Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret

Transkript

1 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret Författare: Åsa Rosendahl

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Elever i årskurs fyra... 3 Elever i årskurs sju... 4 Elever i år ett på gymnasiet... 5 Skillnader inom länet... 7 Slutsatser... 8 Rekommendationer... 9 Inledning Syfte och historik Att jämföra resultaten med Rapportens struktur Genomförande av hälsosamtalen i skolan Allmänt välmående och psykiskt välbefinnande Självskattad hälsa Ledsen och nedstämdhet Psykosomatiska besvär Sömn Social hälsa och arbetsmiljö Elever i förskoleklass Kränkningar i skolmiljö Arbetsro och koncentration Stress över skolarbete Skolk Fysiska arbetsmiljön i skolan Emotionellt stöd Arbete på fritiden Risk- och frisklevandsvanor Övervikt och fetma Frisk- och riskvanor Kostvanor Fysisk aktivitet

3 Skärmtid på fritiden Alkohol, droger och tobak Alkohol Cigarettrökning Snusning Narkotika

4 Sammanfattning Elever i årskurs fyra, sju, årskurs ett på gymnasiet samt förskoleklass i Norrbottens län besvarar årligen frågor om hälsa och levnadsvanor och deltar i ett hälsosamtal med skolsköterskan. Denna rapport är framförallt en sammaställning av svaren för läsåret 2015/16 men också en tillbakablick på de år som hälsosamtalet genomförts för att se trender. Frågor som besvaras är bland annat: Hur mår eleverna i årskurs 4, 7 samt första året på gymnasiet och hur ser deras hälsovanor ut?; Trivs de i skolan?; Hur ser användningen ut av alkohol, tobak och droger?; Vad händer med hälsan när eleven blir äldre? Rapporten har framförallt fokus på länet som helhet men inom varje område granskas även spridnigen mellan kommunerna. Totalt har 7014 elever deltagit i hälsosamtalet år 2015/16 vilket motsvarar knappt 70 procent av antalet inskrivna med högre täckningsgrader i lägre årskurser. Framförallt gymnasiet som har en väldigt låg täckning, där endast 55 procent av de inskrivna finns med i elevhälsodatabasen. Elever i årskurs fyra Elever i årskurs fyra mår överlag bra men risken att blivit retad, utstött eller illa behandlad av andra elever är högre än i äldre årskurser Hur eleverna mår och vilka hälsovanor de har är beroende av ålder och till viss del även kön. I lägre åldrar mår eleverna överlag bra, man har sällan värk och man är sällan nedstämd. De allra flesta flickor och pojkar i årskurs fyra rör sig minst tre gånger i veckan på fritiden och man är överlag måttlig med saft/läsk konsumtion. Dessutom spenderar de allra flesta elever i årskurs fyra max två timmar per dag framför TV, dator eller mobil. Ungefär var fjärde elev i årskurs fyra är överviktig eller lider av fetma vilket kan tyda på att balansen mellan kost och motion kan förbättras. Överlag ser elever i årskurs fyra ut att må bättre än äldre elever. Det enda område som tycks vara sämre bland yngre elever än bland äldre rör psykosocial hälsa och arbetsmiljö. I årskurs fyra är det nämligen vanligast att ha varit utsatt för kränkningar senaste tre månaderna eller känna till andra elever som blivit retad, utstött eller illa behandlad. Det är även tydligt att i årskurs fyra är arbetsro och koncentrationsmöjligheter något sämre än i högre årskurser. I årskurs fyra ses inte heller några större skillnader mellan könen. Det är något vanligare bland pojkar än bland flickor att uppge att man inte har en kompis att prata med om det som är 3

5 viktigt vilket även har sets vid tidigare mätning, en skillnad som minskar med stigande årskurs. Trivseln i skolan är genomgående hög genom alla årskurser så att ungefär 9 av 10 uppger att de trivs bra eller mycket bra. Länets årskurs fyra tycks stämma väl överens med riket, där de flesta mår bra och inga större skillnader mellan könen men man ser högre andel mobbade än i äldre årskurser. Elever i årskurs sju I årskurs sju mår de flesta bra men ohälsa och risklevnadsvanor är vanligare än i årskurs fyra Liksom tidigare läsår visat ses även 2015/16 att eleverna i årskurs sju har sämre allmänt välbefinnande än yngre, mera besvär av smärta och värk (framförallt rygg, axlar och nacke), pojkarnas övervikt och fetma har ökat sedan årskurs fyra och även läskdrickande bland båda könen samtidigt som att vara fysiskt aktiv blivit mindre vanligt än när eleverna gick i årskurs fyra. Liksom undersökningar i riket visar är den tid eleven spenderar framför skärm (TV, dator, mobil) högre nu än i årskurs fyra. I årskurs sju är det vanligast att sitta 3-4 timmar per dag framför skärm men det också vanligt med högst två timmar. Till viss del (men inte helt) skulle den högre skärmtiden kunna förklaras av skolarbete. I årskurs sju ses antydan till att den mycket höga skärmtiden, 5 timmar eller mer har ökat senaste tre åren. Hög skärmtid är oroväckande eftersom det finns ett samband mellan hög skärmtid på fritiden och lägre fysisk aktivitet och även mellan hög skärmtid och hög konsumtion av söta drycker. Det är färre som är fysiskt aktiva än i årskurs fyra men majoriteteten, drygt 6 av 10 motionerar minst tre gånger i veckan. När det gäller välbefinnande ses en negativ trend under de senaste fem läsåren bland flickor i årskurs sju (samt gymnasiet) med sjunkande andel som uppger att de mår bra och en ökning av de som uppger att de ofta eller alltid är ledsna eller nedstämda. Under samma period ses också att det blivit vanligare att flickor i årkurs sju känner sig stressade över skolarbetet. En utveckling som ses även i riket senaste åren. Jämfört med årkurs fyra har könsskillnaderna blivit tydliga och det är vanligare att pojkar uppger att de mår bra samt inte lika vanligt att de uppger ledsen- eller nedstämdhet. Trivseln i skolan är fortfarande hög i årskurs sju jämfört med hur den var i årkurs fyra. I årskurs sju är det också mindre vanligt att bli retad, utstött eller illa behandlad av andra elever även om det inte fortfarande inte är ovanligt. Arbetsro och koncentration har blivit bättre sedan yngre årskurser precis som utvecklingen brukar vara och den kommer fortsätta bättra sig till årskullen når gymnasiet om utvecklingen sker som det brukar. 4

6 Bland både flickor och pojkar ses en fortsatt positiv trend med en minskande andel som testat alkohol, cigaretter eller som provat snusa. Knappt var tionde årskurs sjua har testat alkohol 2015/16 i länet vilket är en halvering jämfört med sex år tillbaka. Även hur vanligt det är att ha testat röka cigaretter i årskurs samt testa snusa har halverats under samma period i Norrbotten. Detta stämmer väl överens med trender som ses för riket som helhet, där undersökningar från Centralförbundet för alkohol och narkotika, CAN, visar på färre ungdomar som dricker alkohol, röker eller snusar. Elever i år ett på gymnasiet I gymnasiet är arbetsro och koncentration på topp men hälsoutmaningarna är fler Bland både flickor och pojkar i gymnasiet är trivseln i skolan hög liksom i tidigare årskurser och dessutom har arbetsron och koncentrationen ökat successivt till att vara i topp på gymnasiet. Kränkningar i form av att blivit utstöt, retad eller illa behandlad av andra elever har därtill minskat betydligt sedan yngre årskurser. Att ha någon kompis att anförtro sig åt har successivt också ökat bland pojkar sedan årskullen gick i årskurs fyra, till att nästan tangera flickornas andel i gymnasiet på lite mer än 9 av 10. Bland både flickor och pojkar är det dock färre som uppger att de har någon vuxen att prata med än i yngre årskurser. Vilket är precis som utvecklingen sett ut även tidigare mätningar och ses även i riket. Vad gäller den fysiska hälsan, kost- och levnadsvanor består också mönster som setts även vid tidigare års hälsosamtal. Andelen elever med övervikt och fetma i gymnasiet har länge legat högt och gör så fortfarande. I gymnasiet ses mest övervikt och fetma bland pojkar (drygt 1 av 4) medan det har planat ut och minskat bland flickor (knappt 1 av 5) sedan de gick i årskurs fyra. Bland både flickor och pojkar i gymnasiet är det signifikant vanligare att vara överviktig eller lida av fetma i Norrbotten än i riket. Av de faktorer som mäts i hälsosamtalet och kan tänkas bidra till fetma är det framförallt konsumtion av sötade drycker som skiljer flickor och pojkar åt och även hur vanligt det är att vara fysiskt inaktiv, det vill säga att sällan eller aldrig motionera på fritiden. Det är lika vanligt bland flickor och pojkar i gymnasiet 2015/16 att motionera ofta, ungefär 6 av 10 elever motionerar tre gånger i veckan eller mer, men gruppen som sällan eller aldrig är fysiskt aktiv på fritiden är däremot större bland pojkar (20 procent) än flickor (15 procent). Att det är vanligare att pojkar är fysiskt inaktiva än flickor ses redan i årskurs sju. När det gäller konsumtion av saft/läsk 5

7 ligger pojkar högre än flickor redan i årskurs fyra och skillnaden blir sedan successivt större. I gymnasiet uppger nära varannan pojke (45 procent) att han dricker läsk minst tre gånger i veckan och var fjärde (27 procent) flicka. Hur kosten ser ut utöver läskdrickandet avslöjar dock inte hälsosamtalet 2015/16 1. I årskurs ett på gymnasiet uppger de flesta att de spenderar 3-4 timmar framför TV, dator eller mobil på sin fritid. Det har blivit vanligare att spendera lång tid framför skärm, 5 timmar eller mer, än det var i årskurs sju. Det är lika vanligt bland flickor i gymnasiet att spendera mycket tid framför skärm som det är bland pojkar, drygt 1 av 3 elever. Majoriteten av både flickor och pojkar mår bra även på gymnasiet och eleverna uppger oftast att de sällan eller aldrig (alternativt bara ibland) är ledsna eller nedstämda. I gymnasiet är det dock vanligare att flickor är nedstämda än pojkar (en av fem mot en av tjugo) och även vanligare bland flickor att inte uppge att de mår bra. Bland flickor i gymnasiet (samt årkurs sju) ses dessutom en ökning av nedstämda elever över tid samt en minskad andel som uppger att de mår bra. Bland både flickor i gymnasiet och årkurs sju blir det också allt vanligare att uppleva stress över skolarbetet. Drygt var tredje flicka i gymnasiet är ofta stressade vilket är dubbelt så vanligt som bland pojkar i samma ålder samt en ökning med ca 10 procentenheter senaste fem åren. Även i riket ökar stress och nedstämdhet bland flickor i tonåren. Stress ökar även bland pojkarna i riket vilket inte kan ses tydligt i Norrbotten. Liksom det allmänna välbefinnandet minskar bland flickor med stigande årskurs ökar också andelen som uppger att de ofta har besvär av smärta och värk. Att ofta ha värk i axlar, nacke och rygg är vanligast bland båda könen i gymnasiet och gäller var femte flicka och var tionde pojke. Liksom i årskurs sju har även alkohol och tobaksvanor förbättrats avsevärt bland gymnasieelever. Det är tydligt att sedan nära tio år tillbaka har alkoholvanorna förbättrats både sett som minskning av hur många som provat, och hur många som dricker alkohol minst någon gång i månaden. Denna minskning fortsätter även med 2015/16 års resultat. När det gäller rökning ses att från att varannan elev i gymnasiet hade provat röka cigaretter 2009/10 så är det nu endast var tredje. Samma tydliga utveckling ses bland andelen elever som provat snusa samt snusar. 1 Från och med hälsosamtalet 2016/17 ställs fler frågor om kostvanor inklusive frukt och grönsaker och godis, chips etc. 6

8 Skillnader inom länet Liksom i den vuxna befolkningens hälsa och levnadsvanor finns det även regionala skillnader inom länet i elevers hälsa, levnadsvanor och skoltrivsel. I tabellen nedan ses om en kommun sticker ut antingen negativt eller positivt jämfört med övriga länet eller om man till större delen förhåller sig enligt länet. Tabell 1: Jämförelsetabell kommun jämfört med länet Kommun Positivt Negativt Gällivare God självskattad hälsa Få ledsna nedstämda samt med besvär av smärta/värk Hög konsumtion av läsk och andra söta drycker Skolmiljö med högre grad av kränkningar Högre snusning Pajala God självskattad hälsa och få ledsna nedstämda Högre snusning och cigarettrökning Kiruna Fysiskt aktiva på fritiden Högre snusning Haparanda Se länet Skolmiljö med högre grad av kränkningar Lägre arbetsro och koncentration Stress Lägre fysisk aktivitet Högre fysisk inaktivitet Cigarettrökning Alkohol Övertorneå Hög skoltrivsel, arbetsro och koncentration Högre grad av kränkningsfri skolmiljö Låg konsumtion av läsk och söta drycker Se länet Överkalix Se länet Hög konsumtion läsk/saft och söta drycker (åk4) Färre som alltid äter frukost Kalix Se länet Skolmiljö med högre grad av kränkningar Luleå Lågt tobaksbruk Fler ledsna nedstämda Lägre självskattad hälsa Boden Se länet Fler ledsna nedstämda Lägre självskattad hälsa Lägre arbetsro och koncentration Stress Piteå Hög skoltrivsel Fysisk aktivitet Högre grad av kränkningsfri skolmiljö Älvsbyn Lågt tobaksbruk Skolmiljö med högre grad av kränkningar Arvidsjaur (åk 4) Se länet Hög konsumtion läsk/saft och söta drycker Färre som alltid äter frukost Högre tid vid skärm Arjeplog Se länet Cigarettrökning Alkohol Jokkmokk Se länet Fler ledsna nedstämda Lägre självskattad hälsa Länet Minskat tobaks och alkoholbruk Ökning av stressade nedstämda unga flickor och fortsatt vanligt med övervikt och fetma 7

9 Slutsatser Hälsosamtalen i skolan 2015/16 visar att ungas levnadsvanor vad gäller alkohol, tobak och droger fortsätter att förbättras. Samtidigt är utvecklingen av unga flickors hälsa oroande, med en ökande andel i årskurs 7 samt år ett på gymnasiet som uppger att de ofta har psykiska och somatiska besvär. En tänkbar förklaring är att skolstressen har ökat i samma grupp. Undersökningar gjorda i riket på elever i ungefär samma åldersgrupp visar på samma utveckling som i länet både vad gäller alkohol och tobak men också psykisk ohälsa och stress. Tänkbara förklaringar till den ökade psykiska ohälsan spekulerar Folkhälsomyndigheten i kan vara den ökade individualiseringen i samhället och en minskad framtidstro bland dagens unga. Exempelvis ställs allt högre krav på unga att utbilda sig för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och därmed kunna skaffa sig en egen bostad och träda in i vuxenlivet. Vidare har den snabba teknikutvecklingen förändrat barns och ungas vardag på många sätt, vilket kan ha betydelse för deras psykiska hälsa. Fortfarande behövs dock fördjupad analys på nationell nivå kring den utveckling som sker inom psykisk hälsa. Det faktum att unga pojkar och flickor till större delen är utsatt för samma förändringar i nutid vad gäller exempelvis krav på skolprestationer och teknikutveckling samt det faktum att det i själva verket är pojkar som står för övervägande del av alla begångna självmord gör att det är rimligt att anta att vi missar de unga männen som mår dåligt. Det finns alltså goda skäl att utreda hur vi upptäcker och mäter unga mäns psykiska ohälsa. Det kommer tydliga signaler om att länets elever ligger betydligt högre än riket vad gäller förekomst av övervikt och fetma. De höga nivåerna överviktiga elever i länet som setts senaste åren har inte minskat. När det gäller fysisk aktivitet tycks inte länet ligga sämre till än riket men däremot ses inte den ökning av fysisk aktivitet som ses i riket. Undersökningar bland länets vuxna befolkning visar att liksom bland barn finns hög del övervikt och fetma och där är det framförallt kostvanor som sticker ut negativt jämfört med riket. Samtal med kommuner visar att även om man i en kommun satsar på att dess skolor ska ha fler idrottstimmar än vad som krävs och man gör satsningar på kosten så är det fortfarande svårt att få förändring i den utbreddan övervikten. Det ligger nära till hands att anta att generella åtgärder behövs för att nå den vuxna befolkningen (hemmet) för att resultat också ska ses bland länets elever. 8

10 Rekommendationer Fortsätta arbeta med att stärka barn och ungas psykiska hälsa, skoltrivsel och sociala miljö för en god hälsa men också goda skolresultat. Utreda hur unga mäns psykiska ohälsa yttrar sig och även hur det kan omsättas i mätningar så som elevhälsosamtalet för att inte missa dem. Fortsätta arbeta med elevernas risk- och frisklevnadsvanor men bredda det till att även nå hemmen där eleven ändå formas och vistas större delen av sin tid. 9

11 Inledning Syfte och historik Varje år erbjuder skolhälsovården i kommunerna i Norrbottens län, årskurs fyra, sju samt årskurs ett på gymnasiet, individuella hälsosamtal med skolsköterskan 18. Även eleverna i förskoleklass erbjuds hälsosamtal men då en lättare variant anpassad för elevernas låga ålder. Syftet med det enskilda samtalet är att göra eleven mer uppmärksam på sambandet mellan livsstil och hälsa samt att ge kunskap om och uppmuntra hen till att göra egna hälsofrämjande val. Dessa enkäter registreras i en databas som är gemensam för länet och förvaltas av Norrbottens läns landsting. Denna rapport är en sammaställning av svaren från hälsosamtalen läsåret 2015/16 och en tillbakablick på de år som hälsosamtalet genomförts för att se utvecklingen över tid. Rapporten belyser utifrån innehållet i skolsköterskornas hälsosamtal psykiska och fysiska aspekter på hälsa, levnadsvanor och den sociala miljön. Syftet är att öka kunskapen om de levnadsvanor och levnadsförhållanden som anses viktiga för barns hälsa och som råder bland eleverna i länet, följa utvecklingen över tid samt på områden där det är möjligt också göra jämförelser med hur det ser ut i riket. Viktigt också att se hur barnen i länet förhåller sig till de vuxna eftersom att bland vuxna finns både hälsoutmaningar att förbättra och områden att bibehålla till framtida generationer. Att skapa en elevhälsodatabas för länet och ha ett enhetligt frågeformulär inleddes genom ett initiativ av skolsköterskor i Luleå kommun, år 2005, där Norrbottens läns landsting tillfrågades om att vara samarbetspart, utifrån ett koncept som utvecklats i Västernorrland. Syftet är att få siffror på hur barn och ungdomar i Norrbotten mår liksom på vissa av deras levnadsvanor, som kan relateras till hälsa. En enkät med hälso- och livsstilsfrågor kopplas till skolsköterskornas hälsosamtal med elever i förskoleklass, årskurs 4, 7 och gymnasiets första år. Skolsköterskorna registrerar sedan de avidentifierade svaren i en databas som förvaltas av landstinget. I denna årsrapport visas de sammanställda enkätsvaren från samtliga deltagande kommuner. 10

12 Från läsåret 2005/06 till 2006/07 ökade antalet deltagande kommuner från tre till åtta 1, 2. Från läsåret 2007/08 deltog 13 av länets 14 kommuner, vilket möjliggjorde en mer övergripande bild av länet 3-6. Läsåret 2009/2010 testade även Pajala enkäten, och data lagts in även från Pajala från och med läsår 2010/2011, vilket innebär att vi har ett fullständigt deltagande av kommunerna i Norrbotten. Utöver Västernorrland och Norrbotten använder även Jämtland enkäten samt ett antal enstaka kommuner runt om i landet. Från och med nästa läsår, 2016/17, kommer en reviderad enkät att användas för att bland annat fånga levnadsvanor på ett bättre sätt. Den årliga sammanställningen i form av denna rapport, har framförallt fokus på länet som helhet men inom varje område granskas även spridnigen mellan kommunerna. Rapporten vänder sig till beslutsfattare på regional och lokal nivå, skolpersonal och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Att jämföra resultaten med Skolbarns hälsa och levnadsvanor bland elever i Sverige Att kunna jämföra länets utveckling mot riket är viktigt för att se om Norrbottens län avviker jämfört med andra eller om samma utveckling eller nivåer kan ses överallt. Detta påverkar både typ av insats men ger också förståelse för nuläget. Folkhälsomyndigheten genomför ungefär vart fjärde år rikstäckande undersökning kring skolbarns hälsa och levnadsvanor med uppgifter som 11-, 13- och 15-åringar i Sverige lämnar inom ramen för det internationella forskningsprojektet Health Behaviour in School-aged Children 7. Den undersökningen kan ge visst underlag att jämföra Norrbotten mot riket för att se om länet har helt egna trender eller om länet följer riket. Studien tar avstamp i socialpsykologi och utvecklingsteorier 8 för att studera och förklara elevers hälsa. Skolbarns hälsovanor 2013/14 från Folkhälsomyndigheten visar att majoriteten av eleverna i Sverige anser själva att de har en bra hälsa. Med stigande ålder uppger de dock en lägre självskattad hälsa samt fler psykiska och somatiska besvär. Dessutom ökar skillnaden med stigande ålder mellan pojkar och flickor, där de senare anser sig ha sämre hälsa och fler besvär. Under och talen ökade de självrapporterade psykiska 11

13 och somatiska besvären bland 15-åringar men därefter avtog ökningen. Nu ökar återigen andelen med besvär, framför allt bland 13- och 15-åriga flickor. Användningen av medicin mot huvudvärk och magont ökar med åldern, framför allt bland flickor. Sedan 1980-talet har medicinanvändningen mot huvudvärk, magont, sömnsvårigheter och nervositet ökat kraftigt. I den senaste mätningen har dock medicinanvändningen planat ut och i flera fall minskat. Det är också betydligt fler flickor än pojkar, i alla tre åldrarna, som inte är nöjda med sin kropp. Utvecklingen är positiv när det gäller elevernas tobaksanvändning och alkoholkonsumtion. Rökningen har minskat bland 13- och 15-åringar och andelen rökare bland 15-åringar är den lägsta sedan undersökningen startade 1985/86. Även andelen 15- åriga pojkar som snusar minskar, och närmar sig de låga siffrorna för 13-åringar och 15- åriga flickor. Under 2000-talet har även andelen 13- och 15-åringar som har varit berusade minskat och är nu den lägsta sedan undersökningen startade. Andelen elever som är tillräckligt fysiskt aktiva är fortsatt liten. Enligt rekommendationerna från WHO ska barn och unga vara fysiskt aktiva minst en timme om dagen. Andelen som uppnår detta är mindre bland flickor än pojkar i alla tre åldrar. Samtidigt ökar andelen pojkar och flickor som uppger att de tränar fyra gånger eller fler i veckan och är den största sedan 1986/86. Resultaten tyder på att barn och unga rör sig allt mindre i vardagen. Den ökade skärmtiden, framför allt bland pojkar, visar att stillasittandet ökat. En stor andel av åringarna upplever att det är lätt att tala med sina föräldrar om bekymmer, och andelen har varit stabil under perioden 1989/ /14. Samtidigt får vännerna allt större betydelse för både flickor och pojkar med stigande ålder. Ju äldre ungdomarna blir, desto svårare får de att tala med sina föräldrar om saker som bekymrar dem, desto lättare får de däremot att i stället tala med sina vänner. Med åldern ökar även andelen elever som har daglig kontakt med sina vänner via telefon/skype och sms. Andelen flickor och pojkar som uppger att de mobbas är fortsatt låg jämfört med i andra länder. Trivseln i skolan har ökat sedan 1980-talets slut, och andelen elever som tycker mycket bra om skolan är den största på 20 år bland 13- och 15-åringar. Eleverna har också fått en mer positiv syn på sina egna skolprestationer, en ökad andel tror att lärarna tycker att de är duktiga eller mycket duktiga jämfört med sina klasskamrater. Stressen över skolarbetet har dock ökat kraftigt bland 13-åringar i riket jämfört med föregående mätning, och andelen som känner sig ganska eller mycket stressade över skolarbetet har fördubblats på fyra år. Andelen stressade är störst bland 15-åringar men 12

14 den har inte ökat nämnvärt sedan 2009/10. Bland 11-åringar är det fortfarande en liten andel som är stressade över skolarbetet. Vuxnas hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Många hälsorelaterade livsstilar och beteenden grundläggs under ungdomsåren och därför är vuxna som barnen i Norrbotten har omkring och lever med viktiga och kan möjligtvis ge förklaringar till olika mönster. Det är också viktigt att se var länet ligger bra till och vad länet ska bibehålla till nästa generationer samt vilka hälsoområden där det är viktigt att ändra riktning och förbättra möjligheterna till god hälsa och gott liv. I Norrbotten varierar hälsa och levnadsvanor inom länet och är bland annat kopplat till ålder och socioekonomiska förhållanden i kommunerna eftersom att Norrbottens kommuner har stor spridning vad gäller socioekonomi och åldersfördelning. Den senaste stora folkhälsoundersökningen i länet år 2014, Hälsa på lika villkor? visade liksom tidigare undersökningar har visat att den fysiska hälsan och levandsvanor är överlag sämre i länet än i riket medan den psykiska hälsan samt sociala faktorer ser bättre ut i länet än riket. 9 Högt blodtryck och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar är betydligt vanligare i länet än i riket och framförallt bland män. Norrbotten hör också till de län där männen lever kortast vilket främst förklaras av det stora förbättringsutrymmet länet har vad gäller insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar. Till viss del finns förklaringar att hämta i de levnadsvanor som befolkningen har. Norrbottningarna, skiljer sig inte synligt från riket vad gäller att vara fysiskt aktiv, däremot har befolkningen i länet tydligt sämre kostvanor än riket i genomsnitt. Närmare varannan man i länet har exempelvis så lågt intag av frukt och grönsaker att det är kopplat till hälsorisk. Det samma gäller var fjärde kvinna. I enlighet med detta är också övervikt och fetma signifikant vanligare i länet än i riket. Grupper som sticker ut i länet med ofta sämre fysisk hälsa och levnadsvanor är personer med kort utbildning, personer med finskt ursprung, otrygg ekonomi och funktionsnedsättning. Det är också vanligare bland män än kvinnor att ha sämre levnadsvanor och mer hjärt- och kärlsjukdomar, medan det är vanligare bland kvinnor att ha mera besvär av smärta och värk samt besvär av psykisk ohälsa. När det gäller rökning som är en stor riskfaktor till många sjukdomar ligger länet ungefär som riket. Daglig rökning har minskat kraftigt senaste trettio åren från var tredje under 80-13

15 talet till drygt var tionde år 2014 (något vanligare bland kvinnor än män). Rökning är vanligare bland personer med kort utbildning, utlandsfödda (inklusive Finland), personer med otrygg ekonomi samt funktionsnedsatta. Var femte man och var åttonde kvinna riskkonsumerar alkohol i Norrbotten vilket är något lägre än i riket. Riskbruket är som vanligast i yngre åldrar, men i den gruppen ses även en betydande minskning av riskbruk senaste tio åren. Bland unga kvinnor är riskbruket signifikant lägre än i riket. Förutom kön och ålder skiljer sig grupper med olika födelseland vad gäller riskbruk av alkohol. Bland män födda i Finland har närmare var fjärde man ett riskbruk att jämföra med var tionde man med övrigt utländskt ursprung (Asien, Afrika, övriga Europa mfl). Bland kvinnor ses dock inte samma samband mellan födelseland och riskbruk. Det är vanligare att ha provat cannabis bland yngre än äldre åldersgrupper och vanligare bland män än kvinnor. Det är dock mindre vanligt att ha provat cannabis i länet än det är i riket. I åldern år har femton procent av länets män provat hasch/marijuana mot rikets tjugotvå procent och bland unga kvinnor är skillnaden tio procent i länet mot arton procent i riket. Fem procent av länets män och tre procent av länets kvinnor har ett spelriskbruk. Det är något vanligare med spelriskbruk bland män, personer med kort utbildning, personer som inte är födda i Sverige eller personer utan kontantmarginal Det psykiska välbefinnandet är överlag bättre i länet än i riket, liksom mindre besvär av stress, oro och ångest. Det är vanligare bland kvinnor än män att ha besvär av psykisk ohälsa. I länet är nedsatt psykiskt välbefinnande som vanligast i yngsta åldersgruppen år där var fjärde kvinna och var åttonde man har nedsatt psykiskt välbefinnande. Var fjärde homo-/bisexuell, person med funktionsnedsättning, med otrygg ekonomi har nedsatt psykiskt välbefinnande. Besvär av ångest, oro och ängslan är också signifikant vanligare i dessa grupper. Det är dubbelt så vanligt att en person som är homo-/bisexuell lider av stress än en person som är heterosexuell. Det är också vanligare bland personer med utländsk bakgrund (exklusive Finland) samt bland personer med funktionsnedsättning eller otrygg ekonomi. Social hälsa handlar om de relationer och den livsmiljö som påverkar hälsan. Norrbotten ligger överlag bättre till på det flesta mått som rör social hälsa. Det finns ett samband mellan socialt kapital och hälsa som kan mätas via fråga om tillit till andra människor. Att ha tillit till människor överlag är vanligare i Norrbotten än i riket, men lägre bland homo-/ bisexuella i länet, liksom personer med ursprung utanför Sverige och Finland eller kortare utbildning. I samma grupper är det också vanligare att sakna någon att anförtro sig åt 14

16 samt dela sina innersta känslor med liksom att ha blivit utsatt för kränkande behandling. Unga män år saknar i högre grad emotionellt stöd jämfört med äldre män men och även jämfört med kvinnor i samma åldersgrupp medan det är vanligare bland kvinnor att ha blivit utsatt för kränkningar. Vad gäller skillnader inom länet kan man se att ålderstruktur och socioekonomi påverkar till stor del variationerna. I kommuner där det är vanligare att befolkningen har lång utbildning är det också vanligare att ha bättre kostvanor, det är också mindre vanligt med övervikt och fetma, färre som röker dagligen och mindre stillasittande i befolkningen. Självskattade hälsan, förekomst av smärta och värk och hälsobesvär kopplade till hjärtoch kärlsjukdomar visar också koppling till utbildningsnivå i befolkningen men även åldersstruktur vilket också visar sig vid jämförelser av kommuner. 15

17 Rapportens struktur Upplägg Rapporten börjar med en kort beskrivning av genomförandet av undersökningen, hur informationen om elevens hälsa samlas in samt vilka kommuner samt antal elever som deltar. Sedan kommer själva sammanställningen av hälsosamtalen i resultatdelen. Undersökningens resultat presenteras grupperade enligt följande: 1) Allmänt välmående och psykiskt välbefinnande (hur eleven mår, ledsen nedstämd, oro/rädsla, somatiska besvär etc) 2) Psykosocial hälsa och arbetsmiljö (skoltrivsel, stress, koncentration, utsatt för kränkningar etc) 3) Risk- och frisklevnadsvanor (övervikt/fetma, fysisk motion/inaktivitet, kost, skärmtid, sömn) 4) Alkohol, droger och tobak (provat röka, alkoholkonsumtion, snusning etc) Redovisning av kommuner Kommunerna redovisas var för sig. I hälsosamtalets tidiga år i länet har små kommuner slagits samman geografiskt för att nå upp till visst elevantal. Senaste åren har en annan metod valts för att hantera kommuner med små elevantal, i ett led att försöka möjliggöra att varje kommun kan se sina egna resultat. Små kommuner med mindre än 50 elever i en viss årskurs har slagits samman med tidigare ett eller två läsårs hälsosamtal för den årskursen. Det gör att kommunen visserligen inte kan se exakta siffror på årets resultat, men får ändå en bild av hur läget är i kommunen och kan följa sin utveckling. På samma sätt så kan en kommun ha för få flickor och pojkar i en årskurs, det vill säga att de vardera inte når upp till 50 elever, då har det hanterats på samma sätt när siffrorna ska fördelas på flickor och pojkar. Det gör att siffran för båda könen kan spegla läsåret 2012/13, men när det ska delas upp på kön så är det två eller tre års siffror. När man slår ihop resultat för flera år, kan fördelen vara att det ger en något stabilare siffra över läget, samtidigt som man har nackdelen att resultatet blir något utslätat. Vilka kommuner som berörs och för vilka årskurser kan ses i tabell 25 i tabellbilagan. Viktigt att hålla i minnet när slutsatser dras utifrån resultaten på kommunnivå är att för att få ett större elevunderlag är vissa kommuner är i hopslagna med tidigare år. Antalet individer som ligger till grund för respektive kommun är trots det i många 16

18 fall är lågt, i vissa fall närmare 50 elever. Det gör att ett fåtal elevers svar kan få stort genomslag för en viss kommun. Analys av samband mellan olika faktorer När samband har studerats mellan olika faktorer har det testats på data från tre senaste läsåren för att få ett stabilt underlag, det vill säga elever som har besvarat frågor läsåret 2013/14, 2014/15 samt 2015/16. Alla statistiska signifikanstester är gjorda på 95procentig säkerhetsnivå, och med det menas att slutsatserna är korrekt dragna med 95-procentig sannolikhet Genomförande av hälsosamtalen i skolan Inför hälsosamtalet får eleverna enskilt fylla i frågeformulär som berör elevens levnads-vanor och välmående. Formuläret omfattar bland annat mat, motion, sömn, fritids- intressen och trivsel i skolan samt för eleverna i år sju och i gymnasiet; tobak, alkohol och narkotika. Under det enskilda samtalet går eleven och skolsköterskan igenom svaren tillsammans samt elevens längd och vikt mäts. Efter avslutat hälsosamtal registrerar skolsköterskan svaren i en databas som förvaltas av landstinget, där uppgifterna lagras i avidentifierad form. Från den kan skolsköterskan lätt hämta information som sina egna klasser/skolor för att kunna föra vidare information om hälsoläget på skolan till rektorn. Kommunansvarig skolsköterska har möjlighet att se sammanställningar på kommunnivå, för att rapportera hälsoläget bland barn och unga till beslutsfattare på kommunnivå. Vid dessa sammanställningar omfattas uppgifterna av skolsköterskans hårda sekretess vilket gör att inga uppgifter får lämnas ut så att enskilda elevers identitet kan spåras. Alla kommuner i länet ingår i samma databas och vid läsårets slut sammanställer landstinget uppgifterna. Uppgifterna sammanställs på läns- och kommunnivå för att följa utvecklingen och se om det finns skillnader i länets kommuner. Spridningen mellan kommunerna är viktiga att följa men även enskilda kommuners ut- veckling vad gäller hälsa och levnadsvanor hos eleverna. Än finns inga uppgifter på nationell nivå att jämföra, med många län arbetar för att få liknande system så målet är att man i framtiden kan få jämförbara siffror för riket. 17

19 Deltagande elever och kommuner Sammanlagt samlade skolsköterskorna i länet in enkätsvar om hälsa och levnadsvanor från 7014 elever, se tabell 2. Sett till alla fyra deltagande årskurser sammantaget så täcker hälsosamtalsunderlaget 68 procent av alla inskrivna elever i länet (inskrivna oktober 2015 enligt Skolverket). Täckningen var lägre än tidigare läsår. procent svarande i förskoleklass av alla inskrivna elever i länet, 80procent svaranden i årskurs fyra, 68 procent svaranden i årskurs sju och 56 procent svarande i gymnasiets första år (se tabell 26 i tabellbilagan). Gymnasiet har även tidigare år haft lägre representativitet än de lägre årskurserna, men har i år lägsta siffran sedan alla kommuner började med hälsosamtalet. Arvidsjaur deltar endast med årskurs4 i hälsosamtalet 2015/16 och Haparanda hade problem hinna med att registrera enkäterna i databasen vilket gör att täckningsgraden blev väldigt låg för kommunen i årskurs 7 samt gymnasiet. Luleå har också lägre täckning än vad kommunen brukar ha vilket delvis beror av att det drygt hundratal nyanlända elever som inte har fått elevhälsoenkäten men ändå finns med som inskrivna, samt delvis för att registreringen av enkäter till databasen inte hann göras i tid. Viss vaksamhet med tolkning av resultat är att rekommendera om väldigt låg täckningsgrad (under 50 procent). 18

20 Tabell 2: Antal deltagande elever per årskurs och kommun läsår 2014/15 FÖRSKOLE KLASS ÅRSKURS 4 ÅRSKURS 7 GYMNASIET ÅRSKURS 1 Älvsbyn Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Överkalix Övertorneå Pajala Piteå Länet Kommuner där mindre än 50 elever har svarat på frågorna i en årskurs redovisas ihop med samma årskurs föregående år, och om inte det räcker för att nå upp till 50 elever, slås även ett tredje läsårs elever ihop. Samma gäller om en kommun har mindre än 50 pojkar eller flickor som har svarat i en årskurs. Se tabell 25 i tabellbilagan för att se för vilka kommuner 2 eller 3 års uppgifter används. 19

21 Allmänt välmående och psykiskt välbefinnande Självskattad hälsa Majoriteten av eleverna mår bra men fortsatt negativ trend bland flickor Den självupplevda hälsan bland eleverna mäts i hälsosamtalet genom påståendet Jag mår för det mesta.. där eleven kan välja fortsättning via en femgradig skala från mycket dåligt till mycket bra. De elever som väljer bra eller mycket bra är den grupp som bildar måttet andel elever som mår bra. Det finns tidigare studier från Folkhälsomyndigheten som bygger på data från Skolbarns hälsovanor 2013/14 och de visar att ungdomar som säger sig ha en dålig hälsa också rapporterar lägre allmänt välbefinnande, sämre skolprestationer och större svårigheter att få vänner, jämfört med dem som säger sig ha en bra hälsa. 7 Att ha en god självskattad hälsa är därför ett viktigt hälsomått. Figur 1. Elever som mår bra, utveckling över tid i Norrbottens län(%) Flickor Årskurs 4 Flickor Årskurs 7 Flickor Gymn år1 Pojkar Årskurs 4 Pojkar Årskurs 7 Pojkar Gymn år1 Liksom tidigare läsår är mår majoriteten av eleverna läsåret 2015/16 bra eller mycket bra i Norrbotten. I årskurs fyra är det hela 95 procent som mår bra eller 20

22 mycket bra, ingen skillnad mellan pojkar eller flickor. Sedan minskar det dock med stigande årskurs och könsskillnaderna framträder successivt, precis som det har sett ut tidigare läsår. I årskurs sju är det 85 procent av flickorna och 93 procent av pojkarna som mår bra, och i årskurs ett på gymnasiet 77 respektive 91 procent. Att flickor som uppger att de mår bra minskar efter årskurs fyra har setts i alla mätningar sedan hälsosamtalets start, liksom att pojkars välmående håller sig relativt stabilt mellan årskurs fyra och sju, men sedan också sjunker till årskurs ett på gymnasiet. Under de år hälsosamtalen har registreras har pojkar som mår bra i gymnasiet alltid varit betydligt vanligare än flickor, läsåret 2015/16 skiljer det 14 procentenheter. Större delen av eleverna i årskurs ett på gymnasiet 2015/16 återfinns också i mätningen läsår 2012/13 samt 2009/10, men då som elever i årskurs 7 respektive 4. Genom att jämföra hur deras upplevda hälsa var då jämfört med 2015/16 kan man se att under förloppet från årskurs fyra till första året på gymnasiet minskar elever som mår bra med 20 procentenheter bland flickorna och 6 procentenheter bland pojkarna. Det är mellan årskurs sju och gymnasiet som det stora tappet sker bland flickorna. Bland flickorna som gick år ett på gymnasiet 2015/16 hade andelen elever som uppger att de mår bra minskat med 14 procentenheter sedan årskurs sju. 21

23 Gällivare återkommande i topp när det gäller elever som mår bra Figur 2. Flickor årskurs 1 gymnasiet, andel som mår bra för det mesta över tid i större kommuner i Norrbotten, %. 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 Boden Gällivare* Haparanda* Kalix Kiruna Luleå Piteå Länet 10,0 0,0 2012/ / / /2016 Figur 3. Pojkar årskurs 1 gymnasiet, andel som mår bra för det mesta över tid i större kommuner i Norrbotten, %. 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 Boden Gällivare* Haparanda* Kalix Kiruna Luleå Piteå Länet 20,0 10,0 0,0 2012/ / / /2016 Figur 2 och 3 visar hur det sett ut över tid bland flickor och pojkar i årskurs ett på gymnasiet i några större kommuner. Gällivare hör till de kommuner som återkommande över tid ligger högst på andel elever som för det mesta mår bra bland både pojkar och flickor. Bland flickor ligger Boden kommun återkommande 22

24 lägst medan det bland pojkar varierar. Allmänhälsan bland flickor skiljer sig mer mellan kommunerna medan pojkarna har relativt liten spridning. Figurerna ovan visar också att alla kommuner följer ungefär samma mönster över tid och att ingen av dessa kommuner har en helt egen utveckling. I tabell 1 i tabellbilagan ses att liksom tidigare mätningar visat är spridningen minimal i lägre åldrar. I årskurs fyra ligger alla kommuner i spannet 90 till 99 procent som mår bra. Gällivare ligger högt i alla årskurser. Små kommuner är känsliga för årskullar och kan variera mer i resultat över åren. I årskurs sju ligger Älvsbyn lägst med 78 procent och Jokkmokk lägst i gymnasiet med 75 procent elever som uppger att de för de mesta mår bra. Kommuner med gymnasieelever som mår bra har också många som kan koncentrera sig Figur 4. Andel elever som för det mesta mår bra i gymnasiets första år samt andelen som ofta eller alltid kan koncentrera sig på lektionerna, läsår 2014/15 kommuner i Norrbotten(%). Tolkning figur: Bäst att ligga långt upp höger och sämst att ligga långt ner till vänster. Observera olika skalor. Figur 4 visar på lodrät axel kommunspridningen i första året på gymnasiet av elever som uppger att de mår bra. Spridningen går mellan 75 procent i Jokkmokk till 92 procent i Gällivare. På vågrät axel ses andelen elever i kommunen som uppger att de ofta eller alltid kan koncentrera sig på lektionen. Det finns ett tydligt mönster att kommuner med stor del elever som mår bra också har en stor del elever som kan 23

25 koncentrera sig på lektionen. Ledsen och nedstämdhet Att ofta vara ledsen eller nedstämd har ökat bland flickor Begreppet psykisk ohälsa används ofta för att beteckna tillstånd såsom nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter. Inte sällan inkluderas även olika former av värk, vilket ibland också beskrivs som psykosomatiska besvär (se avsnitt om smärta och värk samt psykosocial hälsa). Eleverna får i hälsosamtalet besvara frågor om hur ofta de under de senaste tre månaderna har känt sig ledsen/nedstämd, orolig eller rädd samt irriterad eller på dåligt humör på en 5-gradig skala: aldrig, sällan, ibland, ofta, alltid. Dessa frågor är korrelerade med varandra och även med frågan om hur man mår på så vis att högre grad av ledsen/nedstämdhet ofta innebär högre grad av dåligt humör samt oro eller ängslan, liksom lägre grad av allmänt välmående 2. Det vanligaste över alla årskurser är både bland flickor och pojkar att uppge att de sällan eller aldrig är ledsna eller nedstämda alternativt ibland. 3 2 Pearsson korrelationskoefficient=0,32 (p=.000) i årskurs /14 tom 2015/16 mellan Jag mår samt Ledsen/Nedstämd /16 svarar 83 procent av pojkarna och 44 procent av flickorna i gymnasiet år 1 att de sällan eller aldrig varit ledsna eller nedstämda senaste tre månaderna (det vanligaste svarsalternativet), 12 procent av pojkarna svarar ibland och 38 procent av flickorna. 24

26 Figur 5. Andel elever som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna, utveckling över tid, Norrbottens län (%) (observera skalan) Flickor Åk 4 Flickor Åk 7 Flickor Gy 1 Pojkar Åk 4 Pojkar Åk 7 Pojkar Gy 1 Figur 5 visar linjediagram över tid av andel elever som ofta eller alltid känt sig ledsen eller nedstämd, där pojkars och flickors linje ligger nära varandra i årskurs fyra och det är få som är ledsna/ nedstämda (3 respektive 2 procent bland flickor och pojkar). Sedan ökar flickornas andel successivt med stigande årskurs. Bland pojkarna håller sig nivån hela tiden låg jämfört med flickorna även om pojkarna också ligger något högre i gymnasiet än i lägre årskurser. I årskurs ett på gymnasiet uppger 18 procent av flickorna och 5 procent av pojkarna att de ofta är ledsen eller nedstämd. Den ökning som har setts vid tidigare mätningar bland flickorna håller därmed i sig och även mönstret som innebär stora könsskillnader samt stora skillnader mellan årskurser. 4 Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsa och levnadsvanor 2013/14 visar att bland 15-åringarna i riket är 36 procent av flickorna och 14 procent av pojkarna nedstämda minst en gång i veckan och har ökat över tid. Bland 15-åringar i riket ses dock att vara irriterad minst en gång i veckan är det vanligaste sedan kommer sömnproblem och nedstämdhet. 4 Ökningen bland flickor i gymnasiet 2015/16 jämfört med året innan, kan helt tillskrivas den högre andel ledsna/nedstämda elever som ses i Luleå, Haparanda och Kiruna detta läsår (se figur 10 längre ner). 25

27 26

28 Figur 6. Andel elever, båda könen, som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna samt andel elever som mår bra, gymnasiets första år 2015/16 kommuner i Norrbotten. Tolkning figur: Bäst att ligga långt ner till höger och sämst att ligga högt upp till vänster. Observera olika skalor. Figur 6 visar på lodrät axel spridningen mellan kommunernas andel ledsna eller nedstämda elever samt på horisontell axel kommunernas andel elever som uppger att de mår bra. Det är en relativt stor spridning i resultat och ett tydligt mönster ses i diagrammet att de kommuner som har hög andel elever som uppger att de mår bra (Pajala, Gällivare, Älvsbyn) också har lägre andel som uppger att de ofta är ledsna och nedstämda. Jokkmokk, Luleå och Boden ligger något sämre till än övriga länet. Viktigt att ha i åtanke att i små kommuner är resultatet känsligt för varje elevs svar. Ett läsårs resultat kan därför skilja sig stort från andra läsår, beroende på eleverna i den aktuella årskullen. 27

29 I Boden och Luleå återkommande vanligast med ledsna/nedstämda elever Figur 7. Flickor årskurs 1 gymnasiet, andel som ofta/alltid känner sig ledsen eller nedstämd över tid i större kommuner i Norrbotten, %. Observera skalan. 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Boden Gällivare* Haparanda* Kalix Kiruna Luleå Piteå Länet 2012/ / / /2016 Figur 8. Pojkar årskurs 1 gymnasiet, andel som uppger att de ofta/alltid känner sig ledsen eller nedstämd över tid i större kommuner i Norrbotten, %. Observera skalan. 25,0 20,0 15,0 Boden Gällivare* Haparanda* Kalix Kiruna Luleå Piteå Länet 10,0 5,0 0,0 2012/ / / /

30 Tabell 7 och 8 visar hur utvecklingen sett ut vad gäller flickor och pojkar som svarar att de ofta eller alltid är ledsna/nedstämda i länet samt större kommuner. Eftersom att det är många kommuner där det är få pojkar som svarar att de är ledsna eller nedstämda ger det liten spridning. Bland flickor är det vanligare att uppge ledsen och nedstämd känsla och spridningen mellan länets kommuner blir större. Återkommande är det vanligare att flickor i Luleå och Boden uppger att de ofta är ledsna eller nedstämda. Att vara irriterad och på dåligt humör är vanligt ihop med ledsen-/nedstämdhet Figur 9 Andel ofta irriterad eller på dåligt humör bland elever som känner sig ledsna eller nedstämda, gymnasiet i Norrbotten (%) Läsåren 2013/14 tom 2015/16. Båda könen. Ofta irriterad eller på dåligt humör Sällan/ibland irriterad eller på dåligt humör 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ofta ledsen eller nedstämd Sällan/ibland ledsen eller nedstämd Att ofta vara på dåligt humör och irriterad är speciellt vanligt bland elever som också ofta är ledsna/nedstämda, se figur 9. 6 av 10 ledsna/nedstämda gymnasieelever svarar att de också ofta är på dåligt humör och irriterade. 5 Bland jämnåriga kamrater som sällan eller bara ibland är ledsna eller nedstämda är endast 1 av 10 ofta irriterad eller på dåligt humör. 6 Läsåret 2015/16 är andelen som ofta eller alltid är irriterade eller på dåligt humör 7, 15 och 17 procent i årskurs fyra, sju respektive första året på gymnasiet 5 Chisquare test visar samband där p=.000 mellan ledsen nedstämd samt irriterad och dåligt humör, gymnasieelever 2012/13 tom 2015/16. 6 Av elever som uppger att de ofta är på dåligt humör är 40 procent av ofta ledsen/nedstämd vilket kan jämföras med endast 5 procent (1 av 20) av elever som sällan eller bara ibland är på dåligt humör/irriterade Det är alltså betydligt vanligare att vara nedstämd om ofta på dåligt humör. 29

31 sammantaget i länet. Flickor och pojkar ligger ungefär på samma nivå i årskurs fyra men därefter drar flickorna ifrån pojkarna ordentligt. I årskurs ett på gymnasiet är nästan en fjärdedel av flickorna ofta eller alltid irriterade eller på dåligt humör, medan samma siffra för pojkarna är knappt en av tio. Samma nivåer har uppmäts vid de tidigare läsårens undersökningar. Figur 10 Andelen elever i gymnasiet som ofta känner sig irriterade eller på dåligt humör respektive ledsen eller nedstämd i kommunerna i Norrbottens län, läsåret 2015/16 (%). Tolkning av figur: Bäst att ligga långt ner till vänster och sämst att ligga högt upp till höger. Observera olika skalor. Figur 10 visar att bland kommunerna ses samma mönster som gäller andel ledsna och nedstämda, det vill säga i gymnasiet ligger Jokkmokk, Luleå och Boden högt där det är vanligare med ledsna/nedstämda elever, medan Pajala, Älvsbyn och Arjeplog ligger lägre. Bland pojkar sticker Boden ut med betydligt högre andel ledsna/nedstämda än många övriga kommuner (se tabellbilaga). 30

32 Oroliga eller rädda elever känner sig också ofta ledsna eller nedstämda Figur 11 Jämförelse mellan hur vanligt det är att vara ledsen eller nedstämd i gymnasiet i Norrbotten beroende på hur vanligt/ovanligt det är att eleven känner sig orolig eller rädd, läsåren 2013/14 tom 2015/16. Ofta ledsen eller nedstämd Sällan/ibland ledsen eller nedstämd 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ofta orolig eller rädd Sällan/ibland orolig eller rädd Andelen elever som ofta eller alltid varit orolig eller rädd under de senaste tre månaderna håller sig relativt låg, 2 procent i årskurs fyra, 3 procent i årskurs sju och 5 procent i första året på gymnasiet. Nivåer som har setts även tidigare år i hälsosamtalet. Den högre andelen i gymnasiet beror på en ökning bland flickorna mellan årskurs sju och gymnasiet (se tabell 4 i tabellbilagan). Nivåerna är överlag låga i kommunerna men de som möjligen sticker ut något högre, är samma som tidigare i gymnasiet, Boden, Jokkmokk och Luleå Elever som mår bra är oftare nöjda med sin kropp 7 av 10 flickor är överlag nöjda med sin kropp i årskurs sju och 5 av 10 i första året på gymnasiet. Bland pojkar är drygt 8 av 10 nöjda med kroppen i årskurs sju och i gymnasiet 7 av 10. Både flickor och pojkars nöjdhet är alltså lägre i gymnasiet. 7 Jämfört med tidigare läsår ses dock ingen förändring. Det varierar mellan kommunerna hur nöjda eleverna är med sin kropp. Gällivare 7 Ganska eller mycket missnöjd uppger ungefär var tionde flicka i årskurs sju och 16 procent i gymnasiets första år samt 4 respektive 5 procent bland pojkar i årskurs sju och gymnasiet. 31