Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inriktning av folkhälsoarbetet 2011"

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopropositionen innehåller elva målområden. I propositionen fokuseras särskilt områdena föräldrastöd, nationellt program för suicidprevention samt kost och fysisk aktivitet. Regeringen bedömer även att barn och unga samt äldre är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. Den strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsofrågor sammanträdde i mars Utifrån det nationella, regionala och lokala perspektivet diskuterades inriktningen av folkhälsoarbetet för En rad områden lyftes fram och här följer några. - Det är viktigt att målet om måluppfyllelse i skolan följer det av Kommunfullmäktige fastställda målet. - Det fördes en lång diskussion om den psykiska hälsan hos ungdomarna. Vad beror det på att ungdomarna mår dåligt? Vem kan ge stöd åt ungdomarna? Vad kan vi göra för att öka tryggheten för de unga? - Vidare lyftes frågan om hur man kan öka de lokala folkhälsomålens legitimitet. Kommunchefen föreslog att man skulle lägga in inriktningsmålen tillsammans med övriga verksamhetsmål, alternativt tillsammans med övriga mål av övergripande karaktär i 2011 års budget, eftersom de omfattar mer än en förvaltning. - Vidare ville man göra ett tilläggsurval i den nationella enkäten Hälsa på lika villkor, som genomförs 2011, för att ta fram data för de äldre. - Inom arbetet med Säker och trygg kommun finns ett stort behov av bättre skaderegistrering, vilket även togs upp med Hälso- och sjukvårdsnämnden på dialogmötet i mars. Med utgångspunkt från diskussionerna som följde valdes att lyfta fram följande områden i kommande välfärdsbokslut. - Tryggheten särskilt inom skolans område. - En indikator om måluppfyllelse ska följas över tid (se ovan). - Delaktighet är ett annat viktigt område. - Barns vikt och fysiska aktivitet bör fortsätta att följas. - Förvärvsfrekvens kan prioriteras bort tills vidare, eftersom man redan gör ett flertal insatser inom området.

2 PROTOKOLL 2 (9) Inriktning Med bakgrund av nationella intentioner och lokala behov har vi valt att lyfta fram ett antal indikatorer som kommer att följas upp i Välfärdsbokslutet. De presenteras utifrån den nationella folkhälsopolitikens målområden. Målområde Delaktighet och inflytande i samhället Andel elever som uppger att de får vara med och påverka i skolan Hur stor andel instämmer absolut och instämmer i påståendet att eleverna är med och bestämmer hur de ska använda lektionstiden. Skolan har två huvuduppdrag demokratiuppdraget och utbildningsuppdraget. Barn och ungas inflytande och delaktighet i samhället är viktigt och kan inte ses separerat från inflytande och delaktighet i skolan. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. Vår psykiska hälsa har ett starkt samband med hur vi upplever vår känsla av delaktighet och inflytande. Tyvärr talar det mesta för att allt fler människor upplever brist på inflytande. I skolenkäten finns det med frågor om ungdomarnas delaktighet och inflytande i skolan, men också i kommunen. I skolan upplever endast en knapp tredjedel av eleverna i år 8 och hälften av eleverna i år 1 på gymnasiet att de får vara med och påverka. - Öka andelen elever i år 8 som uppger att de får vara med och påverka hur de använder lektionstiden till 40 procent. - Uppdatera det barn- och ungdomspolitiska programmet och nå en kommunövergripande syn på barnkonventionen och inflytande för barn och ungdomar. - Göra en pilotstudie för att prova barn- och ungdomschecklistan inför politiska beslut i Fritids- och folkhälsonämnden och en teknisk nämnd, förslagsvis Gatunämnden. - Fortsätta arbeta med demokratiutbildning (Trialog) för ungdomar och vuxna. - Fortsätta utveckla arbetet med tvärsektoriella nätverk av budbärare för att medverka till att främja barns och ungas inflytande.

3 PROTOKOLL 3 (9) Målområde Ekonomiska och sociala förutsättningar Andel elever som uppger att de känner sig trygga i skolan Hur stor andel instämmer absolut och instämmer i påståendet jag känner mig trygg på den här skolan. Att kunna påverka sin situation och sin omgivning ger ofta en ökad känsla av sammanhang och ökat välmående. Det man själv kan påverka bryr man sig också mer om. De flesta människor känner sig otrygga någonstans i sin omgivning. Studier visar att elever skolan ibland känner sig otrygga på vägen till och från skolan och i skolan. I Borås Stads ungdomsenkät anger 80 procent av flickorna och 78 procent av pojkarna i år 8 att de känner sig trygga i skolan. Trygghetsvandringar ökar elevernas engagemang och inflytande, ökar samarbetet mellan elever, lärare och annan skolpersonal kring trygghet samt ökar trivseln på skolan och skapar en miljö där det är lättare att lära sig saker. - Öka andelen elever i år 8 som uppger att de är trygga i skolan till minst 85 procent. - Fortsätta utveckla arbetet med trygghetsvandringar i skolan. - Stimulera fler skolor att, i enlighet med beslut i Kommunfullmäktige, använda sig av trygghetsvandringar i skolan. - Vidareutveckla metoden för att användas även i år 4-6. Andel vuxna som inte hyser oro att i något avseende utsättas för brott. Polisens trygghetsmätning har inte genomförts sedan Därför har man i dagsläget ingen aktuell statistik över andel vuxna som inte hyser oro att utsättas för brott. Mellan har andelen vuxna som inte hyser oro att utsättas för brott ökat från 34 procent till 41 procent. Polisens trygghetsmätning planeras att genomföras under Andel 75 år och äldre med hemtjänst. Indikatorn mäter endast behovet av hemtjänst, men förvaltningen ser det i ett vidare perspektiv. Under rörelseåret byggs den första aktivitetsplatsen för äldre och förvaltningen avser att fortsätta utveckla mötesplatser med aktivitet för äldre. I Borås Stad var behovet av hemtjänst i åldersgruppen 75 år och äldre 27 procent Det finns stora svårigheter med att få fram statistik när

4 PROTOKOLL 4 (9) det gäller de äldre. Detta är något som man behöver arbeta mer aktivt med för på ett bättre sätt kartlägga de äldres hälsa och levnadsvillkor. - Att andelen 75 år och äldre med behov av hemtjänst stabiliseras runt 25 procent - Få fram 5 indikatorer som mäter äldres hälsa och levnadsvillkor uppdelat på åldrarna 65-74, 75- äldre genom att satsa på ett större urval äldre i den nationella enkäten Hälsa på lika villkor. - Använda data från de förebyggande hembesöken hos dem som är 80 år som underlag för satsningar på de äldre äldre. - Fortsätta arbetet med att främja utvecklingen av möjlighet till fysisk aktivitet i närområdet. - Bidra till att skapa fler mötesplatser för de äldre. - Fortsätta arbetet med att få fram bra skadestatistik. - Stödja metoder som har till syfte att verka hälsofrämjande bland målgruppen yngre äldre. Målområde Barns och ungas uppväxtvillkor Andelen elever i år 5 som är simkunniga Simkunnighet är en skyddsfaktor i ett modernt samhälle och en friskfaktor som positivt påverkar självförtroendet och möjligheten att delta i aktiviteter. Att kunna simma är en baskunskap i säkerhet som varje barn i Sverige har rätt att få möjlighet att lära sig. Det framgår av kursplanen för ämnet idrott och hälsa i grundskolan. I Borås Stad är det 93 procent i år 5 som är simkunniga. Det är kommunerna som ansvarar för att kursplanen följs och för att alla elever ges förutsättningar för att nå målen. Ett antal myndigheter har i samverkan tagit fram en Myndighetsgemensam plan för barnsäkerhet. I den lyfter man särskilt fram problemet med drunkningsolyckor bland barn 0-6 år och har som långsiktigt mål att antalet drunkningsolyckor bland de yngsta barnen ska minska. Med förvaltningens unika möjligheter med ny simarena och ansvaret för den kommunala simundervisningen, har vi stora möjligheter att möta de små barnens behov av vattenvana under säkra former. Simkunnighet erbjuder även flera möjligheter till en aktiv fritid och skapar en trygghet i relationen till vatten. Simundervisning för såväl barn som föräldrar är ett naturligt led i integrationsarbete med tanke på att barnens aktiviteter till stor del styrs av föräldrarnas intresse och möjligheter.

5 PROTOKOLL 5 (9) - Att andelen barn som är simkunniga i år 5 ökar till minst 95 procent för Borås Stad. - Fortsätta främja arbetet med simkunnighet - Utreda möjligheten till en tidigare start för de kommunala simskolorna från förslagsvis 6 år - Stödja och stimulera möjligheterna till vuxensimskola Måluppfyllelse i skolan Elever som är godkända i ämnena svenska, engelska eller matematik får söka till gymnasieskolan och slutbetyg från gymnasieskolan ger i sin tur förutsättningar för högskolestudier. Bristande baskunskaper är en belastning som begränsar möjligheten till yrkesutbildning, delaktighet i samhället och självständigt liv. Risken för utanförskap ökar. Arbetsmarknaden ställer idag högre krav vad gäller utbildning. Andelen arbeten som inte kräver högre utbildning minskar. Etableringsfasen på arbetsmarknaden har blivit svårare och mer utdragen och förutsättningarna försämras av avbrott under utbildningstiden. En genomförd utbildning bidrar till stärkt självkänsla och framtidstro. Utbildning underlättar också för framtida förvärvsarbete och försörjning som är en viktig grund för individens och familjens välfärd, ekonomi och självrespekt. Tidigare har man i Välfärdsbokslutet följt upp indikatorn andel elever i år 9 med minst godkänt avgångsbetyg i svenska/svenska2, engelska och matematik. I enlighet med beslut i Kommunfullmäktige kommer Fritids- och folkhälsokontoret i fortsättningen följa indikatorn andel elever med minst godkänt i alla ämnen i grundskolans årskurs 9, ur ett folkhälsoperspektiv. Under läsåret 2008/2009 nådde endast 75 procent målet, som var satt till 78 procent. Målet för 2010 är 79 procent. Utvecklingsenheten driver frågan om måluppfyllelse. Borås Stads mål om ökad måluppfyllelse: - Att andelen elever med minst godkänt i alla ämnen i grundskolans årskurs 9 ökar till 79 procent för kommunen - Fortsätta samverka med olika aktörer för att medverka till att målet om ökad måluppfyllelse nås.

6 PROTOKOLL 6 (9) Andel elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med. Sjukhusvård på grund av självmordsförsök eller andra självdestruktiva handlingar har ökat kraftigt bland unga kvinnor. Lyckligtvis har inte självmord bland ungdomar ökat under de senaste 15 åren, men de har heller inte minskat, vilket gäller för alla andra åldersgrupper. Självmordstankar och självmordsförsök är relativt vanliga och i den nationella folkhälsoenkäten uppgav 20 procent av kvinnorna och 13 procent av männen i åldern år att de någon gång i livet haft självmordstankar. I Borås är det 88 procent av eleverna i år 8 uppger att de har någon vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med. Stödet från vuxna har totalt sett minskat något i Borås. I Borås Stads ungdomsenkät finns det frågor om psykisk hälsa och precis som i nationella undersökningar är det stora skillnader mellan pojkars och flickors psykiska besvär. En stor andel av flickorna i gymnasiet svarar att de känner sig nere varje dag. Den nyligen genomförda nationella kartläggningen om barns och ungas psykiska hälsa visar, att en del av eleverna i år 6 i Borås hamnar bland den fjärdedel i riket med störst problemtyngd, inom områdena mobbning och problemens påverkan i vardagslivet. - Öka andelen elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med till 92 procent. - Öka flickornas upplevda psykisk hälsa. - Fortsätta arbetet med att utveckla en strategi för föräldrastöd i hela Borås Stad. - Följa upp den nationella kartläggningen om barns och ungas psykiska hälsa med fokusgrupper bland barn, unga och professionella. - Att föräldrastödet (ÖPP och Cope) kopplas till förskole- och skolverksamheten så att skolorna mer aktivt deltar i föräldrastödet. - Involvera föreningar och andra organisationer i arbetet med föräldrastöd. - Stödja metodutveckling för att stärka identitetsutvecklingen hos målgruppen flickor samt lyfta fram lyckade projekt i syfte att stärka flickornas självbild. - Verka för mötesplatser där man kan träffa jämnåriga och vuxna med tid för samtal.

7 PROTOKOLL 7 (9) Målområdena Fysisk aktivitet samt Matvanor och livsmedel Andel barn med BMI under 25 i år 4 Sedan 2001 har den totala andelen barn som inte är feta i Borås Stad legat stadigt kring procent. Skillnaderna mellan kommundelarna har varit stor under de senaste åren. Dock verkar det nu som att även denna skillnad minskar. Kommunen har en nyckelroll i att skapa stödjande miljöer för fysisk aktivitet och goda förutsättningar för ett aktivt liv för sina invånare. Samhällsplanering och insatser för att förändra den byggda miljön har en stor potential att åstadkomma positiva förändringar i folkhälsan och motverka kroniska sjukdomar hos invånarna. Fritids- och folkhälsoförvaltningen har inom sina verksamhetsområden låtit 2010 bli ett rörelsens år genom att fokusera på områden såsom t ex spår och leder och näridrottsplatser. - Att andelen barn som inte är feta ökar till 98 procent för Borås Stad totalt. - Att utjämna skillnaderna som finns i kommunen. - Fortsätta arbetet med att främja utvecklingen av möjlighet till fysisk aktivitet i närområdet. - Arbeta för att fler skolor utnyttjar möjligheten till fysisk aktivitet 30 minuter om dagen, inom ramen för hela skoldagen (SKOLFS 2003:17) - Att man i samhällsplanering beaktar barns och ungdomars möjligheter till säkra och trygga vägar till såväl förskolor, skolor som fritidsaktiviteter i närområdet, för att öka den dagliga fysiska aktiviteten - Stödja arbetet med att öka samverkan mellan olika aktörer och ta fram bra verktyg för att förebygga barnfetma. - Bilda nätverk och initiera fortbildningsinsatser och därigenom bidra till att skolmåltiderna utvecklas i positiv riktning, så att alla barn och ungdomar har möjlighet att göra bra val. Målområde Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna En positiv trend kan skönjas under perioden då andelen elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol under de senaste 3 månaderna har ökat från 63 till 73 procent. Skillnaderna mellan flickors och pojkars

8 PROTOKOLL 8 (9) alkoholkonsumtion består, då fler flickor än pojkar uppgett att de druckit alkohol de senaste tre månaderna. Ett varningens finger kan dock höjas för att de som anger att de dricker alkohol dricker mycket. Mycket talar för att det krävs nya metoder för att få ungdomar att avstå från alkohol eller skjuta upp sin alkoholdebut. En viktig del i detta kan vara föräldrars faktiska kunskaper om ungdomars alkoholvanor och attityd till vad som kan påverka tonåringars alkoholvanor. Föräldrars förmåga att sätta tydliga gränser för ungas alkoholbruk har avgörande betydelse för att förebygga problem. Genom föräldrastödsprogram kan detta göras tydligt samt ge föräldrar verktyg för att diskutera detta med sina barn. - Öka andelen elever i år 8, såväl pojkar som flickor, som uppger att de inte dricker alkohol till minst 75 procent. - I enlighet med det drogpolitiska programmet stödja metoder som leder till att åstadkomma en drog- och alkoholfri uppväxt, skjuta upp alkoholdebuten, skapa fler alkoholfria miljöer samt minska rekryteringen till missbruk. - Stödja lokala nätverk för samverkan av det förebyggande arbetet för barn och ungdomar. - Fortsätta utveckla det drogförebyggande arbetet i föreningar. - Fortsätta samverka med ideella organisationer i drogförebyggande och brottsförebyggande syfte. - Verka för utbildningsinsatser riktade till vuxna som möter ungdomar - Erbjuda utbildningstillfällen i föräldrastödsmetoden ÖPP (Örebro Preventionsprogram). - Verka för fler drogfria mötesplatser. Övriga insatser - inriktning Den strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsofrågor anser att folkhälsomedlen skall användas för metodutvecklingsprojekt i syfte att förbättra resultatet inom ovan nämnda områden. Fritids- och folkhälsokontoret ser också behov av att få en utökad budget inom områdena fysisk aktivitet för barn och äldre, föräldrastöd och ungdomsinflytande. Fritids- och folkhälsokontoret kommer även att stödja ovanstående utvecklingsområde genom såväl rikstäckande som lokala konferenser, erfarenhetsutbyte, nätverksskapande m m för att skapa goda möjligheter till att bedriva ett gott arbete i utvecklingsområdenas riktning.

9 PROTOKOLL 9 (9) Fritids- och folkhälsonämnden beslutar att att anta förvaltningens förslag till Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 samt överlämna ärendet till Kommunstyrelsen för eventuella ytterligare åtgärder

Inriktning av folkhälsoarbetet 2012

Inriktning av folkhälsoarbetet 2012 1 Inriktning av folkhälsoarbetet 2012 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2010

Inriktning av folkhälsoarbetet 2010 PROTOKOLL 1 (7) Fritids- och turistnämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2010 Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Välfärdsbokslut 2007 - för ökad kunskap om hälsa och välfärd

Välfärdsbokslut 2007 - för ökad kunskap om hälsa och välfärd Välfärdsbokslut 2007 - för ökad kunskap om hälsa och välfärd INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan: Bakgrund 2 Sammanfattning 3 Socialnämnden 6 Kommundelsnämnd Brämhult 11 Kommundelsnämnd Centrum 17 Kommundelsnämnd

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET SURAHAMMARS VISION BARN OCH UNGDOMSTIDEN 0-18 ÅR SKALL VARA FRI FRÅN ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2007-2010 SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31 Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Folkhälsorådet. Hjo kommun

Verksamhetsplan 2014. Folkhälsorådet. Hjo kommun Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Hjo kommun Folkhälsoarbetet i Hjo kommun Ett av de viktigaste värdena i livet är att ha en god hälsa. Människor som har goda utbildningsmöjligheter, meningsfull sysselsättning

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 1 Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 2 Monica Jacobsson 20030602 Samordnare Laholms kommun UTVECKLINGSPLANEN FÖR

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Folkhälsopolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 Folkhälsopolicy för Strömstads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-05-20 Innehåll Bakgrund...4 Jämlika

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Gäller från och med 2012-10-18 2 Ungdomspolitiskt program Ungdomsrådet, som tidigare kallades ungdomsdemokratigruppen, där också framtagandet av ett ungdomspolitiskt

Läs mer

Hälsosamma Skinnskatteberg

Hälsosamma Skinnskatteberg Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion - och Ludvika ska vara Dalarnas bästa ungdomskommun.

Läs mer

Tillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer

Tillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer Avdelningen för utbildningsinspektion Ulrika Lindmark 1 (12) Tillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer vid vatten 1 Inledning 1.1 Bakgrund Drunkning är den tredje vanligaste dödsorsaken

Läs mer

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Vår verksamhetsplan I kommunens mål är fokus på barn och ungas uppväxtvillkor, en aktiv fritid

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2016-2019.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2016-2019. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer 2015-12-07 1 (7) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2016-2019. Antagen i fullmäktige

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola Liv & hälsa ung 214 Grundskolan Skolår 7 och 9 1 8 Andel som sover 6 timmar eller mindre på vardagar 6 34 35 4 31

Läs mer

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 1(11) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i KS 20140514 KS 142 Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 2(11) 1 Bakgrund Folkhälsoarbetet i Vårgårda bygger på ett

Läs mer

LÄGESRAPPORT PREDA. PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19. Utecklingsområdet SKOLAN

LÄGESRAPPORT PREDA. PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19. Utecklingsområdet SKOLAN PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19 LÄGESRAPPORT PREDA Utecklingsområdet SKOLAN Minska användning av droger och alkohol bland barn och ungdomar i Kramfors kommun. Effektmål Öka ungdomars självkännedom

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20

Läs mer

Folkhälsoplan 2014 och budget

Folkhälsoplan 2014 och budget Folkhälsoplan 2014 och budget Dokumenttyp Folkhälsoplan och budget 2014 Ämnesområde Folkhälsa Ägare/ansvarig Folkhälsorådet /Susanne Hafstad Antagen av Folkhälsorådet 2013-11-29 Revisions datum Förvaltning

Läs mer

BARN OCH UNGDOMSIDROTT VÄRDEGRUNDER

BARN OCH UNGDOMSIDROTT VÄRDEGRUNDER BARN OCH UNGDOMSIDROTT VÄRDEGRUNDER BARN TOM 12 ÅR UNGDOM 13-20 ÅR BAKGRUND Varför har RF skärpt riktlinjerna för barn och ungdomsidrotten? Riktlinjer - Idrott för barn Idrott för barn ska bedrivas ur

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

BMI (Body Mass Index) för barn år 4

BMI (Body Mass Index) för barn år 4 BMI (Body Mass Index) för barn år 4 Andel barn med BMI (vikten i kg/längd i m 2 ) under 25 i år 4 Kommundel 7 8 9 98 98 97 94 98 97 95 97 99 97 99 97 95 96 99 94 98 99 99 97 95 95 99 95 98 97 94 93 Borås

Läs mer

Regionpolitik för barn och ungdomar

Regionpolitik för barn och ungdomar 2006-09-11 Regionpolitik för barn och ungdomar Rapport från Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen www.socialdemokraterna.se/vastsverige Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i Sverige

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program för Kumla kommun Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

Reviderat Drogpolitiskt handlingsprogram 2012-2014

Reviderat Drogpolitiskt handlingsprogram 2012-2014 Reviderat Drogpolitiskt handlingsprogram 2012-2014 Handläggare: Johan Sjöholm Datum: 2012-10-08 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Bakgrund... 4 2.1 Definition droger... 4

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer

OBS! Verksamhetsplan 2011. Folkhälsorådet Tibro

OBS! Verksamhetsplan 2011. Folkhälsorådet Tibro OBS! Verksamhetsplan 2011 Folkhälsorådet Tibro 1 Inledning En god hälsa är grunden för ett gott liv. Kommuninvånarnas hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling.

Läs mer

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige 11 november 2013 Innehållsförteckning Vår vision 5 Folkhälsa 6 Barn- och ungdomsidrott 7 Mångfald 8 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

En bra start i livet (0-20år)

En bra start i livet (0-20år) En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning

Läs mer

Välfärdsredovisning 2010

Välfärdsredovisning 2010 Välfärdsredovisning 21 Östersunds kommun FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...9 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET...14 Valdeltagande (bas)...14 Ungdomars inflytande...14 Social delaktighet...15

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016 Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD KS 2014/45 Verksamhetsberättelse för år 2013 GULLSPÅNGS KOMMUN 1 Inledning Verksamhetsberättelsen beskriver det arbete som har stöttats med folkhälsorådets budget under

Läs mer

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Kramfors kommun ska vara en kommun där livsmiljön möjliggör att människor uppnår och bibehåller en god hälsa. Att ha en god hälsa är något som de flesta värdesätter

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkäten 12 Temarapport - Droger och spel 12 Årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 1 Björkhagaskolan 2014-08-15 Systematiskt kvalitetarbete Kvalitetsrapport 2013-2014 1. GRUNDFAKTA Enhetens namn Björkhagaskolan Antal elever (15 oktober)

Läs mer

Folkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal

Folkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal Folkhälsorådet december 2014 Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal 1 Folkhälsorådet tar initiativ till insatser som främjar folkhälsan i Mölndal. Rådet inspirerar offentliga, privata och ideella

Läs mer

Nämndmål. Verksamhetsplan och budget 2011 för Barn- och utbildningsnämnden De effektmål som är understrukna har kommunfullmäktige valt att följa

Nämndmål. Verksamhetsplan och budget 2011 för Barn- och utbildningsnämnden De effektmål som är understrukna har kommunfullmäktige valt att följa Nämndmål Verksamhetsplan och budget 2011 för Barn- och utbildningsnämnden De effektmål som är understrukna har kommunfullmäktige valt att följa Målområde: Ekonomisk tillväxt KF:s inriktningsmål Nämndens

Läs mer

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Varför? De allra flesta barn och ungdomar är någon gång aktiva i en idrottsförening.

Läs mer

Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg.

Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg. Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg. Samverkansplan 2011-2012 Innehåll Bakgrund... 1 Nulägesbeskrivning... 2 Drogvaneundersökning 2009... 2 Övergripande mål... 4 Fokusområden... 4 Fokusområde

Läs mer

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014 VERKSAMHETSPLAN 131111 KS-2013/1130.173 1 (7) HANDLÄGGARE Linda Lindblom 08-535 302 86, 0708-790 588 linda.lindblom@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM

BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM Barn och ungdomar ska få känna glädje och stolthet över sin uppväxt i Eksjö kommun! Fastställt av kommunfullmäktige 2010-12-20, 75 Innehållsförteckning Inledning...1

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Kultur- och fritidsvaneundersökningen LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och

Läs mer

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Bakgrund Åtvidabergs kommun tilldelades statligt bidrag för att anställa en drogsamordnare. Samordnaren påbörjade sitt arbete den 15

Läs mer

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k.

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k. Sid 1(7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-02-04 Lina Helgerud, 054-540 10 40 lina.helgerud@karlstad.se Hälsa Vi kan fortsatt se att en stor andel av barnen och eleverna uppgerr

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska Handläggare Datum Mats Linde 2011-06-30 0480-45 30 02, 070-273 39 47 Barn- och ungdomsnämnden Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska program 2011-2012 Bakgrund En arbetsgrupp med Kjell

Läs mer

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 Tobak, alkohol och övriga droger Inledning Många, både vuxna och barn, har det bra i Sverige. De flesta ungdomar är friska och har god kontakt

Läs mer

Uppföljning folkhälsoprogrammet 2010

Uppföljning folkhälsoprogrammet 2010 Uppföljning folkhälsoprogrammet 2010 Fotograf: Kerstin Ericsson 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Sammanfattning... 5 Redovisning mått i folkhälsoprogrammet... 6 Delaktighet och inflytande i samhället...

Läs mer

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden 2009-05-12 1 (15)

Barn- och ungdomsnämnden 2009-05-12 1 (15) Barn- och ungdomsnämnden 2009-05-12 1 (15) Plats och tid Centralskolan, kl 13.00 16.30 Beslutande Britt-Marie Hermansson (M), ordförande Jens Persson (S) Maria Toll (C), 34 - del av 38 Per Götell (FP)

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd

Läs mer

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015

Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer