Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007"

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län Margareta Lindén-Boström Carina Persson

2 Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting ISSN: Samhällsmedicinska enhetens uppgift är att med vetenskapligt baserad fakta- och metodkunskap stötta arbetet för en bättre hälsa bland befolkningen i Örebro län. Samhällsmedicinska enhetens målgrupp är beslutsfattare och verksamma i landsting och kommuner. Vi vänder oss också till andra myndigheter och organisationer som har ansvarsområden som påverkar förutsättningarna för hälsans utveckling. Omslagsfoto: Margareta Zander Trio Tryck AB, 2008

3 Förord Detta är en sammanställning av resultaten från dels de två länsövergripande undersökningarna Liv & hälsa ung 2005 och 2007, dels de drogvaneundersökningar som har genomförts vart tredje år i hela länet under åren 1996 till 2002, vilka tillsammans med data från Liv & hälsa ung ger möjlighet att följa drogutvecklingen över en tolvårsperiod. Resultaten från drogvaneundersökningarna och undersökningen Liv & hälsa ung har tidigare redovisats i både muntlig och skriftlig form till såväl de deltagande skolorna som för politiker och tjänstemän inom kommun och landsting samt i flera andra sammanhang. Den här rapporten är ytterligare ett led i redovisningen av resultaten. Det är en förhoppning att den ska vara en kunskapskälla och ett diskussionsunderlag för beslutsfattare och personer som på olika sätt och på olika nivåer i samhället arbetar med de yngre länsinvånarnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Örebro i november 2008 Thomas Falk Chef Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting Håkan Bergman Landstingsråd och ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden Örebro läns landsting

4

5 INNEHÅLL 1. Inledning... 1 Liv & hälsa ung 2005 och Så här kan rapporten läsas Material & metod... 3 Undersökningarna... 3 Frågeformulären... 4 Tillvägagångssätt... 4 Svarsfrekvens... 5 Redovisning av resultat Skydds- & riskfaktorer... 7 Vilka faktorer använder vi för att studera sambanden?... 8 Bakgrundsfaktorer... 9 Skyddsfaktorer... 9 Riskfaktorer Samband livsvillkor, levnadsvanor & hälsa Så här studeras sambanden Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa De starkaste faktorerna Dålig hälsa God hälsa Psykisk hälsa Samband alkohol, narkotika & tobak Rökning & berusning Rökning & narkotikaanvändning Berusning & narkotikaanvändning Sambanden är starka Samband drogrelaterade riskfaktorer & andra faktorer33 Hur många har drogrelaterade riskfaktorer? Sambandet med andra skydds- & riskfaktorer är tydligt Skyddsfaktorernas betydelse Rökvanor Alkoholvanor Narkotika Två till tre drogrelaterade riskfaktorer De starkaste sambanden Ett tydligt mönster... 48

6 7. Levnadsvanor Alkohol Trend skolår Riskkonsumenter Att vara berusad/full Vilken typ av alkohol dricker eleverna? Hur får ungdomarna tag på alkohol? Lokala variationer Rökning Trend skolår Att röka dagligen eller ibland Lokala variationer Snusning Trend skolår Att snusa dagligen eller ibland Lokala variationer Narkotika Trend skolår Använt narkotika Attityder Lokala variationer Sniffning Debutålder Inställning till drogrelaterade beteenden Spel Fysisk aktivitet Träning på fritiden Simkunnighet Lokala variationer Matvanor Vikt Sex & preventivmedel... 84

7 8. Livsvillkor Familj Familjetyp och boende Födelseland Föräldrarnas sysselsättning Kontakt med föräldrar Skola Trivsel och demokrati Skolk Sociala relationer Lokala variationer Fritid Föreningsaktivitet Andra fritidsaktiviteter Olycksfall och säkerhet Lokala variationer Hälsa Allmän hälsa Lokala variationer Besvär Huvudvärk Ont i magen Värk i axlar, skuldror eller nacke Trötthet och orolig sömn har fler besvär än pojkar Psykisk hälsa Nedstämdhet och ängslan/oro Stress har mer psykisk ohälsa än pojkar Framtidstro Funktionsnedsättningar Sammanfattning Referenser Bilaga: Kommuntabeller

8

9 1. Inledning Ungdomsåren är en tid i livet då mycket händer, förändras och befästs. Uppväxtvillkoren har stor betydelse för hur livet senare kommer att gestalta sig. Intresset att belysa ungdomars hälsa är stort såväl internationellt, nationellt som regionalt. Som exempel kan nämnas WHO:s rapport om skolbarns hälsovanor (Currie med flera, 2008), Ungdomsstyrelsens analys av ungas hälsa och utsatthet (Ungdomsstyrelsen, 2007) och barns hälsa i Örebro län (Skogsdal, 2008). Att ge ungdomar möjlighet att på olika sätt komma till tals och spegla sin situation är viktigt. Ett sätt att göra detta är genom undersökningar som tar upp frågor om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2005 och 2007 I Örebro län finns en lång tradition av att följa drogvaneutvecklingen bland länets ungdomar genom enkätundersökningar i skolår 9. Detta har gjorts vart tredje år sedan mitten av 1990-talet. I 2005 års undersökning, kallad Liv & hälsa ung 2005 i analogi med undersökningen Liv & hälsa som genomförts i den vuxna befolkningen, utvidgades den till att omfatta alla länets elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet. Frågeområdet utvidgades också till att inte bara gälla alkohol, narkotika och tobak (ANT) utan även andra aspekter av ungdomars levnadsvanor, livsvillkor och hälsa. Våren 2007 genomfördes ytterligare en enkät där samtliga ANTrelaterade frågor och en mindre del av övriga frågor från enkäten 2005 upprepades. Tonvikten har i 2007 års undersökning således legat på att följa drog- och hälsoutvecklingen bland ungdomarna. I denna rapport redovisas data från både Liv & hälsa ung 2005 och Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

10 Så här kan rapporten läsas I kapitel 2, material och metod, beskrivs översiktligt hur undersökningarna Liv & hälsa ung 2005 och 2007 har gått till, svarsfrekvenser samt metoder som använts för beskrivning och analys. En mer utförlig beskrivning av de statistiska metoderna och fördjupade resultat återfinns i en separat bilaga (Lindén-Boström, Persson, 2008). Rapportens följande fyra kapitel tar upp samband mellan skyddsoch riskfaktorer när det gäller berusningsdrickande, narkotikaanvändning, rökning och hälsa. Här beskrivs även samband mellan olika riskbeteenden. I de efterföljande kapitlen presenteras förekomst och fördelning av levnadsvanor, livsvillkor och hälsa. I det första av dessa tre kapitel, kapitel 7, redovisas levnadsvanor med trender för alkohol-, tobaksoch narkotikavanor mellan åren 1996 och Övriga levnadsvanor som exempelvis fysisk aktivitet och samlevnad redovisas för åren 2005 och Nästa kapitel beskriver livsvillkoren i form av familjerelationer och förhållanden i skolan och på fritiden. Kapitlet därefter beskriver elevernas fysiska och psykiska hälsa. I dessa tre kapitel redovisas geografiska skillnader för de avsnitt där de lokala variationerna mellan länets tolv kommuner är av särskilt intresse. Varje kapitel inleds också med en kort sammanfattning i punktform. Kapitel 10 innehåller en sammanfattning i punktform. I rapportens bilaga redovisas tabeller med de viktigaste frågorna om levnadsvanor, livsvillkor och hälsa hos eleverna i skolår 7 och 9 åren 2005 och 2007 fördelat på kön, skolår och kommun. Därutöver redovisas trender för vissa alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor bland elever i skolår 9 mellan åren fördelat på kön och kommun. Den läsare som främst är intresserad av sambanden mellan levnadsvanor, livsvillkor och hälsa kan med fördel läsa enbart kapitel Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

11 2. Material & metod Undersökningarna Undersökningar av ungdomars alkohol-, narkotika- och tobaksvanor (ANT) genomförs kontinuerligt i många län och kommuner. I Örebro län har sådana gjorts vart tredje år bland samtliga elever i skolår 9 sedan mitten av 1990-talet. Under senare år har det upplevts ett behov av att ta upp fler aspekter av ungdomars liv och leverne än enbart ANT-vanor. Det har även funnits ett behov av att utöka den studerade gruppen till ungdomar i andra åldersgrupper, det vill säga till elever i framför allt skolår 7, 9 och gymnasiets andra år. En sådan bredare undersökning genomfördes på samtliga elever i nämnda skolår i Örebro län våren I ungdomsgruppen sker förändringar snabbt och det är därför angeläget med tätare uppföljningar i den gruppen än vad som gäller för den vuxna befolkningen. Våren 2007 upprepades därför undersökningen, men nu med en något kortare version av enkäten. Tyngdpunkten har varit att följa drogvanorna, men även frågor om andra levnadsvanor, livsvillkor och hälsa finns med för att kunna följa även den utvecklingen. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

12 Frågeformulären Frågeformulären tar upp ett brett spektrum av frågor. Till livsvillkoren räknas till exempel sociala bakgrundfaktorer som vilka man bor tillsammans med, förhållande till föräldrar, relationer till kamrater, skolmiljö som trivsel, elevinflytande, skolk med mera. Frågor om motions-, alkohol-, narkotika- och tobaksvanor räknas in bland levnadsvanorna. De sistnämnda är i stort sett oförändrade mellan undersökningsåren 2005 och Formuläret till eleverna i skolår 7 är kortare än det som är riktat till eleverna i skolår 9 samt gymnasiets andra år. Vissa frågor, till exempel frågor om sexualvanor, narkotikabruk och flertalet om alkoholvanor, är endast ställda till elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet. Det ställs även färre frågor om den egna hälsan till eleverna i skolår 7. I undersökningen Liv & hälsa ung år 2005 ställdes 50 respektive 87 frågor till eleverna i sjuan respektive nian och gymnasiets andra år. Motsvarande antal frågor som ställdes i undersökningen år 2007 var 27 respektive 55 frågor. Frågeformulären i sin helhet för skolår 7 samt skolår 9 och gymnasiets år 2 är redovisade i en separat bilaga (Lindén- Boström, Persson, 2008). Det frågeformulär Liv & hälsa ung som har använts är i stora delar utarbetat gemensamt av representanter för landstingen i Sörmland, Uppsala, Västmanland och Örebro län. Dessa landsting, inklusive Värmland, har sedan tidigare ett etablerat samarbete, det så kallade CDUST-samarbetet, runt undersökningar riktade till den vuxna befolkningen, undersökningen Liv & hälsa. Tillvägagångssätt Eleverna besvarar anonymt ett frågeformulär i klassrummet under en lektionstimme. Eleverna lägger sitt enkätsvar i ett omärkt svarskuvert som klistras igen och samlas in av ansvarig lärare. Tillvägagångssättet överensstämmer med det som vanligen används vid den här typen av 4 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

13 undersökningar, exempelvis Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings årliga drogvaneundersökningar (CAN, 2007). Svarsfrekvens Svarsfrekvensen var god både för år 2005 och 2007, 84 respektive 82 procent. För båda åren var svarsfrekvensen högst i skolår 7, något lägre i skolår 9 och lägst i gymnasiets år 2 (tabell 1). Tabell 1. Antal och andel svarande elever uppdelat efter undersökningsår och skolår Skolår Elevantal Antal svar Svarsprocent Elevantal Antal svar Svarsprocent Totalt Det interna bortfallet, det vill säga det bortfall som uppstår genom att vissa elever väljer att inte svara på en enskild fråga, var under fyra procent för de flesta frågor. Några av frågorna som berörde symtom och besvär hade i undersökningen år 2007 ett något högre internt bortfall, särskilt högt bortfall, upp till sju procent, hade frågorna om man haft migrän samt besvär från öronsus/tinnitus. År 2007 var bortfallet på frågorna om funktionshinder/handikapp betydligt högre än år Bortfallet på dessa frågor var år 2007 mellan 11 och 18 procent beroende på skolår och typ av funktionshinder. Redovisning av resultat De andelar som redovisas i form av stapeldiagram gäller, om inget annat meddelas, samtliga elever i länet uppdelat på undersökningsår, skolår och kön. För drogvanor redovisas också trender för åren 1996 till 2007 för elever i skolår 9 uppdelat på undersökningsår och kön. För skolår 7 och 9 är det möjligt att redovisa lokala variationer, det vill säga data uppdelat på kommunnivå, vilket redovisas i bilagan sist i denna rapport. Det är dock viktigt att i det sammanhanget tänka på att Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

14 antalet elever i vissa fall är begränsat, vilket kräver en viss försiktighet i tolkningen av resultaten. Exempelvis är det stor skillnad att dra slutsatser från Örebro kommuns elevantal i skolår 9 (1 401 elever) och de 59 svarande elever som går i nian i Hällefors. Samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa samt livsvillkor och drogrelaterade riskbeteenden undersökts med hjälp av logistisk regression. En logistisk regressionsanalys bidrar till att göra jämförelserna mer renodlade. Många av de faktorer som till exempel har samband med att röka dagligen kan sinsemellan ha starka samband. Det sambandsmått som man får visar inverkan av en faktor med hänsyn tagen till alla andra faktorer i modellen. I avsnittet De starkaste faktorerna i kapitel 4 redovisas de faktorer som visat sig signifikanta, det vill säga statistiskt säkerställda med en sådan analysmetod. De faktorer som är signifikant relaterade till att ha dålig hälsa är inritade i en separat bubbla i figurerna. Avståndet mellan dessa bubblor och dålig hälsa beskriver styrkan i relationen, ju närmare hälsomåttet desto starkare statistiskt samband. Den signifikanta faktorns högsta så kallade oddskvot redovisas också i bubblan. De faktorer som inte var statistiskt signifikant relaterade till utfallsmåttet, men ändå ingår i analysen, är samlade i en särskild grupp. Referensgrupper, referensvärden och oddskvoter för samtliga faktorer redovisas i en separat bilaga (Lindén-Boström, Persson, 2008). OBSERVERA ATT: I diagram och tabeller som är uppdelade på skolår relaterar siffran 2 till elever i år 2 på gymnasiet. Figurer illustrerade med gul färg beskriver andelar bland flickor, blå färg andelar bland pojkar samt grön färg andelar bland flickor och pojkar ihopslaget. Stapeldiagrammen har skalan maximerad till 50 eller 100 procent. 6 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

15 3. Skydds- & riskfaktorer Det är viktigt att samhället skapar förutsättningar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Det gäller således att stärka befintliga så kallade skyddsfaktorer och reducera eventuella riskfaktorer. Ur ett folkhälsoperspektiv är det ytterst angeläget att öka skyddsfaktorerna och minska riskfaktorerna för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Riskfaktor är ett karakteristikum som utmärker individer som löper en ökad risk för ohälsa, sjukdom, skada eller ogynnsamt hälsobeteende. Det kan omfatta vilka egenskaper som helst hos en individ, till exempel ärftliga, sociala eller ekonomiska. Egenskaperna kan också finnas i miljön. Riskfaktorer föregår det fenomen som det indikerar risk för och de kan vara antingen medfödda eller förvärvade. En riskfaktor indikerar en ökad risk för exempelvis ohälsa eller ett ohälsosamt beteende (Janlert, 2000). Skyddsfaktor är en term som i analogi med riskfaktor syftar på förhållanden som tycks skydda för uppkomst av ohälsa, sjukdom och hälsoskadliga beteenden (Janlert, 2000). Skydds- och riskfaktorer finns såväl på individ-, grupp-, som samhällsnivå. De finns också i den fysiska miljön. Som exempel på riskfaktorer på individnivå finns när det gäller psykisk hälsa vissa personlighetsdrag. Dessa kan också gälla för alkohol- och narkotikarelaterade beteenden. Det kan röra sig om bristande impulskontroll och dåligt självförtroende. På gruppnivå, i det sociala samspelet med andra, har relationsproblem inom familjen en negativ inverkan på barnet. Klara regler, gemensamma värderingar och förmåga att prata med varandra är däremot exempel på skyddsfaktorer. På samhällsnivå gäller att barn Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

16 och ungdomar från ekonomiskt och socialt missgynnade områden generellt sett har sämre hälsa än andra. Det finns ett antal riskfaktorer för ohälsa, vilka är knutna till individens eget beteende, som grundläggs under uppväxten, och som får sin främsta betydelse senare i livet. De viktigaste, när det gäller västvärlden, är följande: tobaksbruk, alkoholbruk, fysisk inaktivitet, drogmissbruk och osäkert sex. Vilka faktorer använder vi för att studera sambanden? Ett antal faktorer har från enkäten år 2005 valts ut till att studera samband mellan skydds-/riskfaktorer och hälsa respektive riskbeteenden i form av att dricka mycket alkohol, röka dagligen och att ha använt narkotika. De faktorer som vi valt att använda oss av i analyserna är sådana som visat sig ha ett starkt samband med hälsan i tidigare undersökningar både lokalt (Lindén-Boström, Persson, 2007) och nationellt (Sundell, 2003). Till studiet av samband mellan hälsa och skydds-/riskfaktorer används svaren från samtliga elever (skolår 7, 9 och gymnasiets år 2). Vid analyserna av sambanden mellan skyddsfaktorer, riskfaktorer och drogvanor används endast svaren från elever i skolår 9 och gymnasiets år 2. 8 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

17 Bakgrundsfaktorer Vid sambandsanalyserna tas även hänsyn till tre bakgrundsfaktorer: kön, skolår och födelseland. Skolår delas upp i två eller tre grupper beroende på om elever från skolår 7 är med i analysen eller ej. Bakgrundsfaktorn födelseland delas in i tre grupper: född i Sverige med svenskfödda föräldrar, född i Sverige med minst en förälder född utanför Sverige samt själv född utanför Sverige. Skyddsfaktorer De skyddsfaktorer som används i analyserna presenteras i tabell 2. Skyddsfaktorerna är uppdelade i tre dimensioner. I dimensionen familj ingår att känna tillit till sina föräldrar samt att ha regelbundna måltidsvanor. I fritidsdimensionen återfinns föreningsaktivitet samt fysisk aktivitet på fritiden. I dimensionen skola ingår fyra faktorer: att ha kamrater på skolan, att trivas i skolan, att kunna påverka i skolan samt att känna trygghet i skolan. Tabell 2. Skyddsfaktorer. Skyddsfaktorer Tillit. Känner att de kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller. Familj Fritid Skola Måltidsvanor. Har regelbundna måltidsvanor (äter dagligen frukost, lagad lunch och lagad mat på kvällen). Föreningsaktivitet. Har de senaste 12 månaderna varit med i någon organiserad fysisk aktivitet/sport eller någon annan typ av förening. Fysisk aktivitet. Brukar träna på sin fritid mer än 30 minuter, minst 2 gånger i veckan. Kamrater. Har kamrater i skolan som vill vara med dem. Trivsel. Trivs i skolan mycket eller ganska bra. Demokrati. Får ganska ofta eller nästan alltid vara med och påverka det man gör i skolan. Trygghet. Anser att ingen behöver känna sig rädd eller hotad på skolan. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

18 Riskfaktorer De riskfaktorer som används i analyserna presenteras i tabell 3. Riskfaktorerna är uppdelade i fyra dimensioner. I familjedimensionen återfinns att ha arbetslösa föräldrar, att inte bo med båda sina föräldrar samt att bo i hyreslägenhet. I fritidsdimensionen ingår att vara ensam ofta, att ofta vara ute på stan samt sitta mycket vid datorn. I dimensionen skola ingår att ha blivit mobbad, utsatt för våld, kränkt samt skolkat. Riskfaktorerna har också en fjärde dimension, drogvanor, som innehåller alkoholvanor, rökvanor och att ha använt narkotika. Tabell 3. Riskfaktorer. Riskfaktorer Arbete. Ingen förälder har arbete. Familjetyp. Bor inte med båda sina föräldrar. Boende. Bor i hyreslägenhet. Ensam. Är ensam nästan varje dag. Ute på stan. Ute med kompisar på stan/centrum nästan varje dag. Datorvanor. Sitter vid datorn mer än tio timmar i veckan i genomsnitt. Mobbning. Mobbad av någon av skolkamraterna under terminen. Våld. Har blivit utsatt för våld i skolan under terminen. Kränkt. Har blivit kränkt eller illa behandlade av någon vuxen på skolan (endast skolår 9 och gymnasiet år 2). Skolk. Skolkar minst två gånger per månad. Berusad/full. Är berusad minst två gånger i månaden (skolår 9 och gymnasiet år 2) eller varit full någon gång (skolår 7). Dagligrökare. Röker dagligen. Narkotika. Har använt narkotika någon gång (endast skolår 9 och gymnasiet år 2). Familj Fritid Skola Drogvanor Frågorna om man har blivit kränkt eller använt narkotika ställdes inte till eleverna i skolår 7 och ingår därför inte i analyserna av samband då svaren från samtliga elever är inkluderade. 10 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

19 4. Samband livsvillkor, levnadsvanor & hälsa I detta kapitel studeras hur livsvillkoren och levnadsvanorna i form av skydds- och riskfaktorer samvarierar med den allmänna och psykiska hälsan. Ju fler skyddsfaktorer desto vanligare med god allmän hälsa oavsett antal riskfaktorer. Dålig hälsa är klart vanligast bland de elever som har få skyddsfaktorer. Psykisk ohälsa är betydligt vanligare bland elever med få skyddsfaktorer och många riskfaktorer. Det är vanligare med dålig hälsa bland flickor som: inte trivs i skolan skolkar mycket har varit utsatta för våld på skolan inte känner tillit till sina föräldrar bor ensamma eller med någon annan vuxen än förälder har oregelbundna måltidsvanor använder datorn mycket Det är vanligare med dålig hälsa bland pojkar som: inte trivs i skolan inte har kamrater i skolan inte känner sig trygga i skolan inte känner tillit till sina föräldrar ofta är ensamma röker dagligen ofta berusar sig på alkohol Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

20 Så här studeras sambanden För att studera sambandet mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa har vi valt ut några frågor som indikerar dels den allmänna hälsan, dels den psykiska hälsan. De frågor som valts ut är de som i tidigare analyser visat sig vara goda indikatorer för hälsan både i den vuxna befolkningen (Lindén-Boström et al., 2006) och bland ungdomar i länet (Lindén-Boström, Persson, 2007). Frågan Hur mår du rent allmänt? har använts för att skatta det allmänna hälsotillståndet och den psykiska hälsan har skattats med frågan Har du under de senaste tre månaderna känt dig nedstämd?. Indikatorerna för att studera sambanden är således: God hälsa, att ha svarat bra eller mycket bra på frågan om hur man mår rent allmänt. Dålig hälsa, att ha svarat dåligt eller mycket dåligt på frågan om hur man mår rent allmänt. Nedstämdhet, att ha svarat att man känt sig nedstämd ofta eller alltid de tre senaste månaderna. 12 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

21 Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa Ett sätt att studera sambanden är se hur antalet skydds- och riskfaktorer hänger samman med ungdomars hälsa. I figurerna i detta avsnitt har eleverna delats in i olika grupper beroende på hur många skyddsoch riskfaktorer de har. Andelen med god respektive dålig hälsa samt andelen nedstämda har därefter beräknats. Skydds- och riskfaktorerna är de som beskrivs i kapitel 3. Eftersom mönstret ser ungefär likadant ut oberoende av om eleverna går i nian eller i tvåan på gymnasiet redovisas resultatet för dessa båda grupper tillsammans. Elever i skolår 7 redovisas för sig, dels för att mönstret är något annorlunda och dels för att dessa elever inte tillfrågades om de hade blivit kränkta eller använt narkotika och således inte kan ha fler än 11 riskfaktorer (mot 13 för elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet). I skolår 7 är andelen med god hälsa högst bland de elever som har flest skyddsfaktorer oavsett hur många riskfaktorer de har (figur 1). Bland elever med endast 0 2 skyddsfaktorer ses en variation från 32 till 55 procent av andelen som har god hälsa beroende på antalet riskfaktorer, ju fler riskfaktorer desto mindre vanligt med god hälsa Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Figur 1. Andel som rent allmänt mår bra eller mycket bra uppdelat efter antal skyddsoch riskfaktorer (skolår 7 år 2005). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

22 Det är en något lägre andel som anger god hälsa i skolår 9 och gymnasiets år 2 jämfört med skolår 7. Mönstret att den goda hälsan är vanligast bland dem med flest skyddsfaktorer oavsett antalet riskfaktorer gäller dock också för de äldre eleverna (figur 2). Likaså att ju fler riskfaktorer desto lägre andel med god hälsa. Endast 30 procent av eleverna har god hälsa i gruppen med lägst antal skyddsfaktorer och högst antal riskfaktorer, vilket kan sättas i relation till gruppen med flest skyddsfaktorer och inga riskfaktorer där 96 procent har god hälsa (inringat i figur). Ytterligare en intressant jämförelse kan göras mellan gruppen utan riskfaktorer men få skyddsfaktorer där 77 procent har god hälsa och gruppen med flest risk- och skyddsfaktorer där 84 procent har god hälsa Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Figur 2. Andel som rent allmänt mår bra eller mycket bra uppdelat efter antal skyddsoch riskfaktorer (skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). 14 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

23 Att ha dålig hälsa är inte så vanligt i skolår 7. Det gäller fyra procent av eleverna år Majoriteten av de elever som ändå anger att de har dålig hälsa återfinns bland gruppen elever som har inga eller få skyddsfaktorer (figur 3). Högst andel med dålig hälsa, 41 procent, återfinns bland dem som har 0 2 skyddsfaktorer och 5 11 riskfaktorer Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Figur 3. Andel som rent allmänt mår dåligt eller mycket dåligt uppdelat efter antal skydds- och riskfaktorer (skolår 7 år 2005). Bland flickor i nian och tvåan på gymnasiet återfinns högst andel med dålig hälsa, 43 procent, i gruppen med lägst antal skyddsfaktorer och högst antal riskfaktorer Trots många riskfaktorer är det endast tre procent som har dålig hälsa av de som har många skyddsfaktorer (figur 4). Andelen flickor med dålig hälsa är alltså betydligt lägre bland de som har många skyddsfaktorer än bland dem som endast har ett fåtal oavsett hur många riskfaktorer de har. Skillnaden i andel med dålig hälsa beroende på antal riskfaktorer är liten i den grupp flickor som har flest skyddsfaktorer (variation från 0 till 3 procent) jämfört med dem som har få skyddsfaktorer (variation från 5 till 43 procent). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

24 Samma mönster, fast inte lika uttalat, kan utläsas bland pojkarna där andelen med dålig hälsa varierar från 0 till 22 procent beroende på antal riskfaktorer i gruppen med lägst antal skyddsfaktorer. Andelen pojkar med dålig hälsa är generellt sett lägre än bland flickor (se kapitel 9) Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Figur 4. Andel flickor och pojkar som rent allmänt mår dåligt eller mycket dåligt uppdelat efter antal skydds- och riskfaktorer (skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). 16 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

25 Att ha många skyddsfaktorer samvarierar också med den psykiska hälsan. Andelen flickor i skolår 7 som varit nedstämda ofta eller alltid de senaste tre månaderna är betydligt lägre bland de som har fler skyddsfaktorer än de som har färre (figur 5). Mönstret är liknande för pojkar, men inte lika uttalat Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Figur 5. Andel flickor och pojkar som ofta/alltid varit nedstämda under de tre senaste månaderna uppdelat efter antal skydds- och riskfaktorer (skolår 7 år 2005). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

26 Andelen nedstämda elever i nian och på gymnasiet är som förväntat högst bland de som har många riskfaktorer och få skyddsfaktorer (figur 6). Bland flickor respektive pojkar med 0 2 skyddsfaktorer och 5 13 riskfaktorer är det 75 respektive 45 procent som varit nedstämda medan endast 7 respektive 4 procent är det i gruppen med flest skyddsfaktorer och inga riskfaktorer. Mönstret är alltså liknande, även om det är mycket vanligare bland flickor överlag att vara nedstämda. 100 Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Procent Skyddsfaktorer Riskfaktorer Figur 6. Andel flickor och pojkar som ofta/alltid varit nedstämda under de tre senaste månaderna uppdelat efter antal skydds- och riskfaktorer (skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). 18 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

27 De starkaste faktorerna Sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa är komplexa. Genom att analysera sambanden med hjälp av logistisk regression kan man undersöka vilka faktorer som har statistiskt starka samband med hälsan med hänsyn tagen till alla andra faktorer samtidigt. De faktorer som vi använt oss av för att skatta livsvillkor och levnadsvanor i detta avsnitt är desamma som de bakgrunds-, skydds- och riskfaktorer som redovisas i kapitel 3. Samtliga elever som medverkade i undersökningen år 2005 ingår i dessa analyser men faktorerna kränkt respektive narkotika är exkluderade eftersom dessa frågor inte ställdes till eleverna i skolår 7. Dålig hälsa Relationen mellan livsvillkor, levnadsvanor och dålig hälsa för flickor respektive pojkar redovisas i figur 7 och 8. Figurerna illustrerar det statistiska sambandet på så sätt att de faktorer som har det starkaste sambandet med att ha dålig hälsa, med hänsyn tagen till alla andra faktorer, är inritade närmast den dåliga hälsan. Ju längre ned i figuren desto starkare är alltså det statistiska sambandet. Den högsta så kallade oddskvoten för varje faktor står inskriven i figuren. Oddskvoten är det odds eller den sannolikhet man har gentemot faktorns referensvärde att ha svarat dåligt eller mycket dåligt istället för varken bra eller dåligt, bra eller mycket bra på frågan om hur man mår rent allmänt. Övriga faktorer som ingår i analyserna men som inte har något statistiskt säkerställt samband är redovisade i figurernas översta kant. Även om ingen av dessa är tillräckligt starka så är analysen genomförd på så sätt att hänsyn är tagen till deras eventuella effekt på att ha dålig hälsa. De statistiskt säkra sambanden mellan olika faktorer och dålig hälsa kan på så sätt sägas vara rensade från även dessa övriga faktorers påverkan. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

28 Den faktor som har starkast samband med den dåliga hälsan hos flickor är att inte trivas i skolan (figur 7). Det är över tolv gånger så vanligt att flickor som trivs ganska eller mycket dåligt i skolan har dålig hälsa i relation till de flickor som trivs mycket eller ganska bra. Det är fyra och en halv gång så vanligt att de flickor som inte alls instämmer i påståendet att de kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller har dålig hälsa än de som instämmer helt och hållet. Jämfört med de flickor som bor med både mamma och pappa tillsammans är det fyra gånger så vanligt med dålig hälsa bland de som bor ensamma (eller ensamma med eget barn) Det är även vanligare med dålig hälsa bland de flickor som inte bor med någon förälder men med en annan vuxen, syskon eller pojk-/flickvän samt de som bor med en förälder och dennes nya/nye fru/man relativt gruppen som bor med både mamma och pappa. Ytterligare två faktorer som hör till gruppen livsvillkor, att skolka samt att ha blivit utsatt för våld under terminen, har statistiskt signifikanta samband med dålig hälsa. Den starkaste faktorn som hör till gruppen levnadsvanor är att ha oregelbundna måltidsvanor. Dålig hälsa är nära fyra och en halv gång så vanligt i den gruppen jämfört med vad som gäller flickor med regelbundna måltidsvanor. Att använda dator mycket i relation till att inte använda dator alls har också statistiskt starka samband med att ha dålig hälsa. Övriga faktorer som ingår i analysen, men utan att uppvisa något statistiskt säkerställt samband med dålig hälsa hos flickor, är redovisade överst i figur Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

29 Skolår, Födelseland, Föreningsaktivitet, Kamrater, Demokrati, Trygghet, Mobbning, Boende, Föräldrars arbete, Ensam, Ute på stan, Alkoholvanor, Rökvanor, Fysisk aktivitet Livsvillkor Levnadsvanor Skolk Våld 2,8 2,5 2,2 Datorvanor Kan inte lita 4,0 4,5 Bor ensam 4,5 Oregelbundna på föräldrarna måltidsvanor Trivs inte i skolan 12,1 Dålig hälsa Figur 7. Statistiska samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och dålig hälsa för flickor (Skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

30 Den faktorn som har starkast samband med den dåliga hälsan hos pojkar är bristande tillit till föräldrarna (figur 8). Det är nio och en halv gång så vanligt att de pojkar som inte alls instämmer i påståendet att de kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller har dålig hälsa jämfört med dem som instämmer helt och hållet. Den faktor som har näst starkast samband med dålig hälsa är att vara ensam ofta. Det är över åtta gånger så vanligt med dålig hälsa hos pojkar som är ensamma nästan varje dag i relation till de som aldrig är det. Det är även nära fyra gånger så vanligt med dålig hälsa hos pojkar som inte har kamrater i skolan än bland dem som har kamrater. Det är sex och en halv gång så vanligt att pojkar som trivs ganska/ mycket dåligt i skolan har dålig hälsa än bland dem som trivs mycket/ganska bra. Att inte känna sig trygg i skolan har också samband med dålig hälsa. Det är mer än dubbelt så vanligt med dålig hälsa hos pojkar som tycker att påståendet på den här skolan behöver ingen känna sig rädd eller hotad stämmer mycket dåligt eller inte alls i relation till dem som tycker att detta påstående stämmer precis eller ganska bra. De två levnadsvanor som har statistiskt starka samband med att ha dålig hälsa bland pojkar är att röka dagligen samt att dricka så mycket alkohol så att man blir berusad minst en gång i månaden under vårterminen, skolår 9 och gymnasiets år 2, eller att ha varit full någon gång, skolår 7. Övriga faktorer som ingår i analysen av samband mellan livsvillkor levnadsvanor och dålig hälsa för pojkar men inte har något statistiskt säkerställt samband är redovisade överst i figur Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

31 Skolår, Födelseland, Föreningsaktivitet, Demokrati, Mobbning, Boende, Familjetyp, Föräldrars arbete,våld, Ute på stan, Skolk, Måltidsvanor, Datorvanor, Fysisk aktivitet Livsvillkor Levnadsvanor Otrygg i skolan Trivs inte i skolan 2,2 6,5 Kan inte lita 9,5 på föräldrarna 3,8 8,3 Inga kamrater Ofta ensam Berusning 5,7 5,6 Röker dagligen Dålig hälsa Figur 8. Statistiska samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och dålig hälsa för pojkar (Skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

32 God hälsa När sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och god hälsa analyseras är det några starka faktorer som är desamma som när sambanden med den dåliga hälsan studeras. Sambanden är dock till största delen omvända, det vill säga att sannolikheterna att ha god hälsa blir lägre för de som till exempel inte trivs i skolan jämfört med de som trivs. För flickornas del är det faktorerna skoltrivsel, skolk, tillit till föräldrar, familjetyp, datorvanor och måltidsvanor som är statistiskt signifikant relaterade till såväl god hälsa som dålig hälsa. Några faktorer är dock endast signifikant relaterade till den goda hälsan hos flickorna, ensamhet, rökvanor, alkoholvanor och föreningsaktivitet. Dessa faktorer visar ett statistiskt signifikant samband med god hälsa för flickorna, då de som ofta är ensamma, dagligröker respektive berusar sig ofta har lägre sannolikhet att ha god hälsa än de som aldrig är ensamma, inte röker respektive inte dricker alkohol. Faktorn att vara aktiv i någon förening går åt motsatt håll i och med att de flickor som, beaktat alla andra faktorer i analysen, inte är föreningsaktiva har en något högre sannolikhet att ha god hälsa än de som är aktiva. Faktorerna skoltrivsel, tillit till föräldrar, ensamhet, att ha kamrater och att kunna känna sig trygg på sin skola visar ett signifikant samband med god hälsa för pojkar. Dessa faktorer var även signifikant relaterade med dålig hälsa bland pojkarna. Faktorerna föräldrars sysselsättning, att inte skolka, att vara fysiskt aktiv och skolår visar även de ett statistiskt signifikant samband med god hälsa för pojkar. Samtliga referensgrupper, referensvärden och oddskvoter för god respektive dålig hälsa finns redovisade i den separata bilagan till denna rapport (Lindén-Boström, Persson, 2008). 24 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

33 Psykisk hälsa I den analys som tidigare genomförts på materialet från Liv & hälsa ung 2005 framkom några specifika faktorer som hade samband med ungdomarnas psykiska hälsa. Detta finns redovisat i rapporten Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 (Lindén- Boström, Persson, 2007). Här ska bara kort presenteras några av huvudresultaten ur den rapporten. upplever psykisk ohälsa i avsevärt högre grad än pojkar, oavsett vilken indikator som används. Nedstämdhet, som är det mått som används för att spegla psykisk ohälsa är nästan tre gånger så vanligt bland flickorna som bland pojkarna såväl i skolår 7 som 9 samt i år 2 på gymnasiet. Det finns vissa skillnader mellan könen men också stora likheter när det gäller de faktorer som samvarierar med den psykiska ohälsan. De starkaste riskfaktorerna har att göra med att vara ensam på fritiden och att inte trivas i skolan. Men flera andra faktorer som att inte kunna lita på föräldrarna när det verkligen gäller, att inte ha kamrater i skolan, att ha blivit mobbad eller att berusa sig på alkohol hänger ihop med psykisk ohälsa för både flickor och pojkar. I kapitel 9 i denna rapport redovisas mer om ungdomars psykiska hälsa. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

34 26 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

35 5. Samband alkohol, narkotika & tobak Det finns starka samband mellan rökvanor, berusningsdrickande och användning av narkotika. I detta kapitel studeras detta närmare. Elever som röker dagligen berusar sig oftare än andra. Drygt sex av tio som röker dagligen i skolår 9 och år 2 på gymnasiet dricker så mycket alkohol att de känner sig berusade minst två gånger i månaden. Bland dem som aldrig rökt dricker sig sju procent berusade så ofta. Bland elever i skolår 7 som röker dagligen har nio av tio någon gång druckit så mycket alkohol att de känt sig fulla. Motsvarande andel är fyra procent för dem som aldrig har rökt. Bland elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet som röker dagligen eller berusar sig ofta är det vanligare att någon gång ha använt narkotika. Det är tio gånger vanligare att elever i nian och tvåan på gymnasiet som röker varje dag har använt narkotika jämfört med icke rökare. Tre av tio elever i nian och tvåan på gymnasiet som dricker sig berusade minst två gånger i månaden har någon gång använt narkotika. Bland dem som sällan eller aldrig berusar sig har fyra procent använt narkotika. Rökvanor, alkoholvanor och att ha använt narkotika har mycket starka samband med varandra även när hänsyn tas till andra skyddsoch riskfaktorer. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

36 Rökning & berusning Rökning föregår oftast berusning, det vill säga debutåldern är lägre generellt sett för att ha rökt än den är för att ha blivit berusad. I figur 9 framgår förhållandet mellan rökning och berusning. Eftersom mönstret i det här avseendet är mycket likartat mellan könen samt skolår 9 och år 2 på gymnasiet redovisas fördelningen för samtliga elever i nian och gymnasiet tillsammans. Det är stor skillnad mellan dem som aldrig har rökt jämfört med dagligrökarna i förhållande till hur ofta de berusar sig. Elever som aldrig har rökt är den grupp som har lägst andel som berusar sig minst två gånger per månad, sju procent. Detta ska jämföras med 63 procent i gruppen som röker varje dag. Bland dem som aldrig har rökt har majoriteten inte heller varit berusade mer än högst någon enstaka gång. Har aldrig rökt 26% 7% Har slutat röka/ röker någon gång ibland 38% 19% Röker dagligen 8% 29% 67% 43% 63% Aldrig berusad/berusad någon enstaka gång Berusad mindre än 2 gånger i månaden Berusad minst 2 gånger i månaden Figur 9. Procentuell fördelning av hur ofta man druckit så mycket alkohol så att man blivit berusad under de senaste tolv månaderna uppdelat på rökvanor (Skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2007). År 2007 uppgav 42 procent av eleverna i skolår 9 och år 2 på gymnasiet, vilket innebär elever, att de aldrig hade rökt och aldrig eller endast någon enstaka gång varit berusade på alkohol. Det var elever i skolår 9 och gymnasiets år 2 som uppgav att de dricker så mycket alkohol så att de är berusade minst två gånger i månaden. 28 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

37 Det är vanligare bland flickor i sjuan att någon gång ha druckit så mycket alkohol att de känt sig fulla, men mönstret i relation till rökvanor är detsamma bland pojkarna, därför redovisas fördelningen för samtliga elever i skolår 7. Figur 10 illustrerar hur starkt rökvanor och alkoholvanor är kopplade till varandra även för eleverna i sjuan. Andelen som varit fulla någon gång är fyra procent bland de elever som aldrig har rökt. Bland de elever som röker dagligen är denna andel 89 procent. Det är dock relativt ovanligt bland elever i sjuan att röka och dricka sig full på alkohol. År 2007 uppgav 85 procent av eleverna i sjuan, vilket innebär elever, att de aldrig hade rökt och aldrig druckit så mycket alkohol att de känt sig fulla. Totalt i länet år 2007 uppgav 315 elever i skolår 7 att de varit fulla minst en gång. Har aldrig rökt 4% Har slutat röka/ röker någon gång ibland Röker dagligen 11% 55% 45% 96% Aldrig varit full 89% Varit full minst en gång Figur 10. Procentuell fördelning av att vara full genom att dricka alkohol uppdelat på rökvanor (Skolår 7 år 2007). Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

38 Rökning & narkotikaanvändning Det är vanligare bland pojkar och elever i tvåan på gymnasiet att ha använt narkotika någon gång, men mönstret i relation till rökvanor är detsamma bland flickor och bland elever i nian, därför redovisas fördelningen för samtliga elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet tillsammans. Det är en tio gånger så hög andel som har använt narkotika bland dagligrökarna som bland dem som aldrig har rökt, 41 jämfört med 4 procent (figur 11). Att aldrig ha rökt innebär således för 96 procent av eleverna att de inte heller har använt narkotika. Har aldrig rökt 4% Har slutat röka/ röker någon gång ibland 15% Röker dagligen 41% 59% 96% Aldrig använt narkotika 85% Har använt narkotika Figur 11. Procentuell fördelning för förekomst av att ha använt narkotika uppdelat på rökvanor (Skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2007). År 2007 uppgav 62 procent av eleverna i nian och tvåan på gymnasiet, vilket innebär elever, att de aldrig hade använt narkotika eller rökt. I länet uppgav 562 elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet att de någon gång har använt narkotika. 30 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

39 Berusning & narkotikaanvändning Det är något vanligare bland pojkar att ha använt narkotika någon gång, men mönstret i relation till alkoholvanor, oavsett skolår, är detsamma bland flickorna därför redovisas fördelningen för båda könen sammanslaget. Tre av fyra elever i nian och tvåan på gymnasiet brukar varken berusa sig på alkohol minst två gånger i månaden eller har någonsin använt narkotika. Bland eleverna i nian och gymnasiet som dricker så mycket alkohol så att de blir berusade minst två gånger i månaden är det 30 procent som även någon gång har använt narkotika. Motsvarande andel bland de elever som aldrig varit berusade eller endast varit det någon enstaka gång är fyra procent (figur 12). Aldrig berusad/ berusad någon enstaka gång 4% Berusad mindre än 2 gånger i månaden 8% Berusad minst 2 gånger i månaden 30% 70% 96% Aldrig använt narkotika 92% Har använt narkotika Figur 12. Procentuell fördelning av förekomst av att ha använt narkotika uppdelat på berusningsfrekvens (Skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2007). Vi kan alltså konstatera att det finns starka samband mellan berusningsdrickande, rökvanor och att ha provat narkotika. Det är en relativt liten grupp elever som har så många drogrelaterade vanor. Totalt i hela länet så svarade 130 elever i nian och tvåan på gymnasiet år 2005 att de hade alla dessa tre drogrelaterade riskfaktorer. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

40 Sambanden är starka Med utgångspunkt i undersökningen Liv & hälsa ung 2005 har olika samband studerats mellan alkohol, narkotika och tobaksanvändning i förhållande till de faktorer som har beskrivits i kapitel 3. Analyserna gäller elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet. Resultaten från dessa sambandsanalyser visar att även när hänsyn tas till skydds- och riskfaktorer är det ändå de olika drogvanorna som har fortsatt stort förklaringsvärde, och detta gäller båda könen. Det betyder med andra ord att dagligrökning är den riskfaktor som, bland alla andra som ingått i analysen, har starkast samband både med att någon gång ha använt narkotika och att ofta berusa sig. Omvänt är berusning den klart starkaste riskfaktorn för att vara dagligrökare. När det gäller narkotikaanvändning är förutom rökning även berusning en stark riskfaktor. 32 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

41 6. Samband drogrelaterade riskfaktorer & andra faktorer De ungdomar som har en drogrelaterad riskfaktor har en mycket högre risk att även ha fler drogrelaterade riskfaktorer. Till exempel har de som röker dagligen en mycket högre risk att också vara berusningsbenägna och ha använt narkotika. Majoriteten elever röker inte dagligen, berusar sig inte ofta och har aldrig prövat narkotika. Majoriteten av de elever som röker dagligen återfinns bland dem som har många riskfaktorer. Berusning och att ha använt narkotika är vanligast bland dem med många riskfaktorer och få skyddsfaktorer. Det är vanligare med fler drogrelaterade riskfaktorer bland flickor som: går på gymnasiet har blivit kränka skolkar ofta bor ensamma ofta är ute på stan med kompisar är fysiskt inaktiva har oregelbundna matvanor inte är föreningsaktiva sällan är ensamma är födda i Sverige Det är vanligare med fler drogrelaterade riskfaktorer bland pojkar som: går på gymnasiet har blivit utsatta för våld bor med annan än förälder eller med en ensam förälder ofta är ute på stan med kompisar är fysiskt inaktiva sällan är ensamma inte anser skolan otrygg Att röka dagligen, berusa sig ofta och/eller ha använt narkotika är vanligast bland dem som har flest riskfaktorer. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

42 Hur många har drogrelaterade riskfaktorer? Som framgått är det vanligare att de som exempelvis röker dagligen också berusar sig oftare än andra eller att de har använt narkotika. I detta avsnitt studeras hur pass förekommande det är att ha en eller flera drogrelaterade riskfaktorer. Indikatorer för att studera drogrelaterade riskfaktorer är: Berusningsbenägenhet, att under de senaste 12 månaderna ha druckit så mycket alkohol att man känt sig berusad minst två gånger i månaden för elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet. För elever i skolår 7 gäller att man någon gång har druckit så mycket alkohol att man varit full. Narkotikaanvändande, att någon gång ha använt narkotika, endast för elever i skolår 9 och gymnasiets år 2. Rökning, att röka dagligen. De skydds- och riskfaktorer som används till att studera sambanden presenteras i kapitel 3. Utgångspunkten i det här kapitlet är dimensionen drogvanor. För att analysera samband mellan de drogrelaterade riskfaktorerna och övriga skydds- och riskfaktorer, som redovisas i tabell 2 och 3, används framför allt svaren från elever som år 2005 gick nian och i tvåan på gymnasiet. I några av diagrammen redovisas även rökvanor och alkoholvanor för de elever som vårterminen 2005 gick i sjuan. Eleverna i nian och tvåan på gymnasiet som inte har några drogrelaterade riskfaktorer kan delas in i två grupper. Dels de som druckit alkohol de senaste tolv månaderna men berusat sig mindre ofta än två gånger i månaden och/eller rökt någon gång men inte röker dagligen, dels de som inte druckit alkohol de senaste tolv månaderna samt aldrig rökt. Ingen i de båda grupperna har någon gång använt narkotika. 34 Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

43 Andelen som inte har några drogrelaterade riskfaktorer är lika stor, 78 procent, bland flickor och pojkar i nian (tabell 4). Andelen helt drogfria är dock något högre bland pojkarna, 38 mot 34 procent. I tvåan på gymnasiet är andelen flickor utan drogrelaterade riskfaktorer något högre än bland pojkarna. Att vara drogfri är mer än dubbelt så vanligt bland elever i skolår 9 jämfört med elever i år 2 på gymnasiet. Även att ha mer än en drogrelaterad riskfaktor är vanligare bland eleverna i tvåan på gymnasiet. Tabell 4. Fördelning av elever med olika antal drogrelaterade riskfaktorer i form av berusningsdrickande, röka dagligen och att ha använt narkotika uppdelat på kön och skolår. Kolumnprocent (skolår 9 och år 2 på gymnasiet år 2005). Inga drogrelaterade riskfaktorer* varav: Drogfria** Skolår Gymn. år Skolår Gymn. år 2 En drogrelaterad riskfaktor Två till tre drogrelaterade riskfaktorer *Har inte under de senaste 12 månaderna druckit alkohol så att de blivit berusade minst två gånger i månaden, röker inte dagligen och har aldrig använt narkotika. ** Har aldrig rökt, använt narkotika och har inte druckit alkohol senaste 12 månaderna. I förhållande till födelseland är de flickor som är födda utanför Sverige den grupp med högst andel utan drogrelaterade riskfaktorer, 87 och 82 procent i skolår 9 respektive år 2 på gymnasiet. De har också hälften så hög andel med flera drogrelaterade riskfaktorer jämfört med svenskfödda flickor, oavsett om dessa har utlands- eller svenskfödda föräldrar. För pojkarnas del framkommer ett annat mönster. De utlandsfödda har högst andel med minst två drogrelaterade riskfaktorer, cirka 14 procent i både nian och tvåan på gymnasiet. Motsvarande andel är sju respektive tio procent bland dem som själva är födda i Sverige och har svenskfödda eller minst en utlandsfödd förälder. Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola Liv & hälsa ung 214 Grundskolan Skolår 7 och 9 1 8 Andel som sover 6 timmar eller mindre på vardagar 6 34 35 4 31

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

Att höra eller nästan inte höra

Att höra eller nästan inte höra Elevantal, antal och andel svarande elever i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet uppdelat efter skolår för samtliga skolor i länet samt separat för specialskolor för döva och hörselskadade 7 9 2 Totalt

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2011

Ungdomars drogvanor 2011 Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje

Läs mer

Rekommendation 2: Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder

Rekommendation 2: Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder Rekommendation 2: Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder 5 åtgärder: 8. Säkra tillgängligheten till befolkningsdata i allmänhet och barnhälsodata i synnerhet 9. Formulera indikatorer

Läs mer

Cannabis och unga rapport 2012

Cannabis och unga rapport 2012 Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014 Drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2014 Undersökningen gjordes i mars 2014 Samtliga skolor i årskurs 7-9 deltog Totalt 335 svar varav 43 % flickor och 57% pojkar Procent anges som andel av samtliga

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun

Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun Årskurs 8, november 13 Undersökning nr 11 Andel elever i årskurs 8 som är rökfria, snusfria, alkoholfria och narkotikafria 13 8 9 98

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

Liv och hälsa Ung 2004

Liv och hälsa Ung 2004 Årskurs 7 Liv och hälsa Ung 2004 Vad är Liv och hälsa Ung 2004? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv och hälsa Ung 2004. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9

Drogvaneundersökning År 9 Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9 Elevers drogvanor läsår 2015/2016 Länsrapport Värmland Årskurs 9 Drogvaneundersökningen ska bidra med aktuellt kunskapsunderlag över attityder till droger och drogvanor för planering och beslut av främjande

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd

Läs mer

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet BAKGRUND Vad vet vi sedan tidigare? Stöd i föräldraskapet Riskfaktorer Minska riskfaktorerna Bristande

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? 1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6 Årskurs 9 2 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? Januari Maj September Februari Juni Oktober Mars

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkäten 12 Temarapport - Droger och spel 12 Årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

uppdrag Trollhättans kommun

uppdrag Trollhättans kommun Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Trollhättans kommun November 2010 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,

Läs mer

Ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa

Ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län Margareta Lindén-Boström Elin Löfwenhamn Carina Persson Ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Liv & hälsa ung i Örebro

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 212 Temarapport: Droger och spel Gymnasieskolans årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Alkohol & narkotika bland ungdomar

Alkohol & narkotika bland ungdomar Alkohol & narkotika bland ungdomar Siri Nyström CAN 08 412 46 24 siri.nystrom@can.se Barnsäkerhetsforum 2011, 4 oktober, Karlstad Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning Intresseorganisation

Läs mer

!Du svarar anonymt. Årskurs 9

!Du svarar anonymt. Årskurs 9 2008 Liv & Hälsa ung 2008 Va d är Liv & Hälsa ung? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv & Hälsa ung. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du mår, vilka levnadsvanor

Läs mer

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 12 Temarapport: Droger och spel Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012 Utvald statistik ur Stockholmsenkäten Statistiken presenterar ett urval resultat från Stockholmsenkäten för elever i årskurs 9 mellan åren, och. Antal svarande elever 250 200 150 100 50 0 Antal svarande

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden 2009-05-12 1 (15)

Barn- och ungdomsnämnden 2009-05-12 1 (15) Barn- och ungdomsnämnden 2009-05-12 1 (15) Plats och tid Centralskolan, kl 13.00 16.30 Beslutande Britt-Marie Hermansson (M), ordförande Jens Persson (S) Maria Toll (C), 34 - del av 38 Per Götell (FP)

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

UNG 2008. Liv & hälsa Ung 2008. Västerås. Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor bland skolelever

UNG 2008. Liv & hälsa Ung 2008. Västerås. Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor bland skolelever UNG 8 Liv & hälsa Ung 8 Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor bland skolelever Västerås I rapporten redovisas resultat utifrån Västerås stads områdesindelning. Här ser du

Läs mer

ANDT UNDERSÖKNING (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak)

ANDT UNDERSÖKNING (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) ANDT UNDERSÖKNING (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) 2015 Undersökning av ANDT vanor och social situation bland elever i grundskolans år 9 i Norsjö och Malå kommun Förord Den ANDT undersökning som genomförts

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Uddevalla Kommun 2001 2(23) Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter...

Läs mer

ANDT UNDERSÖKNING (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak)

ANDT UNDERSÖKNING (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) ANDT UNDERSÖKNING (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) 2013 Undersökning av ANDT vanor och social situation bland elever i grundskolans år 9 i Norsjö och Malå kommun Förord Den ANDT undersökning som genomförts

Läs mer

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008 Drogvanor årskurs 9 i grundskolan i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Kultur- och fritidsvaneundersökningen LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och

Läs mer

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 29 GYMNASIET ÅR 2 Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli Socialförvaltningen & Barn och utbildningsförvaltningen Innehåll Sida Bakgrund... 3 Sammanfattning...4-5

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Förutsättningar för lärande i femte klass. En rapport från Liv & hälsa ung-undersökningen i Sörmland 2014.

Förutsättningar för lärande i femte klass. En rapport från Liv & hälsa ung-undersökningen i Sörmland 2014. Förutsättningar för lärande i femte klass En rapport från Liv & hälsa ung-undersökningen i Sörmland 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion 5 Bakgrund 6 I korthet 9 Arbetsmiljön i skolan 12 Familj och

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Undersökning bland niondeklassare i sju kommuner i Skaraborg Rapport 2009:2 2009 Anita Boij Bild 1 av 41 F A L K Ö P I N G Skattegården, Hallum 541 94 Skövde Telefon:

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska Handläggare Datum Mats Linde 2011-06-30 0480-45 30 02, 070-273 39 47 Barn- och ungdomsnämnden Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska program 2011-2012 Bakgrund En arbetsgrupp med Kjell

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Kommunprofi l Oxelösund. Resultat 2008-2014

Kommunprofi l Oxelösund. Resultat 2008-2014 Kommunprofi l Oxelösund Resultat 2008-2014 Liv & Hälsa ung Under våren 2014 genomförde Landstinget Sörmland för femte gången enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Undersökningen riktar sig till sörmländska

Läs mer