Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten"

Transkript

1 NLL Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl

2 2

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7 Rapporten... 8 Genomförande... 9 Deltagande elever och kommuner... 9 Resultat Upplevd hälsa Fysisk Hälsa Övervikt och fetma Psykisk hälsa Ledsen eller nedstämd Orolig eller rädd Irriterad eller på dåligt humör Nöjd med sin kropp Sömnsvårigheter Tillgång till vuxen att prata med Somatiska besvär Huvudvärk Ont i magen Värk i rygg, nacke och axlar Värktabletter Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Lunch Middag Saft och läsk Skärmtid Fysisk aktivitet på fritiden Aktiv på lektionerna i idrott och hälsa Alkohol, tobak, narkotika och dopning Alkoholvanor Rökvanor Snusvanor Inställning till narkotika Användning av narkotika Användning av dopingpreparat Psykosocial och fysisk miljö Hur de yngre barnen känner sig när de går till skolan Hur de yngre barnen känner sig när de tänker på klasskamraterna Retad, utstött, eller på annat sätt illa behandlad av andra elever Retad, utstött, eller på annat sätt illa behandlad av vuxna i skolan Arbetsro på lektionerna Kan koncentrera sig i skolan Stress över skolarbetet Trivsel i skolan

4 Stannar hemma utan att vara sjuk Arbetsmiljön i skolan Val av gymnasieprogram Arbete på fritiden Slutsatser Referenser

5 Sammanfattning Syftet med denna rapport var att redovisa resultaten av sammanställningen av hälsosamtalen läsår 2012/2013 bland elever i länet i årskurs fyra, sju, årskurs ett på gymnasiet samt förskoleklass. Sammanställningen av hälsosamtalen läsåret 2012/2013 befäster den utveckling som har setts tidigare. Fram till och med årskurs fyra mår de flesta eleverna bra och det är små variationer i resultat mellan kön, kommuner men även över tid. 85 procent av flickorna i förskolan väljer det glada ansiktet,, för att visa hur de känner sig när de ska till skolan och 77 procent av pojkarna. I årskurs fyra är det 9 av 10 som svarar att de tris bra eller mycket bra i skolan. Hela 96 procent svarar att de för det mesta mår bra eller mycket bra. I stort sett ser de flesta områdena bra ut i årskurs fyra på länsnivå. De få områden som årskurs fyra utmärker sig genom att ligga sämre till än äldre årskurser är den lägre andelen elever som har arbetsro i klassrummet samt kan koncentrera sig i skolan. I årskurs fyra uppger även 15 procent att de blivit retade, utstötta eller på annat sätt dåligt behandlade av andra elever, jämfört med bara 6 och 2 procent i årskurs sju och gymnasiet. Efter årskurs fyra börjar en något oroväckande utveckling som ter sig olika för flickor och pojkar. Flickornas psykiska välmående minskar stadigt fram till gymnasiet, där det är stora skillnader jämfört med pojkarna. I årskurs ett på gymnasiet har andelen flickor som ofta eller alltid är ledsna eller nedstämda fördubblats sedan årskurs sju, till 16 procent att jämföra med pojkarna där endast 4 procent ofta eller alltid är ledsna eller nedstämda. I stort sett alla indikatorer som rör den psykiska hälsan, ofta eller alltid orolig eller rädd, irriterad eller på dåligt humör, besvärande huvudvärk, magont har till första året på gymnasiet ökat kraftigt bland flickorna sedan årskurs sju och fyra, utan större ökning bland pojkarna. Bland både flickor och pojkar ökar besvärande värk i rygg, nacke eller axlar med stigande årskurs även om flickorna ligger på en betydligt högre nivå i gymnasiet med hela 1 av 4 som ofta eller alltid har besvär mot pojkarnas 1 av 10. När det gäller skillnader i psykiska hälsan mellan kommunerna återkommer Gällivare ofta bland topp tre mest positiva resultat bland kommunerna i länet på frågorna som mäter psykiska hälsan och somatiska besvär bland gymnasieelever. Pajala, Haparanda och Boden förekommer ofta bland de tre kommunerna med minst positiva resultat. Vad gäller den fysiska hälsan, kost- och levnadsvanor består mönster som setts även tidigare år. Andelen elever med övervikt och fetma har länge legat högt och fortfarande ses ingen nedgång. Övervikt och fetma ser snarare ut att öka, framförallt bland pojkarna. Mönstret är som tidigare bland könen, att flickor har större andel med övervikt eller fetma i lägre åldrar för att någon gång runt årskurs fyra vända och minska successivt, medan pojkarnas övervikt och fetma ökar stadigt med stigande årskurs. I årskurs fyra är var fjärde elev överviktig eller lider av fetma, i årskurs ett på gymnasiet är siffran var femte bland flickor och var tredje bland pojkar. Både andelen flickor och pojkar som är fysiskt aktiva minst tre gånger i veckan minskar från årskurs fyra till gymnasiet. Skärmtiden ökar, och var tredje elev i gymnasiet sitter fem timmar eller mer framför tv, dator eller mobil på sin fritid. Det som kanske framförallt skiljer flickor och pojkar åt vad gäller de faktorer som kan tänkas bidra till fetma (och som mäts i hälsosamtalet) är hur ofta 5

6 man dricker läsk och sötade drycker. Redan i årskurs fyra ligger pojkarna högre än flickorna vad gäller andel som dricker saft eller läsk minst tre gånger i veckan och i årskurs ett på gymnasiet har den skillnaden fyrdubblats. I årskurs fyra dricker 16 procent av flickorna läsk/saft minst tre gånger i veckan och 21 procent av pojkarna, att jämföra med i gymnasiet då 24 procent av flickorna och 43 procent av pojkarna dricker läsk minst tre gånger i veckan. När det gäller den fysiska hälsan och levnadsvanor utmärker sig Övertorneå genom att ha hög andel som är fysiskt aktiva minst tre gånger i veckan i alla årskurser och även lågt läskdrickande. Luleå och Boden har sett över de olika åldrarna färre med övervikt och fetma än övriga kommuner. Haparanda förekommer återkommande i gruppen med högre andel med övervikt och fetma samt med tillsammans med Överkalix och Gällivare hög andel som dricker läsk minst 3 gånger i veckan. Vad gäller drogvanor bland elever i länet är tydligt att sedan 2006/2007 har alkoholvanorna förbättrats bland gymnasieeleverna, både sett som minskning av hur många som provat, och hur många som dricker alkohol minst någon gång i månaden. Denna minskning fortsätter även med 2012/2013 års resultat. Det är också en tydlig minskning av andelen som har provat röka i både årskurs sju och första året på gymnasiet, samt en minskning av de som röker minst en gång i veckan, 7 procent av flickorna samt 9 procent av pojkarna röker. Samma tydliga utveckling ses bland andelen elever som provat snusa samt snusar. I gymnasiet uppger 2 procent av flickorna och 12 procent av pojkarna läsår 2012/2013 att de snusar minst en gång i veckan. För narkotikaanvändningen får man räkna med att det finns ett mörkertal i den här icke anonyma undersökningen. Förändringar över tid kan dock ge värdefull information. Under 3 procent av flickor respektive pojkar i länet uppger att de har provat narkotika, vilket snarast är en minskning jämfört med senaste fyra åren. Bland gymnasieelever tycks attityden blivit något mildare med något färre som svarar bestämt nej om det blir erbjuden. Viktigt att hålla i minnet när slutsatser dras utifrån resultaten på kommunnivå är att vissa kommuner är i hopslagna med tidigare år, för att få ett större elevunderlag och kunna redovisa resultat på kommunnivå. Antalet individer som ligger till grund för respektive kommun är trots det i många fall är lågt, i vissa fall närmare 50 elever. Det gör att ett fåtal elevers svar ka få stort genomslag för en viss kommun. 6

7 Inledning Bakgrund Undersökningen Hälsosamtal på webben inleddes genom ett initiativ av skolsköterskor i Luleå kommun, år 2005, där Norrbottens läns landsting tillfrågades om att vara samarbetspart, utifrån ett koncept som utvecklats i Västernorrland. Syftet är att få siffror på hur barn och ungdomar i Norrbotten mår liksom på vissa av deras levnadsvanor, som kan relateras till hälsa. En enkät med hälso- och livsstilsfrågor kopplas till skolsköterskornas hälsosamtal med elever i förskoleklass, årskurs 4, 7 och gymnasiets första år. Skolsköterskorna registrerar sedan de avidentifierade svaren i en databas som förvaltas av landstinget. I denna årsrapport visas de sammanställda enkätsvaren från samtliga deltagande kommuner. Från läsåret 2005/06 till 2006/07 ökade antalet deltagande kommuner från tre till åtta 1, 2. Från läsåret 2007/08 deltog 13 av länets 14 kommuner, vilket möjliggjorde en mer övergripande bild av länet 3-6. Läsåret 2009/2010 testade även Pajala enkäten, och data lagts in även från Pajala från och med läsår 2010/2011, vilket innebär att vi har ett fullständigt deltagande av kommunerna i Norrbotten. Utöver Västernorrland och Norrbotten, använder Jämtland samt sedan ett år tillbaka även Västerbotten. Det råder ett ömsesidigt samband mellan skolprestationer och psykisk hälsa. I artikeln Elevhälsans uppdrag trycker Skolverket 19 på forskning som visar att god hälsa leder till ökat välbefinnande och därmed bättre förutsättningar för lärande. Därtill visar forskning också att lärande i sig, att gå ut skolan med godkända betyg, leder till minskad ohälsa, kriminalitet och utanförskap. Det är alltså ur många aspekter av största vikt att elevers hälsa och välbefinnande främjas och att de får hjälp under skoltiden att hantera sin vardag. Syfte Undersökningen är ett led i länets folkhälsoarbete. Den svenska folkhälsopolitiken inriktas på de strukturella faktorer, livsvillkor och levnadsvanor som påverkar hälsan. Genom att inrikta sig på vad som påverkar hälsan kan vi stödja faktorer som gör oss friska (friskfaktorer) och åtgärda faktorer som gör oss sjuka (riskfaktorer). Den nya skollagen (2010:800) som trädde i kraft 1 augusti 2010 gör underlaget från elevhälsosamtalen än mer viktiga. Med den nya skollagen införs en samlad elevhälsa, med krav på ett antal olika kompetenser som ska ingå i den. En av utgångspunkterna är att lärande och hälsa på många sätt påverkas av samma generella faktorer. Arbete med elevhälsa bör i stor utsträckning vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning. Skolan poängteras ha ett ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Undersökningen är menad att användas som kunskaps- och beslutsunderlag för berörda aktörer på olika nivåer. För skolan är informationen från hälsosamtalet ett viktigt underlag för att utveckla elevhälsan och genomföra olika riktade insatser när så behövs, för politiker och andra makthavare på kommun och länsnivå ger hälsosamtalets sammanställningar en unik möjlighet att följa utvecklingen av hälsa och levnadsvanor hos barn och ungdomar i hela länet. 7

8 Rapporten Rapporten börjar med en kort beskrivning av genomförandet av undersökningen, hur informationen om elevens hälsa samlas in samt vilka kommuner samt antal elever som deltar. Sedan kommer själva sammanställningen av hälsosamtalen i resultatdelen. Undersökningens resultat presenteras grupperade efter målområde för uppföljning nämligen: god hälsa; god utbildning och delaktighet i samhället som är tre av de sex målområden som år 2007 presenterades som förslag till uppföljningssystem för barnpolitiken av regeringskansliet 7. Systemet var i första hand tänkt för nationell uppföljning, men vi har i denna rapport valt att gruppera hälsosamtalets information inom de föreslagna målområdena. Nytt för detta års sammanställning är att kommunerna redovisas var för sig. Små kommuner har tidigare slagits samman geografiskt för att nå upp till visst elevantal. I år har en annan metod valts för att hantera kommuner med små elevantal, i ett led att försöka möjliggöra att varje kommun kan se sina egna resultat. Små kommuner med mindre än 50 elever i en viss årskurs har slagits samman med tidigare ett eller två läsårs hälsosamtal för den årskursen. Det gör att kommunen visserligen inte kan se exakta siffror på årets resultat, men får ändå en bild av hur läget är i kommunen och kan följa sin utveckling. På samma sätt så kan en kommun ha för få flickor och pojkar i en årskurs, det vill säga att de vardera inte når upp till 50 elever, då har det hanterats på samma sätt när sifforna ska fördelas på flickor och pojkar. Det gör att siffran för båda könen kan spegla läsåret 2012/13, men när det ska delas upp på kön så är det två eller tre års siffror. När man slår ihop resultat för flera år, kan fördelen vara att det ger en något stabilare siffra över läget, samtidigt som man har nackdelen att resultatet blir något utslätat. Vilka kommuner som berörs och för vilka årskurser kan ses i tabell 25 i tabellbilagan. Viktigt att hålla i minnet när slutsatser dras utifrån resultaten på kommunnivå är att antalet individer som ligger till grund för respektive kommun i många fall är lågt (trots i hopslagningar), i vissa fall närmare 50 elever. Det gör att ett fåtal elevers svar ka få stort genomslag för en viss kommun. 8

9 Genomförande Varje år erbjuder skolhälsovården i kommunerna, årskurs fyra, sju samt årskurs ett på gymnasiet, individuella hälsosamtal med skolsköterskan. Även eleverna i förskoleklass erbjuds hälsosamtal men då en lättare variant anpassad för elevernas låga ålder. Syftet med det enskilda samtalet är att göra eleven mer uppmärksam på sambandet mellan livsstil och hälsa samt att ge kunskap om och uppmuntra honom/henne till att göra egna hälsofrämjande val. Inför samtalet får eleverna enskilt fylla i frågeformulär som berör elevens levnadsvanor och välmående. Formuläret omfattar bland annat mat, motion, sömn, fritidsintressen och trivsel i skolan samt för eleverna i år sju och i gymnasiet; tobak, alkohol och narkotika. Under det enskilda samtalet går eleven och skolsköterskan igenom svaren tillsammans samt elevens längd och vikt mäts. Efter avslutat hälsosamtal registrerar skolsköterskan svaren i en databas som förvaltas av landstinget, där uppgifterna lagras i avidentifierad form. Från den kan skolsköterskan lätt hämta information som sina egna klasser/skolor för att kunna föra vidare information om hälsoläget på skolan till rektorn. Kommunansvarig skolsköterska har möjlighet att se sammanställningar på kommunnivå, för att rapportera hälsoläget bland barn och unga till beslutsfattare på kommunnivå. Vid dessa sammanställningar omfattas uppgifterna av skolsköterskans hårda sekretess vilket gör att inga uppgifter får lämnas ut så att enskilda elevers identitet kan spåras. Alla kommuner i länet ingår i samma databas och vid läsårets slut sammanställer landstinget uppgifterna. Uppgifterna sammanställs på läns- och kommunnivå för att följa utvecklingen och se om det finns skillnader i länets kommuner. Spridningen mellan kommunerna är viktiga att följa men även enskilda kommuners utveckling vad gäller hälsa och levnadsvanor hos eleverna. Än finns inga uppgifter på nationell nivå att jämföra, med många län arbetar för att få liknande system så målet är att man i framtiden kan få jämförbara siffror för riket. Deltagande elever och kommuner Sammanlagt samlade skolsköterskorna i länet in enkätsvar om hälsa och levnadsvanor från 8565 elever, se tabell 1. Sett till alla fyra deltagande årskurser sammantaget så täcker hälsosamtalsunderlaget 80 procent av alla inskrivna elever i länet (inskrivna oktober 2012 enligt Skolverket). Täckningen var genomgående hög. 88 procent svarande i förskoleklass av alla inskrivna elever i länet, 89 procent svaranden i årskurs fyra, 83 procent svaranden i årskurs sju och 64 procent svarande i gymnasiets första år (se tabell 26 i tabellbilagan). Gymnasiet har även tidigare år haft lägre representativitet än de lägre årskurserna, men har i år lägsta siffran sedan alla kommuner började med hälsosamtalet. Jokkmokk deltar 2012/13 endast med årskurs sju, och saknar helt uppgifter för övriga årskurser. Överkalix deltar inte heller med gymnasiet detta läsår, vilket kan förklara den låga siffran på representativitet. 9

10 Tabell 1: Antal deltagande elever per årskurs och kommun läsår 2012/13 FÖRSKOLE KLASS ÅRSKURS 4 ÅRSKURS 7 GYMNASIET ÅRSKURS 1 Älvsbyn Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Överkalix Övertorneå Pajala Piteå Länet Kommuner där mindre än 50 elever har svarat på frågorna i en årskurs redovisas ihop med samma årskurs föregående år, och om inte det räcker för att nå upp till 50 elever, slås även ett tredje läsårs elever ihop. Samma gäller om en kommun har mindre än 50 pojkar eller flickor som har svarat i en årskurs. Se tabell 25 i tabellbilagan för att se för vilka kommuner 2 eller 3 års uppgifter används. Boende används ofta som bakgrundsvariabel eftersom att man har sett kopplingar med skillnader i hälsa. Boende med eller utan föräldrar har kopplats till olikheter i hälsa bland unga i riket 7. Även tidigare års sammanställningar 20 av hälsosamtalet i Norrbottens län har visat på samband mellan boendeform och hur man mår. Relativt små skillnader dock mellan om man bor med en eller två föräldrar. Den stora skillnaden finns mellan de som bor utan och de som bor med någon förälder. De som ofta eller alltid var ledsna eller nedstämda fanns i högre utsträckning bland de som bodde utan förälder (bodde själva eller på annat sätt). Värk i rygg och nacke var tydligt mest förekommande i gruppen med annat boende. Se tabell 22 i tabellbilaga för boende former bland elever i årskurs ett på gymnasiet läsår 2012/13. 10

11 Resultat Målområde Bästa Möjliga Hälsa Upplevd hälsa Den självupplevda hälsan bland eleverna mäts i hälsosamtalet genom påståendet Jag mår för det mesta.. där eleven kan välja fortsättning via en femgradig skala från mycket dåligt till mycket bra. De elever som väljer bra eller mycket bra är den grupp som bildar måttet andel elever som för det mesta mår bra. De allra flesta elever, läsår 2012/13 liksom tidigare år, uppger att de för det mesta mår bra. I årskurs fyra är andelen som mår bra hela 96 procent bland både flickor och pojkar. Sedan minskar dock andelen med stigande årskurs och könsskillnaderna framträder successivt. I årskurs sju är andelen flickor och pojkar som mår bra 91 respektive 96 procent, och i årskurs ett på gymnasiet 79 respektive 92 procent. Att andelen flickor som uppger att det mår bra sjunker stadigt efter årskurs fyra har setts i alla mätningar sedan hälsosamtalets start, liksom att pojkars välmående håller sig relativt stabilt mellan årskurs fyra och sju, men sedan också sjunker till årskurs ett på gymnasiet. Andelen flickor som mår bra i gymnasiet har alltid varit betydligt lägre pojkarnas under alla mätningar. Skillnaden har dock aldrig varit så stor som vid den senaste mätningen, då hela 13 procentenheter skiljer mellan flickor och pojkars välmående. Det senaste läsåret 2012/13 stärker också den redan tidigare anade nedåtgående trend bland gymnasieflickornas välmående, med den hittills lägsta uppmätta siffran. Figur 1. Andel elever som för det mesta mår bra eller mycket bra, utveckling över tid i Norrbottens län (%) Större delen av eleverna i årskurs ett på gymnasiet 2012/13 återfinns också i mätningen läsår 2009/10, men då som elever i årskurs 7 (se figur 1 och med röd ring markerade staplar). Genom att jämföra hur deras upplevda hälsa var då jämfört med 2012/13 kan man se att under förloppet från årskurs sju till första året på 11

12 gymnasiet har andelen flickor och pojkar som uppger att de för det mesta mår bra minskat med 15 procentenheter bland flickor respektive 5 procentenheter bland pojkar. Figur 2. Andel elever, båda könen, som för det mesta mår bra i årskurs sju och gymnasiets första år, läsår 2012/13 kommuner i Norrbotten Även sett till enskilda kommuner i Norrbotten, mår de flesta barnen för det mesta bra. Spridningen är minimal i årskurs fyra och alla kommuner ligger i spannet 91 till 99 procent elever som för det mesta mår bra. I årskurs sju är spridningen fortfarande ganska liten med lägsta värdet i Älvsbyn med 87 procent och högsta i Överkalix, 97 procent, för att sedan i gymnasiet ligga mellan 78 procent i Arvidsjaur till 97 procent i Gällivare. Gällivare ligger för övrigt i alla årskurser bland de kommuner som har högst andel elever som upplever att de för de mesta mår bra. Övriga kommuner kan hoppa mellan att ligga högt vad gäller upplevda hälsan i en årskurs till att ligga lågt i en annan årskurs (se tabell 1 i tabellbilaga). Fysisk Hälsa Övervikt och fetma Övervikt och fetma fångas i hälsosamtalet genom att elevens längd och vikt noteras och tillsammans ger måttet BMI där barn följer speciella kurvor. Andelen elever med övervikt och fetma har länge legat högt och fortfarande ses ingen nedgång även inkluderat resultatet från hälsosamtalen i skolorna 2012/13. Övervikt och fetma ser snarare ut att öka i många årskurser (se figur 3 nedan). Mönstret är som tidigare bland könen, att flickor har större andel med övervikt eller fetma i lägre åldrar för att någon gång runt årskurs fyra vända minska successivt. I årkurs sju och första året på gymnasiet har pojkar sedan en högre andel med övervikt och 12

13 fetma. Pojkars andel med övervikt och fetma ökar överlag med stigande årskurs och ser dessutom ut att ha en ökning även inom årskurserna, det vill säga fler och fler i varje årskurs som lider av övervikt och fetma. Läsåret 2012/13 ser i stort sett ut som tidigare års mätningar av elevers BMI. Flickorna i årskurs ett på gymnasiet sticker dock ut och visar på högsta andelen med övervikt och fetma sedan elevhälsodatabasen upprättades, 20 procent. Samma kull elever återfinns till stor del läsår 2009/10 i årskurs sju och även då hade den kullen en rekordhög andel med övervikt och fetma, 22 procent. Även pojkarna i gymnasiet och årskurs sju samt flickorna i årskurs fyra läsår 2012/13 visar sett över tid höga andelar elever med övervikt och fetma, 30, 28 respektive 25 procent. Figur 3. Utveckling av andelen elever med övervikt eller fetma över tid i Norrbottens län. Bland könen utgör fetman ungefär en fjärde- till femtedel av hela gruppen med övervikt och fetma i de flesta årskurser förutom bland pojkarna i årskurs sju och årskurs ett på gymnasiet där fetman står för nära en tredjedel (se figur 4). Att de äldre pojkarna hade mer fetma kunde även ses under föregående läsår. 13

14 Förskola Åk 4 Åk 7 Gy1 Förskola Åk 4 Åk 7 Gy /13 Fetma 2012/13 Övervikt 0 Flickor Pojkar Figur 4. Andel elever med övervikt respektive fetma, läsår 2012/13, Norrbottens län (observera skalan). Det finns stora skillnader mellan kommunerna (Figur 5 och 6), men också stora skillnader inom kommuner och dess årskurser läsår 2012/13. Vad gäller övervikt och fetma i de yngre årskurserna (se figur 5) så ligger exempelvis Kalix med bland gruppen kommuner som har mest övervikt och fetma i förskoleklass för att sedan i årskurs fyra ligga bland de kommunerna med lägst andel övervikt och fetma. Gällivare har lägst andel övervikt och fetma i båda årskurserna, medan Haparanda ligger i toppskiktet i båda lägre årskurserna. Figur 5. Andel elever i yngre årskurser som lider av övervikt eller fetma i kommunerna i Norrbottens län, båda könen, 2012/13 (observera skalan). 14

15 Gällivare och Haparanda ligger högt i både årskurs sju och årskurs ett på gymnasiet 2012/13 vad gäller andel elever med övervikt och fetma. Luleå och Boden ligger i de äldre årskurserna bland de med lägst andel övervikt och fetma. Observera dock att Bodens samt Haparandas siffror för gymnasiet bygger på mindre än hälften av alla elever på grund av att många avstår från att lämna längd och viktuppgifter (se tabell 2 i tabellbilagan samt noter om ej svaranden). Figur 6. Andel elever i äldre årskurser som lider av övervikt eller fetma i kommunerna i Norrbottens län, båda könen, 2012/13, (observera skalan). Psykisk hälsa Elevers psykiska hälsa mäter hälsosamtalet via ett antal frågor om självupplevda symptom under de senaste tre månaderna inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen mäter direkt på området psykiska välmåendet med frågor om nedstämdhet, humör, sömn, nöjd med sin kropp etc. Den andra stora dimensionen som mäts på området psykisk hälsa är mer somatisk med symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och axlar, samt användande av värktabletter. Liknande frågor ställs på riksnivå i folkhälsoinstitutets var fjärde år återkommande undersökning om svenska skolbarns hälsovanor. Den undersökningen omfattar , och 15-åringar. Man har funnit att de psykiska besvären många gånger är klustrade hos samma individer och det gäller också de somatiska besvären. Ledsen eller nedstämd Sett till båda könen sammantaget uppger 3 procent i årskurs fyra, 4 procent i årskurs sju och 9 procent av länets elever i årskurs ett på gymnasiet att de ofta eller alltid varit ledsen eller nedstämd under de senaste tre månaderna. För flickorna ligger andelen relativt lågt i årskurs fyra för att sedan successivt öka med stigande årkurs. Bland pojkarna håller sig nivån hela tiden låg jämfört med flickorna även om det även bland pojkarna finns en ökning till årskurs ett på gymnasiet. Sett över 15

16 åren finns en tendens till att pojkarna i årskurs fyra har högre andel som är ledsna eller nedstämda än senare då de är i årskurs sju, för att sedan stiga till deras högsta nivå i gymnasiet, det vill säga ett annat utvecklingsmönster än bland flickor. Andelen elever som uppger att de ofta eller alltid varit ledsen eller nedstämd senaste tre månaderna är hög i hälsosamtalet 2012/13 jämfört med tidigare års mätningar (se figur 7). Bland flickor visar alla årskurser den högsta noteringen hittills uppmätt. Det är stora könsskillnader och stora skillnader mellan årskurser, med ett mönster som håller ifrån tidigare mätningar. Relativt få elever är ofta ledsen och nedstämt i årskurs fyra. 2012/13 har dock flickor i årskurs fyra sett över tid, en hög andel på 4 procent. Liksom tidigare år är ligger äldre årskurser bland flickor succesivt högre. I årskurs sju uppger 7 procent av flickorna sig varit ledsna eller nedstämda och första året på gymnasiet hela 16 procent. Bland pojkar ökar också andelen med åldern, men når som högst 4 procent i gymnasiet år 2012/13. Figur 7. Andel elever som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna, utveckling över tid, Norrbottens län (röda cirklar runt samma kullar ) (observera skalan). Från det att eleverna gått sjuan (2009/10) till första året på gymnasiet (2012/13) har antalet ledsna eller nedstämda elever ökat med 8 procentenheter bland flickorna och dryga 2 procentenheter bland pojkarna. En utveckling som känns igen från tidigare kullar av elever. Det finns stora skillnader mellan kommunerna vad gäller andelen elever som ofta eller alltid är ledsna eller nedstämda (se figur 8). Det kan även variera betydligt från år till år i många kommuner. 2012/13 har Boden kommun högst andel elever i gymnasiet årskurs ett, 14 procent, som är ledsna eller nedstämda och ligger dryga tolv procentenheter högre än Gällivare som har den lägsta andelen vid jämförelse av båda könen sammantaget. 16

17 Figur 8. Andel elever, båda könen, som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna, gymnasiets första år 2012/13 kommuner i Norrbotten. Orolig eller rädd Andelen elever som ofta eller alltid varit orolig eller rädd under de senaste tre månaderna håller sig relativt låg, knappt 2 procent i årskurs fyra, 2 procent i årskurs sju och 4 procent i första året på gymnasiet. Nivåer som har setts även tidigare år i hälsosamtalet. Den högre andelen i gymnasiet beror på en ökning bland flickorna mellan årskurs sju och gymnasiet (se tabell 4 i tabellbilagan). Pajala, Övertorneå, Arvidsjaur och Luleå sticker ut läsår 2012/13 och har högre andel oroliga och rädda elever än länsgenomsnittet för båda könen i gymnasiet. Det varierar från år till år vilken kommun som ligger högre eller lägre. Irriterad eller på dåligt humör Vad gäller hur ofta eleverna är irriterade eller på dåligt humör ses en tydlig ökning successivt med stigande årskurs och framförallt bland flickorna. Andelen som ofta eller alltid varit irriterade eller på dåligt humör sett till båda könen sammantaget är 6, 10 och 15 procent i årskurs fyra, sju respektive första året på gymnasiet sammantaget i länet. Flickor och pojkar ligger ungefär på samma nivå i årskurs fyra men där efter drar flickorna ifrån pojkarna ordentligt. I årskurs ett på gymnasiet är en av fem flickor ofta eller alltid irriterade eller på dåligt humör, medan samma siffra för pojkarna är knappt en av tio. Liknande nivåer för länet har uppmätts tidigare år. 17

18 Vid en jämförelse av kommunerna i länet vad gäller andel irriterade eller på dåligt humör i gymnasiet årkurs ett bland båda könen sammantaget (det vill säga en utslätat siffra där pojkarna är med) ligger Haparanda, Pajala och Boden högst (se tabell 4 i tabellbilagan) Nöjd med sin kropp De flesta av eleverna är ganska eller mycket nöjda med sin kropp. Andelen nöjda sjunker från årskurs sju till gymnasiets första år, oavsett kön, till att utgöra hälften av flickorna och tre fjärdedelar av pojkarna (se Figur 9). Ungefär var tionde flicka i årskurs sju, och var femte i gymnasiets första år är missnöjd med sin kropp, att jämföras med endast ett fåtal procent av pojkarna. Figur 9. Elever i årskurs sju och gymnasiets första år som är ganska eller mycket nöjda, utveckling över tid, Norrbottens län Sett till båda könen sammantaget är länsgenomsnittet 74 procent nöjda med sin kropp i årskurs sju och 65 procent i årskurs ett på gymnasiet 2012/13. Kommunernas spridning varierar med år och årskurs. Det mest positiva värdet ibland gymnasieelever ses i Gällivare (3 år) där 78 procent av flickorna och pojkarna är nöjda med sin kropp, till lägsta i Boden där jämförbar siffra är 58 procent. Ser man på hur spridningen ser ut i årskurs sju bland kommuner, så ser rangordningen helt annorlunda ut, då Gällivare ligger bland de med lägst andel nöjda och Boden istället ligger över länsgenomsnittet (se tabell 3 i tabellbilagan). Sömnsvårigheter De allra flesta elever sover bra, men i olika omfattning beroende på årskurs. I årkurs fyra sover nästan 9 av 10 elever ofta eller alltid bra, i gymnasiet är samma siffra 8 av 10 elever och årskurs sju är siffran där mellan (tabell 7 i tabellbilagan). Liksom tidigare läsår är skillnaderna små mellan könen. Det är dock tydligt att flickorna sover något sämre än pojkarna i årskurs sju och gymnasiet. Pojkarna i sin 18

19 tur sover något sämre i årskurs fyra än de gör än i årskurs sju och även än flickorna i årskurs fyra. Bilden är närmaste oförändrad över de läsår då undersökningen gjorts. Figur 10. Andel elever som ofta eller alltid sover bra, utveckling över tid, Norrbottens län. Haparanda utmärker sig genom att ligga lågt i alla tre årskurser jämfört med övriga kommuner (se tabell 7 i tabellbilagan) medan Kalix ligger bland de kommuner som har bättre sömn bland eleverna än länsgenomsnittet i alla tre årskurser. Tillgång till vuxen att prata med I årskurs fyra, sju och gymnasiets första år ombads eleverna i hälsosamtalet att ange om de hade någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem. Nästan samtliga svarade att de hade det. Liksom föregående läsår finns en nedåtgående tendens med ökande ålder. Ändå har fler än nio av tio elever i länet någon vuxen att prata med, oavsett ålder. Pojkarna i årskurs sju och gymnasiet har i något högre utsträckning någon vuxen att prata med än flickorna i samma ålder, men trots att skillnaderna mellan könen är mycket små på länsnivå, syns mönstret av könsskillnad i samtliga kommuner. Över tid är bilden i det närmaste identisk på länsnivå med mycket små variationer (se figur 11 observera skalan). 19

20 Figur 11. Andel elever som har någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem, årskurs sju och gymnasiets första år, utveckling över tid, Norrbottens län. (observera skalan) Somatiska besvär Läsår 2012/13 visar på samma mönster och nivåer som även setts tidigare år vad gäller omfattningen av elever som ofta har huvudvärk, magont samt besvär av värk i rygg, axlar eller nacke. Vad gäller huvudvärk och magont är nivåerna som högst 5 respektive 7 procent över åren bland pojkarna och ingen tendens till ökning eller minskning ses. Ofta kan pojkarna ha någon procentenhet högre andel med besvär i årskurs fyra samt gymnasiet årskurs ett än i årskurs sju. Bland flickor ligger nivåerna relativt nära pojkarnas i årskurs fyra för huvudvärk och magont, ofta dock någon procentenhet högre redan där. Sedan drar dock flickornas andel ifrån med stigande årskurs och i gymnasiet är nivåerna betydligt högre nivåer än bland pojkarna. När det gäller värk i rygg axlar eller nacke så ökar det med stigande årskurs bland både pojkar och flickor, den senare gruppen dock i mycket högre grad. Spridningen är stor i länet vad gäller hur det ser ut i kommunerna. Det kan variera mellan årskurserna hur kommunen ligger till jämfört med länet. Det är dock vanligt att väl i samma årskurs har kommuner hög/låg grad av besvär med viss typ av värk också ligger högt/lågt vad gäller de andra typerna av värk. Huvudvärk Andelen elever som ofta eller alltid haft besvärande huvudvärk de tre senaste månaderna, har varit relativt oförändrad under de läsår undersökningen pågått och nivåerna är samma inom kön och årskurs. Omfattningen av besvären är oförändrad med ökande ålder för pojkarna, med 6 procent i årskurs fyra, 5 procent i årskurs sju och 6 procent i gymnasiet, medan en ökning ses bland flickor, från 8 procent i årskurs fyra till 20 procent i gymnasiet, vilket motsvarar var femte. Det är mer än dubbelt så vanligt bland flickor att så ofta ha besvärande huvudvärk, jämfört med 20

21 pojkar, i årskurs sju och i gymnasiets första år. Samtliga år undersökningen gjorts syns skillnaden mellan könen tydligt från och med i årskurs sju. Spridningen är stor i länet vad gäller hur det ser ut i kommunerna. Det kan också variera mellan årskurserna inom samma kommun hur omfattande problemet är. I Pajala visar elevhälsosamtalet att en av fyra bland eleverna i gymnasiet årskurs ett ofta eller alltid har besvär av huvudvärk. I Gällivare är motsvarande siffra mindre än en av tjugo. I länet är siffran dryga en av 10 elever i gymnasiet. Figur 12. Andel elever i årskurs ett på gymnasiet som ofta eller alltid haft huvudvärk, läsår 2012/13, kommuner i Norrbottens län. Ont i magen Figur 13 nedan visar utvecklingen över andel elever som ofta eller alltid haft ont i magen under de senaste tre månaderna. Alla år syns samma könsmönster, där pojkarnas andel med magont ligger relativt stabil över årskurserna, medan flickornas andel ökar med stigande årskurs. I årskurs sju är det tre gånger så vanligt bland flickor att ofta eller alltid ha besvärande ont i magen, och i gymnasiet är det nästan fyra gånger så vanligt. Det finns en svag men tydlig ökning av andel elever som ofta har ont i magen inom gruppen flickor i gymnasiet årskurs 1. 21

22 Figur 13. Andel elever som ofta eller alltid haft ont i magen under de tre senaste månaderna, utveckling över tid, Norrbottens län. (observera skalan) Vid jämförelse av hur det ser ut i kommunerna (se figur 14) ses att bland elever i gymnasiet ligger Pajala, Haparanda och Arvidsjaur med högsta andelen elever som ofta har ont i magen, medan Gällivare, Boden och Övertorneå ligger lägst i länet läsår 2012/13. Figur 14. Andel elever i årskurs ett på gymnasiet som ofta eller alltid haft besvärande ont i magen de tre senaste månaderna, läsår 2012/13, kommuner i Norrbottens län. Värk i rygg, nacke och axlar Värk i rygg, nacke och axlar är något som ökar med stigande årskurs bland både flickor och pojkar (se figur 15). Ökningen är dock mycket större bland flickorna och i gymnasiet ser man att var fjärde flicka pojke ofta eller alltid besvär av värk i rygg, nacke och axlar jämfört med var tionde bland pojkarna. Det har under de 22

23 senaste åren blivit allt fler flickor som ofta har besvärande värk i rygg, nacke eller axlar. Könsskillnaderna utökas därmed för varje år som går i gymnasiet. Figur 15. Andel elever som ofta eller alltid haft besvärande värk i rygg, nacke eller axlar under de tre senaste månaderna, utveckling över sex läsår, Norrbotten. (observera skalan) Spridningen mellan kommunerna är stor vad gäller hur stor andel av eleverna som har besvär av värk i rygg, axlar och nacke. I kommunen med minst besvär i årskurs ett på gymnasiet är en av tio elever drabbade, Pajala, vilket kan jämföras med Haparanda som har högst förekomst bland gymnasieelever med en av fyra elever som är drabbade. Haparanda ligger även högst bland kommunerna i länet även i årskurs fyra och sju (se figur 16, tabell 5 i tabellbilagan). Figur 16. Andel elever i årskurs ett på gymnasiet som ofta eller alltid haft värk i rygg, axlar eller nacke, läsår 2012/13, kommuner i Norrbottens län. 23

24 Värktabletter Andelen elever som använder värktabletter så ofta som minst några gånger i veckan är ungefär tre gånger så hög bland flickor jämfört med pojkar i både årskurs sju och gymnasiets första år (se tabell 6 i tabellbilagan). Mer än var tionde flicka i gymnasiet använder värktabletter minst några gånger i veckan, i länet. Bilden har varit i stort sett oförändrad på länsnivå de år frågan ställts. Variationer kan finnas inom och mellan kommuner över åren. Haparanda, Boden och Arjeplog utmärker sig läsår 2012/13 genom att ha högre användande av värktabletter bland gymnasieeleverna än genomsnittet för länet. Kost och Fysisk Aktivitet Hur kostvanorna ser ut bland länets elevers fångas upp i elevhälsosamtalet genom frågor om hur många gånger i veckan eleven äter frukost, lunch respektive middag och även hur många gånger i veckan eleven dricker söta drycker (läsk/saft). Därtill ställs även frågor om fysisk aktivitet på fritiden för att se hur många som rör sig minst tre gånger i veckan och hur många som är inaktiva och aldrig motionerar på fritiden. Tiden som eleven spenderar framför TV, dator eller mobiltelefon på fritiden frågas också efter i elevhälsosamtalet. Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. Resultaten från elevhälsosamtalet senaste åren visar också att chansen att en elev äter frukost varje dag ökar med hur fysiskt aktiv han eller hon är på fritiden. I gymnasiet syns sambandet allra tydligast där spridningen är störst och i gruppen som aldrig eller sällan motionerar på fritiden är det endast 42 procent av eleverna som äter frukost varje dag. Sedan ökar frukostätandet gradvis med frekvensen motion ända till att nå 74 procent som alltid äter frukost för gruppen elever som motionerar mest, 5-7 dagar i veckan. Andelen som äter frukost varje dag minskar med stigande årskurs (se figur 17) och det mönstret har setts under alla år hälsosamtalsdata finns. Nivåerna vad gäller elever som äter frukost varje skoldag ligger relativt konstant över åren. De allra flesta äter frukost varje skoldag i lägre åldrar. I årskurs fyra äter 92 procent av eleverna frukost varje skoldag och det är ingen större skillnad mellan pojkar och flickor. I årskurs sju äter 78 procent av eleverna alltid frukost, 75 procent bland flickorna och och 80 procent av pojkarna. I gymnasiet är det sedan 61 procent av flickorna och 64 procent av pojkarna som alltid äter frukost. Andelen som äter frukost sällan, det vill säga högst 2 dagar i veckan, ökar med stigande årskurs och att sällan äta frukost är något vanligare bland flickor än pojkar, liksom tidigare år. Spridningen är stor mellan kommunerna speciellt i årskurs ett på gymnasiet. I Luleå och Älvsbyn äter nästan 7 av 10 elever alltid frukost medan det i Haparanda endast är 4 av 10 elever som alltid äter frukost (se tabell 8a i tabellbilagan). Haparanda ligger lågt jämfört med övriga kommuner även i årskurs fyra och sju vad gäller frukostätandet. 24

25 Figur 17. Elevers frukostätande i Norrbottens län fördelat över årskurs och kön, läsår 2012/13 (%) Lunch I årskurs fyra äter 9 av 10 elever lunch varje skoldag (se figur 18). I årskurs sju ligger nivån på 7 av 10 elever och i gymnasiet har det stigit något till att ligga på mellan 7 och 8 elever av 10. Detta är ett årskursmönster som har setts i hälsosamtal även tidigare år. Något fler pojkar än flickor äter lunch varje skoldag i årskurs sju och första året på gymnasiet. Inga tydliga förändringar kan ses över tid vad gäller lunchvanor. Figur 18. Elevers lunchätande i Norrbottens län fördelat över årskurs och kön, läsår 2012/13 (%) I årskurs fyra utmärker sig Överkalix med att ligga långt under länsgenomsnittet med endast 71 procent som äter lunch varje skoldag. Övertorneå ligger högt jämfört med länsgenomsnittet i alla årskurser, med hög andel som alltid äter lunch. 25

26 Middag Nästan alla elever äter middag varje skoldag, som lägst 92 procent bland flickorna i gymnasiets första år, där motsvarande andel är 94 procent bland pojkarna (se figur 19). Liksom för frukostvanorna, är det därmed också vanligare att pojkarna äter middag varje skoldag i gymnasiet, än att flickorna gör det. Middagsvanorna har varit relativt stabila under de läsår undersökningen gjorts (se även rapport Elevers hälsa och levnadsvanor läsår 2011/12). Figur 19. Elevers middagsätande i Norrbottens län fördelat över årskurs och kön, läsår 2012/13 (%) Kalix utmärker sig genom att ha mycket hög andel elever i årskurs fyra och sju som äter middag varje skoldag. Även i årskurs ett på gymnasiet ligger Kalix i toppen bland kommunerna i länet. I Haparanda har man lägst andel elever i alla årskurser som äter middag varje skoldag jämfört med övriga kommuner i länet. Saft och läsk Bland både flickor och pojkar ökar läskdrickande med stigande årskurs, ett mönster som har kunnat ses vid hälsosamtalets årliga mätningar i Norrbotten. Liksom tidigare år dricker pojkar i Norrbotten oftare saft och läsk än flickor. Redan i årskurs fyra ligger pojkarna 5 procentenheter högre än flickorna vad gäller andel som dricker saft eller läsk minst tre gånger i veckan i årskurs ett på gymnasiet är skillnaden 19 procentenheter. I årskurs fyra dricker 16 procent av flickorna läsk minst tre gånger i veckan och 21 procent av pojkarna, att jämföra med i gymnasiet då 24 procent av flickorna och 43 procent av pojkarna dricker läsk minst tre gånger i veckan (se figur 20). 26

27 Figur 20. Andel elever som dricker saft eller läsk (årskurs fyra), eller läsk (årskurs sju, gymnasiets första år) minst tre-fyra dagar i veckan, läsår 2012/13, Norrbotten. Jämfört med de övriga kommunerna, dricks det genomgående mycket läsk bland eleverna i Gällivare, Överkalix, Haparanda oavsett ålder. Även Arjeplog och Älvsbyn förekommer återkommande i topp. Övertorneå utmärker sig genom att visar bland de lägsta läskdrickande i länet i alla årskurser (se figur 21 samt tabell 8b i tabellbilagan). Figur 21. Andel elever som dricker saft/läsk minst 3 gånger i veckan i kommunerna i Norrbottens län, båda könen, 2012/13. 27

28 Skärmtid Under de tre senaste läsåren har en fråga ställts om hur ofta eleverna sitter framför TV:n, data eller med mobilen på sin fritid. I riket ser något fler pojkar än flickor på TV minst fem timmar per vardag, bland 11-, 13- och 15-åringar 9. I Norrbotten är det små skillnader mellan könen vad gäller att se ofta på TV:n, data eller med mobilen (se figur 22). I årskurs fyra sitter de flesta eleverna 2 timmar eller mindre framför TV, dator eller mobil. I årskurs sju sitter större gruppen elever 3-4 timmar framför skärm och i första året på gymnasiet är det fortfarande 3-4 timmar som överväger, men gruppen som spenderar 5 timmar eller mer har ökat från 6 procent i årskurs fyra till 30 procent i gymnasiet. Det betyder att en av tre gymnasieelever sitter minst 5 timmar på sin fritid dagligen med TV, dator eller mobil. Figur 22. Fördelning av elevers tid spenderat på fritiden vid TV, dator eller mobil varje dag i olika årskurser (%) Hur mycket tid eleverna är framför skärmen på fritiden varierar mellan kommunerna i länet. I Pajala, Haparanda och Boden spenderar en hög andel elever 5 timmar eller mer framför TV, dator eller mobil dagligen på sin fritid (se figur 23). I Pajala och Haparanda är det 4 av 10 elever i årskurs ett på gymnasiet som anger att de spenderar 5 timmar eller mer dagligen på sin fritid framför TV, dator eller mobil. 28

29 Figur 23. Andel elever med hög skärmtid på fritiden, 5 timmar eller mer per dag, i kommunerna i Norrbottens län, båda könen, 2012/13 Fysisk aktivitet på fritiden Majoriteten av barnen är fysiskt aktiva minst tre gånger i veckan på fritiden. Det blir dock mindre vanligt med stigande årskurs (se figur 24). I årskurs fyra är 77 procent fysiskt aktiva minst tre gånger i veckan, i årskurs sju 60 procent och i årskurs ett på gymnasiet 57 procent av alla elever. Det är små skillnader mellan könen, men något vanligare bland pojkarna att vara så fysiskt aktiv. Den fysiska aktiviteten minskar dramatiskt mellan årskurs fyra och sju, vilket kan ses genom att jämföra utvecklingen av till stor del samma elever, i årskurs fyra (2009/10) till att vara i årskurs sju läsåret 2012/13. 29

30 Figur 24. Andel elever som motionerar/idrottar minst tre gånger i veckan på sin fritid fem läsår, Norrbotten. Anm: I årskurs fyra räknas lek som motion. Röda ringar markerar kullar som består till stor del av samma elever. Det är små skillnader mellan könen också vad gäller inaktiva, dvs de som motionerar mindre än en gång i veckan (se figur 25). I gymnasiet har det över de år frågan ställts, varit något vanligare att pojkar är inaktiva än flickor. Därmed finns en polarisering av gruppen pojkar, med både fler som är aktiva än bland flickorna, och fler som är inaktiva. Att röra sig i en omfattning däremellan är därmed något vanligare bland flickorna än pojkarna. Genom att titta på samma kull elever från årskurs 7 (2009/10) till deras första år på gymnasiet kan man se att inaktiviteten ökat med ungefär 5 procentenheter bland både flickor och pojkar. De som läsår 2012/13 representerar årskurs sju har ökat sin inaktivitet med närmare 10 procentenheter sedan de var med i hälsosamtalet i årskurs fyra (2009/10). 30

31 Figur 25. Andel elever i Norrbottens län som aldrig eller sällan är fysiskt aktiva på fritiden över tid, Norrbottens län. Anm: I årskurs fyra räknas lek som motion. Röda ringar markerar kullar som består till stor del av samma elever. Vid en jämförelse av fysisk aktivitet minst tre gånger i veckan i kommunerna ses att Övertorneå ligger i topp 2012/13 med en hög andel fysiskt aktiva elever i alla tre årskurser (se jämförelse av äldre årskurser i figur 26). Flest elever som är inaktiva på sin fritid, finns i Gällivare och Haparanda i årskurs sju där 1 av 5 elever är sällan eller aldrig fysiskt aktiva på fritiden och i Kalix, Gällivare och Arvidsjaur i gymnasiet där något mer än 1 av 5 är inaktiva (se tabell 9 i tabellbilagan). Figur 26. Andel elever som är fysiskt aktiva på fritiden minst 3 gånger i veckan i kommunerna i Norrbottens län, 2012/13 Aktiv på lektionerna i idrott och hälsa De flesta deltar aktivt i idrottslektionerna (tabell 9 i tabellbilagan). I årskurs fyra samt i årskurs sju är det minst nio av tio elever oavsett kön som är aktiva på lektionerna och något minskande andel från årskurs fyra till gymnasiet, särskilt bland flickorna. I årskurs fyra läsår 2012/13 svarar 98 procent av flickorna att de alltid är aktiva på lektionerna och 95 procent av pojkarna. I gymnasiet är 84 procent av flickorna alltid aktiva på lektionerna i idrott och hälsa och 89 procent av pojkarna. I gymnasiet har det samtliga läsår i hälsosamtalet varit något mer vanligt att pojkar än flickor deltar aktivt i idrottslektionerna. Sedan den första mätningen 2007/2008, har andelen flickor som alltid är aktiva på idrottslektionerna varit i stort sett oförändrad. Samtidigt har andelen aktiva pojkar ökat i alla åldrar, över samma tidsperiod. 31

32 I gymnasiet läsår 2012/13 har Kalix och Pajala en lägre andel elever som uppger att de alltid är aktiva på idrottslektionen, samtidigt som Älvsbyn och Kiruna visar på en något högre andel än övriga kommuner. Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågas i hälsosamtalet om alkoholoch tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och i gymnasiet även om de har använt narkotika och dopingpreparat. Eftersom enkätsvaren gås igenom av skolsköterskan tillsammans med eleven, är det troligt att siffrorna visar en något ljusare bild än hur verkligheten ser ut, åtminstone när det gäller narkotika- och dopningsfrågan. Alkoholvanor Både nationellt och i Norrbotten har andelen som aldrig dricker alkohol ökat på senare år, i årskurs nio. Andelen som intensivkonsumerar alkohol i samma ålder har minskat, och Norrbotten har lägre andel som intensivkonsumerar alkohol än riket i övrigt, visar den anonyma undersökningen av Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning 16, 17. Hälsosamtalet visar att de flesta i årskurs sju i Norrbotten aldrig dricker alkohol, ungefär nio av tio elever, för att i gymnasiet minskat men då ändå gälla mer än varannan elev (tabell 19 i tabellbilagan). Hur många som provat alkohol i årskurs sju samt i årskurs ett på gymnasiet minskar över tid bland både flickor och pojkar (figur 27). Se spridningen i länets kommuner i figur 28. Andelen elever i gymnasiet som dricker alkohol så ofta som minst någon gång i månaden, fortsätter också att sjunka stadigt i länet. Därmed har andelen sjunkit från var tredje elev år 2006/ , till att nu gälla ungefär var sjunde elev (tabell 19 i tabellbilaga). 32

33 Figur 27. Andel elever som provat att dricka alkohol, utveckling över tid, årskurs sju och gymnasiets första år, Norrbottens län. Figur 28. Andel elever som provat dricka alkohol bland kommuner i Norrbottens län, läsår 2012/13. Rökvanor I Norrbottens ses inga större skillnader mellan pojkar och flickor vad gäller rökvanor (se figur 29). Genom hälsosamtalet i skolan kan man se att mycket händer mellan årskurs sju och gymnasiet. I årskurs sju har endast ett fåtal provat att röka, ungefär 1 av 10 bland både flickor och pojkar. I gymnasiet är det 4 av 10 elever som har provat att röka. En tydlig minskning kan ses under de senaste fyra åren vad gäller andel elever som provat röka i både årskurs sju och årskurs ett på gymnasiet. 33

34 Figur 29. Andel elever som provat att röka, årskurs sju och gymnasiets första år över tid, Norrbottens län. Haparanda, Arjeplog och Boden har störst andel rökare (röker minst en gång i veckan) bland elever i årskurs ett på gymnasiet, medan Älvsbyn, Luleå och Piteå har lägst andel rökare, läsår 2012/13 (se figur 30). Figur 30. Andel elever i årskurs ett på gymnasiet som har provat röka samt andel som röker minst en gång i vecka i kommunerna i Norrbottens län, läsår 2012/13. 34

35 Snusvanor Nationellt snusar pojkar oftare än flickor, både i årskurs nio och gymnasiets andra år. Där har de senaste åren andelen snusare minskat i både årskurs nio och gymnasiets andra år 16. I Norrbotten ses också i hälsosamtalet bland elever i årskurs sju och gymnasiet en minskning av elever som provat snusa samt snusar ofta. I årskurs sju har 3 procent av flickorna och 7 procent av pojkarna provat snusa (se figur 31). Mindre än 1 procent av eleverna i årskurs sju snusar minst en gång i veckan. I gymnasiet årskurs ett uppger 22 procent av flickorna och 30 procent av pojkarna att de har provat att snusa (se tabell 18 i tabellbilagan). Figur 31. Andel elever som provat att snusa, årskurs sju och gymnasiets första år, utveckling över tid, Norrbottens län Kommunerna Övertorneå, Gällivare och Haparanda har högst andel elever som snusar i gymnasiet årskurs ett medan Älvsbyn, Kalix och Luleå har lägst andel snusare (se figur 32). 35

36 Figur 32. Andel elever i årskurs ett på gymnasiet som provat snusa samt andel som snusar minst en gång i veckan bland kommuner i Norrbottens län, läsår 2012/13. Inställning till narkotika Enligt hälsosamtalet 2012/13 liksom tidigare år skulle i Norrbotten de allra flesta i årskurs sju och gymnasiets första år, säga bestämt nej om de blev erbjudna narkotika (tabell 20 i tabellbilaga). I gymnasiet är det något färre som skulle säga bestämt nej än i årskurs sju, och då också något färre bland pojkarna än flickorna. Över de läsår frågan har ställts ses inga större förändringar. Något mer vanligt i årskurs sju att eleverna svarar bestämt nej om erbjuden narkotika. En möjlig minskning av gymnasieflickor som svarar att de skulle säga bestämt nej (se figur 33). 94 procent av flickorna i gymnasiet uppger att de skulle svara bestämt nej om de blev erbjuden narkotika, och 92 procent av pojkarna. Bland årskurs sju skulle man snarare kunna ana en ökning av de som säger bestämt nej till narkotika. Figur 33. Andel elever i årskurs sju och gymnasiets första år som skulle svara bestämt nej om de blev erbjudna narkotika över tid, Norrbotten. Användning av narkotika Eleverna i gymnasiets första år tillfrågades i hälsosamtalet om de använt narkotika. De fem läsår då frågan ställts, ses i stort sett inga förändringar på länsnivå och det handlar om relativt små siffror som kan variera någon procentenhet upp eller ner med åren (figur 34). Läsår 2012/13 har hittills lägsta uppmätta siffran då mindre än 3 procent bland både flickor och pojkar uppger att de har provat narkotika. 36

37 Figur 34. Utveckling andel elever i årskurs 1 på gymnasiet i Norrbottens län som svarar att de har testat narkotika. Att studera de senaste tre årens gymnasieelever ger en något stabilare bild över hur det ser ut i kommunerna på området narkotika, än att se på enstaka år. Sett till de senaste tre åren och andelen elever som uppger att de har testat narkotika är spridningen mellan dryga 5 procent i Boden som ligger högst i länet och dryga 1 procent i Älvsbyn som ligger lägst under den perioden sammantaget. Läsår 2012/13 har dock Haparanda den högsta andelen av alla kommuner på 4 procent elever i årskurs ett på gymnasiet som i hälsosamtalet uppger att de testat narkotika. Eftersom att treårsmedeltalet är lägre än andelen för årets elever, indikerar det på att 2012/13 är en hög siffra även jämfört med kommunen egna tidigare resultat. På samma sätt kan man se att Bodens samt Arvidsjaurs andel som testat narkotika är något lägre än deras treårsmedeltal, vilket tyder på att kommunerna haft höga siffror tidigare år. Boden ligger dock högt även 2012/13 och tillhör tillsammans med Haparanda och Luleå, de kommuner som har högst andelar. 37

38 Figur 35. Narkotikaanvändning bland elever i gymnasiets första år i kommunerna i Norrbottens län (%). 3-årsmedeltal (2010/11 tom 2012/13) samt 2012/13. Användning av dopingpreparat Vad gäller användning av dopingpreparat bland gymnasieeleverna i årskurs ett ses ingen förändring över tid. De allra flesta har inte använt dopingpreparat, 97 procent av flickorna och 96 procent bland pojkar säger nej och övriga svarar ja eller vet ej. Skillnaderna mellan kommunerna är små sett till eleverna de senaste tre åren sammantaget i årskurs ett på gymnasiet. Många kommuner ligger nära 100 procent som uppger att de aldrig använt dopingpreparat. Kommunerna Pajala, Haparanda och Boden har dock något lägre siffror på andelen elever som säger att de ej har använt doping och har därmed högre siffror vad gäller andelen som svarar ja eller vet ej. 38

39 Målområde En God Utbildning Psykosocial och fysisk miljö Hur de yngre barnen känner sig när de går till skolan Att ställa frågor till yngre barn är svårt eftersom att svaren kan variera väldigt beroende på vad de associerar till just den dagen. Med dessa svårigheter i bakhuvudet kan man ändå försöka följa förskolebarnens tankar om skolan och miljön. Enkätfrågorna i förskoleklass har tre svarsalternativ att välja mellan, som innebär att ringa in ett ansikte med glad,, rak,, eller ledsen mun,. De allra flesta av barnen i länet, 85 procent av flickorna och 77 procent av pojkarna, svarade att de känner sig glada när de går till skolan, vilket är i stort sett oförändrat från tidigare år (tabell 24 i tabellbilagan). Att flickor oftare känner sig glada när de går till skolan, än pojkar, är ett könsmönster som går igen i alla kommuner, också detta år. Skillnaderna mellan kommunerna är relativt små (se tabell 24 i tabellbilaga) Hur de yngre barnen känner sig när de tänker på klasskamraterna De flesta av barnen i förskoleklass känner sig glada när de tänker på klasskamraterna, 82 procent av flickorna och 76 procent av pojkarna. Även detta år ses en skillnad mellan könen, på länsnivå och i de flesta kommuner. Flickorna är därmed både föregående och detta år, genomgående oftare glada än pojkarna både när de går till skolan (tabell 24 i tabellbilagan). Retad, utstött, eller på annat sätt illa behandlad av andra elever Många studier visar att det finns samband mellan mobbning och hälsoproblem bland barn och ungdomar, till exempel psykiska och somatiska besvär. Mobbningsforskare menar att handlingen måste upprepas för att definieras som mobbning. Nationellt uppger mellan 3 och 5 procent av barn i åldrarna 11, 13 och 15 år att de blivit mobbade i skolan under senaste månaden. Pojkar mobbas i något högre utsträckning än flickor i de högre åldrarna 16. I elevhälsosamtalet ställs frågan lite vidare, vilket försvårar att skilja ut vad som är mobbning ur resultaten. Andelen retade, utstötta eller på annat sätt illa behandlade, är som högst i årskurs fyra, för att sedan blir lägre med stigande årskurs. Läsår 2012/13 är andelen 14 procent bland flickor och 16 procent bland pojkar i årskurs fyra, 8 procent bland flickor och 6 procent bland pojkar i årskurs sju samt 3 respektive 1 procent för flickor och pojkar i årskurs ett på gymnasiet (figur 36). 39

40 Figur 37. Andelen elever som blivit retade, utstötta, eller på annat sätt illa behandlade av andra elever i skolan under de fyra senaste månaderna, tre läsår, Norrbotten. Hur stor andel i årskurs fyra 2012/13 som har blivit retade, utstötta eller dåligt behandlad av andra elever varierar mellan kommunerna i länet, från att vara var tredje elev i de kommunerna med störst förekomst till var tionde i de med minst förekomst (se figur 38). Figur 38. Andel elever i årskurs fyra i kommunerna i Norrbottens län som blivit retade, utstötta eller på annat sätt dåligt behandlade av andra elever, läsår 2012/13. 40

41 Retad, utstött, eller på annat sätt illa behandlad av vuxna i skolan På denna fråga kan man tänka sig att det finns något fler som inte väljer att svara, eftersom det kan vara känsligt. På länsnivå är andelen 1 procent som svarar ja, oavsett ålder och kön, vilket är oförändrat från tidigare år (tabell 14 i tabellbilagan). Arbetsro på lektionerna Liksom tidigare mätningar har visat är andelen elever som ofta eller alltid har arbetsro är som lägst i årskurs fyra för att sedan stiga successivt med stigande årskurs (figur 39). Inga nämnvärda skillnader mellan pojkar och flickor vad gäller utveckling eller nivåer. I årskurs fyra uppger 61 procent av eleverna att de ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna, i årskurs sju 74 procent och i årskurs ett på gymnasiet 80 respektive 82 procent av flickorna och pojkarna. Figur 39. Andel elever som ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna över tid, Norrbottens län. 41

42 Hur en kommun förhåller sig till övriga kommuner vad gäller andelen elever som ofta eller alltid har arbetsro varierar i många fall med årskurs. Läsår 2012/13 finns dock Övertorneå med i alla tre årskurser bland de kommuner med mest arbetsro. I Kiruna uppger hela 9 av 10 gymnasieelever att de ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna. Mellan åren kan arbetsron variera inom en och samma kommun. Figur 40. Andel elever som ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna i årskurs 4 och gymnasiet årskurs ett i kommunerna i Norrbottens län, läsår 2012/13. Kan koncentrera sig i skolan De flesta av barnen kan ofta eller alltid koncentrera sig i skolan. Bland pojkar finns en tydlig ökning av elever som kan koncentrera sig med stigande årskurs, medan det bland flickorna finns en ökning från årskurs fyra till sju men sedan snarare en minskning igen till årskurs ett på gymnasiet. 75 procent av flickorna i årskurs fyra samt 72 procent av pojkarna kan ofta eller alltid koncentrera sig i skolan. I årskurs sju är andelarna 80 samt 78 procent och i gymnasiet 75 samt 80 procent bland flickorna respektive pojkarna (se tabell 13 i tabellbilagan). Läsåret 2012/13 ligger flickorna hela 5 procentenheter lägre än pojkarna vad gäller andelen som upplever att de ofta eller alltid kan koncentrera sig vilket är största skillnaden hittills. Pojkarna i gymnasiet ser ut ha en positiv trend vad gäller koncentration med en svag ökning under de senaste åren. 42

43 Figur 41. Andel elever som ofta eller alltid kan koncentrera sig på lektionerna, utveckling över tid, Norrbotten. Arbetsro och koncentration är starkt korrelerade och för att jämföra kommunerna vad gäller koncentration kan man se på figur 40över arbetsro, eftersom att de kommuner med hög andel som upplever arbetsro också är de kommuner med hög andel som kan koncentrera sig. Stress över skolarbetet Andelen elever som ofta eller alltid är stressade över skolarbetet är som tidigare år, högre bland flickor än pojkar, både i årskurs sju och gymnasiets första år. Andelen stressade är högre med åldern. I år, 2012/13, visar dock flickor redan i årskurs sju höga siffror på stress, 18 procent. I årskurs ett på gymnasiet är siffran 22 procent. Pojkarna har i årskurs sju 8 procent som upplever sig ofta eller alltid stressade och i gymnasiet 11 procent. 43

44 Figur 42. Andel elever som ofta eller alltid är stressade över skolarbetet, utveckling över tid, Norrbottens län. Spridningen i länets kommuner är stor (se tabell 13 i tabellbilagan). I årskurs sju hittar man mest stressade elever i Haparanda och Överkalix där en av fem ofta eller alltid känner sig stressade över skolarbetet. I gymnasiet är det Älvsbyn, Pajala och Arvidsjaur som sticker ut. Trivsel i skolan Hur man trivs i skolan har visat sig hänga samman med hur man trivs med livet 16. De allra flesta trivs bra i skolan (Figur 43). Under de sju läsår undersökningen gjorts, har andelen som trivs i skolan i årskurs fyra och sju, varit oförändrad för flickor, med vissa tecken på ökad trivsel över tid för pojkar. I gymnasiet finns en stadig utveckling där trivseln har ökat i skolan, tydligast bland pojkar, och har nu nått 93 procent bland pojkarna och 92 procent bland flickorna. Det är små skillnader mellan könen, men trivseln är liksom tidigare något lägre bland pojkar än flickor i årskurs fyra. Inte i någon av årskurserna är det nu färre än nio av tio elever i länet som i stort sett trivs ganska eller mycket bra i skolan. Vissa kommuner dock lägre resultat (se tabell 11 i tabellbilagan). 44

45 Figur 43. Andel elever som i stort sett trivs mycket eller ganska bra i skolan, utveckling över tid, Norrbotten. Stannar hemma utan att vara sjuk Drygt en av tio stannar hemma minst några gånger per år utan att vara sjuk i årskurs sju bland både flickor och pojkar i gymnasiet årskurs ett är det mer än var fjärde elev (figur 44). Figur 44. Andel elever i årskurs sju och gymnasiets första år som några gånger per år eller oftare stannar hemma från skolan utan att vara sjuka, två läsår, Norrbottens län. Anm: 2011/12 infördes helt nya svarsalternativ som ger tidsseriebrott och jämförelser längre bak i tid är olämpligt. 45

46 Spridningen mellan kommunerna är stor speciellt i gymnasiet, där mer än varannan elev i kommunerna med högst andel som stannar hemma utan att vara sjuk några gånger per år, jämfört med en av fem elever i de kommuner med lägst förekomst (se figur 45). Figur 45. Andel elever i årskurs sju och gymnasiets första år som väljer att stanna hemma från skolan utan att vara sjuka några gånger per år eller oftare, kommuner i Norrbottens län. Arbetsmiljön i skolan Inga större könsskillnader ses för arbetsmiljöfrågorna. I årskurs fyra är man överlag något nöjdare än i årskurs sju med sin arbetsmiljö (se figur 46). I båda årskurserna är man mest nöjd med klassrum och matplats, 9 av 10 är nöjda respektive 8 av 10 i årskurs fyra samt årskurs sju. Minst nöjda är man med toaletterna, där ungefär hälften är nöjda i årskurs fyra och något mindre än hälften i årskurs sju. 46

47 Figur 46. Andel elever i årskurs fyra och sju som i stort tycker att klassrum, skolgård, idrottshall, duschar, toaletter, respektive matsal/matplats är ganska eller mycket bra, Norrbottens län. I förskoleklass visar 75 procent av eleverna en glad gubbe,, när de tänker på matsalen (78 bland flickor och 72 procent bland pojkar). 76 procent visar den glada gubben när de tänker på rasterna (75 bland flickor och 77 procent bland pojkar) (se tabell 24 i tabellbilagan). Val av gymnasieprogram De allra flesta av eleverna i gymnasiets första år, tycker att de har valt rätt program. Sett över de senaste sex läsåren har det varierat mellan 92 till 96 procent bland både pojkar och flickor. 2012/13 svarade 93 procent av eleverna (ingen skillnad mellan könen) att de valt rätt program. 47

48 Målområde Delaktighet i samhället Arbete på fritiden Under läsåret 2012/13 hade 16 procent av flickorna i gymnasiet årskurs ett arbete på fritiden och 15 procent av pojkarna. Det är ingen skillnad mellan könen vad gäller hur vanligt det är att ha arbete på fritiden (figur X). Över de senaste sex åren har det varit vissa skillnader från år till år och pendlat mellan som lägst 12 procent till som högst 17 procent. Pajala, Arjeplog, Haparanda, Kiruna visar högsta andelarna som arbetar på fritiden med mellan var femte till var tredje elev som har arbete. Figur 47. Andel elever i gymnasiets första år som har arbete på fritiden, sex läsår, Norrbottens län 48

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 214-215 Författare: Sven-Arne Jansson Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7 Rapporten... 8 Genomförande...

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 211/212 Folkhälsocentrum Författare: Farhad Ali Khan Innehåll sidan Sammanfattning Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning Delaktighet i samhället

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2009/2010 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 28/29 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 6 Delaktighet

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Kost och Fysisk Aktivitet

Kost och Fysisk Aktivitet 7 APRIL 21 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Fysisk och psykosocial miljö

Fysisk och psykosocial miljö 17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2015-2016 Författare: Åsa Rosendahl Innehåll Sammanfattning... 3 Elever i årskurs fyra... 3 Elever i årskurs sju... 4 Elever i år ett på

Läs mer

7 APRIL Fysisk Hälsa. Övervikt och fetma

7 APRIL Fysisk Hälsa. Övervikt och fetma 7 APRIL 1 Fysisk Hälsa Övervikt och fetma Liksom föregående läsår är andelen överviktiga eller feta pojkar genomgående högre bland pojkar än flickor, utom i förskoleklass (Figur 2). Medan andelen minskar

Läs mer

Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet

Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Våga följa upp! Den 16 september 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab Upplägg Detta är

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1 Elevhälsoenkät Västerbotten HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1 Namn: Personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum: Längd: (cm) Vikt: (kg) Svaren på hälsofrågorna används i hälsosamtalet med skolsköterskan.

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016 ELSA i Örebro län läsåret / Kort beskrivning av ELSA samt resultat från länets hälsosamtal bland elever i förskoleklass, skolår, skolår samt år på gymnasiet Vad är ELSA? Elevhälsosamtal Sammanställt och

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

HÄLSOENKÄT ÅK 4. Gör så här:

HÄLSOENKÄT ÅK 4. Gör så här: ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, HÄLSOENKÄT ÅK 4 Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa. Det är bara skolsköterskan och skolläkaren som kommer att ta del av dina svar när ni går igenom dem vid hälsosamtalet.

Läs mer

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7. Det finns inga svar som är rätt eller fel. Kryssa i det alternativ som stämmer bäst för dig.

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7. Det finns inga svar som är rätt eller fel. Kryssa i det alternativ som stämmer bäst för dig. Elevhälsoenkät Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7 Hej! I det här häftet finns frågor som rör din skolmiljö, hälsa och levnadsvanor. Några av frågorna kommer att vara underlag för statistik och de

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Hälsosamtalet i skolan - resultat

Hälsosamtalet i skolan - resultat Hälsosamtalet i skolan - resultat Återföring till programberedningen, hälso- och sjukvårdsberedningarna, samt regionala beredningen den 27 april 11 Foto: Per Lantto Annika Nordstrand, folkhälsostrateg,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här: HÄLSOENKÄT ÅK 4-6 Gör så här: Svara på frågorna i tur och ordning, fråga om du behöver hjälp. Det finns inga rätt eller fel svar! Svara det som stämmer bäst för dig. Vissa frågor handlar om hur det varit

Läs mer

Hälsofrågor gymnasiet

Hälsofrågor gymnasiet Hälsofrågor gymnasiet Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss i rutan som passar

Läs mer

varken bra mycket bra bra eller dålig/a dålig/a mycket dålig/a

varken bra mycket bra bra eller dålig/a dålig/a mycket dålig/a Hälsofrågor åk 4 Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg Syn: Rygg: ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss i rutan som

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Fredrik Söderqvist Epidemiolog Tel: 021-174670 E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se Andel elever i skolår 9 10 9 8 7 6 5 4 Mår bra eller mycket bra 1995 1998 2001

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,

Läs mer

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här: HÄLSOENKÄT ÅK 4-6 Gör så här: Svara på frågorna i tur och ordning, fråga om du behöver hjälp. Det finns inga rätt eller fel svar! Svara det som stämmer bäst för dig. Vissa frågor handlar om hur det varit

Läs mer

PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN

PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN Nyckelindikatorer B&U kommundata 120,00 1. Behörighet till gymnasiet:andel elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet, hemkommun. Procent. 100,00 80,00

Läs mer

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Idag Vad bestämmer om man får en god hälsa? Hur ser det ut med

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85 Resultat 2014 Länet Svarsfrekvens* % Länet 85 * Här ingår även inkomna tomma enkäter samt helt eller delvis oseriösa vilket för hela länet utgörs av 2,8 respektive 3,5 procent. Undersökningen genomfördes

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009 arn och ungas hälsa En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun 2009 Piteå kommun Tel: 0911-69 60 00 Besöksadress: Svartuddsvägen 1 www.pitea.se En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun

Läs mer

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009 arn och ungas hälsa En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun 2009 Piteå kommun Tel: 0911-69 60 00 Besöksadress: Svartuddsvägen 1 www.pitea.se En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun

Läs mer

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Norrbotten Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Information Sida 1 (7) 2016-10-28 STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 2015 Almedalen 2 juli 2015 Anna Englund anna.englund@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Norrbottens län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors

Läs mer

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil s Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Mår bra eller mycket bra

Mår bra eller mycket bra TRELLEBORG KOMMUN 1 Mår bra eller mycket bra 95 9 85 8 75 7 1 9 8 7 6 5 4 3 1 Är mycket frisk Trbg Riket Psykiska besvär mer än en gång i veckan Svårt att somna Ängslig/orolig Irriterad/dåligt humör Känt

Läs mer

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer

Det gäller vår framtid!

Det gäller vår framtid! Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Norrbottens län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Norrbottens län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Företagsamheten 2011 Norrbottens län

Företagsamheten 2011 Norrbottens län Företagsamheten 2011 Norrbottens län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett mycket bra år för företagsamheten i Norrbotten. Under året ökade antalet företagsamma personer med 450 personer, det vill

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Ungdomar i Norrbotten Enkätstudie bland elever årskurs 7, år 2002

Ungdomar i Norrbotten Enkätstudie bland elever årskurs 7, år 2002 Ungdomar i Norrbotten Enkätstudie bland elever årskurs 7, år 2002 Innehållsförteckning: Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Metod och utförande... 2 Resultat... 2 Ungdomarnas boende... 2 Ungdomarnas intressen...

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor Trender i relationen mellan barn och föräldrar Resultat från Skolbarns hälsovanor 13/14 Maria Corell, utredare Petra Löfstedt, utredare och projektledare för Skolbarns hälsovanor Om Skolbarns hälsovanor

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

Hur mår unga i Gävleborg?

Hur mår unga i Gävleborg? Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell

Läs mer

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Liv och hälsa ung Västmanland 2017

Liv och hälsa ung Västmanland 2017 Liv och hälsa ung Västmanland 2017 - De första resultaten Maj 2017 Sammanfattning av länets resultat Årets undersökning visar att andelen killar och tjejer som mår bra eller mycket bra har minskat jämfört

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer