Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram"

Transkript

1 Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige , 72 Folkhälsoprogram

2 Innehåll 1 INLEDNING SYFTET OCH ARBETSSÄTT HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK DEN NATIONELLA FOLKHÄLSOPOLITIKEN OCH DET ÖVERGRIPANDE MÅLET HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER DE NATIONELLA FOLKHÄLSOMÅLEN OCH KOMMUNENS LOKALA FOLKHÄLSOMÅL DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Kommunens lokala folkhälsomål EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR HÄLSA I ARBETSLIVET MILJÖER OCH PRODUKTER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SKYDD MOT SMITTSPRIDNING SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA FYSISK AKTIVITET Kommunens lokala folkhälsomål MATVANOR OCH LIVSMEDEL Kommunens mål TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING & SPEL Kommunens lokala folkhälsomål...9 Folkhälsoprogram

3 1 Inledning Hälsan betyder mycket för varje enskild invånare i vår kommun. Folkhälsan spelar också en stor roll för kommunens utveckling och tillväxt. Med en god hälsa upplever vi livskvalitet och välbefinnande som återspeglar sig i låg sjuklighet och hög medellivslängd. Det är många faktorer som påverkar folkhälsan. Sociala nätverk, levnadsvanor, utbildning och livsmiljö har stor inverkan. Allt detta gör folkhälsan till mångas ansvar. Folkhälsan har även betydelse för samhällsutvecklingen och insatserna för en bättre folkhälsa bör ingå som en del i arbetet för en uthållig tillväxt, en god välfärd och en ekologiskt hållbar kommun. Ett framgångsrikt arbete förutsätter samverkan med andra intressenter för att komplettera varandras insatser. För att nå framgång förutsätts att folkhälsoaspekterna integreras i kommunens verksamheter och beaktas vid kommunala beslut. Vad är folkhälsa? Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa. Stora skillnader i hälsotillstånd mellan grupper är exempel på brister i folkhälsan. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället (Folkhälsovetenskapligt lexikon Janlert 2000). 1.1 Syftet och arbetssätt Syftet med dokumentet är att lyfta folkhälsofrågorna och få dem integrerad i det löpande styrnings- och planeringsarbetet. Några av de nationella målen har brutits ner till egna lokala folkhälsomål.. Till varje lokalt mål finns en eller flera indikatorer kopplade. Till Folkhälsoprogrammet finns en handlingsplan som kommunstyrelsen ansvarar för. Handlingsplanen beskriver aktiviteterna för att nå fastställda mål enligt Folkhälsoprogrammet. Handlingsplanen följs upp och revideras årligen av kommunstyrelsen i samband med budgetprocessen. Att årligen uppdatera ett lokalt välfärdsbokslut, utifrån givna indikatorer, är ett verktyg för att styra och följa upp folkhälsan i kommunen. Det är en återkommande analys av förändringar, trender och hotbilder av folkhälsooch välfärdsutvecklingen i kommunen. Resultatet kan användas i ordinarie beslutsfunktioner samt i de reguljära styr- och uppföljningssystemen Folkhälsoprogram för Ånge kommun 1 (10)

4 2 Hälsa och folkhälsopolitik Sveriges befolkning blir allt friskare och lever längre åtminstone om man ser till hela den svenska befolkningen. Men hälsan skiljer sig åt mellan olika befolkningsgrupper. Skillnaderna i hälsa mellan olika samhällsgrupper är relativt sett fortfarande stora. De som till exempel har kortare utbildning och lägre inkomst har oftast också en sämre hälsa (se Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2009). 2.1 Den nationella folkhälsopolitiken och det övergripande målet Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är de elva övergripande målområdena för folkhälsa. De anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden, därför är det viktigt med gemensamma målområden som vägledning. Den nationella folkhälsopolitiken utgår från riksdagens beslut kring Mål för folkhälsan. Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att: Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen De första sex målen handlar om vad man brukar beteckna som strukturella faktorer, det vill säga förhållanden i samhället som omgivningen i första hand kan påverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut på olika nivåer. De fem sista målen rör levnadsvanor som individen själv påverkar, men där den sociala miljön ofta spelar en mycket stor roll. Folkhälsoprogram för Ånge kommun 2 (10)

5 2.2 Hälsans bestämningsfaktorer Den yttersta halvcirkeln står för omgivningsfaktorer, sedan följer livsvillkor, levnadsvanor/livsstil, sociala nätverk, individen samt de opåverkbara individuella faktorerna ålder, kön och arv. Hälsan påverkas av en mängd olika faktorer som på olika sätt och på olika nivåer samspelar med varandra. En del bestämningsfaktorer kan påverkas genom individuella ställningstaganden och uttrycks genom våra levnadsvanor och vår livsstil, men i allmänhet behövs politiska beslut och kollektiva åtgärder eftersom våra val hänger samman med vilka möjligheter till val som finns. Som exempel kan nämnas att ekonomiska ojämlikheter är svåra att påverka individuellt, men vi kan själva besluta om att dricka mindre eller äta bättre. Våra levnadsvanor och vår livsstil påverkas emellertid i stor utsträckning av kultur, omgivning, relationer, priser, marknadsföring, sociala position m.m. Hälsan påverkas också av miljön. Den fysiska miljön kan innehålla olika gifter, buller och andra hot mot hälsan. Den sociala miljön kan vara en tillgång eller ett hot för en hälsosam utveckling. Hälsan påverkas även av vårt genetiska arv, vårt kön och vår ålder. Dessa faktorer går inte att påverka men kunskapen om att, och hur, de påverkar är betydelsefullt i sammanhanget. Att kunna påverka tillvaron, att ha makt i vardagen, har visat sig vara en betydelsefull faktor för hälsan. De som själva kan planera och styra sina liv har i större utsträckning en bättre hälsa än de som inte kan detta. Folkhälsoprogram för Ånge kommun 3 (10)

6 I stället för att utgå från sjukdomar eller hälsoproblem utgår hälsans bestämningsfaktorer från faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att målen blir åtkomliga för politiska beslut och kan påverkas genom olika typer av samhällsinsatser. Att formulera folkhälsomål i termer av hälsans bestämningsfaktorer ställer även stora krav på att folkhälsoarbetet skall vara kunskapsbaserat. Att utgå från hälsans bestämningsfaktorer placerar huvuddelen av folkhälsoarbetet utanför sjukvården då de flesta faktorer som påverkar hälsan befinner sig utanför det medicinska kompetens- och kunskapsfältet. (Leif Svanström och Bo Haglund, Socialmedicin, Karolinska Institutet) Folkhälsoprogram för Ånge kommun 4 (10)

7 3 De nationella folkhälsomålen och kommunens lokala folkhälsomål Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är de elva övergripande nationella målområdena för folkhälsa. De anger de centrala bestämningsfaktorerna för hälsan. Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden, därför är det viktigt med gemensamma målområden som vägledning. De elva folkhälsomålen är Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barn och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel Här nedan beskrivs de elva nationella folkhälsomålen. 3.1 Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället Kommunens lokala folkhälsomål Ökad invånardelaktighet i kommunens utveckling Kommunens indikator Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Folkhälsoprogram för Ånge kommun 5 (10)

8 3.2 Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa Kommunens lokala folkhälsomål Den öppna arbetslösheten i gruppen år ska minska Kommunens indikator Andel personer i gruppen år som är öppet arbetslösa 3.3 Barns och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. I folkhälsopropositionen bedömer regeringen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa kan ske på flera arenor. Dessutom kan specifika program som främjar hälsa och goda levnadsvanor, t.ex. goda kost- och motionsvanor, genomföras i dessa miljöer. Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten Kommunens lokala folkhälsomål Ge förutsättningar och verktyg för ett gott föräldraskap Kommunens indikator Andel föräldrar som årligen erbjuds samt deltar i kommunens föräldrautbildning för gruppen 6 år (börjar 0:an) Antal deltagare som årligen deltar i pappagrupper Antal deltagare som årligen deltar i övriga föräldrautbildningar 3.4 Hälsa i arbetslivet Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. Utgångspunkten för målområdet är att kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Individens verksamhet i arbetslivet ska gå att förena med familjeliv och fritid på ett hälsofrämjande sätt. Arbetsmiljön måste vara god och arbetsgivaren har enligt Arbetsmiljölagen ett stort ansvar i det avseendet. Arbete som präglas av en säker och trygg miljö, fysiskt såväl Folkhälsoprogram för Ånge kommun 6 (10)

9 som psykiskt och socialt, bör eftersträvas. Till grundvillkoren hör att ha kontroll, att känna delaktighet och inflytande över sitt eget arbete och hur det ska utföras och att kunna påverka arbetstakt/arbetsmängd till aktuell arbetsförmåga. Att bli sedd, vara någon som räknas med samt ha vissa utvecklingsmöjligheter i arbetet är andra viktiga faktorer. 3.5 Miljöer och produkter Miljöer och produkter är av grundläggande betydelse för folkhälsan och utgör ett särskilt målområde. Området Miljöer och produkter är relativt brett och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. Det handlar om hela vår fysiska omgivning luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön. Boende, transporter, produktion och konsumtion av varor ger också upphov till många faktorer som på olika sätt påverkar hälsan. Även skadeperspektivet innefattas i målområdet och syftar till att skapa säkerhet i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid. En långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker yttre miljö Kommunens lokala folkhälsomål Skolhälsovården ska uppmärksamma de problem 1 som kan uppstå vid höga ljudnivåer samt spel med elektronisk utrustning 3.6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i utvecklingen av en god folkhälsa. Inte bara genom att behandla sjukdom och skada, utan också genom sin möjlighet att förebygga dessa samt att främja hälsa. Utöver det generella ansvaret för en god hälsa i befolkningen samt arbetet för att förebygga har hälso- och sjukvården även ett ansvar att upplysa om metoder för att förebygga sjukdom och skada. Denna bredare roll betonas av regeringen i 2008 års folkhälsoproposition. Där betonas att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet bör stärkas i hela hälso- och sjukvården. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård är hälsoorienterad. Det betyder att all verksamhet inom hälso- och sjukvården riktar in sig på att förbättra hela befolkningens hälsotillstånd. En hälsoorienterad hälso- och sjukvård prioriterar aktiviteter som ger de största hälsovinsterna inte bara för patienter och individer, utan också för hälsooch sjukvårdens egen personal. Det senare för att vara en förebild för andra arbetsgivare i samhället. 3.7 Skydd mot smittspridning Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar ska gå förlorade. Insatser för att förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet och därmed viktigt för att nå det 1 Tex; hörselskador och ledbesvär Folkhälsoprogram för Ånge kommun 7 (10)

10 övergripande folkhälsomålet. Skydd mot smittspridning ska därför utgöra ett särskilt målområde Kommunens lokala folkhälsomål Kommunens vattenförsörjning ska vara av god kvalitet Kommunens indikator Mindre än 2 % av vattenproverna har anmärkning 3.8 Sexualitet och reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Samhällets syn på sexualiteten bestämmer t.ex. om människor som är homo- eller bisexuella utsätts för fördomar och diskriminering - och med ohälsa som följd. Att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende handlar förutom att stärka individens egen identitet och självkänsla också om saklig sexualkunskap och ökad förmåga att hantera relationer till andra människor. Det preventiva arbetet bör ta fasta på det friska och det positiva utan att för den skull negligera hälsoriskerna. 3.9 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en förutsättning för god hälsoutveckling. Detta ska främst ske genom insatser som stimulerar till mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet, mer fysisk aktivitet under fritid, att personer med funktionsnedsättning aktivt erbjuds möjligheter till motion eller träning på sina villkor Kommunens lokala folkhälsomål Att barn och unga får med sig goda vanor under sin uppväxt som de har nytta av som vuxna. Kommunens indikatorer Fysisk aktivitet hos elever fsk klass, åk 4, åk 7 samt gy åk1 Invånare år som är fysiskt aktiva minst 30 min/dag 3.10 Matvanor och livsmedel Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor och säkra livsmedel är en förutsättning för god hälsoutveckling hos befolkningen,.. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2- diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Många av vår tids folkhälsoproblem har samband med maten. Folkhälsoprogram för Ånge kommun 8 (10)

11 Människor i Sverige har generellt bra matvanor men det finns skillnader i matvanor avseende ålder, kön, social och ekonomisk situation och var du bor i landet. Ohälsosamma matvanor är vanligare bland grupper med låg utbildning och låg inkomst och fetma följer ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. Detta leder till ojämlikhet i hälsa. Matvanor är komplexa och många olika faktorer spelar in i val av mat, exempelvis kultur och vanor, tillgänglighet och utbud till olika sorters livsmedel, pris och marknadsföring. För att främja goda matvanor behövs en bred satsning på olika nivåer i samhället där olika aktörer drar åt samma håll med en gemensam målsättning. Det är också viktigt att tydliggöra samband mellan matvanor och olika hälsoutfall Kommunens mål Kommunen ska inom sina verksamheter alltid vara ett gott exempel för hur goda matvanor formas. De risker som finns med höga sockerintag bör uppmärksammas Kommunens indikatorer BMI värden på elever i fsk, åk 4, åk 7 samt gy åk1 Invånare med fetma, andel (%) 3.11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning & spel Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. De övergripande målen för samhällets insatser inom dessa områden är: Minskat bruk av alkohol och tobak Ett samhälle fritt från narkotika och dopning Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket och arbeta för ett narkotikafritt samhälle har länge varit viktiga folkhälsofrågor. Inte sällan är det samma personer som utgör riskgrupp för tex alkohol, narkotika och spel. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet måste därför, för att bli effektivt, behandlas i ett sammanhang Kommunens lokala folkhälsomål Alkoholkonsumtionen bland både vuxna och ungdomar skall minska Genomsnittsåldern för alkoholdebuten skall höjas Antal unga som röker eller snusar ska minska Nolltolerans mot övriga droger Folkhälsoprogram för Ånge kommun 9 (10)

12 Kommunens indikatorer Andel elever som brukar alkohol och/eller droger, dagröker och/eller snusar i åk 1 på gymnasiet Invånare år med riskabla alkoholvanor Folkhälsoprogram för Ånge kommun 10 (10)

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011 för Bollebygds kommun. För en kunskap om välfärd, hälsa och social hållbarhet - 1 -

Välfärdsbokslut 2011 för Bollebygds kommun. För en kunskap om välfärd, hälsa och social hållbarhet - 1 - Välfärdsbokslut 2011 för Bollebygds kommun För en kunskap om välfärd, hälsa och social hållbarhet - 1 - Välfärdsbokslut 2011 Välfärdsbokslut är en del av det kommunala boksluts- och budgetprocessen och

Läs mer

Hälsosamma Skinnskatteberg

Hälsosamma Skinnskatteberg Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar

Läs mer

Folkhälsoplan för Klippans kommun

Folkhälsoplan för Klippans kommun Illustration: Cecilia Sönne Folkhälsoplan för Klippans kommun December 2011 Innehåll 02 Inledning 03 Bakgrund 04 Regional strategi 05 Regionala samarbetspartners 06 Folkhälsoarbet inom kommunen 07 Lokal

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Ett avtal finns mellan kommunen och Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd i Dalsland vilket välfärdsinnebär bland och annat

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång!

Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång! Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång! Begreppet folkhälsa blir en allt viktigare del i människors vardag. Förr

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten

Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten Idrott hela livet Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten December 2015 Sid 2/12 Nationella folkhälsomål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Hur mår Bollebygds kommun?

Hur mår Bollebygds kommun? Hur mår Bollebygds kommun? - En beskrivning av folkhälsan och folkhälsoarbetet i Bollebygds kommun 2003 Innehållsförteckning INLEDNING...1 LÄSINSTRUKTIONER... 2 BAKGRUND...4 SAMBANDET MELLAN SAMHÄLLE,

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016 Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014 Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för

Läs mer

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Kramfors kommun ska vara en kommun där livsmiljön möjliggör att människor uppnår och bibehåller en god hälsa. Att ha en god hälsa är något som de flesta värdesätter

Läs mer

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN Ändrad 2010-04-19 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2010-04-19 Senast reviderad av: Helen Karlsson Jacobsson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2012 Antaget

Läs mer

1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i Sjöbo kommun

1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i Sjöbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i 2011-2014 1. Verksamhetsbeskrivning Folkhälsorådet svarar genom olika samverkansformer med kommuninvånare och övriga intressenter

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Folkhälsopolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 Folkhälsopolicy för Strömstads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-05-20 Innehåll Bakgrund...4 Jämlika

Läs mer

Remissvar om förslag till folkhälsoprogram

Remissvar om förslag till folkhälsoprogram Administrativa avdelningen Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Christina Johansson Tfn: 08-508 10 076 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-04-03 Dnr 2006-007-258 Östermalms stadsdelsnämnd Remissvar

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun

Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun 1 Inledning Kommunstyrelsen har beslutat om att ta fram en Folkhälsostrategi för Mariestads kommun 2014-2017. Syftet med folkhälsostrategin är att

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 1(11) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i KS 20140514 KS 142 Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 2(11) 1 Bakgrund Folkhälsoarbetet i Vårgårda bygger på ett

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 Ett aktivt folkhälsoarbete har bedrivits i Filipstad under en längre tid. Sedan år 2004 är det Lokala folkhälsorådet (LFHR) direkt underställt kommunstyrelsen.

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Folkhälsorådet. Hjo kommun

Verksamhetsplan 2014. Folkhälsorådet. Hjo kommun Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Hjo kommun Folkhälsoarbetet i Hjo kommun Ett av de viktigaste värdena i livet är att ha en god hälsa. Människor som har goda utbildningsmöjligheter, meningsfull sysselsättning

Läs mer

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Vår verksamhetsplan I kommunens mål är fokus på barn och ungas uppväxtvillkor, en aktiv fritid

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 Folkhälsa handlar om kommuninvånarnas hälsa i ett vidare begrepp, från individens egna val och vanor till strukturella

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Folkhälsoenheten Skaraborg GÖTENE KOMMUN. Folkhälsoplan 2004-2008

Folkhälsoenheten Skaraborg GÖTENE KOMMUN. Folkhälsoplan 2004-2008 Folkhälsoenheten Skaraborg GÖTENE KOMMUN Folkhälsoplan 2004-2008 Antagen av Kommunfullmäktige 26 april 2004 VISION Det lokala folkhälsoarbetet i Götene kommun utgår från visionen att skapa en god livsmiljö

Läs mer

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Antaget av Kommunfullmäktige den 27 februari 2013, 25 Dnr: KS 318/11 900 Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara

Läs mer

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Strategi för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Samrådsgruppen för alkohol- och narkotikapreventivt arbete i Örebro län Omslag: Sjön Möckeln en frusen vinterdag i januari

Läs mer

vår hälsa länets möjlighet

vår hälsa länets möjlighet vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

En bra start i livet (0-20år)

En bra start i livet (0-20år) En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning

Läs mer

Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015

Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Bakgrund sid. 4 Ekonomiska vinster att arbeta för en god folkhälsa sid. 5 Hälsans bestämmelsefaktorer sid. 8 Folkhälsoplan

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

- alkohol- och drogpolitiskt program - Alkohol- och drogpolitiskt program 2010-2015. antaget av kommunfullmäktige 2010-06-14, 68

- alkohol- och drogpolitiskt program - Alkohol- och drogpolitiskt program 2010-2015. antaget av kommunfullmäktige 2010-06-14, 68 - alkohol- och drogpolitiskt program - Alkohol- och drogpolitiskt program 2010-2015 -1- antaget av kommunfullmäktige 2010-06-14, 68 - 2 - - alkohol- och drogpolitiskt program - Innehållsförteckning Inledning...5

Läs mer

Charlotta Wilhelmsson Folkhälsosamordnare

Charlotta Wilhelmsson Folkhälsosamordnare Välfärdsbokslut 2005 s kommun Utvecklingsavdelningen Charlotta Wilhelmsson Folkhälsosamordnare Illustration: Egon Hansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Befolkningsstatistik...

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson och Hans Fröling, Jämtlands läns

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa STYRDOKUMENT 1 (21) Ansvarig organisationsenhet: Beslut om förlängning Fastställd av KF Degerfors 2015-06-15 62 KF Degerfors 2012-09-24, 83 Ersätter Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa i

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi ESLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Johanna Morin Folkhälsostrateg 0413 62697 KS.2012.0126 2012-09-10 Korrununfullmäktige 12 Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi Ärendebeskrivning

Läs mer

Folkhälsoplan 2014 och budget

Folkhälsoplan 2014 och budget Folkhälsoplan 2014 och budget Dokumenttyp Folkhälsoplan och budget 2014 Ämnesområde Folkhälsa Ägare/ansvarig Folkhälsorådet /Susanne Hafstad Antagen av Folkhälsorådet 2013-11-29 Revisions datum Förvaltning

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto: Ida

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT ESLÖVS KOMMUN

FOLKHÄLSORAPPORT ESLÖVS KOMMUN FOLKHÄLSORAPPORT ESLÖVS KOMMUN 2015 1 Inledning En förutsättning för ett framgångsrikt folkhälsoarbete är att ha god kännedom om hur befolkningens hälsosituation ser ut. Det är därför viktigt att kartlägga

Läs mer

Åtgärdsplan 2008. Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Åtgärdsplan 2008. Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING Åtgärdsplan 2008 Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 NATIONELLA MÅL... 4 LOKALT FOLKHÄLSOARBETE... 4 INSATSER I HÄRRYDA KOMMUN... 5 HÄLSOFRÄMJANDE SKOLA... 6 KAMRATSTÖDJARUTBILDNING...

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2483 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En förebyggande strategi för bättre folkhälsa

Motion till riksdagen 2015/16:2483 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En förebyggande strategi för bättre folkhälsa Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2483 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En förebyggande strategi för bättre folkhälsa Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program för Kumla kommun Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

OBS! Verksamhetsplan 2011. Folkhälsorådet Tibro

OBS! Verksamhetsplan 2011. Folkhälsorådet Tibro OBS! Verksamhetsplan 2011 Folkhälsorådet Tibro 1 Inledning En god hälsa är grunden för ett gott liv. Kommuninvånarnas hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling.

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Folkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal

Folkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal Folkhälsorådet december 2014 Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal 1 Folkhälsorådet tar initiativ till insatser som främjar folkhälsan i Mölndal. Rådet inspirerar offentliga, privata och ideella

Läs mer

Innehåll. 3 Förord. 4 Inledning. 10 Demografi. 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället. 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet

Innehåll. 3 Förord. 4 Inledning. 10 Demografi. 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället. 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet Innehåll 3 Förord 4 Inledning 10 Demografi 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet 23 Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 27 Målområde

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun

Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun Den folkhälsopolitiska policyn antogs av Kommunfullmäktige 26 februari 2009. INLEDNING En god folkhälsa är en förutsättning för en hållbar utveckling och tillväxt

Läs mer

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete En dialog där vi gemensamt ställer frågor och hittar svar som gör skillnad! Varför länsdialoger? 1. Samverka fram en levande

Läs mer

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014 VERKSAMHETSPLAN 131111 KS-2013/1130.173 1 (7) HANDLÄGGARE Linda Lindblom 08-535 302 86, 0708-790 588 linda.lindblom@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N

Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N Övergripande mål för att skapa ett hållbart samhälle: Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014 Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 214 DE NATIONELLA MÅLEN FOLKHÄLSOPROFIL 214 Riksdagen beslutade år 23 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer