Liv & Hälsa ung 2011

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Liv & Hälsa ung 2011"

Transkript

1 2011 Liv & Hälsa ung en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner.

2 Inledning Liv & Hälsa ung Landstingets Folkhälsocentrum och FoU-centrum gör i samarbete med Södermanlands kommuner enkätundersökningen Liv & Hälsa ung riktad till elever i årskurserna 7 och 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet. Liv & Hälsa ung har genomförts åren 2004, 2006, 2008 och 2011 i Södermanland. Undersökningen genomförs under februari/mars och omfattar alla elever i årskurs 7, 9 och 2, cirka elever per tillfälle. På skolorna har skolsköterskan eller annan personal ansvarat för utlämnandet och insamlandet av enkäterna. Eleverna har besvarat enkäterna anonymt på skoltid, med en lärare närvarande. Svarsfrekvens i Liv & Hälsa ung Årskurs 7 93% 88% 88% 86% Årskurs 9 89% 86% 84% 84% Årskurs 2 84% 81% 78% 77% Frågeområden Enkäten innehåller frågor kring elevernas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Livsvillkor - familjeförhållanden, trygghet, ekonomiska resurser, skolan och fritiden. Levnadsvanor - kost, motion, sömn, alkohol och tobak. Hälsa - fysisk och psykisk hälsa. Enkäterna till eleverna i årskurs 9 och 2 är mer omfattande och innehåller frågor om t.ex. kriminalitet, narkotika, ungdomsmottagningar samt sex och samlevnad. Syfte och användningsområde Syftet med Liv & Hälsa ung är att ge ett brett och mångsidigt kunskapsunderlag om sörmländska ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Materialet gör det möjligt att följa utvecklingen över tid. Resultatet kan användas för planering och uppföljning samt som underlag för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Ett övergripande och långsiktigt mål är att Liv & Hälsa ung ska vara en del i de underlag och prioriteringar som styr kommunernas och landstingets åtgärder för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet för barn och ungdomar. Denna länssammanställning presenterar de första resultaten från Liv & Hälsa ung 2011 och utveckling över tid Framtagen av Folkhälsocentrum och FoU-centrum, Landstinget Sörmland juni

3 Inledning Vad vet vi om barn och ungas uppväxtvillkor? Barn och unga har rätt till en bra uppväxt enligt FN s konvention om barnets rättigheter. Det innebär att barnet har rätt att känna sig trygg med sina nära och kära, att känna sig lika mycket värd som alla andra barn, att bli lyssnad på och bli respekterad. Barn har rätt till fritid, lek, vila, att få lära sig nya saker och att utvecklas. En bra start i livet är en förutsättning för att barnet ska våga, kunna och vilja utvecklas, som barn och som vuxna. Barn och unga i Sverige mår generellt sett bra och är enligt flera undersökningar nöjda med sina liv. Samtidigt är barns och ungas uppväxtvillkor inte jämlika, vissa löper större risk än andra att råka ut för problem och ohälsa. En mindre grupp lever dessutom under svåra förhållanden som går att härleda till deras livsvillkor och familjeförhållanden. Ansvaret för att ge barn och unga en bra uppväxt delas av många i samhället. Forskare, föräldrar och barn är samstämmiga i att familjen är viktig för att skapa tillit, ge stöd och omsorg i vardagen. Fritiden har också betydelse, att träffa vänner, att vara aktiv i föreningslivet eller att ha andra intressen är berikande och utvecklande på många sätt. Skolan är en annan viktig aktör som har möjlighet att bidra till en bra hälsoutveckling för barn och unga. Beslutsfattare på olika nivåer i samhället har viktiga roller genom att de påverkar barns och familjers dagliga livsvillkor. För att kunna ta beslut om insatser som gynnar barns och ungas uppväxtvillkor är det viktigt med bra beslutsunderlag. Liv & Hälsa ung är ett exempel på faktaunderlag som kan vara till stöd i detta arbete, det är också ett sätt att ta tillvara barns och ungas röst i beslutsprocesser. Det finns inte någon riskaktie på börsen som ger så god utdelning som förebyggande arbete för barn och unga Ingvar Nilsson, nationalekonom 3

4 Årskurs 7 Utveckling över tid - årskurs 7 länet Flickor % Pojkar % Mår bra Trivs bra i skolan Dricker läsk dagligen Tränar minst 2 ggr/vecka Kan simma 200 meter Druckit alkohol någonsin Röker dagligen Nöjd med sin fritid Känner sig oftast eller alltid trygg utomhus i sitt bostadsområde på kvällen/natten Ser ljust på sin framtid Obs! En blank ruta innebär att frågan inte ställdes det året. Mår bra Det stora flertalet, 80 procent eller mer, av eleverna i årskurs 7 skattar sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra. En tydlig skillnad finns dock mellan flickor och pojkar. Flickor uppger i lägre grad att de mår bra eller mycket bra. Trivs bra i skolan Andelen elever som trivs bra i skolan i årskurs 7 ligger på dryga 80 procent och har ökat något för flickorna och minskat något för pojkarna sedan Det finns dock fortfarande grupper av elever som inte alls trivs lika bra i skolan som det stora flertalet. Bland elever som återkommande blir mobbade och elever som inte upplever att den som behöver extra stöd i skolarbetet kan få det, är det bara cirka hälften som trivs bra i skolan. Läskkonsumtion Förekomsten av dagligt läskdrickande har inte förändrats nämnvärt mellan 2008 och Även förhållandet mellan flickor och pojkar ligger fast, det är dubbelt så vanligt att pojkar dricker läsk dagligen. Det är även stor skillnad mellan elever med utländsk bakgrund och elever med svensk bakgrund, det är tre gånger så vanligt att de med utländsk bakgrund dricker läsk dagligen jämfört med de med svensk bakgrund. Fysisk träning Det är en högre andel pojkar som bedriver regelbunden träning, omfattande minst två gånger i veckan, än flickor. Regelbunden vardagsmotion, i form av att gå eller cykla minst en timme per dag åtminstone fyra dagar i veckan, är dock mindre vanligt, men drygt hälften av eleverna får vardagsmotion enligt ovanstående definition. 4

5 Årskurs 7 Simkunnighet Andelen elever i årskurs 7 som uppger att de kan simma 200 meter är 91 procent bland pojkarna och 90 procent bland flickorna. Bland elever med utländsk bakgrund uppger 81 procent av pojkarna och 74 procent av flickorna att de kan simma 200 meter. Rökning Det har inte skett någon förändring av andelen dagligrökare i årskurs 7 sedan 2004, både bland flickor och pojkar är det två procent som uppger att de röker dagligen. Alkoholkonsumtion Andelen elever som druckit alkohol någon gång har minskat med 20 procentenheter för flickorna sedan 2004 och med 15 procentenheter för pojkarna är det 38 procent av flickorna som har druckit alkohol och 45 procent av pojkarna. Nöjd med sin fritid Andelen elever som är nöjda med sin fritid är i stort sett oförändrad jämfört med Precis som då är andelen nöjda pojkar högre än andelen nöjda flickor. På frågan om de har möjlighet att delta i de fritidsaktiviteter de vill svarar 88 procent av eleverna att de har det. Trygghet i det egna bostadsområdet Känslan av trygghet i sitt bostadsområde varierar stort mellan dagtid och kvällstid/nattetid. Medan en överväldigande majoritet av eleverna känner sig trygga under dagtid, känner bara 49 procent av flickorna och 70 procent av pojkarna sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten. För flickorna har det skett en ökning av andelen som är trygga kvällstid/ nattetid medan andelen för pojkarna har minskat. Framtidstro Sammantaget ser de flesta elever i årskurs 7 ljust på sin framtid. En något högre andel av pojkarna jämfört med flickorna, ser ljust på sin framtid. 5

6 Årskurs 7 Så här svarade elever i sjuan på ytterligare några frågor 90% av flickorna och 96% av pojkarna trivs bra med livet i stort 93% av flickorna och 83% av pojkarna har en kompis de kan prata om allt med 77% av flickorna och 79% av pojkarna tycker om att vara tillsammans med sina föräldrar 82% av flickorna och 87% av pojkarna kan alltid lita på sina föräldrar när det verkligen gäller 52% av flickorna och 37% av pojkarna läser böcker/tidningar flera gånger/vecka Så här svarade några elever på frågan om vad de vill arbeta med när de är vuxna Spela i ett band, leva på musik Jag har inte funderat på det än, går ju bara i 7:an Målare eller psykolog Antingen SO-lärare eller arkeolog Bibliotekarie eller kläddesigner Jobba på hotell, fotograf eller sånt där som pappa jobbar med Fotbollspelare Veterinär Frisör eller polis. Jag vet inte, jag får se vad som finns när jag blir vuxen Jag vill ha ett bra jobb och en trygg familj och jag vill kunna leva i nuet och njuta av livet och det vill jag lära dem runt omkring mig som mina föräldrar lärt mig 6

