Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008"

Transkript

1 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet

2 Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7 Delaktighet i samhället 7 Vi som var med 8 Resultat 11 Målområde 2. Bästa möjliga hälsa Fysisk hälsa 11 Övervikt och fetma 11 Allergi Psykisk hälsa 16 Hur barnen mår 16 Sömnsvårigheter 17 Ledsen eller nedstämd 18 Orolig eller rädd 19 Irriterad eller på dåligt humör Tillgång till vuxen att prata med 21 Huvudvärk 21 Ont i magen 22 Värk i rygg, nacke och axlar 22 Värktabletter 23 Nöjd med sin kropp Kost och fysisk aktivitet 26 Frukost 26 Lunch 27 Middag 28 Saft och läsk 29 TV- och datorvanor 3 Fysisk aktivitet på fritiden 32 2

3 Aktiv på lektionerna i idrott och hälsa Alkohol, tobak, narkotika och dopning 34 Alkoholvanor 34 Rökvanor 36 Snusvanor 37 Vuxna som röker inomhus där barnen bor 38 Inställning till narkotika 39 Användning av narkotika och dopingpreparat 4 Målområde 3. En god utbildning Psykosocial och fysisk miljö 41 Illa behandlad av andra elever 41 Illa behandlad av vuxna i skolan 42 Arbetsro på lektionerna 43 Kan koncentrera sig i skolan 43 Stress över skolarbetet 44 Trivsel i skolan 4 Stannar hemma utan att vara sjuk 4 Arbetsmiljön i skolan 46 Val av gymnasieprogram 48 Målområde. Delaktighet i samhället 49.1 Fritid 49 Arbete på fritiden 49 Referenser 3

4 Inledning Undersökningen Hälsosamtal på webben inleddes genom ett initiativ av skolsköterskor i kommun, år, där Norrbottens läns landsting tillfrågades om att vara samarbetspart, utifrån ett koncept som utvecklats i Västernorrland. Syftet med undersökningen är att få siffror på hur barn och ungdomar i Norrbotten mår liksom på vissa av deras levnadsvanor, som kan relateras till hälsa. Från läsåret /6 till 6/7 ökade antalet deltagande från tre till åtta 1, 2. Läsåret 7/8 deltog 13 av länets 14 i undersökningen. Därmed är det nu möjligt att få en mer övergripande bild av länet jämfört med föregående läsår. Förhoppningen är att samtliga i Norrbottens län kommer att delta i undersökningen med tiden. För första gången kan nu också en jämförelse göras med andra län som gör samma undersökning. I denna rapport har vissa frågor därmed valts ut för jämförelser med Västernorrland, där samtliga sju deltar, och Jämtland, där fem av åtta deltar 3, 4. I undersökningen kopplas en enkät med hälso- och livsstilsfrågor till skolsköterskornas hälsosamtal med eleverna i årskurs 4, 7 och gymnasiets första år. Även förskoleelever har ingått, om än i mindre omfattning. Skolsköterskorna registrerar sedan de avidentifierade svaren i en databas som förvaltas av Norrbottens läns landsting. I denna rapport visas de sammanställda enkätsvaren från samtliga deltagande. Projektet är ett led i folkhälsoarbetet för Norrbottens län. Den svenska folkhälsopolitiken är inriktad på de strukturella faktorer, livsvillkor och levnadsvanor som påverkar hälsan. Genom att inrikta sig på faktorer som påverkar hälsan kan vi stödja de faktorer som gör oss friska (friskfaktorer) och åtgärda de faktorer som gör oss sjuka (riskfaktorer). Därigenom blir folkhälsoarbetet mer effektivt för en god hälsa i befolkningen. År 7 presenterade en arbetsgrupp inom regeringskansliet förslag till uppföljningssystem för barnpolitiken. Förslaget innehåller sex horisontella målområden som utgår från barnpolitiken och de åtaganden som följer av barnkonventionen. Dessa målområden är 1) En god levnadsstandard, 2) En god hälsa, 3) En god utbildning, 4) En trygg uppväxt, ) Delaktighet i samhället och 6) Samhällets stöd och skydd. Systemet är i första hand tänkt för nationell uppföljning, men vi har i denna rapport, liksom i förra rapporten valt att gruppera hälsosamtalets information inom de föreslagna målområdena. Vi har funnit det mest naturligt att gruppera undersökningens resultat inom målområde 2, 3 och. Undersökningen hälsosamtal på webben är menad att användas som kunskaps- och beslutsunderlag för berörda aktörer, politiker och andra makthavare, och ger en unik möjlighet att följa utvecklingen av hälsa hos barn i Norrbotten, dess och skolor. 4

5 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa Fysisk och psykisk hälsa I Norrbotten är fler pojkar än flickor överviktiga och feta, från grundskolan. Könsskillnaden är som minst i årskurs fyra, men medan andelen bland pojkarna ökar till hela 32%, eller var tredje, i gymnasiet, minskar andelen bland flickorna stadigt med ökande ålder. Det är dubbelt så vanligt att pojkar i gymnasiets första år är överviktiga eller feta i länet, än att flickor är det. Norrbotten har också flest överviktiga eller feta pojkar av de län som gjort undersökningen, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland. De allra flesta av barnen mår för det mesta bra. Även om andelen sjunker med ökande ålder, är det i gymnasiets första år fler än nio av tio pojkar som för det mesta mår bra och fler än åtta av tio flickor. Det är därmed något vanligare att pojkar mår bra, än att flickor gör det. Nästan samtliga har någon vuxen att prata med om det som känns viktigt. De allra flesta sover också bra, men något mer sällan med stigande ålder. I gymnasiet är det 8% av pojkarna och 7% av flickorna som sällan eller aldrig sover bra. I Norrbotten är psykiska besvär mer uttalade bland flickor än pojkar, främst från årskurs sju. Med ökande ålder ökar andelen som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna, och särskilt bland flickorna. Från att det är ungefär lika vanligt i yngre åldrar, har i gymnasiet var tionde flicka ofta eller alltid känt sig nedstämd under de tre senaste månaderna, vilket är fyra gånger så vanligt som bland pojkarna. Från en relativt jämn fördelning mellan könen i yngre åldrar, ökar också andelen flickor som är oroliga eller rädda, med ökande ålder. I gymnasiet är det, med %, fem gånger så vanligt att flickor känner sig oroliga eller rädda än att pojkar gör det. Med ökande ålder är det också mer vanligt bland flickor än bland pojkar att ofta eller alltid ha varit irriterad eller på dåligt humör. Var tionde flicka i gymnasiets första år har ofta eller alltid varit irriterad eller på dåligt humör under de senaste tre månaderna. Trots de höga siffrorna är det något mindre vanligt att flickorna i Norrbotten ofta är ledsna eller nedstämda, eller oroliga och rädda, än i Jämtland och Västernorrland, men de stora könsskillnaderna ses i samtliga län. På samma sätt som för psykiska besvär, ökar andelen som haft besvärande huvudvärk markant bland flickorna med ökande ålder, till mer än dubbelt så hög andel som för pojkarna i sjuan, och tre gånger så hög i gymnasiet, där nästan var femte flicka, 18%, alltid eller ofta haft besvärande huvudvärk under de senaste tre månaderna. Det är dubbelt så vanligt att flickor ofta eller alltid haft ont i magen de tre senaste månaderna, än bland pojkarna, både i årskurs sju och gymnasiets första år. Var tionde flicka i årskurs sju och mer än var femte flicka i gymnasiets första år har de tre senaste månaderna också haft besvärande värk i rygg, axlar eller nacke. Det är dubbelt så vanligt som bland pojkarna i gymnasiet. I gymnasiets första år använder var tionde flicka värktabletter minst några gånger i veckan. Lägst siffror ses i. Intensivanvändandet av värktabletter är något vanligare i Norrbotten och Jämtland än i Västernorrland. En värkproblematik med stora könsskillnader ses i alla tre län.

6 I gymnasiets första år är majoriteten av pojkarna i länet, tre av fyra, och hälften av flickorna ganska eller mycket nöjda med sin kropp. Även om pojkarna i högre utsträckning är överviktiga eller feta än flickorna och ungefär lika ofta underviktiga, är flickorna ungefär fyra gånger så ofta missnöjda med sin kropp. Var sjunde flicka, 1%, är missnöjd med sin kropp. Kost och fysisk aktivitet De allra flesta äter både frukost och lunch varje skoldag, men liksom i riket minskar detta något med ökande ålder. I årskurs sju äter hela var tionde flicka frukost så sällan som högst två skoldagar i veckan. Läskkonsumtionen stiger från årskurs sju till gymnasiets första år, särskilt för pojkarna, där var tionde dricker läsk dagligen, jämfört med var hundrade flicka. I gymnasiets första år dricker 11% av flickorna läsk minst tre gånger i veckan, jämfört med 38% av pojkarna. I gymnasiet dricker pojkarna i Norrbotten betydligt oftare läsk än pojkarna i Jämtland och Västernorrland. I alla åldrar tillbringar pojkarna i högre grad än flickorna minst fyra timmar om dagen på sin fritid med att se på TV eller sitta framför datorn. Detta blir också vanligare med ökande ålder, oavsett kön. Hela en tredjedel av pojkarna i gymnasiets första år spenderar minst fyra timmar om dagen på sin fritid framför TV eller dator, jämfört med var femte flicka. Trots detta har Norrbottens pojkar här den lägsta siffran av länen. De flesta är alltid aktiva på idrottslektionerna, utan påtaglig skillnad mellan könen. Andelen dalar från nio av tio i grundskolan, till drygt åtta av tio i gymnasiet. De flesta är också fysiskt aktiva eller idrottar minst tre dagar i veckan på sin fritid. För båda könen blir detta också något mindre vanligt med ökande ålder, från nio av tio i årskurs fyra till sex av tio i gymnasiet. na är oftare inaktiva än flickorna, dvs fysiskt aktiva mindre än en gång i veckan på sin fritid. I gymnasiet är nästan var fjärde pojke och var femte flicka i länet inaktiv på sin fritid. Bilden är mycket lik i övriga län. Alkohol, tobak, narkotika och dopning En avsevärd förändring sker från årskurs sju till gymnasiets första år, där andelen som aldrig druckit alkohol sjunker från 83% till 27% bland flickorna och 76% till 28% bland pojkarna. I gymnasiet dricker en knapp tredjedel, 31% av flickorna och 29% av pojkarna, alkohol minst någon gång i månaden, i Norrbotten. Jämfört med övriga norrlandslän ligger Norrbottens konsumtionssiffror här bland de lägre, särskilt bland pojkarna. Bland förskolebarnens föräldrar uppgav 6% att någon vuxen röker inomhus där barnen bor, medan detsamma uppgavs av 12% av eleverna i årskurs fyra och 14% av dem i årskurs sju. Fler flickor än pojkar röker minst en gång i veckan i gymnasiet, 13% jämfört med 1%. Dagligrökarna är också något fler bland flickorna, 1% jämfört med 6%. I gymnasiet har Norrbotten dessutom fler flickor som är rökare än de andra två länen, och också fler pojkar som är rökare än Västernorrland. I Norrbotten snusar nästan var tionde flicka och var fjärde pojke i gymnasiets första år, minst någon gång i veckan. Medan siffrorna är likartade för flickor i det tre länen, är det avsevärt fler pojkar i Norrbotten som snusar minst någon gång i veckan än i både Västernorrland och Jämtland. 6

7 Nästan alla i årskurs sju och gymnasiets första år skulle säga nej om de erbjöds narkotika. Andelen osäkra ökar dock från 4% i årskurs sju, till 1% av pojkarna och 7% av flickorna i gymnasiet. I gymnasieårkursen uppger 3% av flickorna och 2% av pojkarna att de har använt narkotika. De lägsta siffrorna för narkotikaanvändning finns i. Det verkar finnas en osäkerhet om vad som räknas som dopingpreparat. Som högst svarar 1% att de provat dopingpreparat, men fler svarar att de inte vet om de provat, 1% av flickorna och 3% av pojkarna. Flest som säger att de inte vet, finns i. En god utbildning Den allra flesta trivs i stort sett bra i skolan. Majoriteten av eleverna i gymnasiets första år är också nöjda med sitt val av program. Var fjärde pojke och var femte flicka i årskurs fyra har blivit retade, utstötta, eller på annat sätt illa behandlade av andra elever. Med stigande ålder blir det mindre vanligt och könsskillnaderna mindre tydliga. Norrbotten och Västernorrland har genomgående betydligt fler barn som utsatts på detta sätt än Jämtland. Majoriteten har arbetsro på lektionerna och kan koncentrera sig i skolan, oavsett ålder. Medan man inte kan se tydliga skillnader mellan könen för arbetsron, kan i nästan samtliga flickorna koncentrera sig i något högre grad än pojkarna. Andelen som är stressade över skolarbetet är markant högre, tre gånger så hög, i gymnasiet jämfört med årskurs sju, oavsett kön, och flickorna är oftare stressade än pojkarna. Av flickorna i gymnasiet är 9% ofta eller alltid stressade över skolarbetet, och 6% av pojkarna. I gymnasiets första år uppger ungefär var fjärde flicka och var femte pojke att de ofta eller ibland stannar hemma, utan att de är sjuka. Grundskoleeleverna är mest nöjda med klassrummen och idrottshallen och minst nöjda med duscharna och toaletterna. Det som skiljer årskurserna åt tydligast, är att en betydligt lägre andel elever i årskurs sju är nöjda med skolgården, jämfört med årskurs fyra. Detta mönster var också tydligt föregående läsår, vilket kan peka på att skolgårdarna är mindre väl anpassade till de äldre grundskolebarnens behov. Delaktighet i samhället Av gymnasieeleverna hade 16% arbete på sin fritid, oavsett kön. I hade flickor något oftare arbete på fritiden än pojkarna, medan det i övriga större, liksom de mindre na sett sammantaget, var relativt jämn fördelning mellan könen. Av de tre länen är det bara i Norrbotten som flickor inte har arbete på fritiden i högre utsträckning än pojkar. Norrbotten har också lägst andel med arbete totalt sett, i gymnasiets första år. 7

8 Vi som var med Sammantaget deltog 68 skolsköterskor och 179 skolor i 13 av länets 14, läsåret 7-8. Skolsköterskorna insamlade enkätsvar om hälsa och levnadsvanor från 7 67 elever, med en täckning av 87-89% av nas inskrivna elever i förskola till och med årskurs sju, liksom 67% av gymnasieeleverna, första året (Tabell 1). De hade efterföljande hälsosamtal med eleverna, med enkätsvaren som bas, innan data från enkäterna lades in i databasen. Samtliga elever skolsköterskorna träffade ombads fylla i enkäten och det var, där inget annat framgår i rapporten, ett svarsbortfall bland dessa omfattande som allra högst ett par procent. Könsfördelningen var över lag jämn, ungefär 1,1:1 flickor gentemot pojkar i förskola samt 1:1,1 i de högre årskurserna. Notera att vissa bidrar med fler elever än andra och kan därför dominera materialet när na visas sammanslagna i diagrammen. I vissa har startsträckan med att införa det nya systemet gjort att samtliga elever i deltagande årskurser inte hunnit inkluderas i databasen. Kommuner med minst 1 elever som underlag i gällande kategori, ofta kön, redovisas för sig i denna rapport. Utvecklingen i med få elever kan i framtiden också redovisas separat, genom att slå ihop materialet i perioder om exempelvis tre år. Tabell 1. Barn i förskolan, hälsosamtalsundersökningen, läsår 7-8 Antal i undersökningen Representativitet Kommun Totalt Procent av Procentuell inskrivna 1 del i rapporten Arjeplog Kalix Totalt (12) 1 1 Procent som deltog av alla inskrivna elever i årskursen, antal inskrivna i parentes. Tabell 2. Årskurs fyra, hälsosamtalsundersökningen läsår 7-8 Antal i undersökningen Representativitet Kommun Totalt Procent av inskrivna 1 Procentuell del i rapporten Arjeplog Arvidsjaur Haparanda Jokkmokk Kalix Älvsbyn Överkalix Övertorneå Totalt (237) 1 8

9 1 Procent som deltog av alla inskrivna elever i årskursen, antal inskrivna i parentes 1 Procent som deltog av alla inskrivna elever i årskursen, antal inskrivna i parentes Tabell 3. Årskurs sju, hälsosamtalsundersökningen, läsår 7-8 Antal i undersökningen Representativitet Kommun Totalt Procent av inskrivna 1 Procentuell del i rapporten Arvidsjaur Haparanda Jokkmokk Överkalix Övertorneå Totalt (267) 1 Tabell 4.Gymnasiets första år, hälsosamtalsundersökning läsår 7-8 Antal i undersökningen Representativitet Kommun Totalt Procent av inskrivna 1 Procentuell del i rapporten Arvidsjaur Haparanda Kalix Överkalix Övertorneå Totalt (2616) 1 1 Procent som deltog av alla inskrivna elever i årskursen, antal inskrivna i parentes 2 Samtliga deltagande Kalixelever kom från Naturbruksgymnasiet, utan bortfall 9

10 Boendeformer Gymnasieeleverna tillfrågades om vem de bodde tillsammans med. Boende används ofta som bakgrundsvariabel när man vill undersöka om socioekonomiska kopplingar kan finnas bakom skillnader i hälsa. De flesta av eleverna, 63% oavsett kön, bodde med både pappa och mamma, medan minst andel, % oavsett kön, bodde själva. Ungefär sex av tio elever bodde tillsammans med både mamma och pappa, oavsett kommun och kön, medan boendet bland de övriga fyra av tio visade större variation. Något större andel av pojkarna, 8% jämfört med % av flickorna, bodde hos sin pappa, medan flickor något oftare, 8% jämfört med % av pojkarna, bodde hos sin mamma. Den största könsskillnaden fanns här i där 9% fler pojkar än flickor bodde hos sin pappa, och 6% fler flickor än pojkar bodde hos sin mamma. Det var dubbelt så vanligt att flickor bodde själv i och, jämfört med kommun, och ungefär fyra gånger så vanligt bland pojkarna, jämfört med kommun. själv pappa mamma o pappa mamma själv pappa mamma o pappa mamma själv pappa mamma o pappa mamma själv pappa mamma o pappa mamma procent Figur 1. Andel elever i gymnasiets första år som bor med mamma, pappa, båda, eller själva, läsår 7-8, i Norrbotten. 1

11 Resultat Målområde 2: Bästa Möjliga Hälsa Fysisk Hälsa Övervikt och fetma I länet är andelen överviktiga och feta genomgående högre bland pojkarna än flickorna. Skillnaden är som minst i årskurs fyra. Medan man ser en ökad andel överviktiga eller feta från grundskoleålder till gymnasiet bland pojkarna, från 27% i årskurs fyra och 26% i årskurs sju till 32% i gymnasiet, minskar istället andelen överviktiga eller feta stadigt med ökande ålder bland flickorna, från 24% i årskurs fyra, till % i årskurs sju och 16% i gymnasiet (Figur 2). procent (obs skalan) Fetma Övervikt Förskola Åk 4 Åk 7 Gy 1 Förskola Åk 4 Åk 7 Gy 1 Figur 2. Andel elever i olika BMI-grupper, läsår 7-8, Norrbotten. Skillnaden mellan könen ökar med ökande ålder, där det är 3% vanligare bland pojkar än flickor att ha övervikt eller fetma i årskurs fyra, 6% i årskurs sju och 16% vanligare i gymnasiet. Den ökning som ses i andelen överviktiga eller feta bland pojkarna med ökad ålder, förklaras främst i en ökning av andelen feta. I samtliga län där undersökningen genomfördes, Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, är pojkarna i högre grad än flickorna överviktiga eller feta i årskurs fyra och de högre åldrarna (Tabell ). Norrbottens flickor placerar sig mellan de två andra länen i årskurs sju och gymnasiet, där Jämtlands flickor har minst överviktsproblematik av de tre länen och Västernorrland mest. Siffrorna för pojkarna är likartade mellan länen fram till årskurs sju där Jämtland har mindre andel överviktiga eller feta än Norrbotten och Västernorrland, och i gymnasiet, där Norrbottens pojkar är överviktiga eller feta i betydligt högre grad än i båda övriga län. Skillnaden gentemot Västernorr- 11

12 land är här 7% och hela 19% jämfört med Jämtland. Andelen elever med undervikt utgör i Norrbotten och Västernorrland ca 1-2 % av både pojkar och flickor på grundskola och gymnasium, medan Jämtland har 3% underviktiga pojkar och % underviktiga flickor i gymnasiet. Tabell. Andel med övervikt eller fetma bland elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 7-8 Förskola Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år 1 Norrbotten Jämtland Västernorrl Norrbotten Jämtland Västernorrl Bland förskoleelever var fler flickor än pojkar överviktiga eller feta, % jämfört med 1% (Figur 3). I de flesta av länets är pojkarna i årskurs fyra oftare överviktiga eller feta än flickorna (Figur 4). Av de som deltog med årskurs fyra också läsåret 6/7, dvs, och, visar samtliga en ökad andel överviktiga eller feta, oavsett kön till detta läsår 2. Tot 3 Tot Fetma Övervikt Normal Undervikt Figur 3. Andel elever i olika BMI-grupper, förskola läsåret 7-8, i Norrbotten 12

13 Tot 12 Tot Fetma Övervikt Normal Undervikt Figur 4. Andel elever i olika BMI-grupper, årskurs 4, läsår 7-8, i Norrbotten. Nationellt har förekomsten av övervikt och fetma ökat i en takt motsvarande en fördubbling ungefär vart 1:e år, både i åldern omkring 1 år, dvs årskurs fyra och åldrarna år 6. Några studier har genomförts på 1-åringar och de tyder på att övervikt bland 1-åringar nu minskar. I en studie omfattande fyra, Umeå, Ystad, Karlstad och Västerås, sjönk från läsår 3/4 till /6 andelen med övervikt från 18,7% till 18,3% och med fetma från 4,9% till 3,6% 6. Andelen läsåret /6 med övervikt eller fetma var därmed i dessa 21,9%, att jämföra med s 2%. I kommun, läsåret 6-7, var 18% överviktiga eller feta, oavsett kön. Om detta var tecken på en tillfällig förbättring, eller på en positiv trend även i kommun, var ännu för tidigt att säga. Nuvarande läsår är andelen dock 24% oavsett kön, vilket tyder på att andelen överviktiga eller feta i årskurs fyra varit relativt stabil i kommun de senaste åren. I stort sett genomgående är det vanligare bland pojkar än flickor i årskurs sju att ha övervikt eller fetma, även detta läsår (Figur ). och har högst andel överviktiga eller feta bland pojkarna, 27%, medan samtidigt uppvisar lägst siffror bland flickorna, 1%. Av de som deltog även föregående läsår, uppvisar och en ökning av andelen överviktiga eller feta till detta läsår, medan ligger i stort sett oförändrat både för pojkar och flickor detta läsår, möjligen med en tendens till minskad andel bland flickorna 2. 13

14 Tot 1 Tot Fetma Övervikt Normal Undervikt Figur. Andel elever i olika BMI-grupper, årskurs sju, läsår 7-8, i Norrbotten. Liksom i årskurs fyra och sju, var fler pojkar än flickor överviktiga eller feta också i gymnasiet. Mellan läsår 6/7 till 7/8 ser man en minskning med 2% för flickorna i men en ökning av andelen överviktiga eller feta bland pojkarna, från till 29% Fetma Övervikt Normal Undervikt Figur 6. Andel elever i olika BMI-grupper, gymnasiets första år, läsår 7-8, i Norrbotten. Allergi Av föräldrarnas svar för förskolebarnens räkning framgick att 77% av flickorna och 7% av pojkarna aldrig haft besvärande allergi under de senaste tre månaderna. I årskurs fyra uppgav 73% av flickorna och 79% av pojkarna att de aldrig haft besvärande allergi under de tre senaste månaderna. Motsvarande siffror var i årskurs sju, 73% av flickorna och 76% av pojkarna, och i gymnasiets första år, 67% av flickorna och 79% av pojkarna (Figur 7). Liksom föregående läsår var det därmed något vanligare med allergi bland flickorna än pojkarna i årskurs sju och gymnasiet. Även i årskurs fyra var det vanligare med allergi bland flickor, medan det föregående läsår inte kunde ses någon tydlig skillnad mellan könen 2. 14

15 procent Tot 1 Förskola Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Figur 7. Andel elever som aldrig haft besvärande allergi de senaste tre månaderna, läsår 7-8, i Norrbotten. Könsskillnaden i årskurs sju och gymnasiet ses både för lätta och mer betydande besvär; flickorna anger oftare än pojkarna att de haft besvärande allergi, oavsett om det är ibland eller sällan, eller om besvären infallit ofta eller alltid (Figur 8). procent (obs skalan) ibland eller sällan ofta eller alltid Förskola Åk 4 Åk 7 Gy 1 Förskola Åk 4 Åk 7 Gy 1 Figur 8. Andel elever i förskola, årskurs 4, 7 och gymnasiets första år som haft besvärande allergi de senaste tre månaderna, läsår 7-8, Norrbotten. 1

16 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och axlar, samt användande av värktabletter. Den andra dimensionen är mer psykisk och omfattar sömnproblem, nedstämdhet och hur man mår. Liknande frågor ställs på riksnivå i folkhälsoinstitutets var fjärde år återkommande undersökning om svenska skolbarns hälsovanor. Den undersökningen omfattar , och 1-åringar. Man har funnit att de psykiska besvären många gånger är klustrade hos samma individer och det gäller också de somatiska besvären. Båda typerna av besvär ökar med åldern och flickorna uppger symptom i högre utsträckning än pojkar 8. Psykiska besvär har blivit betydligt vanligare de senaste två decennierna 9. Ännu kan inte hälsosamtalsundersökningen användas för att dra slutsatser om tendenser över tid i Norrbotten eller dess, eftersom den ännu är i uppbyggnadsfas och har pågått under endast ett fåtal år. Jämförelse kan dock göras för kommun från läsår /6 till 7/8, och i frågorna som berör psykisk hälsa syns samma bild som tidigare, utan tydliga skillnader mellan åren 1,2. Hur barnen mår De allra flesta av barnen mår för det mesta bra, med sjunkande siffror med ökande ålder i samtliga län (Tabell 6, Figur 9). Siffrorna är likartade mellan länen, där fler än nio av tio pojkar mår bra i gymnasiet och fler än åtta av tio flickor. i Norrbotten mår bra i något högre utsträckning än i övriga län. I samtliga län mår dock flickorna mer sällan än pojkarna bra, i de högre årskurserna. Skillnaden mellan könen är i gymnasiet 6% i Norrbotten, 7% i Jämtland och 9% i Västernorrland 3,4. Andelen som för det mesta mår dåligt är mycket låg i grundskolan, och som mest 2% på länsnivå, vilket ses bland flickorna i gymnasiet. Tabell 6. Andel som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 7-8 Försk Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år 1 Norrbotten Jämtland X Västernorrl Norrbotten Jämtland X Västernorrl

17 procent Tot 1 Förskola Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Figur 9. Andel elever som för det mesta mår ganska eller mycket bra, läsår 7-8, i Norrbotten. Sömnsvårigheter De allra flesta sover ofta eller alltid bra, med sjunkande andel med stigande ålder (Figur 1). I gymnasiet är den siffran som lägst, och där är också andelen som anger att de sällan eller aldrig sover bra som högst, 8% bland pojkarna och 7% bland flickorna (Figur 11). Inga tydligt allmängiltiga könsskillnader kan sägas gälla för na. procent Förskola Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år Figur 1. Andel elever som ofta eller alltid sover bra, läsår 7/8, Norrbotten. 17

18 Tot 1 procent (obs skalan) Förskola Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Figur 11. Andel elever som sällan eller aldrig sover bra, läsår 7/8, i Norrbotten. Ledsen eller nedstämd De som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna är mycket få i förskola och årskurs fyra, men ökar stadigt med ökande ålder, särskilt bland flickorna (Tabell 7). Samma mönster finns i samtliga tre län. Från att det är ungefär lika vanligt bland pojkar och flickor i Norrbotten att ofta eller alltid ha känt sig ledsen eller nedstämd under de senaste tre månaderna, är det i årskurs sju och i gymnasiet fyra gånger så vanligt bland flickorna. Mer än var tionde flicka i Norrbotten har ofta eller alltid känt sig ledsen eller nedstämd under de senaste tre månaderna. Trots den höga siffran och stora könsskillnaden, är andelen ändå lägre bland flickorna i Norrbotten än i övriga län 3,4. Bilden för pojkar är nära nog identisk mellan länen. Tabell 7. Andel som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 7-8 Förskola Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år 1 Norrbotten Jämtland X 4 12 Västernorrl Norrbotten Jämtland X Västernorrl

19 Liksom föregående läsår är bilden är tydlig i samtliga jämförda i Norrbotten, att besvären ökar med stigande ålder och är betydligt mer vanliga bland flickor 2. Könsskillnaderna är som störst i i årskurs sju, med 8 gånger så höga tal för flickor, och i i gymnasiet, med 11 gånger så höga tal för flickorna, jämfört med pojkarna i samma kommun (Figur 12). Man kan notera att andelen pojkar som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda är mycket låg, 1%, i årskurs sju, genomgående, medan andelen är högre i gymnasiet, liksom bland flickorna, även om könsskillnaderna är stora. procent (obs skalan) Tot 1 Förskola Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Figur 12. Andel elever som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna, läsår 7-8, i Norrbotten. Orolig eller rädd De som ofta eller alltid känt sig oroliga eller rädda under de tre senaste månaderna är i de flesta någon till några få procent, i grundskolan. I både och ökar andelen något från årskurs sju till gymnasiet. Medan andelen oroliga eller rädda är jämnare fördelad mellan könen i yngre åldrar, ökar andelen bland flickorna och minskar något bland pojkarna med ökande ålder, I gymnasiet är det, med %, fem gånger så vanligt att flickor känner sig oroliga eller rädda än att pojkar gör det (Figur 13). Liknande siffror och situation finns bland gymnasieeleverna i Västernorrland och Jämtland, där 8% av flickorna och 1% av pojkarna, oavsett län, ofta eller alltid känt sig oroliga eller rädda under de senaste tre månaderna 3,4. Det är därmed något mindre vanligt att flickorna i Norrbotten är oroliga eller rädda, även om skillnaderna mellan länen endast är några få procent. 19

20 procent (obs skalan) Tot 1 Förskola Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Figur 13. Andel elever som ofta eller alltid känt sig oroliga eller rädda under de tre senaste månaderna, läsår 7-8, i Norrbotten. Irriterad eller på dåligt humör I förskola och årskurs fyra är det ungefär lika vanligt bland pojkar och flickor att ofta eller alltid ha varit irriterad eller på dåligt humör under de senaste tre månaderna, men olika beroende på vilken kommun man tittar på. I högre åldrar blir det betydligt vanligare, dubbelt så vanligt, att flickorna är irriterade eller på dåligt humör, än att pojkarna är det, och detta ses i samtliga. I gymnasiet har var femte flicka ofta eller alltid känt sig irriterad eller varit på dåligt humör under den senaste tremånadersperioden, jämfört med var tionde pojke. procent (obs skalan) Tot 1 Förskola Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Figur 14. Andel elever som ofta eller alltid känt sig irriterade eller på dåligt humör under de tre senaste månaderna, läsår 7-8, i Norrbotten.

21 Tillgång till vuxen att prata med I årskurs fyra, sju och gymnasiets första år ombads eleverna ange om de hade någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem. Nästan samtliga svarade att de hade det i både grundskolan och gymnasiet. En något nedåtgående tendens kan anas med ökande ålder, där flickorna går från 98% som svarar ja i årskurs fyra, till 89% i gymnasiet (Figur 1). För pojkarna är motsvarande siffror 97% och 9%. Inga tydliga skillnader ses mellan eller kön. procent Tot 1 Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Figur1. Andel elever som har någon vuxen de kan prata med om det som är viktigt för dem, läsår 7-8, i Norrbotten. Huvudvärk Bland förskoleeleverna har 2% ofta eller alltid haft besvärande huvudvärk under de senaste tre månaderna, enligt föräldrarnas uppgifter. Över förskoleåldern är andelen pojkar som anger att de alltid eller ofta haft besvärande huvudvärk under de tre senaste månaderna, ganska oförändrad, runt -7% i de olika åldrarna, medan motsvarande andel flickor ökar markant från 8% i årskurs fyra, till att vara mer än dubbelt så hög som för pojkarna i sjuan, 13%, och tre gånger så hög i gymnasiet, där nästan var femte flicka, 18%, alltid eller ofta haft besvärande huvudvärk under de senaste tre månaderna (Figur 16). I stort sett detsamma ses i övriga län. I Jämtland är motsvarande siffror för pojkar på 7% och flickor, 21%, i gymnasiets första år. I Västernorrland är siffrorna 6% för pojkar och 18% för flickor 3,4. Könsskillnaderna syns från årskurs sju och ses i samtliga Norrbottens. Även på riksnivå har flickor oftare huvudvärk än pojkar, och 31% av de 1-åriga flickorna hade haft huvudvärk minst en gång i veckan de senaste sex månaderna, jämfört med 13% då den första undersökningen gjordes år Siffrorna från riksundersökningen kan inte helt jämföras med denna undersökning, eftersom frågan ställts på annat sätt, men man kan se att samma tendens finns vad gäller skillnader mellan könen. 21

22 procent (Obs skalan) Tot 1 Förskola Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Figur 16. Andel elever som ofta eller alltid haft besvärande huvudvärk under de tre senaste månaderna, läsåt 7-8, i Norrbotten. Ont i magen som ofta eller alltid haft besvärande ont i magen under de senaste tre månaderna, utgör som mest % (Figur 17). Könsskillnader blir tydliga från årskurs sju, där % av flickorna har ont i magen så pass ofta, jämfört med 2% av pojkarna, och var tionde flicka i gymnasiet, jämfört med 4% av pojkarna. Därmed är andelen flickor som ofta eller alltid haft ont i magen dubbelt så hög som andelen bland pojkarna, både i årskurs sju och gymnasiets första år. Könsskillnaden är tydlig i samtliga. Liksom föregående år utgör i årskurs fyra ett undantag, med omvänd bild. procent (Obs skalan) Tot 1 Förskola Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Figur 17. Andel elever som ofta eller alltid haft besvärande ont i magen under de tre senaste månaderna, läsår 7-8, i Norrbotten. Värk i rygg, nacke och axlar Barn som ofta eller alltid haft besvärande värk från rygg, nacke och axlar de tre senaste månaderna, är ungefär lika många bland flickor som bland pojkar i årskurs fyra (Figur 18). Till årskurs sju ökar andelen med % för flickor, medan andelen är densamma för pojkar i årskurs sju som i årskurs fyra. Däremot ser man en ökning med % av pojkar med besvär från årskurs sju till gymnasiets första år. Då har andelen bland flickorna ökat med ytterligare 11%, och det är dubbelt så vanligt bland flickorna i gymnasiet att ha sådan besvärande värk, än bland pojkarna. Var tionde flicka i årskurs sju och mer 22

23 än var femte flicka i gymnasiets första år har besvär. Könsskillnaderna ses i samtliga, med början senast från årskurs sju. Bilden i de andra nordliga länen är i det närmaste identisk 3,4. Det finns en antydan till att flickorna i Jämtland skulle ha något mer problem med denna värkproblematik än i Norrbotten och Västernorrland, men i samtliga län är det dubbelt så vanligt att flickorna så pass ofta har besvärande värk, än att pojkarna har det (Tabell 8). Tabell 8. Andel som ofta eller alltid haft besvärande värk i rygg, nacke eller axlar under de tre senaste månaderna, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 7-8 Förskola Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år 1 Norrbotten Jämtland X Västernorrl Norrbotten Jämtland X Västernorrl procent (obs skalan) Tot 1 Förskola Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Figur 18. Andel elever som ofta eller alltid haft besvärande värk i rygg, nacke eller axlar under de tre senaste månaderna, läsår 7-8, i Norrbotten. Värktabletter I gymnasiets första år använder var tionde flicka värktabletter minst några gånger i veckan, i Norrbotten (Tabell 9). I alla tre län är det betydligt vanligare att flickor använder värktabletter så pass ofta, än att pojkar gör det 3,4. Intensivanvändandet är något vanligare bland flickor i Norrbotten i årskurs sju, än i övriga län. I gymnasiet är intensivanvändandet mer än dubbelt så vanligt bland flickor jämfört med pojkar i samma län och i gymnasiet är intensivanvändandet något vanligare i Norrbotten och Jämtland än i Västernorrland. 23

24 Tabell 9. Andel som använder värktabletter minst några gånger per vecka, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 7-8 Årskurs 7 Gymnasiet år 1 Norrbotten 7 1 Jämtland 11 Västernorrland 8 Norrbotten 3 4 Jämtland 3 4 Västernorrland 3 3 Mönstret att det är betydligt vanligare att flickor använder värktabletter än pojkar, både i årskurs sju och gymnasiets första år, ses i samtliga i Norrbotten (Figur 19) procent aldrig eller några gånger per år minst några gånger per vecka Tot 1 Tot 1 Årskurs sju Gy1 Årskurs sju Gy1 Figur 19. Användning av värktabletter bland elever i årskurs sju och gymnasiets första år, läsår 7-8, i Norrbotten. 24

25 Nöjd med sin kropp I gymnasiets första år var majoriteten av pojkarna, tre av fyra, och hälften av flickorna ganska eller mycket nöjda med sin kropp (Figur ). Även om pojkarna i högre utsträckning var överviktiga eller feta än flickorna och ungefär lika ofta underviktiga, var flickorna ungefär fyra gånger så ofta missnöjda med sin kropp än pojkarna. Lite drygt var sjunde flicka var missnöjd med sin kropp. I var nästan var femte flicka missnöjd, trots att andelen underviktiga liksom överviktiga eller feta inte var högre bland flickorna i än bland flickorna i länet i övrigt, snarare något lägre. Avseende andra faktorer i anknytning till vikt, konstaterades också att flickorna i generellt slarvade mer med frukost och lunch än länets flickor i övrigt, drack läsk i högre utsträckning och oftare var fysiskt aktiva på sin fritid. procent Nöjd Missnöjd Nöjd Missnöjd Nöjd Missnöjd Nöjd Missnöjd Figur. Elever i gymnasiets första år som är ganska eller mycket nöjda, respektive ganska eller mycket missnöjda med sin kropp, läsår 7-8, i Norrbotten 2

26 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå ser man bland skolbarn att andelen som äter frukost minskar med åldern och att andelen bland flickor minskar mer än pojkarna. 11- och 13-åriga flickor äter i mindre utsträckning regelbunden frukost än jämnåriga pojkar i veckorna 8. I Norrbotten ser vi genom hälsosamtalet samma mönster, där andelen som äter frukost varje skoldag minskar med åldern, och mer uttalat bland flickorna. Andelen som äter frukost varje skoldag bland pojkarna sjunker från 94% i förskola och 93% i årskurs fyra, till 83% i årskurs sju och 66% i gymnasiet (Figur 21). Bland flickorna är motsvarande siffror 94% i förskola och årskurs fyra, och sjunker till 77% i årskurs sju och 66% i gymnasiet. procent Tot 1 Förskola Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Figur 21. Elever som äter frukost varje skoldag, läsår 7-8, i Norrbotten. När man ser närmare på vilka som ofta slarvar med frukost, träder ett tydligare könsmönster fram i de högre åldrarna (Figur 22). Andelen som äter frukost så sällan som högst två skoldagar i veckan ökar med åldern, från 2% bland flickorna och 4% bland pojkarna i förskolan, och 2% oavsett kön, i årskurs fyra, till 1% bland flickorna och 7% av pojkarna i årskurs sju. I gymnasiet äter nästan var femte elev frukost så sällan som minst två dagar i veckan, 19% av flickorna och 17% av pojkarna. Medan skillnaden inte är påtaglig mellan könen i årskurs fyra eller gymnasiet, syns en tydlig skillnad i årskurs sju, där det är vanligare bland flickor att äta frukost så pass sällan under skoldagarna, jämfört med pojkarna. Samma mönster fanns också föregående läsår. I kommun fanns läsåret 6/7 den största skillnaden, där det är 12% flickor åt frukost högst 2 skoldagar i veckan, jämfört med 3% av pojkarna 2. Till läsåret 7/8 har en avsevärd förändring skett, där nu andelen sjunkit till 4% bland flickorna medan den är i stort sett oförändrad, % bland pojkarna. kommun tillhör därmed de med lägst andel, oavsett kön, som äter frukost sällan i årskurs sju. 26

27 procent (obs skalan) Tot 1 Förskola Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Figur 22. Elever som äter frukost högst två skoldagar i veckan, läsår 7-8, i Norrbotten. Lunch Fler än nio av tio barn i förskolan och årskurs fyra äter lunch varje skoldag. I högre åldrar äter också majoriteten av eleverna lunch varje skoldag, men andelen sjunker med stigande ålder, för flickor från 9% i årskurs fyra, till 7% i årskurs sju och gymnasiets första år (Figur 23). För pojkar sjunker andelen från 93% i årskurs fyra, till 79% respektive 78% i årskurs sju och gymnasiets första år. I det sammanslagna materialet är därmed inte skillnaderna stora mellan könen, även om större skillnader ses i enstaka, som och där det också överlag var mindre vanligt än i övriga större att eleverna åt lunch varje skoldag, på högstadiet och i gymnasiet. procent Tot 1 Förskola Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Figur 23. Elever som äter lunch varje skoldag, läsår 7-8, i Norrbotten. 27

28 Det finns en tendens att det är något vanligare bland flickorna i årskurs sju och gymnasiet att äta lunch så pass sällan som högst 2 skoldagar i veckan, än bland pojkarna (Figur 24). Samma bild fanns också föregående läsår 2. procent (obs skalan) Tot 1 Förskola Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Figur24. Elever som äter lunch högst två skoldagar i veckan, läsår 7-8, i Norrbotten. Middag Nästan alla elever i förskolan, årskurs fyra, sju och gymnasiets första år äter middag varje skoldag (Figur 2). Skillnaderna mellan könen är små. Andelen som äter middag varje dag sjunker bland flickorna från 97% till 93% från årskurs sju till gymnasiets första år. Motsvarande siffror är för pojkarna 98% till 9% procent Tot 1 Förskola Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Figur2. Elever som äter middag varje skoldag, läsår 7-8, i Norrbotten. 28

29 Saft och läsk På nationell nivå ser man att pojkar oftare dricker läsk dagligen med ökande ålder 8. I Norrbotten ser det ut som att barnen dricker något mindre läsk från förskola och årskurs fyra till årskurs sju, oavsett kön, men detta kan bero på frågeformuleringen, där man frågar om saft eller läsk i de lägre åldrarna och endast efter läsk i årskurs sju och gymnasiet. Det är därmed inte möjligt att veta om det är en verklig sänkning med ökande ålder i detta fall (Figur 26). Däremot är det tydligt att läskkonsumtionen stiger från årskurs sju till gymnasiets första år, särskilt för pojkarna, där var tionde dricker läsk dagligen, jämfört med var hundrade flicka. Skillnaden mellan könen är markant i varje årskurs, utom i förskolan. som dricker läsk minst tre gånger i veckan utgörs av 9%, jämfört med pojkarnas 18%, i årskurs sju. I gymnasiets första år är det 11% av flickorna som dricker läsk så pass ofta, jämfört med 38% av pojkarna. 4 procent 3 dagligen 3-4 dagar i veckan 1 Försk Åk 4 Åk 7 Gy1 Försk Åk 4 Åk 7 Gy1 dagligen dagar i veckan Figur26. Elever som dricker saft eller läsk (förskola, årskurs fyra), eller läsk (årskurs sju, gymnasiets första år) minst tre dagar i veckan, läsår 7-8, Norrbotten. Bilden i Jämtland och Västernorrland är likartad, där fler pojkar än flickor dricker läsk minst tre dagar i veckan 3,4. Till skillnad från flickorna, ökar andelen pojkar som dricker läsk minst tre dagar i veckan dessutom rejält från årskurs sju till gymnasiet i alla län (Tabell 1). I gymnasiet är det, i alla tre län, åtminstone tre gånger så vanligt att pojkarna dricker läsk minst tre dagar i veckan, än att flickorna gör det. Läskkonsumtionen i Norrbotten i årskurs sju ser ut ungefär som i övriga län, oavsett kön, men pojkarna i gymnasiet dricker betydligt oftare läsk minst tre dagar i veckan i Norrbotten, än i både Jämtland och Västernorrland. 29

30 Tabell 1. Andel som dricker saft eller läsk minst tre dagar i veckan, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 7-8 Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år 1 Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland Konsumtionen skiljer sig relativt mycket mellan na i länet, och i varierande omfattning också mellan könen i de enskilda na (Figur 27). Den gängse bilden är dock att pojkar dricker mer än flickor över lag. En mycket stor skillnad finns mellan könen i samtliga, i gymnasiet, i och fyra gånger så stor skillnad vad gäller konsumtion minst tre dagar i veckan. procent dagligen 3-4 dagar i veckan Tot 1 Tot 1 Försk Årskurs fyra Årskurs sju Gy1 Försk Årskurs fyra Årskurs sju Gy1 Figur 27. Läskdrickande bland elever i förskola, årskurs fyra (saft och läsk), sju och gymnasiets första år, läsår 7-8, i Norrbotten. TV- och datorvanor På nationell nivå kan man se att bland 11-åringar, 13-åringar och 1-åringar ser något fler pojkar på TV än flickor i samma åldrar minst fyra timmar per vardag, medan det är mer än dubbelt så hög andel av pojkarna som använder datorn så pass ofta per vardag än flickor i samma åldrar 8. I denna undersökning är frågan istället sammanslagen att handla om hur mycket tid som tillbringas framför TV eller dator per dag, på fritiden, så det finns ingen möjlighet att skilja på TV- och datoranvändande i detta material. I samtliga åldrar tillbringar pojkarna i grundskolan i högre grad än flickorna minst fyra timmar om dagen på sin fritid med att se på TV eller sitta framför datorn och allt fler tillbringar så pass lång tid framför dator eller TV med ökande ålder, oavsett kön (Tabell 11). 3

31 I Jämtland och Västernorrland är bilden nära nog identisk, utom att pojkarna i Jämtand oftare än i de andra länen spenderar så pass lång tid framför TV eller dator, liksom flickorna i Jämtland i gymnasiet 3,4. Fast hela en tredjedel av pojkarna i Norrbotten spenderar så pass lång tid framför TV eller dator, är detta den lägsta siffran för pojkar i de tre länen. Tabell 11. Andel som tillbringar minst 4 timmar om dagen på sin fritid med att se på TV eller sitta framför datorn, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 7-8 Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år 1 Norrbotten Jämtland Västernorrland 3 14 Norrbotten Jämtland Västernorrland Jämfört med föregående läsår har andelen bland flickorna i Norrbotten ökat med 2% och bland pojkarna minskat med % 2. Om detta är effekt av större geografisk täckning detta år, eller tecken på en trend är för tidigt att uttolka. Förändringen i kommun motsvarar exakt den som ses i hela materialet för flickor och pojkar. tillbringar oftare än flickor mycket tid framför dator eller TV, i samtliga (Figur 28). procent (obs skalan) Tot 1 Förskola Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Figur 28. Andel elever som tillbringar minst fyra timmar per dag på sin fritid med att se på TV eller sitta framför datorn, läsår 7-8, i Norrbotten. 31

32 Fysisk aktivitet på fritiden Majoriteten av barnen var fysiskt aktiva eller idrottade minst tre dagar i veckan på sin fritid (Figur 29). För båda könen blir andelen lägre med ökande ålder, från 87% av flickorna och 89% av pojkarna i årskurs fyra (leker och är fysiskt aktiv), till 72% av flickorna och 74% av pojkarna i årskurs sju och 6% av flickorna och 61% av pojkarna i gymnasiet. procent Tot 1 Förskola Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Figur 29. Elever som är fysiskt aktiva/idrottar minst tre gånger i veckan på sin fritid, läsår 7-8, i Norrbotten. Av dem som svarar att de sällan, här definierat som mindre än en gång i veckan, är fysiskt aktiva eller idrottar, ökar andelen med ökande ålder, både bland pojkar och flickor, där det också är något vanligare med inaktivitet bland pojkarna än flickorna i samtliga åldrar (Figur 3). Bilden i Jämtland och Västernorrland är mycket lik den i Norrbotten 3,4. Norrbotten och Jämtland har dock något fler inaktiva flickor i gymnasiet, 19%, än Västernorrland, 16%. procent (obs skalan) Förskola Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år Figur 3. Elever som är fysiskt aktiva/idrottar mindre än en gång i veckan på sin fritid, läsår 7-8, Norrbotten. 32

33 Aktiv på lektionerna i idrott och hälsa Liksom föregående läsår, är de flesta alltid aktiva på lektionerna i idrott och hälsa (Figur 31) 2. På samma sätt syns ingen påtaglig skillnad mellan könen och andelen dalar något med stigande ålder, från nio av tio i grundskolan, till drygt åtta av tio i gymnasiet. procent Tot 1 Förskola Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Figur 31. Elever som alltid är aktiva på lektionerna i idrott och hälsa, läsår 7-8, i Norrbotten. 33

34 Alkohol, tobak och narkotika Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom hur de skulle svara om de blev erbjudna narkotika. Även en fråga om dopning lades in detta läsår. Eftersom enkätsvaren gås igenom av skolsköterskan tillsammans med eleven, är det troligt att, åtminstone vad gäller narkotika- och dopningsfrågan, statistiken kan ge en ljusare bild än vad som hade varit fallet om undersökningen varit helt anonym. En trovärdig jämförelse kan dock göras där man använt samma metod, dvs här mellan de olika na. Alkoholvanor Yngres konsumtion av alkohol har fördubblats de senaste 1- åren. Bland åringar i riket är det lika vanligt med riskabla alkoholvanor bland pojkar och flickor. Bland unga vuxna i åldern -24 år är det däremot vanligare bland män än kvinnor att ha riskabla alkoholvanor, i landet 1. I gymnasiet i Norrbotten ser vi i hälsosamtalsundersökningen att ungefär var tredje elev, 31% av flickorna och 29% av pojkarna, dricker alkohol minst någon gång i månaden. Bilden är med -1% i årskurs sju densamma i Västernorrland, men med fler månadskonsumenter i Jämtland 3,4. I gymnasiet dricker pojkarna i både Jämtland och Västernorrland i högre utsträckning än pojkarna i Norrbotten alkohol så pass ofta. Däremot dricker gymnasieflickorna i Norrbotten i något högre grad än flickorna i Västernorrland alkohol minst någon gång i månaden, medan flickorna i Jämtland intar en särställning med hela 4% (Tabell 12). Tabell 12. Andel som dricker alkohol minst någon gång i månaden, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 7-8 Årskurs sju Gymnasiet år 1 Norrbotten 1 31 Jämtland 4 Västernorrland 1 29 Norrbotten 29 Jämtland 41 Västernorrland 33 Majoriteten av sjundeklassarna i Norrbotten har aldrig druckit alkohol (Figur 32). I årskurs sju har pojkarna oftare provat än flickorna, medan förbrukningen ser likartad ut mellan könen i gymnasiet. En avsevärd skillnad sker i steget från årskurs sju till gymnasiets första år, där andelen som aldrig druckit alkohol sjunker från 83% till 27% bland flickorna och 76% till 28% bland pojkarna. Västernorrland hade detta läsår samma andel pojkar som aldrig druckit alkohol i gymnasiet och Jämtland något färre, 21% ickekonsumenter. Västernorrland hade också något färre flickor som aldrig provat än Norrbotten, 24%, liksom Jämtland, 14%. Norrbotten hade med andra 34

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2009/2010 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 28/29 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 6 Delaktighet

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

Kost och Fysisk Aktivitet

Kost och Fysisk Aktivitet 7 APRIL 21 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Fysisk och psykosocial miljö

Fysisk och psykosocial miljö 17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 211/212 Folkhälsocentrum Författare: Farhad Ali Khan Innehåll sidan Sammanfattning Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning Delaktighet i samhället

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 214-215 Författare: Sven-Arne Jansson Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7 Rapporten... 8 Genomförande...

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1 Elevhälsoenkät Västerbotten HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1 Namn: Personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum: Längd: (cm) Vikt: (kg) Svaren på hälsofrågorna används i hälsosamtalet med skolsköterskan.

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2015 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande:

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan Viktig information om rapporten: Syftet med snabbrapporterna är att ge dig som arbetar i kommunen eller skolan snabb återkoppling av resultaten. Det är en automatiserad

Läs mer

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola Liv & hälsa ung 214 Grundskolan Skolår 7 och 9 1 8 Andel som sover 6 timmar eller mindre på vardagar 6 34 35 4 31

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

HÄLSOENKÄT ÅK 4. Gör så här:

HÄLSOENKÄT ÅK 4. Gör så här: ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, HÄLSOENKÄT ÅK 4 Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa. Det är bara skolsköterskan och skolläkaren som kommer att ta del av dina svar när ni går igenom dem vid hälsosamtalet.

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

Liv och hälsa Ung 2004

Liv och hälsa Ung 2004 Årskurs 7 Liv och hälsa Ung 2004 Vad är Liv och hälsa Ung 2004? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv och hälsa Ung 2004. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN Till dig som förälder/annan vuxen Inom Barn- och ungdomshabiliteringen ser vi det som viktigt att barnen och ungdomarna får vara delaktiga så mycket som möjligt

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Förutsättningar för lärande i femte klass. En rapport från Liv & hälsa ung-undersökningen i Sörmland 2014.

Förutsättningar för lärande i femte klass. En rapport från Liv & hälsa ung-undersökningen i Sörmland 2014. Förutsättningar för lärande i femte klass En rapport från Liv & hälsa ung-undersökningen i Sörmland 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion 5 Bakgrund 6 I korthet 9 Arbetsmiljön i skolan 12 Familj och

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

varken bra mycket bra bra eller dålig/a dålig/a mycket dålig/a

varken bra mycket bra bra eller dålig/a dålig/a mycket dålig/a Hälsofrågor åk 4 Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg Syn: Rygg: ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss i rutan som

Läs mer

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? 1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6 Årskurs 9 2 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? Januari Maj September Februari Juni Oktober Mars

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje

Läs mer

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 Margareta Lindén-Boström Carina Persson Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här: HÄLSOENKÄT ÅK 4-6 Gör så här: Svara på frågorna i tur och ordning, fråga om du behöver hjälp. Det finns inga rätt eller fel svar! Svara det som stämmer bäst för dig. Vissa frågor handlar om hur det varit

Läs mer

Hälsosamtalet i skolan - resultat

Hälsosamtalet i skolan - resultat Hälsosamtalet i skolan - resultat Återföring till programberedningen, hälso- och sjukvårdsberedningarna, samt regionala beredningen den 27 april 11 Foto: Per Lantto Annika Nordstrand, folkhälsostrateg,

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

tobak alkohol - narkotika

tobak alkohol - narkotika Preliminär redovisning av några av svaren på Drogvaneundersökningar i Gotlands kommun under perioden 1998 26 avseende elever i åk 9 Vissa av frågorna belyser även elever i gymnasiet åk 2 för åren 24 26

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt. Vad är hälsa? Definition av WHO En god hälsa är ett tillstånd av (fullständigt) fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp Hälsa är hur man mår, hur man

Läs mer

Hälsofrågor gymnasiet

Hälsofrågor gymnasiet Hälsofrågor gymnasiet Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss i rutan som passar

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT

Läs mer

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här: HÄLSOENKÄT ÅK 4-6 Gör så här: Svara på frågorna i tur och ordning, fråga om du behöver hjälp. Det finns inga rätt eller fel svar! Svara det som stämmer bäst för dig. Vissa frågor handlar om hur det varit

Läs mer

Skolmiljö, mobbning och hälsa

Skolmiljö, mobbning och hälsa Skolmiljö, mobbning och hälsa Resultat från Ung i Värmland 1988-211 Curt Hagquist Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstad University

Läs mer

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden ZA5353 / ZA5656 Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3 Field Questionnaire Sweden 1. Är du? 1 Pojke 2 Flicka 2. Vad är ditt födelsedatum? Å Å M M D D 3.

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 8 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige mår allt sämre psykiskt. Därför försöker en forskargrupp

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Allmänt hälsotillstånd

Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska

Läs mer

Hälsosamtalen i skolan hur använder vi dem?

Hälsosamtalen i skolan hur använder vi dem? Hälsosamtalen i skolan hur använder vi dem? Barns och ungas inflytande och delaktighet Temadag 5 nov 2013 Foto: Per Lantto Annika Nordstrand, chef Folkhälsocentrum Upplevd hälsa 100 Utveckling av andel

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer