Fysisk och psykosocial miljö

Transkript

1 17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn, Överkalix, Övertorneå, Jokkmokk,, och, årskurs sju av samma utom Älvsbyn, och gymnasiets första år av Överkalix, Övertorneå,, Kalix och. Dessutom ingick 86 förskolebarn i kommun. Retad, utstött, eller på annat sätt illa behandlad av andra elever För 86 förskolebarn (bortfall 1/87, 1%) svarade 36% av föräldrarna ja och 64% nej på frågan om barnet blivit retat, utstött, eller på annat sätt blivit illa behandlat av andra elever i skolan. I årskurs fyra är det vanligare att pojkarna, 28%, uppger att de blivit retade, utstötta, eller på annat sätt illa behandlade, än flickorna, 23%. I s kommun är det dock ungefär lika vanligt bland flickor som bland pojkar. I högre åldrar är det mindre vanligt att eleverna blivit illa behandlade, med 13% av flickorna och 12% av pojkarna i årskurs sju och 6% oavsett kön, i gymnasiet. Det var över lag som högst 1% som valt att inte svara på frågan. (Obs skalan) fyra sju Gymnasiet år1 Figur 1. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de blivit retade, utstötta, eller på annat sätt illa behandlade av andra elever i skolan, läsåret 26-27, i Norrbotten. Retad, utstött, eller på annat sätt illa behandlad av vuxna i skolan För 86 förskolebarn svarade samtliga föräldrar nej på frågan om barnet blivit retat, utstött, eller på annat sätt blivit illa behandlat av vuxna i skolan. En förälder (1%) svarade inte på frågan. I årskurs fyra anger 1% av flickorna och 2% av pojkarna att de blivit illa behandlade av vuxna i skolan. Kanske inte helt oväntat är det en för undersökningen ovanligt hög andel elever som valt att inte svara på frågan, ibland över 1%, varför de redovisas särskilt. I årskurs fyra kan man då se att 2% av flickorna och 4% av pojkarna valt att inte svara nej på frågan, antingen genom att svara ja, eller inte svara på frågan. I årskurs sju är motsvarande andel bland flickorna 2% (inga valde att inte svara på frågan) och 3% bland pojkarna (2% ja, och 1% som inte svarade). I gymnasiet är resultatet detsamma som i årskurs sju. 1

2 17 JULI 27 (Obs skalan) Ja Inte svarat på frågan fyra sju Gy1 fyra sju Gy1 Figur 2. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de blivit retade, utstötta, eller på annat sätt illa behandlade av vuxna i skolan, läsåret 26-27, i Norrbotten. Arbetsro på lektionerna Av de 87 förskolebarnen i undersökningen uppgav föräldrarna i 7% av fallen att de alltid eller ofta hade arbetsro. De som sällan eller aldrig hade det, utgjorde 2% av barnen, medan resterande ibland hade arbetsro. Från årskurs fyra till årskurs sju stiger andelen elever som ofta eller alltid har arbetsro. I årskurs fyra är andelen 6% av flickorna liksom av pojkarna och i årskurs sju 7% av flickorna och 77% av pojkarna, medan andelen som ofta eller alltid har arbetsro i gymnasiet är 77% av flickorna och 7% av pojkarna. Således syns i det sammanslagna materialet inga tydliga skillnader mellan könen. I båda årskurserna i grundskolan är s kommun den kommun som har högst andel som ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna, 72% av flickorna och 79% av pojkarna i årskurs fyra, samt 82% i årskurs sju, oavsett kön. I s kommun, årskurs fyra, uppger dock högre andel av pojkarna att de har arbetsro än flickorna. Skillnad mellan könen finns också i kommun, i årskurs sju, där pojkarna i högre grad har arbetsro, 78%, än flickorna, 68% fyra sju Gy1 2

3 17 JULI 27 Figur 3. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna, läsåret 26-27, i Norrbotten. Andel som kan koncentrera sig i skolan För de 87 förskolebarnen i kommun, uppgav föräldrarna att 81% ofta eller alltid kan koncentrera sig i skolan. Resterande 2% kunde koncentrera sig ibland. I högre åldrar är andelen som alltid eller ofta kan koncentrera sig i skolan som högst i årskurs sju och som lägst i årskurs fyra och gymnasiet, oavsett kön. Påtaglig skillnad mellan könen ses endast i årskurs fyra, där pojkar har svårare att koncentrera sig, än flickor. Medan 77% av flickorna svarar att de ofta eller alltid kan koncentrera sig, svarar 71% av pojkarna detsamma. I syns dock ingen skillnad mellan könen i årskurs fyra. I årskurs sju kan 8% av flickorna och 86% av pojkarna alltid koncentrera sig, medan andelen i gymnasiet är 74% för flickorna och 7% för pojkarna. är också undantaget i årskurs sju, där en könsskillnad ses. Högre andel pojkar, 84%, än flickor, 78% kan ofta eller alltid koncentrera sig i årskurs sju, i. I båda årskurserna i grundskolan, är den kommun där högst andel elever kan koncentrera sig i skolan, oavsett kön. Könsskillnaden i årskurs fyra ses dock även i, där flickorna i högre grad kan koncentrera sig, 87%, jämfört med pojkarna, 79% fyra sju Gy1 Figur 4. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de ofta eller alltid kan koncentrera sig på lektionerna, läsåret 26-27, i Norrbotten. Stress över skolarbetet Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades i vilken grad de känner sig stressade över skolarbetet. Andelen som ofta eller alltid kände sig stressade är markant högre i gymnasiet än årskurs sju och skillnaden blir mer tydlig mellan könen i gymnasiet. I det sammanslagna materialet i årskurs sju, syns inga påtagliga skillnader mellan könen, där 7% av flickorna ofta eller alltid är stressade över skolarbetet, jämfört med 6% av pojkarna. Vissa skillnader ses dock på kommunnivå i årskurs sju, där exempelvis dubbelt så hög 3

4 17 JULI 27 andel av flickorna i kommun anger att de ofta eller alltid är stressade, jämfört med pojkarna. I gymnasiet är det nästan dubbelt så hög andel flickor som pojkar som ofta eller alltid känner sig stressade över skolarbetet, 28%, jämfört med 1% (Obs skalan) sju Gymnasiet år1 Figur. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de ofta eller alltid är stressade över skolarbetet, läsåret 26-27, i Norrbotten. Andel som trivs i skolan Av de 87 förskolebarnen trivdes 98% ganska bra eller mycket bra i skolan och ingen trivdes dåligt, angav föräldrarna ( kommun). Även i högre åldrar trivdes barnen i stort sett bra i skolan, men något oftare flickor än pojkar i årskurs fyra mycket eller ganska bra mycket eller ganska bra mycket eller ganska dåligt mycket eller ganska dåligt fyra sju Gymnasiet år1 Figur 6. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de trivs i stort sett bra respektive dåligt, i skolan, läsåret 26-27, i Norrbotten. Resterande andel trivdes varken bra eller dåligt. 4

5 17 JULI 27 Arbetsmiljön i skolan För de 87 förskolebarnen i kommun, uppgav föräldrarna att 83% tyckte klassrummen var bra (ganska eller mycket bra), 78% tyckte skolgården var bra, 8% tyckte idrottshallen var bra, och 66% att toaletterna var bra. Minst nöjda var barnen med duscharna, där drygt hälften, %, tyckte att de var bra. Även i årskurs fyra tyckte en majoritet av eleverna att klassrum, skolgård och idrottshall var bra, medan färre tyckte detsamma om duscharna, 6% av flickorna och 7% av pojkarna, och om toaletterna, % av flickorna och 44% av pojkarna. I samtliga var duschar och toaletter det man var minst nöjd med, och s kommun var den kommun där flest tyckte duschar och toaletter var bra klassrummen skolgården idrottshallen duscharna toaletterna Figur 7. Andel elever i årskurs fyra som i stort tycker att klassrum, skolgård, idrottshall, duschar, respektive toaletter är ganska eller mycket bra, läsåret 26-27, i Norrbotten. I gymnasiet är eleverna mest nöjda med klassrummen och idrottshallen och minst nöjda med duscharna och toaletterna, liksom i årskurs fyra. Det som skiljer årskurserna åt, är att en lägre andel elever i årskurs sju är nöjda med skolgården, jämfört med årskurs fyra. Skillnader mellan könen finns i vissa. Till exempel är flickorna i genomgående mer nöjda än pojkarna, i årskurs sju.

6 17 JULI klassrummen skolgården idrottshallen duscharna toaletterna Figur 8. Andel elever i årskurs fyra som i stort tycker att klassrum, skolgård, idrottshall, duschar, respektive toaletter är ganska eller mycket bra, läsåret 26-27, i Norrbotten. 1 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten. Rapport från läsåret 26/27. Norrbottens läns landsting 6