7 Årskurs 7 Röster från elever i årskurs 7 Jag tycker det är bra att ni gör sådana undersökningar. Och jag trivs allmänt! Jag tycker en del frågor var konstiga, varför ska ni veta hur ofta jag borstar tänderna eller var jag träffar mina kompisar Det här var ganska jobbigt men jag svarade helt ärligt ändå! Det var väl okej att fylla i denna enkäten. Men jag fattar inte varför riktigt men jag hoppas verkligen att ni gör något åt det. Jag tror enkäten kan vara bra för att se hur vi elever mår 7

8 Årskurs 9 Utveckling över tid - årskurs 9 länet Flickor % Pojkar % Mår bra Mått dåligt minst 2 veckor under senaste året Trivs bra i skolan Dricker läsk dagligen Tränar minst 2 ggr/vecka Kan simma 200 meter Druckit alkohol senaste året Röker dagligen Nöjd med sin fritid Känner sig oftast eller alltid trygg utomhus i sitt bostadsområde på kvällen/natten Ser ljust på sin framtid Obs! En blank ruta innebär att frågan inte ställdes det året. Mår bra Det stora flertalet av eleverna i årskurs 9 uppger att de mår bra eller mycket bra. En tydlig skillnad finns dock mellan flickor och pojkar. Flickor uppger i lägre grad att de mår bra eller mycket bra. Mått dåligt Andelen som uppger sig ha mått dåligt under minst två veckors sammanhängande tid under senaste året har minskat med cirka fem procentenheter för både flickor och pojkar mellan 2008 och Det är fortfarande stora skillnader mellan flickor och pojkar, till flickornas nackdel. Mer än hälften av flickorna har mått dåligt, jämfört med en knapp femtedel av pojkarna. Trivs bra i skolan Bland flickorna i årskurs 9 har andelen som trivs i skolan ökat från 71 procent år 2004 till 78 procent år 2011 medan pojkarnas andel legat på ungefär samma nivå över tid. Detta innebär att 2011 är det i princip lika hög andel flickor som pojkar som uppger att de trivs i skolan. Det finns ändå grupper av elever som inte alls trivs lika bra i skolan som det stora flertalet. Bland elever som har IG i många ämnen, elever som återkommande blir mobbade och elever som inte upplever att den som behöver extra stöd i skolarbetet kan få det, är det bara ungefär hälften som trivs bra i skolan. Läskkonsumtion Det är stora skillnader i förekomst av dagligt läskdrickande mellan pojkar och flickor, mer än dubbelt så stor andel av pojkarna dricker läsk dagligen jämfört med flickorna. Andelen pojkar som dricker läsk dagligen har ändå minskat relativt mycket från 2004 till Det är även stor skillnad mellan elever med utländsk bakgrund och elever med svensk bakgrund, dubbelt så hög andel av de med utländsk bakgrund dricker läsk dagligen jämfört med de med svensk bakgrund. 8

9 Årskurs 9 Fysisk träning Drygt två tredjedelar av pojkarna tränar regelbundet, minst två gånger i veckan. Andelen för flickorna är något lägre, det är drygt hälften av flickorna som tränar minst två gånger i veckan. Regelbunden vardagsmotion, i form av att gå eller cykla minst en timme per dag åtminstone fyra dagar i veckan, är mindre vanligt. Ungefär hälften av eleverna vardagsmotionerar enligt ovanstående definition. Simkunnighet Nio av tio elever i årskurs 9 uppger att de kan simma 200 meter. Bland de med svensk bakgrund uppger 93 procent att de kan simma 200 meter. Bland de med utländsk bakgrund uppger 87 procent av pojkarna och 75 procent av flickorna att de kan simma 200 meter. Alkoholkonsumtion Andelen elever som druckit alkohol under det senaste året har vid samtliga undersökningstillfällen varit högre bland flickor än bland pojkar. År 2011 är det 61 procent av flickorna och 55 procent av pojkarna som druckit alkohol under det senaste året. Bland elever med utländsk bakgrund har hälften druckit alkohol senaste året medan motsvarande andel bland elever med svensk bakgrund är 60 procent. Rökning Det är vanligare att flickor röker dagligen än att pojkar gör det, men andelen dagligrökare har ökat bland pojkarna sedan är det 10 procent av flickorna och 8 procent av pojkarna som röker dagligen. Nöjd med sin fritid Andelen flickor som är nöjda med sin fritid har minskat från 2008 till 2011 medan andelen pojkar som är nöjda med sin fritid har ökat. Detta gör att skillnaden, i hur stor andel som är nöjd med sin fritid, mellan pojkar och flickor är större nu än tidigare. Trygghet i det egna bostadsområdet Känslan av trygghet i sitt bostadsområde varierar stort mellan dagtid och kvällstid/nattetid. Över 90 procent av eleverna känner sig trygga under dagtid. Det är stora skillnader mellan flickor och pojkar, 56 procent av flickorna och 81 procent av pojkarna känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten. Framtidstro Fler än åtta av tio elever i årskurs 9 ser ljust på sin framtid. Medan andelen pojkar som ser ljust på sin framtid legat närmast konstant sedan 2004, har flickornas andel ökat sedan dess. 9

10 Årskurs 9 Så här svarade elever i nian på ytterligare några frågor 88% av flickorna och 95% av pojkarna trivs bra med livet i stort 90% av flickorna och 85% av pojkarna har en kompis de kan prata om allt med 79% av flickorna och 84% av pojkarna kan alltid lita på sina föräldrar när det verkligen gäller 33% av flickorna och 37% av pojkarna har någon gång rökt vattenpipa 45% av flickorna och 37% av pojkarna läser böcker/tidningar flera gånger/vecka 93% av flickorna och 90% av pojkarna tror att de kommer att gå på gymnasiet nästa läsår 10

11 Årskurs 9 Röster från elever i årskurs 9 Hej! Det var en väldigt intressant och rolig enkät. Jag hoppas på fler av den sorten även om det var lite för personliga frågor på vissa ställen. Häftet var jätteroligt att fylla i!! Varför ska ni veta allt det här? Vissa frågor var väldigt jobbiga att svara på. Det här var bra man fick tänka efter och det kändes skönt för kropp och själ. 11

12 Årskurs 2 Utveckling över tid - årskurs 2 länet Flickor % Pojkar % Mår bra Mått dåligt minst 2 veckor under senaste året Trivs bra i skolan Dricker läsk dagligen Tränar minst 2 ggr/vecka Kan simma 200 meter Druckit alkohol senaste året Röker dagligen Nöjd med sin fritid Känner sig oftast eller alltid trygg utomhus i sitt bostadsområde på kvällen/natten Ser ljust på sin framtid Tror på arbete eller studier direkt efter gymnasiet Obs! En blank ruta innebär att frågan inte ställdes det året. Mår bra Det stora flertalet, 80 procent eller mer, av eleverna i årskurs 2 skattar sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra. Det är en något högre andel pojkar än flickor som uppger att de har bra eller mycket bra hälsotillstånd. Flickornas andel har dock ökat stadigt från 2004 och framåt, medan pojkarnas andel legat på en mer konstant nivå sedan dess. Mått dåligt Andelen pojkar som uppger sig ha mått dåligt under minst två veckors sammanhängande tid under senaste året har ökat något mellan 2008 och 2011, medan flickornas andel inte har förändrats. Det är dock fortfarande stora skillnader mellan flickor och pojkar, till flickornas nackdel. Mer än hälften av flickorna har mått dåligt, jämfört med en dryg fjärdedel av pojkarna. Trivs bra i skolan Andelen elever som trivs i skolan i årskurs 2 på gymnasiet ligger kvar på samma höga nivå som Det finns dock fortfarande grupper av elever som inte alls trivs lika bra i skolan som det stora flertalet. Bland elever som har IG i många ämnen, elever som återkommande blir mobbade och elever som inte upplever att den som behöver extra stöd i skolarbetet kan få det, är det bara drygt hälften som trivs bra i skolan. Läskkonsumtion Förekomsten av dagligt läskdrickande har inte förändrats nämnvärt mellan 2008 och Även förhållandet mellan flickor och pojkar ligger fast, där dubbelt så vanligt att pojkar dricker läsk dagligen. Det är även stor skillnad mellan elever med utländsk bakgrund och elever med svensk bakgrund, dubbelt så hög andel av de med utländsk bakgrund dricker läsk dagligen jämfört med de med svensk bakgrund. 12

13 Årskurs 2 Fysisk träning Ungefär två tredjedelar av pojkarna bedriver regelbunden träning, omfattande minst två gånger i veckan. Andelen för flickorna är något lägre, men det är ändå en bra bit över hälften även bland flickor som tränar minst två gånger i veckan. Regelbunden vardagsmotion, i form av att gå eller cykla minst en timme per dag åtminstone fyra dagar i veckan, är dock mindre vanligt. Vare sig bland flickor eller bland pojkar är det ens hälften av eleverna som får vardagsmotion enligt ovanstående definition. Simkunnighet Andelen elever i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de kan simma 200 meter är 90 procent bland pojkarna och 88 procent bland flickorna. Bland de med utländsk bakgrund uppger 77 procent av pojkarna och 66 procent av flickorna att de kan simma 200 meter. Alkoholkonsumtion Andelen elever som druckit alkohol under det senaste året har vid samtliga tidigare undersökningstillfällen legat kring 85 procent, både för flickor och för pojkar. Denna andel har minskat med några procentenheter 2011 för både flickor och pojkar. Andelen elever som uppger att de druckit så mycket alkohol att de blivit berusade/fulla en gång i veckan eller oftare är 11 procent för pojkar och 9 procent för flickor. Rökning Jämfört med 2008 har andelen elever som röker dagligen ökat. Rökning dagligen är fortfarande vanligare bland flickor, men det är bland pojkar som den stora ökningen har skett. Nöjd med sin fritid Andelen elever som är nöjda med sin fritid är i stort sett oförändrad jämfört med Precis som då är andelen nöjda pojkar högre än andelen nöjda flickor. På frågan om de har möjlighet att delta i de fritidsaktiviteter de vill svarar 80 procent av pojkarna och 73 procent av flickorna att de har det. Trygghet i det egna bostadsområdet Känslan av trygghet i sitt bostadsområde varierar stort mellan dagtid och kvällstid/nattetid. Medan en överväldigande majoritet av eleverna känner sig trygga under dagtid, känner bara 60 procent av flickorna och 84 procent av pojkarna sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten. Framtidstro Sammantaget ser de flesta elever i årskurs 2 ljust på sin framtid. Medan andelen flickor som ser ljust på sin framtid har legat närmast konstant runt 80 procent sedan 2004, har pojkarnas andel sakta minskat över tiden, för att nu ligga en procentenhet lägre än flickornas. 13

14 Årskurs 2 Så här svarade elever i tvåan på ytterligare några frågor 88% av flickorna och 91% av pojkarna trivs bra med livet i stort 91% av flickorna och 85% av pojkarna har en kompis de kan prata om allt med 11% av flickorna och 17% av pojkarna har någon gång använt narkotika 45% av flickorna och 40% av pojkarna läser böcker/tidningar flera gånger/vecka Vad skulle eleverna helst vilja göra direkt efter gymnasiet? Flickor Pojkar Resa 35% Resa 21% Jobba utomlands 14% Jobba här i kommunen 18% Studera utomlands 14% Studera i Sverige 13% Studera i Sverige 13% Studera utomlands 13% Vad tror eleverna att de kommer att göra direkt efter gymnasiet? Flickor Pojkar Studera i Sverige 30% Jobba här i kommunen 30% Jobba här i kommunen 22% Studera i Sverige 27% Resa 9% Jobba någon annanstans i Sverige 11% Jobba utomlands 9% Bo kvar hemma 6% 14

15 Årskurs 2 Röster från elever i årskurs 2 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Bra enkät, ni tog med det mesta. Hoppas ni gör något bra av den information som vi alla delar med oss av. En del av frågorna var lite svåra att ge ett exakt svar på. Tack för att jag fick göra det här, känner mig nöjd. Hoppas ni kan hjälpa de behövande. Tack för en bra enkät och lycka till med statistiken! Landstinget borde lägga mer pengar på sjukvården. 15

16 Ojämlikhet i hälsa Ojämlikhet i hälsa - sårbara grupper och utveckling sedan 2008 Folkhälsan i Sverige är generellt sett bra men vi vet vi också att vissa grupper i samhället är mer utsatta för ohälsa och hälsorisker. En första analys av resultaten från Liv & Hälsa ung 2011 visar att det fortfarande finns tydliga skillnader mellan olika grupper av elever, ur ett flertal aspekter. Allra störst tycks ojämlikheten mellan elever med respektive utan funktionsnedsättning vara. Det gäller såväl med avseende på allmänt hälsotillstånd, levnadsvanor, trivseln i skolan och hur man ser på framtiden. Det går däremot inte att se någon generell trend av ökad eller minskad ojämlikhet men vissa tendenser går att skönja. Ojämlikheten i hälsa beroende på föräldrarnas socioekonomiska status har t.ex. ökat från 2008 till I tabellerna nedan görs jämförelser mellan olika grupper av elever. Någon arbetslös/ sjukskriven förälder Båda föräldrarna arbetar/studerar Andel (%) som Mår bra Trivs bra i skolan Druckit alkohol senaste året Röker dagligen Är nöjd med sin fritid Ser ljust på sin framtid Bor med en ensamstående förälder Bor med båda föräldrarna Mår bra Trivs bra i skolan Druckit alkohol senaste året Röker dagligen Nöjd med sin fritid Ser ljust på sin framtid Blir ej uppmärksammad av föräldrarna* Blir uppmärksammad av föräldrarna* Mår bra Trivs bra i skolan Druckit alkohol senaste året Röker dagligen Nöjd med sin fritid Ser ljust på sin framtid * Mina föräldrar lägger märke till om jag gjort något bra och berömmer mig Elever med fysisk funktionsnedsättning* Elever utan fysisk funktionsnedsättning* Mår bra Trivs bra i skolan Druckit alkohol senaste året Röker dagligen Nöjd med sin fritid Ser ljust på sin framtid *Med fysisk funktionsnedsättning avses här rörelsehinder, hörselnedsättning och synnedsättning Elever med ADHD/ DAMP Elever utan ADHD/ DAMP Mår bra Trivs bra i skolan Druckit alkohol senaste året Röker dagligen Nöjd med sin fritid Ser ljust på sin framtid

17 Ojämlikhet i hälsa Allmänt hälsotillstånd Elevernas självskattade hälsotillstånd skiljer sig mycket mellan olika grupper. Elever med kognitiva funktionsnedsättningar, som läs- och skrivsvårigheter eller ADHD, upplever i betydligt mindre utsträckning än andra att deras hälsa är bra. Bland dem som har en eller två föräldrar som är arbetslösa eller långtidssjukskrivna är andelen med bra hälsa lägre än bland dem med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar. Institutet för framtidsstudier konstaterar utifrån sina studier att uppväxtförhållandena påverkar en människas risk för marginalisering och utanförskap som vuxen. Den allra mest problematiska är långvarig fattigdom under barndomen, men även andra sociala problem eller ohälsa i hemmet har betydelse. Sådana faktorer påverkar hur man lyckas i utbildningssystemet och på arbetsmarknaden. Dessutom leder de till ökad risk för ohälsa och förtidspensionering. Skolan Skillnader i hur man trivs i skolan har minskat, framför allt mellan dem som bor med en förälder och mellan dem som bor med båda sina föräldrar. Detta gäller även för de elever vars föräldrar lägger märke till och berömmer dem när de gör något bra och dem vars föräldrar inte gör det. Detta skulle kunna tolkas som att skolan blivit mer framgångsrik att fungera kompensatorisk för dem med mindre gynnsamma hemförhållanden. Det finns dock fortfarande grupper av elever som inte alls trivs lika bra i skolan som det stora flertalet. Bland elever som har IG i många ämnen, elever som återkommande blir mobbade och elever som inte upplever att den som behöver extra stöd i skolarbetet kan få det, är det bara drygt hälften som trivs bra i skolan. Elever med icke-godkänt i ett eller flera ämnen är en grupp som är viktig att uppmärksamma utifrån att elever som inte fullföljer gymnasiet i betydligt högre utsträckning riskerar att hamna i ett framtida utanförskap t.ex. i långvarig arbetslöshet. Elever med många IG hade en mörk bild av framtiden. Bland dem med IG i mer än två ämnen var det inte ens hälften som såg ljust på framtiden. Levnadsvanor Jämfört med 2008 har andelen elever som röker dagligen ökat. Daglig rökning är fortfarande vanligare bland flickor, men det är bland pojkar som den stora ökningen har skett. Bland elever med något slags funktionsnedsättning, samt bland elever som inte bedömer sin hälsa som bra, är andelen som röker mycket hög. I dessa grupper röker var femte elev dagligen. Skillnaderna mellan dem med och de utan ADHD har ökat när det gäller att dricka alkohol. Andelen med ADHD som dricker alkohol har stadigt ökat från 2004 till 2011 medan det generellt sett skett en minskning. Fritid Bland elever som bor med en ensamstående förälder och elever med en arbetslös eller långtidssjukskriven förälder är andelen som uppger att de har möjlighet att delta i de fritidsaktiviteter de önskar är lägre än de som bor med två förvärvsarbetande eller studerande föräldrar. Den vanligaste orsaken till att inte ha möjlighet att göra det man vill är att det inte finns i närheten eller att man inte har råd. 17

18 Avslutning Att ge barn och unga goda uppväxtvillkor - en lönsam investering Ohälsan tär på samhällets resurser och kostar mycket pengar men genom tidiga och förebyggande insatser ökar förutsättningarna för att alla ska få en god hälsa. Om insatserna istället blir sena eller uteblivna kan det leda till marginalisering och onödig ohälsa. Exempelberäkningar från Statens Folkhälsoinstitut visar att sena åtgärder för ett barn med ADHD kan leda till att barnet i sitt vuxna liv kan komma att kosta samhället miljoner kronor mer än om tidiga åtgärder sätts in. Goda livsvillkor är grunden för att folkhälsan i Sverige och ska bli bättre men även för att kunna påverka ojämlikhet i hälsa. Det handlar bl.a om att skapa möjligheter till en bra start i livet för alla barn och unga. Några områden som är särskilt viktiga för att utveckla en god hälsa är: Inflytande och delaktighet En meningsfull fritid Trivsel i skolan Goda nätverk En god boendemiljö God ekonomi i familjen Hälsosamma levnadsvanor Goda uppväxtvillkor hänger nära samman med hemmiljön och föräldrars socioekonomiska situation. Samhällets möjligheter att skapa goda ekonomiska och sociala förutsättningar för alla är därför en viktig utmaning, detta kan främst ske genom möjligheter till arbete, utbildning och ett väl fungerande välfärdssystem. Skolan har möjligheter att påverka utvecklingen av elevernas hälsa och välmående och är därför en viktig hälsofrämjande arena. Det finns en koppling mellan hälsa och lärande på så sätt att en god hälsa ger bättre förutsättningar för eleven att uppnå kunskapsmålen. Alla barn i Sverige har rätt till utbildning och det har visat sig att godkända betyg och fullgången gymnasieutbildning är av central betydelse för ungas möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden och i vuxenlivet samt att det även påverkar hälsan. Andra viktiga aktörer i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för barn och unga är skolhälsovård, familjecentraler, ungdomsmottagningar, föreningsliv och hälso- och sjukvården. Att tidigt upptäcka barn som är i riskzonen för ohälsa är centralt för att kunna ge stöd till dessa barn och deras familjer och är därför ett viktigt fokusområde för insatser. Brottsförebyggande, trygghetsskapande arbete och ANDT-området (alkohol, narkotika, doping och tobak) är andra exempel på områden av relevans för folkhälsan. Att i samhällsplanering beakta olika folkhälsoaspekter såsom trygghet, jämställdhet och tillgänglighet är också viktigt. Likaså är möjligheten till delaktighet och inflytande för barn och unga en central del i arbetet med att skapa goda uppväxtvillkor. Det kan handla om att skapa olika typer av förutsättningar för barn och unga att komma till tals inom områden och frågor som berör dem i vardagen. 18

19 Avslutning Liv & Hälsa ung fångar upp hur folkhälsan utvecklas hos barn och unga i Södermanland och kan med fördel användas som underlag för att planera hälsofrämjande och förebyggande insatser. Datamaterialet är omfattande och ger goda möjligheter till fördjupningar inom olika områden och kan användas av såväl offentliga aktörer som av frivillig sektorn. Välkommen till oss med dina frågor om barn och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa! eller Mer information och kontaktpersoner för finns på Landstingets hemsida 19

20 20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil s Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

!Du svarar anonymt. Årskurs 9

!Du svarar anonymt. Årskurs 9 2008 Liv & Hälsa ung 2008 Va d är Liv & Hälsa ung? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv & Hälsa ung. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du mår, vilka levnadsvanor

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Kultur- och fritidsvaneundersökningen LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Liv och hälsa Ung 2004

Liv och hälsa Ung 2004 Årskurs 7 Liv och hälsa Ung 2004 Vad är Liv och hälsa Ung 2004? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv och hälsa Ung 2004. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

Förutsättningar för lärande i femte klass. En rapport från Liv & hälsa ung-undersökningen i Sörmland 2014.

Förutsättningar för lärande i femte klass. En rapport från Liv & hälsa ung-undersökningen i Sörmland 2014. Förutsättningar för lärande i femte klass En rapport från Liv & hälsa ung-undersökningen i Sörmland 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion 5 Bakgrund 6 I korthet 9 Arbetsmiljön i skolan 12 Familj och

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

En bra start i livet (0-20år)

En bra start i livet (0-20år) En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion - och Ludvika ska vara Dalarnas bästa ungdomskommun.

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Tjänsteskrivelse 1 (5) Tjänsteskrivelse 1 (5) 2010-09-08 FRN 2009/82 Fritidnämnden Redovisning av fritidsvanor bland barn och unga från vissa av Nackas särskolor Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till

Läs mer

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 1 Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 2 Monica Jacobsson 20030602 Samordnare Laholms kommun UTVECKLINGSPLANEN FÖR

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2011

Ungdomars drogvanor 2011 Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.

Läs mer

Kommunprofi l Oxelösund. Resultat 2008-2014

Kommunprofi l Oxelösund. Resultat 2008-2014 Kommunprofi l Oxelösund Resultat 2008-2014 Liv & Hälsa ung Under våren 2014 genomförde Landstinget Sörmland för femte gången enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Undersökningen riktar sig till sörmländska

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Under oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sju gymnasieskolor i Sjuhärad; Almåsgymnasiet, Jensen Gymnasium, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola Liv & hälsa ung 214 Grundskolan Skolår 7 och 9 1 8 Andel som sover 6 timmar eller mindre på vardagar 6 34 35 4 31

Läs mer

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011. April 2011 Genomförd av CMA Research AB

Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011. April 2011 Genomförd av CMA Research AB Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011 April 2011 Genomförd av CMA Research AB Sammanfattning Grundskoleelever För tredje året i rad har Norrköpings kommun genomfört en brukarundersökning bland grundskoleelever

Läs mer

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014 Drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2014 Undersökningen gjordes i mars 2014 Samtliga skolor i årskurs 7-9 deltog Totalt 335 svar varav 43 % flickor och 57% pojkar Procent anges som andel av samtliga

Läs mer

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? 1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6 Årskurs 9 2 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? Januari Maj September Februari Juni Oktober Mars

Läs mer

Strömsholms skolas Lilla likabehandlingsplan

Strömsholms skolas Lilla likabehandlingsplan Strömsholms skolas Lilla likabehandlingsplan Mitt fina namn: Klass: Läsåret 2014/2015 1 Innehållsförteckning Melodi: Blinka lilla stjärna där... 3 FN... 4 KRÄNKNING ÄR... 5 MOBBING ÄR... 6 DISKRIMINERING

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2015 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande:

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

Elevernas trygghetsplan

Elevernas trygghetsplan Elevernas trygghetsplan Parkskolan 2015-2016 Vår guldregel Som du vill att andra ska vara mot dig, så ska du vara mot andra Planen är förnyad av rektor, personal, elever och föräldrar 2015-08-24. Innehåll

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9

Drogvaneundersökning År 9 Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...

Läs mer

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 Margareta Lindén-Boström Carina Persson Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 1(11) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i KS 20140514 KS 142 Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 2(11) 1 Bakgrund Folkhälsoarbetet i Vårgårda bygger på ett

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Förskola/Lofsdalens Förskolan Norrskenet skola 2014/15 År 2009 Bildning, Fritid och Kultur Barn, utbildning och fritid 2013 06 12 Verksamhet

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT

Läs mer

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015 Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

Lyssna, stötta och slå larm!

Lyssna, stötta och slå larm! För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Cannabis och unga rapport 2012

Cannabis och unga rapport 2012 Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning

2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning 2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN Verksamhetsbeskrivning INLEDNING Uppdragsbeskrivningen syftar till att ge en samlad bild av förebyggargruppens verksamhet som utförs på olika nivåer och samverkanskonstellationer.

Läs mer

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Beteckning - referens YTTRANDE Jenny Lundskog Datum 2014-03-21 Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Rädda Barnen anser att förslaget till regional utvecklingsstrategi behöver kompletteras

Läs mer

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids? Genom att utmana barn till att successivt vidga och fördjupa sina kunskaper om sig själva, och sin omvärld samt ta tillvara deras nyfikenhet, företagsamhet och lust att lära stimuleras barns allsidiga

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

UNG RÖST Lycksele 2011

UNG RÖST Lycksele 2011 UNG RÖST Lycksele 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer