Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007"

Transkript

1 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet

2 Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning 6 Delaktighet i samhället 7 Vi som var med 8 Resultat Målområde. Bästa möjliga hälsa.1 Fysisk hälsa Övervikt och fetma Allergi 1. Psykisk hälsa 14 Hur barnen mår 14 Sömnsvårigheter 15 Ledsen eller nedstämd 15 Tillgång till vuxen att prata med 16 Huvudvärk 17 Ont i magen 17 Värk i rygg, nacke och axlar 18 Värktabletter 19. Kost och fysisk aktivitet Frukost Lunch 1 Middag Saft och läsk TV- och datorvanor 4 Fysisk aktivitet på fritiden 5 Aktiv på lektionerna i idrott och hälsa 7.4 Alkohol, tobak och narkotika 8 Alkoholvanor 8

3 Rökvanor 9 Snusvanor Vuxna som röker inomhus där barnen bor 1 Inställning till narkotika Målområde. En god utbildning.1 Psykosocial och fysisk miljö Illa behandlad av andra elever i skolan Illa behandlad av vuxna i skolan 4 Arbetsro på lektionerna 4 Kan koncentrera sig i skolan 5 Stress över skolarbetet 6 Trivsel i skolan 7 Arbetsmiljön i skolan 7 Målområde 5. Delaktighet i samhället Fritid 9 Arbete på fritiden 9 Referenser 4

4 Inledning Undersökningen Hälsosamtal på webben inleddes genom ett initiativ av skolsköterskor i kommun, år 5, där Norrbottens läns landsting tillfrågades om att vara samarbetspart, utifrån ett koncept som utvecklats i Västernorrland. Syftet med undersökningen är att få siffror på hur barn och ungdomar i Norrbotten mår liksom på vissa av deras levnadsvanor, som kan relateras till hälsa. Under läsåret 6/7 deltog skolor i åtta i Norrbotten i Hälsosamtal på webben. Med åtta deltagande är det nu möjligt att få en mer övergripande bild av länet jämfört med föregående läsår, då tre deltog. Förhoppningen är att samtliga i Norrbottens län kommer att delta i undersökningen med tiden. I undersökningen kopplas en enkät med hälso- och livsstilsfrågor till skolsköterskornas hälsosamtal med eleverna i årskurs 4, 7 och gymnasiets första år. Även förskoleelever har ingått, om än i mindre omfattning. Skolsköterskorna registrerar sedan de avidentifierade svaren i en databas som förvaltas av Norrbottens läns landsting. I denna rapport visas de sammanställda enkätsvaren från samtliga deltagande. Projektet är ett led i folkhälsoarbetet för Norrbottens län. Den svenska folkhälsopolitiken är inriktad på de strukturella faktorer, livsvillkor och levnadsvanor som påverkar hälsan. Genom att inrikta sig på faktorer som påverkar hälsan kan vi stödja de faktorer som gör oss friska (friskfaktorer) och åtgärda de faktorer som gör oss sjuka (riskfaktorer). Därigenom blir folkhälsoarbetet mer effektivt för en god hälsa i befolkningen. Nyligen har en arbetsgrupp inom regeringskansliet presenterat förslag till uppföljningssystem för barnpolitiken 1. Förslaget innehåller sex horisontella målområden som utgår från barnpolitiken och de åtaganden som följer av barnkonventionen. Dessa målområden är 1) En god levnadsstandard, ) En god hälsa, ) En god utbildning, 4) En trygg uppväxt, 5) Delaktighet i samhället och 6) Samhällets stöd och skydd. Systemet är i första hand tänkt för nationell uppföljning, men vi har i denna rapport valt att gruppera hälsosamtalets information inom de föreslagna målområdena. Vi har funnit det mest naturligt att gruppera undersökningens resultat inom målområde, och 5. Undersökningen hälsosamtal på webben är menad att användas som kunskaps- och beslutsunderlag för berörda aktörer, politiker och andra makthavare, och ger en unik möjlighet att följa utvecklingen av hälsa hos barn i Norrbotten, dess och skolor. 4

5 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa I det sammanslagna materialet från länets deltagande skiljer sig inte andelen överviktiga och feta mellan könen i årskurs fyra, men tydliga könsskillnader ses i högre åldrar. Medan andelen befinner sig på en likartad nivå för flickor genom årskurs 4 t. om. gymnasiets första år, ser man en ökad andel överviktiga eller feta med stigande åldersgrupp bland pojkarna. Det högsta värdet ses i gymnasiet, där mer än var femte pojke har övervikt eller fetma. I årskurs fyra har andelen med övervikt och fetma sjunkit med 7% i kommun från läsåret 5/6 till 6/7. Om detta är ett tecken på tillfälligt förbättrade värden, eller motsvarar den positiva vändning man sett bland -åringar på andra håll i Sverige är dock ännu för tidigt att säga. Den övergripande länsbilden är, liksom i riket i övrigt, att pojkarna oftare är högkonsumenter av läsk än flickorna. Detta ses i alla årskurser, med tydligare skillnader med ökande ålder. na spenderar också oftare än flickorna lång tid framför dator eller TV. Även om inga könsskillnader ses bland dem som är fysiskt mycket aktiva på fritiden, ökar de fysiskt inaktiva med ökande ålder och i gymnasiet är dessa oftare pojkar än flickor. Vid jämförelser mellan i denna rapport, behöver man komma ihåg att det ännu är oklart om skillnader mellan är ett tecken på en tillfällig bild av en årskurs just detta år, eller om det återspeglar skillnader som är giltiga även andra år. Man bör därför dra slutsatser utifrån skillnader, med viss försiktighet. Jämförelserna kan dock vara till hjälp för att ta fasta på det som kan var grund till det som ser bra ut liksom vidta åtgärder där man ser tendenser till problemområden. Av na har särskilt hög andel överviktiga pojkar i årskurs fyra, och låg andel bland flickorna. Vid en närmare granskning kan man också se att pojkar i i årskurs fyra i hög grad spenderar många timmar framför TV och/eller dator, dricker saft eller läsk i väldigt hög omfattning, samt i högre grad än i andra är fysiskt inaktiva på sin fritid. Den övergripande länsbilden är att de flesta mår bra och sover bra, och att en stor majoritet har tillgång till en vuxen att prata med om det som är viktigt. De allra flesta äter frukost, lunch och middag regelbundet, men flickorna slarvar mer med frukosten än pojkarna i årskurs sju, där var tionde flicka äter frukost så sällan som högst två skoldagar i veckan. I årskurs sju har kommun jämförelsevis hög andel överviktiga pojkar och, särskilt, flickor, jämfört med övriga. Man kan också i jämförelse med övriga se att flickor i kommun i årskurs sju i hög grad äter frukost sällan, här definierat som högst två skoldagar i veckan. De är också i högre omfattning än i andra jämförda stressade över skolarbetet och uppger sju gånger så ofta som pojkarna att de ofta eller alltid känner sig ledsna eller nedstämda. De uppger också i högre grad än flickor i andra att de har provat alkohol och att röka. I den övergripande länsbilden ses att psykiska besvär är mer uttalade bland flickor än pojkar, främst från årskurs sju. Även somatiska besvär uppges i 5

6 högre grad bland flickorna och flickor använder i högre grad än pojkarna värktabletter i årskurs sju och gymnasiet. Könsskillnaden i den psykiska hälsan syns oftast i årskurs sju och är ytterligare uttalad i gymnasiet. Denna bild av könsskillnader är samstämmig med riksbilden, där också en stadig trend som funnits under ett par decennier, visar att både psykiska och somatiska självupplevda besvär hos framför allt 15-åriga flickor fortsätter att öka. Även om konsumtionen av alkohol är lägre bland gymnasieelever i norra Sverige än i övriga regioner, kan man samtidigt se i denna hälsosamtalsundersökning att drygt var tredje elev i gymnasiets första år dricker alkohol så ofta som någon till några gånger i månaden. Var tionde elev i gymnasiets första år svarar att de röker minst en gång i veckan. Dagligrökarna är oftare flickor än pojkar, vilket följer mönstret för riket i övrigt. Sjundeklassarna i uppvisar lägst andel flickor och pojkar som provat att röka eller snusa, av na, vilket man i kommunen menar troligen har samband med ett system, Team 49, där man skriver kontrakt om alkohol och tobak med eleverna i årskurs 4-9. Var fjärde pojke och var tionde flicka i gymnasiets första år svarar att de snusar minst en gång i veckan och % av pojkarna och 7% av flickorna snusar varje dag. Även om det är glädjande att de allra flesta i årskurs sju och gymnasiet svarade att skulle säga bestämt nej om de blev erbjudna narkotika, var det samtidigt 9% som inte med säkerhet skulle göra det. En god utbildning I denna undersökning frågar vi inte om barnet blivit mobbat, utan har en vidare frågeställning som omfattar om barnet blivit retat, utstött, eller på annat sätt blivit illa behandlat av andra elever i skolan. Medan nationella siffror visar att det inte finns skillnader i andelen mobbade i åldrarna 11, 1 och 15 år, ser vi att andelen som blivit illa behandlade med den vidare frågeställningen, är som högst i årskurs fyra och blir sedan lägre med stigande ålder. na ser ut att vara något mer utsatta än flickorna i årskurs fyra, varefter könsskillnaderna inte är lika tydliga. I kommun uppger detta läsår fler i årskurs fyra att de blivit utsatta på detta sätt, med en ökning från föregående läsår med 7% bland flickorna och 8% bland pojkarna. Om detta är en tillfällig förändring eller ett tecken på en trend är ännu för tidigt att avgöra. Majoriteten av barnen trivs bra i skolan, har oftast arbetsro och kan koncentrera sig i skolan. Barnen har dock både sämre arbetsro och kan koncentrera sig sämre, i årskurs fyra än i årskurs sju. na kan dessutom koncentrera sig något sämre än flickorna i årskurs fyra. Av de jämförda na uppger s grundskoleelever i högst omfattning att de ofta eller alltid har arbetsro och kan koncentrera sig i skolan. Jämfört med föregående år i kommun, ser man det senaste läsåret minskad arbetsro och förmåga att koncentrera sig bland eleverna i årskurs fyra och gymnasiet. I kontrast till bilden för arbetsro och koncentrationsförmåga, ökar stressen över skolarbetet med ökande ålder, och det är i gymnasiet nästan dubbelt så vanligt att flickor ofta eller alltid känner sig stressade än att pojkarna gör det. Denna bild stämmer väl med den på riksnivå, där man också ser att en kraftig ökning har skett de senaste tio åren särskilt för flickorna vad gäller att känna sig stressad av sitt skolarbete. 6

7 Vad gäller den mer fysiska arbetsmiljön är eleverna i både årskurs fyra och sju mest nöjda med klassrummen och idrottshallen och minst nöjda med duscharna och toaletterna. Det som skiljer årskurserna åt, är att en lägre andel elever i årskurs sju är nöjda med skolgården, jämfört med årskurs fyra, något som ses i samtliga. Delaktighet i samhället Av gymnasieeleverna hade 14% av flickorna och 1% av pojkarna arbete på sin fritid. I hade flickor något oftare arbete på fritiden än pojkarna, medan det i de mindre na, sett sammantaget, var vanligare bland pojkarna att ha arbete på fritiden. 7

8 Vi som var med Sammantaget deltog 49 skolsköterskor och 117 skolor i åtta av länets 14, läsåret 6-7. Skolsköterskorna insamlade enkätsvar om hälsa och levnadsvanor från 4 15 elever, med över elever från varje ingående årskurs, och hade efterföljande hälsosamtal med eleverna, med enkätsvaren som bas, innan data från enkäterna lades in i databasen (Tabell 1- ). Även 87 förskoleelever från kommun har ingått i undersökningen detta läsår. Samtliga elever skolsköterskorna träffade ombads fylla i enkäten och det var, där inget annat framgår i rapporten, ett svarsbortfall bland dessa omfattande som allra högst 1%. Könsfördelningen var över lag jämn, i årskurs fyra 5% pojkar och 48% flickor, i årskurs sju 51% pojkar och 49% flickor, och i gymnasiets första år 54% pojkar och 46% flickor. Notera att vissa bidrar med fler elever än andra och kan därför dominera materialet när na visas sammanslagna i diagrammen. I vissa har startsträckan med att införa det nya systemet gjort att samtliga elever i deltagande årskurser inte hunnit inkluderas i databasen. Bortfallet får därmed beaktas i tolkningen av resultaten. Till exempel gäller detta, där ungefär hälften av eleverna kunde inkluderas detta första år. Enkätundersökningen Personligt, som kommun genomför med elever i årskurs 7, 9 och gymnasiets andra år, är anonym och omfattar i stort sett alla inskrivna elever. Vid en jämförelse av resultat mellan hälsosamtal på webben och Personligt gavs dock en samstämmande bild, vilket inte tyder på en uppenbar situation av selekterat urval. Tolkningen av resultaten måste dock göras med viss försiktighet i de fall där vi inte nått de absolut flesta av de inskrivna eleverna. De med minst elever som underlag i gällande kategori, ofta kön, redovisas för sig i denna rapport. Utvecklingen i med få elever kan i framtiden också redovisas separat, genom att slå ihop materialet i perioder om exempelvis tre år. Tabell 1.Elever i årskurs fyra som deltog i undersökningen hälsosamtal på webben, läsåret 6-7 Antal i undersökningen Representativitet Kommun Totalt Procent av inskrivna 1 Procentuell del i rapporten Älvsbyn Överkalix Övertorneå Jokkmokk Totalt Procent som deltog av alla inskrivna elever i årskursen 8

9 Tabell. Elever i årskurs sju som deltog i undersökningen hälsosamtal på webben, läsåret 6-7 Antal i undersökningen Representativitet Kommun Totalt Procent av inskrivna 1 Procentuell del i rapporten Överkalix Övertorneå Jokkmokk Totalt Procent som deltog av alla inskrivna elever i årskursen Tabell. Elever i gymnasiets första år som deltog i undersökningen hälsosamtal på webben, läsåret 6-7 Antal i undersökningen Representativitet Kommun Totalt Procent av inskrivna 1 Procentuell del i rapporten Överkalix Övertorneå Kalix Totalt Procent som deltog av alla inskrivna elever i årskursen Samtliga deltagande Kalixelever kom detta läsår från Naturbruksgymnasiet 9

10 Resultat Målområde : Bästa Möjliga Hälsa Fysisk Hälsa Övervikt och fetma I det sammanslagna materialet från länets deltagande kan man notera att andelen överviktiga och feta inte skiljer sig mellan könen i årskurs fyra. Andelen befinner sig på en likartad nivå för flickor genom årskurs 4 t. om. gymnasiets första år, medan man ser en ökad andel överviktiga eller feta med stigande åldersgrupp bland pojkarna, från 19% i årskurs fyra till 1% i årskurs sju och % i gymnasiet (Figur 1). Ökningen sker främst hos gruppen med fetma, medan andelen överviktiga är relativt konstant samtliga tre årskurser. Bland flickorna är andelen överviktiga eller feta 17% i årskurs fyra, 16% i årskurs sju och 17% gymnasiets första år, dvs relativt konstant, liksom andelen med övervikt. Någon ökning av andelen med fetma är dock antydd från årskurs sju till gymnasiet bland flickor, medan den markanta ökningen hos pojkarna ses från årskurs fyra till årskurs sju. Procent Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Övervikt Fetma Figur 1. Andel elever i olika BMI-grupper, årskurs 4, 7 och gymnasiets första år, läsåret 6-7, i Norrbotten. I jämförelse mellan na syns vissa skillnader. Medan inga könsskillnader är den gängse bilden i årskurs fyra, är ett undantag, där andelen pojkar med övervikt är dubbelt så hög som hos flickorna (Figur ). Nationellt har förekomsten av övervikt och fetma ökat i en takt motsvarande en fördubbling ungefär vart 15:e år, både i åldern omkring år, dvs årskurs fyra och åldrarna 16-4 år. Några studier har genomförts på -åringar och de tyder på att övervikt bland -åringar nu minskar. I en studie omfattande fyra, Umeå, Ystad, Karlstad och Västerås, sjönk från läsår /4 till 5/6 andelen med övervikt från 18,7% till 18,% och med fetma från 4,9% till,6% 4. Andelen läsåret 5/6 med övervikt

11 eller fetma var därmed i dessa 1,9%, att jämföra med s 5%. I kommun, läsåret 6-7, var 18% överviktiga eller feta, oavsett kön. Om detta är tecken på en tillfällig förbättring, eller på en positiv trend även i kommun, är ännu för tidigt att säga. Minskningen i sågs både för övervikt och fetma 5. Läsåret 6/7 i Västernorrland var andelen överviktiga eller feta drygt %, något högre än i Norrbotten. I årskurs sju och gymnasiets första år var andelen drygt % bland pojkarna och knappt % bland flickorna, ungefär som i Norrbotten, motsvarande år. Liksom för sjundeklassarna och gymnasieeleverna i Norrbotten var det något högre andel pojkar än flickor som hade övervikt eller fetma även i Västernorrland Fetma Övervikt Normal Undervikt procent Figur. Andel elever i årskurs fyra i olika BMI-grupper, läsåret 6-7, i Norrbotten. I stort sett genomgående är det vanligare bland pojkar än flickor i årskurs sju att ha övervikt eller fetma, 1% jämfört med 16%. har av de tre separat redovisade na högst andel överviktiga och feta i årskurs sju, både bland flickor och pojkar, % respektive 4%. Bortfallet var störst i, där BMI hos,6% av flickorna inte registrerades. I hela materialet var bortfallet 1%. En jämförelse med kommuns separat registrerade BMI-data stärker bilden av att eleverna i årskurs sju i i högre grad är överviktiga än i övriga jämförda. Andelen överviktiga eller feta är sannolikt ännu högre än vad hälsosamtalsundersökningen visar, eftersom kommunens egen undersökning visade högre andel än hälsosamtalsundersökningen, och kommunens undersökning omfattade fler elever. I kommun var andelen elever med övervikt eller fetma något lägre även i årskurs sju, jämfört med föregående år, % lägre för flickor och 1% lägre för pojkar 5. 11

12 Fetma Övervikt Normal Undervikt procent Figur. Andel elever i årskurs sju i olika BMI-grupper, läsåret 6-7, i Norrbotten. Liksom i årskurs sju, var fler pojkar än flickor överviktiga eller feta också i gymnasiet, % jämfört med 17%. Den positiva antydan för kommun som sågs i grundskolan, från läsår 6/6 till 6/7, sågs inte på gymnasiet. Istället var andelen överviktiga eller feta bland pojkarna densamma för läsåren, och har ökat med 4% bland flickorna Fetma Övervikt Normal Undervikt procent Figur 4. Andel elever i gymnasiets första år i olika BMI-grupper, läsåret 6-7, i Norrbotten. Allergi I undersökningen i förskolan svarade föräldrarna att 85% av de 87 barnen aldrig hade haft besvärande allergi under de senaste tre månaderna, medan 5% sällan hade haft det och 5% ofta eller alltid hade haft det. I årskurs fyra uppgav tre av fyra av eleverna att de aldrig haft besvärande allergi de senaste tre månaderna, oavsett kön. I årskurs sju och gymnasiet kan viss könsskillnad anas, där i de flesta fall pojkar något oftare angett att de aldrig haft besvärande allergi under tidsperioden, än flickorna, 81% jämfört med 74% i årskurs sju respektive 8% jämfört med 7% i gymnasiets första år. 1

13 procent Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Figur 5. Andel elever i årskurs 4, 7 och gymnasiets första år som uppger att de aldrig haft besvärande allergi de senaste tre månaderna, läsåret 6-7, i Norrbotten. Könsskillnaden i årskurs sju och gymnasiet, ses både för lätta och mer betydande besvär; flickorna anger oftare än pojkarna att de haft besvärande allergi, oavsett om det är ibland eller sällan, eller om besvären infallit ofta eller alltid. procent (Obs skalan) ibland eller sällan ofta eller alltid Årskurs fyra tot 7 Årskurs sju tot 6 Gy1 tot 5 Figur 6. Andel elever i årskurs 4, 7 och gymnasiets första år som uppger att de haft besvärande allergi de senaste tre månaderna, läsåret 6-7, i Norrbotten. 1

14 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och axlar, samt användande av värktabletter. Den andra dimensionen är mer psykisk och omfattar sömnproblem, nedstämdhet och hur man mår. Liknande frågor ställs på riksnivå i folkhälsoinstitutets var fjärde år återkommande undersökning om svenska skolbarns hälsovanor. Den undersökningen omfattar 11-1-, och 15-åringar. Man har funnit att de psykiska besvären många gånger är klustrade hos samma individer och det gäller också de somatiska besvären. Båda typerna av besvär ökar med åldern och flickorna uppger symptom i högre utsträckning än pojkar 6. Psykiska besvär har blivit betydligt vanligare de senaste två decennierna 7. Ännu kan inte hälsosamtalsundersökningen användas för att dra slutsatser om tendenser över tid i Norrbotten eller dess, eftersom den ännu är i uppbyggnadsfas och har pågått under endast ett fåtal år. Jämförelse kan dock göras för kommun mellan läsår 5/6 och 6/7, och i frågorna som berör psykisk hälsa syns samma bild, utan tydliga skillnader mellan åren 5. Hur barnen mår De allra flesta mår bra. I förskolan svarade 77% av föräldrarna att deras barn för det mesta mår mycket bra och % att de mår ganska bra. Alla barn uppgavs därmed för det mesta må bra. I högre åldrar uppgav de allra flesta av eleverna att de för det mesta mår ganska bra eller mycket bra, sammantaget för na 96% i årskurs fyra, oavsett kön, 94% av flickorna och 97% av pojkarna i årskurs sju och 87% av flickorna och 9% av pojkarna i gymnasiets första år. Andelen som uppger att de för det mesta mår dåligt är mycket låg i grundskolan, och som mest %, vilket ses bland flickorna i gymnasiet (Figur 6). procent (Obs skalan) Årskurs Fyra Årskurs Sju Gymnasiet år1 Figur 6. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de för det mesta mår ganska eller mycket dåligt, läsåret 6-7, i Norrbotten. 14

15 Sömnsvårigheter De allra flesta sover för det mesta bra, med sjunkande andel med stigande ålder. I förskolan sover hela 95% av barnen ofta eller alltid bra, uppgav föräldrarna. De allra flesta av barnen i årskurs fyra och sju, över 8%, uppgav också att de ofta eller alltid sover bra. Motsvarande siffra är lägre i gymnasiet, 75%, där också andelen som anger att de sällan eller aldrig sover bra är som högst, 6% bland pojkarna och 5% bland flickorna (Figur 7). Inga allmängiltiga könsskillnader kan uttydas, men flickorna i årskurs sju i uppger i högre utsträckning att de sover dåligt än i jämförda, och också i högre utsträckning än pojkarna i samma årskurs och kommun. procent (Obs skalan) Årskurs Fyra Årskurs Sju Gymnasiet år1 Figur 7. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de sällan eller aldrig sover bra, läsåret 6-7, i Norrbotten. Ledsen eller nedstämd De som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna är mycket få i årskurs fyra, men ökar stadigt med ökande ålder, och särskilt bland flickorna (Figur 8). Av förskoleelevernas föräldrar uppgav ingen att barnen under de senaste tre månaderna ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda. Hela 91% av barnen uppgavs sällan eller aldrig varit nedstämda under den perioden. Andelen barn som uppger att de ofta eller alltid känt sig ledsna under de senaste tre månaderna ökar från % i fjärde och % i årskurs sju till 8% i gymnasiets första år. Från att det är ungefär lika vanligt bland pojkar och flickor att ofta eller alltid ha känt sig ledsen eller nedstämd under de senaste tre månaderna, är det i årskurs sju och i gymnasiet fyra gånger så vanligt bland flickorna. står ut i årskurs sju, där andelen är sju gånger så hög. Bilden är dock tydlig i samtliga jämförda, att besvären ökar kraftigt bland flickor med stigande ålder. Vid jämförelse med Västernorrland ser man en liknande bild där andelen som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda ökar med ökande ålder, med en högre omfattning bland flickorna än pojkarna i årskurs sju. 15

16 procent (Obs skalan) Årskurs Fyra Årskurs Sju Gymnasiet år1 Figur 8. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna, läsåret 6-7, i Norrbotten. Tillgång till vuxen att prata med I årskurs fyra, sju och gymnasiets första år ombads eleverna ange om de hade någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem. Nästan samtliga svarade att de hade det i både grundskolan och gymnasiet. En något nedåtgående tendens kan anas med ökande ålder, där flickorna går från 98% som svarar ja i årskurs fyra, till 89% i gymnasiet (Figur 9). För pojkarna är motsvarande siffror 97% och 9%. Inga tydliga skillnader ses mellan eller kön. procent Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Figur 9. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de har någon vuxen de kan prata med om det som är viktigt för dem, läsåret 6-7, i Norrbotten. 16

17 Huvudvärk Bland föräldrarna till förskoleelever är det ingen som uppger att deras barn ofta eller alltid haft besvärande huvudvärk under de senaste tre månaderna. Av de 87 barnen, har 1% ibland haft besvärande huvudvärk under tidsperioden. I högre åldrar är andelen pojkar som anger att de alltid eller ofta haft besvärande huvudvärk under de tre senaste månaderna stadigt 5-6%, medan motsvarande andel flickor ökar markant från 8% i årskurs fyra, till att vara dubbelt så hög som för pojkarna i sjuan och mer än tre gånger så hög i gymnasiet, där var femte flicka alltid eller ofta haft besvärande huvudvärk under de senaste tre månaderna (Figur ). Könsskillnaderna börjar här anas redan i årskurs fyra och ses i samtliga. Även på riksnivå har flickor oftare huvudvärk än pojkar, och 1% av de 15-åriga flickorna hade haft huvudvärk minst en gång i veckan de senaste sex månaderna, jämfört med 1% då den första undersökningen gjordes år Siffrorna från riksundersökningen kan inte helt jämföras med denna undersökning, eftersom frågan ställts på annat sätt, men man kan se att samma tendens finns vad gäller skillnader mellan könen. procent (Obs skalan) Årskurs Fyra Årskurs Sju Gymnasiet år1 Figur. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de ofta eller alltid haft besvärande huvudvärk under de tre senaste månaderna, läsåret 6-7, i Norrbotten. Ont i magen Bland förskolebarnen hade % ofta haft besvärande ont i magen under de senaste tre månaderna, uppgav föräldrarna. Inget barn hade alltid haft magont under den tiden, medan 15% ibland hade haft det. Andelen flickor som alltid eller ofta haft besvärande ont i magen under de senaste tre månaderna stiger kraftigt från årskurs fyra till gymnasiet, från 5% i det sammanslagna materialet till 6% i årskurs sju och % i gymnasiet (Figur 11). Det motsvarar 1,5 gånger så hög andel som pojkarna i fyran, dubbelt så hög andel i sjuan och över tre gånger så hög i gymnasiets första år. Könsskillnaderna är tydliga i samtliga. Undantaget är s pojkar i årskurs fyra. Vad man kan notera är att dessa pojkar också haft, för pojkar i 17

18 undersökningen, ovanlig höga siffror gällande huvudvärk, ledsenhet/nedstämdhet, sömnsvårigheter och mående. procent (Obs skalan) Årskurs Fyra Årskurs Sju Gymnasiet år1 Figur 11. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de ofta eller alltid haft besvärande ont i magen under de tre senaste månaderna, läsåret 6-7, i Norrbotten. Värk i rygg, nacke och axlar Bland de 87 förskolebarnen angavs 1% ofta ha haft besvärande värk i rygg, nacke eller axlar under de senaste tre månaderna, medan 9% sällan eller aldrig hade haft det. Bland högre åldersgrupper anger 7% av eleverna i årskurs fyra att de ofta eller alltid haft besvärande värk från dessa områden de tre senaste månaderna. Andelen bland pojkarna ligger på ungefär samma nivå i årskurs sju, och stiger till det dubbla, 1% i gymnasiet. Hos flickorna ökar andelen från 7% i årskurs fyra till var tionde flicka i årskurs sju och hela var femte flicka i gymnasiets första år. Könsskillnaderna ses i samtliga, med början senast från årskurs sju. procent (Obs skalan) Årskurs Fyra Årskurs Sju Gymnasiet år1 Figur 1. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de ofta eller alltid haft besvärande värk i rygg, nacke eller axlar under de tre senaste månaderna, läsåret 6-7, i Norrbotten. 18

19 Värktabletter Det är betydligt vanligare att flickor använder värktabletter än pojkar, både i årskurs sju och gymnasiets första år. Detta mönster ses i samtliga (Figur 1). I årskurs sju använder 6% av flickorna värktabletter så ofta som minst någon gång i veckan, vilket är dubbelt så vanligt som bland pojkarna. I gymnasiet är användandet ännu vanligare, med hela 1% av flickorna som använder värktabletter så ofta som minst några gånger per vecka. Motsvarande siffror för pojkarna är 4%. procent aldrig eller några gånger per år några gånger per månad minst några gånger per vecka Årskurs sju Gy1 Årskurs sju Gy1 Figur 1. Användning av värktabletter bland elever i årskurs sju och gymnasiets första år, läsåret 6-7, i Norrbotten. 19

20 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå ser man bland skolbarn att andelen som äter frukost minskar med åldern och att andelen bland flickor minskar mer än pojkarna. 11- och 1-åriga flickor äter i mindre utsträckning regelbunden frukost än jämnåriga pojkar i veckorna 6. I Norrbotten ser vi genom hälsosamtalet samma mönster, där andelen som äter frukost varje skoldag minskar med åldern. I förskolan i kommun äter samtliga 87 barn i undersökningen frukost minst tre skoldagar i veckan, och 95% varje skoldag. Andelen som äter frukost varje skoldag bland pojkarna sjunker från 95% i årskurs fyra, till 66% i gymnasiet (Figur 14). Bland flickorna är motsvarande siffror 91% och gymnasiet 6%. I varje årskurs antyds det vara något mindre vannligt att flickor äter frukost varje dag, än att pojkarna gör det, även om majoriteten äter frukost varje skoldag, oavsett kön. procent Årskurs Fyra Årskurs Sju Gymnasiet år1 Figur 14. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som äter frukost varje skoldag, läsåret 6-7, i Norrbotten. När man ser närmare på vilka som slarvar ofta med frukost, träder ett tydligare könsmönster fram (Figur 15). Andelen som äter frukost så sällan som högst två skoldagar i veckan ökar med åldern, från % i årskurs fyra till 7% i årskurs sju och hela 18%, eller nästan var femte elev i gymnasiet. Medan skillnaden inte är påtaglig mellan könen i årskurs fyra eller gymnasiet, syns en tydlig skillnad i årskurs sju, där det är ungefär dubbelt så vanligt bland flickor att äta frukost så pass sällan under skoldagarna, jämfört med pojkarna. I kommun finns den största skillnaden, där det är 1% flickor som äter frukost högst skoldagar i veckan, jämfört med % av pojkarna, vilket betyder att det är fyra gånger så vanligt bland flickorna. Könsskillnaderna är dock utpräglade i samtliga i årskurs sju. I kommun ser vi i gymnasiet samma bild som föregående läsår, där nästan var femte elev i gymnasiet äter frukost högst två skoldagar i veckan, utan större skillnad mellan könen. I årskurs sju syns en tydligare skillnad mellan könen det senaste läsåret, medan det skulle ha kunnat avskrivas som

21 en tenderad skillnad föregående år. De som föregående år åt frukost högst två skoldagar i veckan i kommun, var 7% av pojkarna och 9% av flickorna. Detta år var motsvarande siffror 6% jämfört med % 5. procent (Obs skalan) Årskurs Fyra Årskurs Sju Gymnasiet år1 Figur 15. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som äter frukost högst två skoldagar i veckan, läsåret 6-7, i Norrbotten. Lunch Samtliga deltagande barn i förskolan äter lunch varje skoldag, uppgav föräldrarna. I högre åldrar äter också majoriteten av eleverna lunch varje skoldag, men andelen sjunker med stigande ålder, från 94% i årskurs fyra, till 81% i årskurs sju och 77% i gymnasiets första år (Figur 16). I det sammanslagna materialet är inte skillnaderna stora mellan könen. I Västernorrland ser lunchvanorna i stort sett identiska ut. procent Årskurs Fyra Årskurs Sju Gymnasiet år1 Figur 16. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som äter lunch varje skoldag, läsåret 6-7, i Norrbotten. 1

22 När man ser på dem som äter lunch mycket sällan, högst skoldagar i veckan, finns det en tendens i samtliga, att det är vanligare bland flickorna i årskurs sju att äta lunch så pass sällan än bland pojkarna (Figur 17). I övriga årskurser ses inga tydliga tendenser till skillnader mellan könen. procent (Obs skalan) Årskurs Fyra Årskurs Sju Gymnasiet år1 Figur 17. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som äter lunch högst två skoldagar i veckan, läsåret 6-7, i Norrbotten. Middag Vi fann att alla förskolebarn i undersökningen och nästan alla elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år äter middag varje skoldag (Figur 18). na ligger som regel 1-% lägre än pojkarna. De som äter middag högst två skoldagar i veckan, är som högst 1%. procent Årskurs Fyra Årskurs Sju Gymnasiet år1 Figur 18. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som äter middag varje skoldag, läsåret 6-7, i Norrbotten.

23 Saft och läsk På nationell nivå ser man att pojkar oftare dricker läsk dagligen med ökande ålder 6. I likhet med riksbilden ser vi också att pojkar i de flesta av na, genomgående dricker läsk (saft eller läsk i årskurs fyra) i högre omfattning med ökande ålder, och oftare än flickor i samma ålder (Figur 19). Skillnaden mellan könen blir alltmer tydlig med ökande ålder, där flickorna ligger kvar på ungefär samma nivå från årskurs fyra till och med gymnasiets första år, när det handlar om dem som dricker ofta, här definierat som minst tre dagar i veckan. Bland pojkarna syns däremot någon ökning av dem som dricker ofta från årskurs fyra till årskurs sju, medan en dramatisk ökning sker till gymnasiets första år, där nästan 4% dricker minst tre dagar i veckan, att jämföra med flickornas dryga %. Av förskolebarnen i denna undersökning uppgavs 74% dricka saft eller läsk minst en gång i veckan. Dagligen drack 5% av barnen, 9% drack -4 dagar i veckan. I årskurs fyra uppgav % av flickorna och 4% av pojkarna att de drack saft eller läsk varje dag. De som drack saft eller läsk minst tre dagar i veckan var sammantaget 1% av flickorna och 16% av pojkarna. I drack hela 6% av pojkarna läsk eller saft minst tre dagar i veckan, mer än dubbelt så hög andel som bland flickorna, %, och högre än i övriga. I årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades eleverna om hur ofta de drack läsk, dvs saft var inte medtaget. På riksnivå såg man bland 1-åringar år 5 att 5% av flickorna och 7% av pojkarna dagligen drack läsk 6. I denna undersökning drack i årskurs sju % av flickorna och 4% av pojkarna läsk dagligen. Man bör dock använda jämförelser med riksvärdet med viss försiktighet, då frågorna är inhämtade på olika sätt, olika år, och frågan också ställts på lite olika sätt. s pojkar står ut även i årskurs sju med mycket hög andel högkonsumenter, %, jämfört med både flickorna i egna kommunen, % och övriga s pojkar. Av pojkarna i i årskurs sju drack 6% läsk varje dag. I gymnasiet uppgav 11% av pojkarna och % av flickorna att de drack läsk dagligen. På nationell nivå var dagligdrickarna bland 15-åriga pojkar 1% och 7% bland flickor 6. Sammantaget drack i denna hälsosamtalsundersökning 11% av flickorna och 8% av pojkarna läsk minst tre dagar i veckan, vilket är en avsevärt högre andel för pojkarna jämfört med årskurs sju.

24 5 4 procent dagligen -4 dagar i veckan Årskurs fyra Årskurs sju Gy1 Årskurs fyra Årskurs sju Gy1 Figur 19. Läskdrickande bland elever i årskurs fyra (saft och läsk), sju och gymnasiets första år, läsåret 6-7, i Norrbotten. TV- och datorvanor På nationell nivå kan man se att bland 11-åringar, 1-åringar och 15-åringar ser något fler pojkar på TV än flickor i samma åldrar mer än fyra timmar per vardag, medan det är mer än dubbelt så hög andel av pojkarna som använder datorn mer än fyra timmar i genomsnitt per vardag än flickor i samma åldrar 6. I denna undersökning är frågan istället sammanslagen att handla om hur mycket tid som tillbringas framför TV eller dator per dag, på fritiden, så det finns ingen möjlighet att skilja på TV- och datoranvändande i detta material. Av förskolebarnen såg 68% på TV eller satt framför datorn 1- timmar per dag på fritiden, resten mindre än 1 timme per dag. Bland de äldre barnen tillbringar pojkarna i grundskolan i något högre grad än flickorna mer än fyra timmar om dagen på sin fritid med att se på TV eller sitta framför datorn och att skillnaden blir betydlig i gymnasiet, med hela 8% av pojkarna, jämfört med 17% av flickorna (Figur ). Undantaget från mönstret är kommun, där flickorna tillbringar så lång tid i samma grad som pojkarna i årskurs fyra, och i högre grad än pojkarna i årskurs sju. är både i årskurs fyra och årskurs sju den kommun där högst andel pojkar tillbringar minst fyra timmar framför TV eller dator per dag på fritiden. Andelen som tillbringar mer än fyra timmar framför dator och TV varje dag på sin fritid ökar med ökande ålder, både bland flickor och pojkar och i samtliga. 4

25 procent Årskurs Fyra Årskurs Sju Gymnasiet år1 Figur. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som tillbringar mer än fyra timmar per dag på sin fritid med att se på TV eller sitta framför datorn, läsåret 6-7, i Norrbotten. Fysisk aktivitet på fritiden Majoriteten av alla barn i undersökningen var fysiskt aktiva eller idrottade minst tre dagar i veckan på sin fritid. Av förskolebarnen var andelen 79%. Inga tydliga skillnader kan ses mellan könen i årskurs fyra, eller sju, vad gäller andelen som är så pass aktiva, men en lägre andel ses för pojkar än flickor i gymnasiet, i det sammanslagna materialet (Figur 1). Det finns ett mönster för båda könen, där andelen blir lägre med ökande ålder, från 89% av flickorna och 88% av pojkarna i årskurs fyra, till 7% av flickorna och 74% av pojkarna i årskurs sju och 65% av flickorna och 59% av pojkarna i gymnasiet. procent dagligen -4 dagar i veckan Årskurs fyra Årskurs sju Gy1 Årskurs fyra Årskurs sju Gy1 Figur 1. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som är fysiskt aktiva/idrottar minst tre dagar i veckan på sin fritid, läsåret 6-7, i Norrbotten. 5

26 Av dem som svarar att de sällan, här definierat som mindre än i gång i veckan, är fysiskt aktiva eller idrottar, ökar andelen med ökande ålder, både bland pojkar och flickor, där en tydlig skillnad mellan könen ses i gymnasiet, där % av pojkarna sällan är fysiskt aktiva, jämfört med 16% av flickorna (Figur ). I kommun ses ingen tydlig skillnad mellan könen i gymnasiet, vad gäller dem som är fysiskt aktiva så pass ofta som minst tre gånger i veckan (Figur 1). Däremot ser man att andelen som sällan är fysiskt aktiva, skiljer sig mellan könen i kommun, på gymnasienivå, med 1% av pojkarna som sällan är fysiskt aktiva, jämfört med 16% av flickorna (Figur ). Detta betyder att det är vanligare bland pojkarna på gymnasiet att vara fysiskt inaktiva även i kommun, även om det inte syns tydliga könsskillnader bland dem som idrottar ofta. I årskurs fyra skiljer s kommun ut sig något mot de övriga, genom att ha fler pojkar än flickor som sällan är fysiskt aktiva. Att notera är att andelen flickor i årskurs sju, som sällan är fysiskt aktiva, är låg i s kommun jämfört med övriga. I Västernorrland var det 6/7 ungefär lika vanligt som i Norrbotten att motionera minst tre dagar på sin fritid, på grundskolan, också där utan tydlig skillnad mellan könen. Att idrotta mindre än en gång i veckan var ungefär lika vanligt i båda länen, på grundskolan. procent (Obs skalan) Årskurs fyra Årskurs sju Gy1 Figur. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som är fysiskt aktiva/idrottar mindre än en gång i veckan på sin fritid, läsåret 6-7, i Norrbotten. 6

27 Aktiv på lektionerna i idrott och hälsa Av förskolebarnen uppgavs samtliga alltid vara aktiva på lektionerna i idrott och hälsa. Även i högre åldrar uppgav nästan samtliga elever att de alltid var aktiva på dessa lektioner, utan påtaglig skillnad mellan könen och med något dalande andel från grundskola till gymnasium (Figur ). Inte någon anger att de aldrig är aktiva på lektionerna i idrott och hälsa. De som är aktiva mycket sällan, här definierat som någon gång i månaden, är ca 1% på grundskolan, och % av flickorna och % av pojkarna i gymnasiet, dvs utan påtaglig skillnad mellan könen, till skillnad från vad som noterades för dem som sällan är fysiskt aktiva på sin fritid, där detta var vanligare bland pojkarna i gymnasiet än bland flickorna. Vid jämförelse med hälsosamtalsundersökningen i Västernorrland svarade nio av tio elever i årskurs fyra och drygt åtta av tio i årskurs sju att de alltid deltog i gymnastiken/idrotten i skolan, dvs ungefär som i Norrbotten, eventuellt något lägre deltagande i Västernorrland i årskurs sju. procent Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år 1 Figur. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som alltid är aktiva på lektionerna i idrott och hälsa, läsåret 6-7, i Norrbotten. 7

28 Alkohol, tobak och narkotika Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom hur de skulle svara om de blev erbjudna narkotika. Eftersom enkätsvaren gås igenom av skolsköterskan tillsammans med eleven, är det troligt att, åtminstone vad gäller narkotikafrågan, statistiken kan ge en ljusare bild än vad som hade varit fallet om undersökningen varit helt anonym. En trovärdig jämförelse kan dock göras där man använt samma metod, dvs här mellan de olika na. Alkoholvanor I det sammanslagna materialet i denna undersökning har majoriteten av sjundeklassarna aldrig druckit alkohol. En avsevärd skillnad sker i steget från årskurs sju till gymnasiets första år, där andelen som aldrig druckit alkohol sjunker från 8% till 6% och andelen som provat stiger 16% till 9% (Figur 4). I årskurs sju ses inga skillnader mellan könen bland dem som aldrig dricker alkohol, eller som har provat. På gymnasiet uppger pojkarna något oftare att de aldrig dricker alkohol, medan andelen som provat inte skiljer sig mellan könen. Vissa skillnader finns dock mellan na. I kommun finns största andelen flickor i årskurs sju som provat alkohol, 5%, att jämföras med 15% i det sammanslagna materialet och 14% i kommun, med näst högst värde av de separat redovisade na. Av pojkarna i kommun hade 1% provat alkohol, jämfört med 16% i det sammanslagna materialet. Från årskurs sju till gymnasiet stiger andelen som dricker alkohol någon till några gånger i månaden från % till 5% bland flickorna och 4% bland pojkarna, i det sammanslagna materialet. I kommun ser man i den här kategorin en skillnad mellan könen, där 9% av flickorna och % av pojkarna har börjat dricka alkohol så pass ofta som någon eller några gånger i månaden. Andelen som dricker någon eller några gånger i veckan är 1% i gymnasiet, oavsett kön. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har de senaste tre åren gjort en årlig undersökning om skolelevers drogvanor. Där ses att år 6 var andelen icke-konsumenter av alkohol % bland pojkar och % bland flickor i årskurs 9 8. Dessa siffror bör dock endast jämföras med försiktighet eftersom den undersökningen grundar sig på anonymitet, medan eleverna i hälsosamtalsundersökningen diskuterar sina svar med skolsköterskan. Den nationella undersökningen visar att genomsnittskonsumtionen, gymnasiets år två, 4-6 var lägre bland både pojkar och flickor i norra Sverige, än i samtliga övriga jämförda län och regioner i undersökningen, dvs än i mellersta respektive södra Sverige, samt Skånes, Stockholms och Västra Götalands län. Intensivkonsumtionen i gymnasiets andra år är också lägre för pojkar i norra Sverige och ligger bland de lägre också för flickorna, även om flickorna befinner sig närmre övriga områdens siffror. Undersökningen fann tydliga samband mellan högkonsumtion av alkohol och negativa konsekvenser, som oönskat eller oskyddat sex 8. 8

29 procent aldrig har provat en gång om året ngn-några ggr i månaden ngn-några ggr i veckan Årskurs sju Gymnasiet år 1 Figur 4. Alkoholbruk hos elever i årskurs sju och gymnasiets första år, läsåret 6-7, i Norrbotten. Rökvanor I årskurs sju röker de allra flesta aldrig, medan 11% har provat att röka. Ingen skillnad ses här mellan könen, utom i kommun, där hela 17% av flickorna har provat att röka, jämfört med 9% av pojkarna i samma kommun (Figur 5). Som högst 1% röker så ofta som minst en gång i veckan, i årskurs sju. s kommun har av na lägst andel som provat att röka, både bland flickor och pojkar. I gymnasiets första år ökar andelen som provat att röka till nästan en tredjedel av alla elever i undersökningen, oavsett kön. De som i gymnasiet uppger att de röker minst en gång i veckan, är 11% oavsett kön, i det sammanslagna materialet och 1% bland flickorna och % bland pojkarna i kommun. Av dem som röker minst en gång i veckan, är dagligrökarna något fler bland flickorna än pojkarna, 8% jämfört med 6%, både i sammanslaget material och kommun. I CAN:s anonyma undersökning år 4-6 uppger % av flickorna och 16% av pojkarna i årskurs nio, i norra Sverige, att de röker. De regionala skillnaderna var små, men flickorna i norra Sverige befanns röka något mindre än i övriga regioner. Andel dagligrökare i Sverige var år 6 i årskurs nio 4% bland pojkar och 7% bland flickor. På gymnasiet, år två, var motsvarande siffror 6% bland pojkar och 1% bland flickor 8. 9

30 procent aldrig har provat ngn-några ggr i månaden ngn-några ggr i veckan dagligen Årskurs sju Gymnasiet år 1 Figur 5. Rökning bland elever i årskurs sju och gymnasiets första år, läsåret 6-7, i Norrbotten. Snusvanor En stor majoritet, drygt nio av tio flickor, 9%, och knappt nio av tio pojkar, 88%, i årskurs sju snusar aldrig (Figur 6). na har dock i något högre utsträckning provat att snusa, %, än flickorna, 7%. Både flickor och pojkar i har provat att snusa i något lägre omfattning än i de andra na. Som högst snusar 1% minst en gång i veckan i årskurs sju. I gymnasiet sjunker siffrorna som aldrig snusar, för båda könen. Det är fortfarande fler flickor, 6%, som aldrig snusar än pojkar, 46%. Det är dock lika stor andel som uppger att de har provat att snusa, 11%, och skillnaden ligger istället i att pojkarna börjat snusa mer regelbundet än så. Hela 5% av pojkarna snusar minst en gång i veckan, jämfört med 9% av flickorna. De flesta av dessa snusar dagligen, % av det totala antalet pojkar och 7% av flickorna är dagligsnusare. I CANs anonyma undersökning uppgav 14% av flickorna och 1% av pojkarna i årskurs nio, i norra Sverige, att de snusar, perioden 4-6. Regionala skillnader var små, förutom att andelen flickor som snusat var betydligt fler i norra, än i övriga Sverige. I hela riket var år 6 dagligsnusarna i årskurs nio 11% bland pojkarna och % av flickorna. På gymnasiet år två var de % bland pojkarna och 4% bland flickorna 8.

31 9 procent aldrig har provat ngn-några ggr i månaden ngn-några ggr i veckan dagligen Årskurs sju Gymnasiet år 1 Figur 6. Snusning bland elever i årskurs sju och gymnasiets första år, läsåret 6-7, i Norrbotten. Vuxna som röker inomhus där barnen bor Det var bland förskolebarnen 1% som hade vuxna som ofta röker där de bor, medan vuxna rökte sällan i hemmet för % och aldrig för 97% av barnen. I årskurs fyra och sju uppger 9% av barnen att vuxna ofta eller ibland röker inomhus där de bor. 1

32 Inställning till narkotika Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades vad de skulle säga om de blev erbjudna narkotika. I årskurs sju uppger nästan alla, 94-98% att de bestämt skulle säga nej, och 4% att de troligen skulle säga nej. I gymnasiet är det fortfarande nio av tio elever som bestämt skulle säga nej, men andelen tveksamma har ökat till 8% som troligen skulle säga nej och 1% som troligen skulle säga ja, vilket utgör en potentiell riskgrupp på 9%, eller nästan en av tio elever som inte är helt säkra på att de kommer att säga nej procent bestämt nej troligen nej kanske ja ja Årskurs sju Gymnasiet år 1 Figur 7. Hur elever i årskurs sju och gymnasiets första år säger att de skulle svara om de blev erbjudna narkotika, läsåret 6-7, i Norrbotten.

33 Målområde : En God Utbildning Psykosocial och fysisk miljö Retad, utstött, eller på annat sätt illa behandlad av andra elever Många studier visar att det finns samband mellan mobbning och hälsoproblem bland barn och ungdomar, till exempel psykiska och somatiska besvär. Mobbningsforskare menar att handlingen måste upprepas för att det ska definieras som mobbning. På riksnivå uppger mellan och 5% av barnen i åldrarna 11, 1 och 15 år att de blivit mobbade i skolan under den senaste månaden och pojkarna mobbas i något högre utsträckning än flickorna i de högre åldrarna 6. I denna undersökning har vi ställt frågan lite vidare, vilket betyder att det är svårt att skilja ut vad som är mobbning ur resultaten. Medan nationella siffror visar att det inte finns skillnader i andelen mobbade för de olika åldrarna, ser vi att andelen som blivit illa behandlade med den vidare frågeställningen är som högst i årskurs fyra och sedan blir lägre med stigande ålder (Figur 8). För förskolebarnen svarade 6% av föräldrarna ja och 64% nej på frågan om barnet blivit retat, utstött, eller på annat sätt blivit illa behandlat av andra elever i skolan. I årskurs fyra är det vanligare att pojkarna, 8%, uppger att de blivit retade, utstötta, eller på annat sätt illa behandlade, än flickorna, %. I s kommun är det dock ungefär lika vanligt bland flickor som bland pojkar att vara utsatt. I högre åldrar är det mindre vanligt att eleverna blivit illa behandlade, med drygt en av tio i årskurs sju och en av tjugo i gymnasiet som utsatts, oavsett kön. Det var över lag som högst 1% som valt att inte svara på frågan, vilket motsvarar bortfallet för övriga frågor. För kommun kan konstateras att andelen som utsatts i årskurs sju inte skiljer sig mellan föregående och nuvarande läsår. Däremot uppger fler i årskurs fyra detta år att de utsatts. För flickor har andelen ökat med 7% och för pojkar med 8% 5. procent (Obs skalan) Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet år1 Figur 8. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de blivit retade, utstötta, eller på annat sätt illa behandlade av andra elever i skolan, läsåret 6-7, i Norrbotten.

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9

Drogvaneundersökning År 9 Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2015 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande:

Läs mer

tobak alkohol - narkotika

tobak alkohol - narkotika Preliminär redovisning av några av svaren på Drogvaneundersökningar i Gotlands kommun under perioden 1998 26 avseende elever i åk 9 Vissa av frågorna belyser även elever i gymnasiet åk 2 för åren 24 26

Läs mer

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 Margareta Lindén-Boström Carina Persson Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Läs mer

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008 Drogvanor årskurs 9 i grundskolan i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Uddevalla Kommun 2001 2(23) Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter...

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan Viktig information om rapporten: Syftet med snabbrapporterna är att ge dig som arbetar i kommunen eller skolan snabb återkoppling av resultaten. Det är en automatiserad

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola Liv & hälsa ung 214 Grundskolan Skolår 7 och 9 1 8 Andel som sover 6 timmar eller mindre på vardagar 6 34 35 4 31

Läs mer

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion - och Ludvika ska vara Dalarnas bästa ungdomskommun.

Läs mer

Skolmiljö, mobbning och hälsa

Skolmiljö, mobbning och hälsa Skolmiljö, mobbning och hälsa Resultat från Ung i Värmland 1988-211 Curt Hagquist Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstad University

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2011

Ungdomars drogvanor 2011 Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Förutsättningar för lärande i femte klass. En rapport från Liv & hälsa ung-undersökningen i Sörmland 2014.

Förutsättningar för lärande i femte klass. En rapport från Liv & hälsa ung-undersökningen i Sörmland 2014. Förutsättningar för lärande i femte klass En rapport från Liv & hälsa ung-undersökningen i Sörmland 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion 5 Bakgrund 6 I korthet 9 Arbetsmiljön i skolan 12 Familj och

Läs mer

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt. Vad är hälsa? Definition av WHO En god hälsa är ett tillstånd av (fullständigt) fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp Hälsa är hur man mår, hur man

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004 LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &

Läs mer

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Mår bra eller mycket bra

Mår bra eller mycket bra TRELLEBORG KOMMUN 1 Mår bra eller mycket bra 95 9 85 8 75 7 1 9 8 7 6 5 4 3 1 Är mycket frisk Trbg Riket Psykiska besvär mer än en gång i veckan Svårt att somna Ängslig/orolig Irriterad/dåligt humör Känt

Läs mer

Ett barnvänligt Skåne? En tillståndsbeskrivning av skånska barns livssituation. Hyrije Matarova, Maria Lindberg

Ett barnvänligt Skåne? En tillståndsbeskrivning av skånska barns livssituation. Hyrije Matarova, Maria Lindberg Ett barnvänligt Skåne? En tillståndsbeskrivning av skånska barns livssituation Hyrije Matarova, Maria Lindberg Titel: Ett barnvänligt Skåne? En tillståndsbeskrivning av skånska barns livssituation Utgiven

Läs mer

Stockholmsenkäten 2008

Stockholmsenkäten 2008 SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun

Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun Årskurs 8, november 13 Undersökning nr 11 Andel elever i årskurs 8 som är rökfria, snusfria, alkoholfria och narkotikafria 13 8 9 98

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2008 Frågor om undersökningen kan ställas till Johan Sjöholm, Tjörns Kommun Tel. 0304-60 11 82

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

ANDT UNDERSÖKNING (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak)

ANDT UNDERSÖKNING (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) ANDT UNDERSÖKNING (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) 2013 Undersökning av ANDT vanor och social situation bland elever i grundskolans år 9 i Norsjö och Malå kommun Förord Den ANDT undersökning som genomförts

Läs mer

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014 Drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2014 Undersökningen gjordes i mars 2014 Samtliga skolor i årskurs 7-9 deltog Totalt 335 svar varav 43 % flickor och 57% pojkar Procent anges som andel av samtliga

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 8 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige mår allt sämre psykiskt. Därför försöker en forskargrupp

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer