88% Personer med inkomst<15000 kr/mån 86 % 72%<->87% Ej så bra hälsotillstånd 86 % 65%<->88% Ser vi enbart till primärvårdens besökare har gruppen med dålig hälsa och som är nöjda med sina väntetider ökat från 65 procent år 2002, 77 procent år 2004 och 83 procent år Nära åtta av tio besök hos vårdcentralerna sker inom sju dagar. Sett från undersökningens början år 2002 är också ett litet flertal nöjda med väntetiden (tabell 6). Tabell 6. Utvecklingen inom primärvården i Norrbotten vad gäller väntan till besök efter telefonkontakt och de som anser sin väntetid vara rimlig. Åren År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 Fick tid samma dag Inom sju dagar Totalt inom 7 dagar 75 % 78 % 74 % 79 % Mer än 7 dagar Väntetiden till besök på vårdcentralen varit rimlig 71 % 75 % 77 % 79 % 8 (14)

11 Rådgivning per telefon I Norrbotten fanns inget särskilt telefonnummer för sjukvårdsrådgivning under år 2005 utan norrbottningarna kunde vända sig till befintliga årdinrättningar. Blev du hjälpt? Norrbotten, år 2005: Tre av tio vuxna norrbottningar hade under förra året tagit kontakt med sjukvården för att få råd eller hjälp per telefon. Dessa samtal går mestadels till vårdcentralerna (66 %) och 22 procent till akut-/jourmottagningarna. De som hade ringt i Norrbotten för rådgivning blev också hjälpta (bilden till höger). Jag fick svar på mina frågor 38% Jag fick sådan hjälp att jag ej behövde besöka sjukvården Jag fick veta vart jag skulle vända mig för att få fortsatt hjälp Jag fick ej den hjälp jag behövde 19% 30% 11% -- Vet ej/kan ej svara 2% Internet Kontakterna till sjukvården via internet är naturligtvis beroende av de möjligheter som hälso- och sjukvården erbjuder. Internet har ännu inte blivit ett vanligt sätt för svenskarna att ta kontakt med sjukvården. Endast 7 procent av sjukvårdsbesökarna i Norrbotten och 8 procent i riket i snitt hade använts sig av internet för kontakten med sjukvården. De flesta önskade råd och information om sjukdomar, läkemedel eller annan information. Om vård och behandling Samma läkare I snitt hade 41 procent av de intervjuade i Norrbotten en särskild läkare vid vårdcentralen som de brukar vända sig till. Genomsnittet i landet ligger vid 52 procent. De som har en fast läkarkontakt upplever det som värdefullt och det är inte ovanligt att redan vid 30-årsåldern skaffa sig en sådan kontakt medan hälften av dem efter 65-årsåldern har en fast läkarkontakt (figur 6). Figur 6. Andel som har fast läkarkontakt vid vårdcentral efter åldersgrupp i Norrbotten, år Procent (14)

12 Livsstilsfrågor Nio av tio norrbottningar tycker att det är positivt om läkaren/sköterskan diskuterar livsstilsfrågor som kan påverka deras hälsa t ex frågor om rökning, kost, alkohol och motion. 34 procent av besökarna i Norrbotten hade varit med om att läkarna diskuterat sådana frågor med dem. Motsvarande genomsnitt för landet var 31 procent. Inom primärvården i Norrbotten hade 37 procent av besökarna pratat livsstilsfrågor. En tredjedel (36 %) av de norrbottningar som pratat livsstil med doktorn hade blivit rekommenderade att bli mer fysiskt aktiva. Behov av sjukvårdsbesök 26 procent av norrbottningarna hade minst en gång under det senaste året ansett sig vara i behov av sjukvård men ändå inte sökt denna vård. 17 procent hade varit i denna situation vid flera tillfällen. Hälften av dem som avstått att söka läkare ville vänta och avvakta sitt sjukdomsförlopp. 11 procent menade att de inte fick någon besökstid och 16 procent att de inte kan bli hjälpta. Den sistnämnda orsaken var en av de främsta orsakerna som de äldre uppgav i Liv och Hälsa Efter viss tids kontakt med sjukvården finns kunskap hos den enskilde om hur och om man kan bli hjälpt. Endast 4 procent angav ekonomin som orsak till inte ha gjort ett läkarbesök. Tid i väntan på operation Om väntetiden för en knä- eller höftledsoperation skulle bli över tre månader i hemlandstinget säger sju av tio norrbottningar att de skulle begära få operationen utförd någon annanstans i landet om det gick fortare. 10 (14)

13 Förtroende för vården Bäst förtroende till sjukvården har de äldre (62 %) medan det i övrigt tycks vara ungefär hälften av norrbottningarna som känner full tillit (figur 7). Snittet för riket år 2005 var att 54 procent av befolkningen i riket tyckte sig ha stort förtroende för hur vården fungerar. Figur 7. Andel (procent) som har stort eller mycket stort förtroende för hur vård och behandling fungerar inom sjukvården i Norrbotten, år Diagrammets staplar anger andelarna för Norrbotten över dem som har mycket eller ganska stort förtroende för hur vård och behandling fungerar sammantaget inom Norrbotten. Helstreckade linjer anger lägsta respektive högsta värdet för deltagande landsting i Vårdbarometern. På en skala mellan 1 och 5 får de intervjuade uppskatta hur stort eller litet förtroende mn har till sjukvården. Till stort räknas 4 och 5 medan 1 och 2 bedöms motsatt dvs inte stort/inget alls. Under de år som Vårdbarometern pågått har inga större förändringar skett vad gäller befolkningens förtroende för hur vård och behandling fungerar inom sjukvården i Norrbotten (tabell 7). Ungefär hälften av de vuxna i länet har ett gott förtroende till vården samtidigt som en tredjedel tycker varken eller. Tabell 7. Andel (procent) intervjuade som har stort eller ganska stort förtroende för hur vård och behandling fungerar i Norrbotten. Åren År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 Män 49 % 52 % 46 % 50 % Kvinnor 54 % 50 % 52 % 53 % Fler har förtroende för hur vård och behandling fungerar vid sjukhusen än inom primärvården (72 % mot 55 %, Norrbotten år 2005). Tabellen nedan visar skillnaderna mellan uppfattningen bland besökare och icke-besökare (tabell 8). 11 (14)

14 Tabell 8. Förtroende för vården inom Norrbotten bland besökare och icke-besökare. Hur stort eller litet förtroende har du hur vård och behandling fungerar hos Norrbotten, år 2005 Primärvård Sjukhus Ja, stort förtroende Nej, litet förtroende Ja, stort förtroende Nej, litet förtroende Besökare inom 54 % 13 % 72 % 6 % sjukvården Ej besökare 58 % 11 % 70 % 7 % Bland besökarna hos vårdcentralerna i Norrbotten sa sig 59 procent ha stort förtroende för dess sjukvård medan 30 procent tyckte varken eller och 11 procent uttryckte ett lågt förtroende. Förtroendefrågan syns vara ett förbättringsområde för Norrbotten vid jämförelse med andra landsting (Norrbottens värde ligger på den lägre delen av deltagande landsting). Genom de klart godkända betyg som patienterna i Norrbotten ger över sina egna sjukvårdsbesök förbryllar bilden av det som rapporteras om förtroende för vården. Tillgång till vård Norrbottningarna bör känna tillit och trygghet med vården i länet. Alla intervjuade har därför fått ta ställning till påståendet Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver. I genomsnitt instämde drygt 74 procent av norrbottningarna medan 10 procent tar helt avstånd från detta påstående. 15 procent tycker varken eller. Detta är i nivå med riksgenomsnittet med motsvarande siffror om 75 procent respektive elva procent. Bland de äldre är det fler som tycker sig ha tillgång till den sjukvård de behöver (figur 8). Bland gruppen med sämre hälsa anser 67 procent sig ha tillgång till sjukvård medan 14 procent anser sig inte ha detta. Inkomst eller utbildning påverkar inte hur man tycker sig ha tillgång till sjukvård. 12 (14)

15 Figur 8. Andel (procent) av de intervjuade i Norrbotten som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver år Diagrammets staplar anger värdena för Norrbotten. Helstreckade linjer anger lägsta respektive högsta värdet för deltagande landsting i Vårdbarometern. På en skala mellan 1 och 5 får de intervjuade uppskatta om de instämmer i påståendet att de har tillgång till den sjukvård de behöver. De som svarar 4 och 5 håller med i det givna påståendet. Vad saknar de som inte tycker att de har tillgång till den vård de behöver? Om vi grovsorterar (tar bort allt under 10 procent) nedanstående svar berör de tunga posterna köer/ väntetider och tillgänglighet (tabell 9). Tabell 9. Vad saknas för dem som inte tycker sig ha tillgång till den sjukvård de behöver. Norrbotten och samtliga deltagande landsting, år 2005 Norrbotten Samtliga Kortare väntetider/köer 27 % 33% Tillgänglighet 27 % 26% Mindre krångel/lättare att få kontakt med vården 14 % 18% Närhet, personlig vård/omsorg 11 % 13% Mer personal/fler läkare 14 % 17% Fler specialistläkare 10 % 8% Annat 16% 12% Det fanns en aning fler bland besökarna som inte tyckte sig ha tillgång till den sjukvård de behöver än bland icke-besökarna (tabell 10 ). Tabell 10. Svarsalternativ bland besökare och icke-besökare om tillgång till sjukvård. Norrbotten år Påstående: Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver, Norrbotten år 2005 Svar: Besökare Ej besökare Ja 73 % 79 % Varken eller 16 % 15 % Nej 11 % 6 % 100 % 100 % 13 (14)

16 Vad anser du behöver förbättras inom vården i ditt landsting/region? Rubriken är ett direkt citat av en fråga som ställs till samtliga intervjuade norrbottningar. Nedan redovisas de sex största grupperingarna av svaren (tabell 11). Inget av de alternativ som blir utelämnat i redovisningen har mer än åtta procent. De alternativ som utelämnats är bl a Bättre äldrevård, Akuten behöver förbättras, förkorta väntetiderna, Mer komplementär medicin, Mer förebyggande vård, Sätt in vården tidigare. En tidigare redovisning för år 2003 visade på att det inte fanns större skillnader i åsikter beroende på om personerna varit i kontakt med hälso- och sjukvården eller inte. Den andel som anser att det behövs mer personal har minskat. Nästan hälften av de tillfrågade ser att förbättringar skulle göras inom det som direkt/indirekt har att göra med sjukvårdens tillgänglighet (väntetider, köer, mer personal osv). En av tio tycker att det är bra som det är. Tabell 11. Andel (procent) bland intervjuade norrbottningar som föreslår nedanstående förbättringsområden för sjukvården i Norrbotten, år Antal intervjuade 1000 personer varje år. Förbättringsområden År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 Kortare väntetider / 32 % 29 % 27 % 31 % köer generellt Annat - diverse som 26 % 27 % 26 % 20 % inte kan placeras in till någon annan större grupp Mer personal/fler 30 % 26 % 20 % 24 % läkare/minska belastningen på personalen Mer kontakt/tid för 9 % 10 % 9 % 12 % patienterna/med samma läkare Det är bra som det är 11 % 12 % 10 % 13 % / Inget Vet ej 13 % 12 % 16 % 18 % 14 (14)

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Årsrapport för år 2007

Årsrapport för år 2007 Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? - Vårdbarometern, år 7 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 2 Vårdbarometern 2 Vården möter många människor..2 Kontakt med vården Första kontakten

Läs mer

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under hösten 2010 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2010 - Landstingsjämförelse 1 av 51 Så här läser du presentationen

Läs mer

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område Sektion: Tillgång till sjukvård Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27460 63% 69% 66% 66% Nej 14138 37% 31% 34% 34% Minns ej/vill ej svara 212 1%

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004 LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Hans Ekholm Jesper Stenberg. Vårdbarometern. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1

Hans Ekholm Jesper Stenberg. Vårdbarometern. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Hans Ekholm Jesper Stenberg Vårdbarometern 1 Agenda idag Basfakta Nuläge Några nedslag i materialet och analyssätt Diskussionsfrågor 2 Basfakta 1 Vad är Vårdbarometern? Rullande befolknings mätning som

Läs mer

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård Ja 26279 64% 64% Nej 14761 36% 36% Minns ej/vill ej svara 270 1% Ja 13529 33% 33% Nej 27403 67% 66% Minns ej/vill ej svara 378 1% (5) Instämmer helt 23216 58% 56% (4) Instämmer delvis 8668 22% 21% (3)

Läs mer

Brukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Engelska skolan, Järfälla

Engelska skolan, Järfälla Elever År - Våren svar, % Kunskaper och bedömning. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 0 0 Medelvärde,,,,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 0 0,0,,,. Lärarna

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Vårdgarantin I Sverige finns en nationell vårdgaranti. Den innebär att patienten ska erbjudas tid för besök och behandling inom de tidsgränser som anges

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Slutrapport Sorgenfrimottagningen

Slutrapport Sorgenfrimottagningen Slutrapport Sorgenfrimottagningen På Sorgenfrimottagningen arbetar (omräknat i heltidsresurser): 0,5 Verksamhetschef 5,45 Distriktsläkare 4,0 ST-läkare, periodvis på vårdcentralen cirka 1,5-2 mån/år 1,0

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården En sammanställning av uppgifter angående befolkningen och hälso- och sjukvården i Gävleborgs län Samhällsmedicin Gävleborg Innehåll Förord 1. Befolkningen -

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 I en SBU-rapport från 1990 Gastroskopi vid utredning av ont i magen redovisas en enkät som avser användning av EDG-skopi esofagogastroduodenoskopi

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.

Läs mer

Vad tycker man om sin vårdcentral?

Vad tycker man om sin vårdcentral? Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Skåne och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 1 2014 17 januari 2014

Inlåning & Sparande Nummer 1 2014 17 januari 2014 Inlåning & Sparande Nummer 1 2014 17 januari 2014 Strukturer i hushållens sparande, - Kvinnor med samma inkomster spar mer än män. - Sparandekulturen skiljer mycket mellan hushållstyper. - Nettosparandet

Läs mer

Bo förskola. Föräldrar Förskola - Våren 2011

Bo förskola. Föräldrar Förskola - Våren 2011 Föräldrar Förskola - Våren 4 svar, 48% Utveckling och lärande. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 4 4 40 4 Medelvärde 7,4,,4 8 7, 4. Mitt barns tankar

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Nöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar.

Nöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar. 1 Nöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar. Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

Genomlysning av primärvården på Gotland Uppdaterad version

Genomlysning av primärvården på Gotland Uppdaterad version Genomlysning av primärvården på Uppdaterad version Ledningsbolaget Januari 27 Lena Olsson Jan Thorling Ledningsbolaget i Skandinavien ADRESS TELEFON TELEFAX E-POST HEMSIDA SÄTE Lilla Hälla 7 791 91 Falun

Läs mer

Urfjäll. Elever År 3 - Våren 2011. Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Urfjäll. Elever År 3 - Våren 2011. Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Urfjäll Elever År - Våren Kunskaper och bedömning 8 0 9 Medelvärde 10,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 70 5 1. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 81 1,8.

Läs mer

BCA. Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning. Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd. Björn Samuelson Björn Andersson BCA 2002:1

BCA. Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning. Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd. Björn Samuelson Björn Andersson BCA 2002:1 BCA Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning Björn Samuelson Björn Andersson BCA 2002:1 Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning

Läs mer

Anledning till besöket 30% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Kön 21% 22% 14% 11% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%

Anledning till besöket 30% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Kön 21% 22% 14% 11% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 1(15) Omsorgs- och socialförvaltningen Cecilia Larsson KUNDENKÄTER INOM IFO ÅR 2009 Beroendemottagningen Beroendemottagningen fick in 64 svar av totalt 76 utlämnade vilket motsvarar en svarsfrekvens på

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Min guide till säker vård på lättläst svenska Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: NTI Utbildning: El (2 starter) och El-automation (3 starter) Antal utskick: 69 Antal svar: 22 Svarsfrekvens: 32% Här

Läs mer

?! Myter och fakta 2010

?! Myter och fakta 2010 ! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som

Läs mer

Verksamhetsrapport 2001

Verksamhetsrapport 2001 Verksamhetsrapport 2001 Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt Hälso- och sjukvårdsberedningarna har i och med år 2001 funnits och verkat enligt landstingets nya organisation för ledning och styrning i ett

Läs mer

Information inför 2009

Information inför 2009 Datum 2008-12-17 Ekonomiservice, Lars Kolmodin Läkare i Halland anslutna genom lagen om läkarvårdsersättning Information inför 2009 Förändringar i förordningen Regeringen beslutade 2008-11-20 om förändringar

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Nationell Patientenkät Somatisk slutenvård Våren 2012. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Somatisk slutenvård Våren 2012. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Somatisk slutenvård Våren 2012 Landstingsjämförande rapport Undersökningen i korthet Under våren 2012 genomfördes inom ramen för Nationell Patientenkät en mätning av den patientupplevda

Läs mer

Vårdcentralsrapport. Västernorrland

Vårdcentralsrapport. Västernorrland Landstinget Västernorrland Liv och hälsa i Norrland Vårdcentralsrapport Västernorrland Rättelse 1 Denna bild ersätter felaktig bild för Kramfors Sollefteå på sidan 9. Andel i befolkningen som är fysiskt

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Fakta om tidsbegränsade anställningar Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade

Läs mer

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN 2014 DET SKA VARA GOTT ATT LEVA I KALMAR LÄN Alliansen vill skapa en modern och nära sjukvård tillsammans med dig. Vi lyssnar alltid på dig när det gäller var, när

Läs mer

Företagens risk- och försäkringssituation

Företagens risk- och försäkringssituation Telefonundersökning bland svenska småföretagare Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars 2013 Fakta om undersökningen Metod: Telefonintervjuer Registerurval: Slumpmässigt

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010 ationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken Undersökningsperiod Höst Om ationell Patientenkät ationell Patientenkät genomförs inom flera områden, bl.a. primärvården, somatisk öppen

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2014:7582 Alingsås kommun utbildningsnamnden@alingsas.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Alingsås kommun 2(10) Tillsyn av vuxenutbildningen i Alingsås kommun har genomfört tillsyn av

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Gunnar Ekbäck maj 2009 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Behov Utbud Efterfrågan Inledning/Bakgrund... 3 Behov, utbud och efterfrågan... 3 Landstingets ansvar... 4 Demografi... 5 Personaltillgång... 7

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

Linnéa-projektet 3, Undersöka om det finns ett samband mellan hemtjänstinsatser och återinläggningar.

Linnéa-projektet 3, Undersöka om det finns ett samband mellan hemtjänstinsatser och återinläggningar. 1 Linnéa-projektet 3, Grupp Lessebo 2 - Mirjam Karlsson, sjuksköterska hemsjukvården Lessebo kommun. - Sofia Löfqvist, sjuksköterska avd 5 medicinkliniken CLV - Ulrika Svensson, undersköterska akutmottagningen

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den

Läs mer

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats

Läs mer

Brukarundersökningar inom äldreomsorgen 2011

Brukarundersökningar inom äldreomsorgen 2011 ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2012-63-1.2.1. SID 1 (5) 2012-02-01 Handläggare: Hanna Markkula Telefon: 08-508 10 133 Till Östermalms stadsdelsnämnd sammanträde 2012-02-09

Läs mer

Undersökningens genomförande beskrivs i Bilaga. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under registreringsnummer S5DEC09.

Undersökningens genomförande beskrivs i Bilaga. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under registreringsnummer S5DEC09. -research ab oktober/december 2009 SKOP har på uppdrag av Botkyrka kommun intervjuat drygt 2.400 personer som bor i de sex kommundelarna a) Alby, b) Hallunda/Norsborg/Eriksberg, c) Fittja, d) Tullinge,

Läs mer

Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser

Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser Cancerplanen Arbetsgruppen förebyggande och tidig upptäckt 2011-03-14 Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet Syftet med arbetet och förslagen som presenteras nedan

Läs mer

Resultat av föräldraenkät våren 2009

Resultat av föräldraenkät våren 2009 ÅTVIDABERGS KOMMUN Sid 1 av 3 Resultat av föräldraenkät våren 2009 Bakgrund och syfte Föräldraenkäten sänds ut vartannat år för att få en uppfattning om vad vårdnadshavarna tycker om grundskolans verksamhet.

Läs mer

Införande av spärrar enligt patientdatalagen

Införande av spärrar enligt patientdatalagen Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2013-06-03 P 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-13 PaN 1308-03608-30 1312-05381-54 Principärende Införande av spärrar enligt patientdatalagen Ärende 1 En kvinna har framfört att

Läs mer

Din värdering av operationen (ca 8 veckor)

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 45-årig kvinna 8 veckor efter hysteroskopisk operation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon...

Läs mer

Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne

Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne Det här formuläret avser Din situation vid starten, avslutningen samt uppföljningen av rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara

Läs mer

Bilaga 1 Frågor och svarsalternativ till Entreprenörskapsbarometern

Bilaga 1 Frågor och svarsalternativ till Entreprenörskapsbarometern Bilaga 1 Frågor och svarsalternativ till Entreprenörskapsbarometern I nedanstående text listas de frågor och svarsalternativ som kommer att ställas i undersökningen. Tillväxtverket förbehåller sig rätten

Läs mer

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016 Välfärdsbarometern En rapport från SEB, juni Låga välfärdsförväntningar trots goda tider Sveriges tillväxt är stark. Den svenska BP-ökningen överträffar enligt prognoserna de flesta OECD-länder och arbetslösheten

Läs mer

Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2

Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Qulturum Rapport Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Birgitta Karlsved Mona Mattson Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Författare: Birgitta Karlsved, distriktssköterska Distriktssköterskemottagningen

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS Catrin Filipsson Inga-Britt Nordgren Gunbritt Nordberg Mona Eidegren Jan Bergström Doris Öhlund Slutrapport maj 2008 1 Verksamhetsområde Specialistmottagningen

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

61. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen. (ifylls av patienten)

61. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen. (ifylls av patienten) 61. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen (ifylls av patienten) 1 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer