16 JANUARI Psykisk hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa"

Transkript

1 JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och axlar, samt användande av värktabletter. I den frågan inkluderades också en fråga om allergi. Den andra dimensionen är mer psykisk och omfattar sömnproblem, nedstämdhet och hur man mår. Liknande frågor ställs på riksnivå i folkhälsoinstitutets var fjärde år återkommande undersökning om svenska skolbarns hälsovanor. Den undersökning omfattar - -, och -åringar. Man har funnit att de psykiska besvären många gånger är klustrade hos samma individer och det gäller också de somatiska besvären. Både typer av besvär ökar med åldern och flickorna uppger symptom i högre utsträckning än pojkar. Diagrammen i detta avsnitt kommer huvudsakligen från den hälsosamtalsundersökning som genomfördes i länet under läsåret /7. Av länets omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn, Överkalix, Övertorneå, Jokkmokk,, och, årskurs sju av samma utom Älvsbyn, och gymnasiets första år av Överkalix, Övertorneå,, Kalix och. Psykiska besvär Andel med sömnsvårigheter I förskolan sover hela 9% av barnen ofta eller alltid bra, uppger föräldrarna. De allra flesta av barnen i årskurs fyra och sju, över 8%, uppger också att de ofta eller alltid sover bra. Motsvarande siffra är lägre i gymnasiet, 7%, där också andelen som anger att de sällan eller aldrig sover bra är som högst, % bland pojkarna och % bland flickorna. Figur. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de för det mesta mår ganska eller mycket dåligt, läsåret -7, i Norrbotten. Andel som för det mesta mår dåligt I förskolan frågades föräldrarna hur deras barn för det mesta mår. Med alternativen mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt, ganska dåligt och mycket dåligt, svarade 77% av föräldrarna att deras barn för det mesta mår mycket bra och % ganska bra ( kommun). Alla barn uppgavs därmed

2 JANUARI 8 för det mesta må bra. I högre åldrar tillfrågades barnen själva. De allra flesta uppgav att de för det mesta mår ganska bra eller mycket bra, sammantaget för na 9% i årskurs fyra, oavsett kön, 9% av flickorna och 97% av pojkarna i årskurs sju och 87% av flickorna och 9% av pojkarna i gymnasiets första år. Andelen som uppger att de för det mesta mår dåligt är som mest %, och återfinns bland flickorna i gymnasiet. Andelen flickor som mår dåligt tenderar att ökar med stigande ålder, medan andelen kvarstår på omkring % bland pojkarna oavsett årskurs. 8 Figur. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de för det mesta mår ganska eller mycket dåligt, läsåret -7, i Norrbotten. Andel ofta eller alltid ledsna eller nedstämda Av föräldrarna angav ingen att barnen under de senaste tre månaderna ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda ( kommun). Hela 9% av de 87 barnen uppgavs sällan eller aldrig varit nedstämda under den perioden. Med ökande ålder ses dock en allt högre andel barn i undersökningen, som uppger att de ofta eller alltid känt sig ledsna under de senaste tre månaderna, i fjärde klass %, i årskurs sju % och i gymnasiets första år 8% av alla elever. Från att det är ungefär lika vanligt bland pojkar och flickor att ofta eller alltid ha känt sig ledsen eller nedstämd under de senaste tre månaderna, är det i årskurs sju och i gymnasiet fyra gånger så vanligt bland flickorna. står ut i årskurs sju, där andelen är sju gånger så hög.

3 JANUARI 8 7 Figur. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna, läsåret -7, i Norrbotten. Tillgång till vuxen att prata med I årskurs fyra, sju och gymnasiets första år ombads eleverna ange om de hade någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem. Nästan samtliga svarade att de hade det i både grundskolan och gymnasiet. En något nedåtgående tendens kan anas med ökande ålder, där flickorna går från 98% som svarar ja i årskurs fyra, till 9% i årskurs sju och 89% i gymansiet. För pojkarna är motsvarande siffror 97%, 97% och 9%. procent Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet Figur. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna, läsåret -7, i Norrbotten. Psykosomatiska besvär Huvudvärk Bland föräldrarna till förskoleelever ( kommun) är det ingen som uppger att deras barn ofta eller alltid haft besvärande huvudvärk under de senaste tre månaderna. Av de 87 barnen, har % ibland haft besvärande huvudvärk under tidsperioden. I högre åldrar är andelen pojkar som anger att de

4 JANUARI 8 alltid eller ofta haft besvärande huvudvärk under de tre senaste månaderna stadigt -%, medan motsvarande andel flickor ökar markant från 8% i årskurs fyra, till att vara dubbelt så hög som för pojkarna i sjuan och mer än tre gånger så hög i gymnasiet, där var femte flicka alltid eller ofta haft besvärande huvudvärk under de senaste tre månaderna Figur. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de ofta eller alltid haft besvärande huvudvärk under de tre senaste månaderna, läsåret -7, i Norrbotten. Magont Bland de 87 förskolebarnen i undersökningen ( kommun) hade % ofta haft besvärande ont i magen under de senaste tre månaderna, utifrån föräldrarnas angivelser. Inget barn hade alltid haft magont under den tiden, medan % ibland hade haft det. Av diagrammet nedan framgår att andelen flickor som alltid eller ofta haft besvärande ont i magen under de senaste tre månaderna stiger kraftigt från årskurs fyra till gymnasiet, från % i det sammanslagna materialet till % i årskurs sju och % i gymnasiet. Det motsvarar, gånger så hög andel som pojkarna i fyran, dubbelt så hög andel i sjuan och över tre gånger så hög i gymnasiets första år. Därmed är andelen ungefär densamma i grundskolan men drar iväg i gymnasiet

5 JANUARI 8 Figur. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de ofta eller alltid haft besvärande ont i magen under de tre senaste månaderna, läsåret -7, i Norrbotten. Värk i rygg, nacke och axlar Bland de 87 förskolebarnen angavs % ofta ha haft besvärande värk i rygg, nacke eller axlar under de senaste tre månaderna ( kommun), medan 9% sällan eller aldrig hade haft det. Bland högre åldersgrupper anger 7% av eleverna i fyran att de ofta eller alltid haft besvärande värk från dessa områden de tre senaste månaderna. Andelen bland pojkarna ligger på ungefär samma nivå i årskurs sju, och stiger till det dubbla, % i gymnasiet. Hos flickorna ökar andelen från 7% i årskurs fyra till var tionde flicka i årskurs sju och hela var femte flicka i gymnasiets första år Figur 7. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de ofta eller alltid haft besvärande värk i rygg, nacke eller axlar under de tre senaste månaderna, läsåret -7, i Norrbotten. Värktabletter Det är betydligt vanligare att flickor använder värktabletter än pojkar, både i årskurs sju och gymnasiets första år. Det är också ett mönster som ses i samtliga i undersökningen, som är tillräckligt stora för att slutsatser ska kunna dras (redovisas i diagrammet). I årskurs sju använder hela en tredjedel, eller %, av flickorna värktabletter minst några gånger i månaden och % så ofta som minst någon gång i veckan. Motsvarande siffror för pojkarna är %, respektive %. I gymnasiet är användandet ännu vanligare, med 9% av flickorna som använder tabletter minst några gånger i månaden, och hela % så ofta som minst några gånger per vecka. Motsvarande siffror för pojkarna är 7% respektive %. Av na i årskurs sju har kommun högst andel som använder värktabletter minst några gånger i månaden, både bland flickor, %, och pojkar, 7%.

6 JANUARI 8 procent aldrig eller några gånger per år några gånger per månad minst några gånger per vecka Årskurs sju Gy Årskurs sju Gy Figur 8. Användning av värktabletter bland elever i årskurs sju och gymnasiets första år, läsåret -7, i Norrbotten. Svenska skolbarns hälsovanor /. Grundrapport R:, Folkhälsoinstitutet Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten. Rapport för läsåret /7. Norrbottens läns landsting

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

Fysisk och psykosocial miljö

Fysisk och psykosocial miljö 17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2009/2010 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 28/29 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 6 Delaktighet

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 211/212 Folkhälsocentrum Författare: Farhad Ali Khan Innehåll sidan Sammanfattning Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning Delaktighet i samhället

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 214-215 Författare: Sven-Arne Jansson Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7 Rapporten... 8 Genomförande...

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Skollagen 14 kap. 2. 14 maj 2008 1

Skollagen 14 kap. 2. 14 maj 2008 1 Skollagen 14 kap. 2 Skolhälsovården har till ändamål att Att bevara och förbättra elevernas själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor 1 Andel övervikt + fetma hos 18% 16% 14% 12%

Läs mer

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola Liv & hälsa ung 214 Grundskolan Skolår 7 och 9 1 8 Andel som sover 6 timmar eller mindre på vardagar 6 34 35 4 31

Läs mer

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion - och Ludvika ska vara Dalarnas bästa ungdomskommun.

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016 ELSA i Örebro län läsåret / Kort beskrivning av ELSA samt resultat från länets hälsosamtal bland elever i förskoleklass, skolår, skolår samt år på gymnasiet Vad är ELSA? Elevhälsosamtal Sammanställt och

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Förutsättningar för lärande i femte klass. En rapport från Liv & hälsa ung-undersökningen i Sörmland 2014.

Förutsättningar för lärande i femte klass. En rapport från Liv & hälsa ung-undersökningen i Sörmland 2014. Förutsättningar för lärande i femte klass En rapport från Liv & hälsa ung-undersökningen i Sörmland 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion 5 Bakgrund 6 I korthet 9 Arbetsmiljön i skolan 12 Familj och

Läs mer

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

Allmänt hälsotillstånd

Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

Skolmiljö, mobbning och hälsa

Skolmiljö, mobbning och hälsa Skolmiljö, mobbning och hälsa Resultat från Ung i Värmland 1988-211 Curt Hagquist Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstad University

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? 1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6 Årskurs 9 2 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? Januari Maj September Februari Juni Oktober Mars

Läs mer

FÖRDJUPAD ARBETSMILJÖUNDERSÖKNING KUNGLIGA MUSIKHÖGSKOLAN VÅREN 2003

FÖRDJUPAD ARBETSMILJÖUNDERSÖKNING KUNGLIGA MUSIKHÖGSKOLAN VÅREN 2003 FÖRDJUPAD ARBETSMILJÖUNDERSÖKNING PÅ KUNGLIGA MUSIKHÖGSKOLAN VÅREN 2003 Några reflektioner. Av Musikhögskolans anställda har 186 personer svarat på enkäten. Den svarsfrekvensen innebär att man inte kan

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Liv och hälsa Ung 2004

Liv och hälsa Ung 2004 Årskurs 7 Liv och hälsa Ung 2004 Vad är Liv och hälsa Ung 2004? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv och hälsa Ung 2004. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du

Läs mer

FAKTA OM BUP TEMA. Tonåringar

FAKTA OM BUP TEMA. Tonåringar FAKTA OM BUP TEMA Tonåringar Fakta om BUP Tema: Tonåringar Psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd vad är skillnaden? Psykisk hälsa definieras som ett tillstånd av mentalt välbefinnande

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSENKÄT 2015 KORTVERSION

BARN- OCH UNGDOMSENKÄT 2015 KORTVERSION BARN- OCH UNGDOMSENKÄT 2015 KORTVERSION 1 ETT VARMT TACK TILL ALLA SOM BESVARADE ENKÄTEN. MED ER HJÄLP HAR VI FÅTT VÄRDEFULL KUNSKAP OM HUR BARN OCH UNGDOMAR I KRONOBERGS LÄN MÅR. VILL DU VETA MER OM RAPPORTEN

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN Till dig som förälder/annan vuxen Inom Barn- och ungdomshabiliteringen ser vi det som viktigt att barnen och ungdomarna får vara delaktiga så mycket som möjligt

Läs mer

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor Trender i relationen mellan barn och föräldrar Resultat från Skolbarns hälsovanor 13/14 Maria Corell, utredare Petra Löfstedt, utredare och projektledare för Skolbarns hälsovanor Om Skolbarns hälsovanor

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 111216 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

PM Besvärsstudie 2008

PM Besvärsstudie 2008 Thomas Johansson Ph.D. Utredare PM Besvärsstudie 2008 Inledning Miljö- och byggkontoret, Piteå Kommun har sedan 1980-talet regelbundet genomfört så kallade besvärsstudier. 2008 års studie är den femte

Läs mer

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända barn med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSENKÄT. BAMSE-projektet, Arbets- och miljömedicin, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting, 2008.

BARN- OCH UNGDOMSENKÄT. BAMSE-projektet, Arbets- och miljömedicin, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting, 2008. BARN- OCH UNGDOMSENKÄT Ditt mobilnummer Din e-postadress g har ingen mobiltelefon g har ingen e-postadress I vilken årskurs (klass) går du? Stämmer adressen på etiketten på framsidan? Om adressen inte

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa

Läs mer

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt

Läs mer

Hälsosamtalen i skolan hur använder vi dem?

Hälsosamtalen i skolan hur använder vi dem? Hälsosamtalen i skolan hur använder vi dem? Barns och ungas inflytande och delaktighet Temadag 5 nov 2013 Foto: Per Lantto Annika Nordstrand, chef Folkhälsocentrum Upplevd hälsa 100 Utveckling av andel

Läs mer

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

grupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa.

grupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa. Sammanfattning I denna rapport redovisas resultaten från Socialstyrelsens tredje nationella kartläggning av hemlöshetens omfattning i Sverige. Kartläggningen har utförts på uppdrag av regeringen och de

Läs mer

Ungdomars psykiska hälsa Skövde 2014

Ungdomars psykiska hälsa Skövde 2014 Ungdomars psykiska hälsa Skövde 2014 En rapport av Daniel Larsson, Utrednings- och forskningsservice vid Fakulteten för samhällsvetenskap, Linnéuniversitetet, i samverkan med Skövde kommun Bakgrund Samtliga

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

tobak alkohol - narkotika

tobak alkohol - narkotika Preliminär redovisning av några av svaren på Drogvaneundersökningar i Gotlands kommun under perioden 1998 26 avseende elever i åk 9 Vissa av frågorna belyser även elever i gymnasiet åk 2 för åren 24 26

Läs mer

DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010. evamari@mac.

DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010. evamari@mac. DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010 DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2014/2015

Det handlar om kärlek. Läsåret 2014/2015 Det handlar om kärlek Läsåret 2014/2015 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 5 899 elever svarat på enkäten före skolveckan och 3 718 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014 Drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2014 Undersökningen gjordes i mars 2014 Samtliga skolor i årskurs 7-9 deltog Totalt 335 svar varav 43 % flickor och 57% pojkar Procent anges som andel av samtliga

Läs mer

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k.

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k. Sid 1(7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-02-04 Lina Helgerud, 054-540 10 40 lina.helgerud@karlstad.se Hälsa Vi kan fortsatt se att en stor andel av barnen och eleverna uppgerr

Läs mer

Mår bra eller mycket bra

Mår bra eller mycket bra TRELLEBORG KOMMUN 1 Mår bra eller mycket bra 95 9 85 8 75 7 1 9 8 7 6 5 4 3 1 Är mycket frisk Trbg Riket Psykiska besvär mer än en gång i veckan Svårt att somna Ängslig/orolig Irriterad/dåligt humör Känt

Läs mer

Papers Serie No 116 Suntory and Toyota International centers for Economics and Related Disciplines London

Papers Serie No 116 Suntory and Toyota International centers for Economics and Related Disciplines London 1 Att bli förälder 7 Se tabell tabell 1.1 De allra flesta unga tänker sig att de en gång ska ha barn och familj. Det har framkommit i flera enkäter både under 2000-talet och dessförinnan. Våren 2000 svarade

Läs mer

Kartläggning av tillgänglighet för barn. en kvantitativ studie av barns resor till skolan. En utvärdering gjord av. Markör ab

Kartläggning av tillgänglighet för barn. en kvantitativ studie av barns resor till skolan. En utvärdering gjord av. Markör ab Kartläggning av tillgänglighet för barn en kvantitativ studie av barns resor till skolan En utvärdering gjord av Markör ab Box 396 701 47 ÖREBRO Tel. 019-16 16 16 Fax. 019-16 16 17 e-post markor@orebro-markor.se

Läs mer

Enkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland

Enkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland Enkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland - En del av Statens haverikommissions utredning av kollisionen mellan färjorna den 23 juli 9 Rapport maj 1 Enkätstudiens syfte och genomförande

Läs mer

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS)

Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS) Working Document: WP4-N6 Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS) European Commission FP5 Project No. QLK4-2002-02650 Title: Whole-body vibration Initial Assessment Self-Administered Questionnaire

Läs mer

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer

Sammanställning av 2014 års föräldramöten i skolor och på daghem

Sammanställning av 2014 års föräldramöten i skolor och på daghem Sammanställning av 2014 års föräldramöten i skolor och på daghem Under 2014 har Barnens Internet deltagit i föräldramöten på 13 av lågstadieskolorna samt 17 av daghemmen. Här finns en sammanfattning av

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19 Analys & Strategi Innehåll/Sammanfattning BAKGRUND... 4 Undersökning om bemötandets betydelse i kollektivtrafiken... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer