- alkohol- och drogpolitiskt program - Alkohol- och drogpolitiskt program antaget av kommunfullmäktige , 68

Transkript

1 - alkohol- och drogpolitiskt program - Alkohol- och drogpolitiskt program antaget av kommunfullmäktige , 68

2 - 2 -

3 - alkohol- och drogpolitiskt program - Innehållsförteckning Inledning...5 Organisation för det drogförebyggande arbetet...6 Nationella mål...7 Timrå kommuns vision...7 Målområden... 8 ungdomsåren...9 arbetslivet...9 vuxnas attityder...10 graviditeten...10 droger i trafiken...11 tillgänglighet...11 Utvärdering...13 systemet genomförandet utveckling/resultat Bilaga Bilaga Bilaga

4 - 4 -

5 - alkohol- och drogpolitiskt program - Inledning Utvecklingen i Sverige påvisar vikten av ett samordnat lokalt arbete kring alkohol- och drogfrågor. Regeringen har i sina handlingsplaner betonat kommunens arbete. Därigenom får kommunen en viktigare roll än tidigare att utveckla och samordna insatser inom dessa områden. Hälsa och trygghet hör till de viktigaste grundstenarna i vårt samhälle. Alkohol- och drogmissbruk är en fara för vår hälsa samtidigt som ett missbruk ofta leder till våld och kriminalitet som påverkar tryggheten. Drogförebyggande arbete är långsiktigt och kräver tålamod. En viktig framgångsfaktor i detta arbete är samverkan mellan olika aktörer. Syftet med det alkohol- och drogförebyggande programmet är att vara vägledande för nämnder, förvaltningar och övriga samhällsaktörer i deras verksamhetsplanering och framtida utvecklingsarbete. Timrå kommuns alkohol- och drogpolitiska program ska verka för att förbättra folkhälsan för kommunens invånare. Programmet ska utgöra en plattform för de insatser som ska genomföras för att nå de uppsatta målen. En handlingsplan ska också utarbetas för att konkretisera de insatser som ska genomföras de närmaste åren. * Eufori är ett tillstånd av glädje och upprymdhet Alla droger medför skadeverkningar och forskning visar att rökning har en stor påverkan på - och är inkörsport till - framtida drogvanor. Det finns många definitioner på droger och i detta program åsyftas alla substanser som är euforiserande*/lugnande och/eller beroendeframkallande. Det innebär tobak, alkohol, narkotika, preparat som sniffas, läkemedel som används i icke-medicinskt syfte samt dopingpreparat. Kommunens folkhälsosamordnare har under år 2009 genomfört en kartläggning av alkohol- och drogsituationen. Utifrån kartläggningen har en genomförandeplan upprättats och godkänts av styrgruppen. I planen ingår som en aktivitet att ett alkohol- och drogpolitiskt program för Timrå kommun ska antas av kommunfullmäktige i juni Programmet har utarbetats i projektform där kommunens miljö- och folkhälsoberedning har agerat styrgrupp. Folkhälsosamordnaren har under arbetet med kartläggning och genomförandeplan haft stöd av en arbetsgrupp bestående av representanter från socialförvaltningen, miljö och bygg, barn och utbildning samt kultur- och teknikförvaltningen. Förutom kommunala aktörer har länssamordnaren och Brottförebyggande rådet med representation från Polismyndigheten, Svenska kyrkan och detaljhandeln deltagit i diskussioner och inkommit med synpunkter

6 övergripande ansvaret för folkhälsoarbetet i kommunen. Beredningens uppgift är att samordna och initiera detta arbete. Kommunstyrelsen är uppdragsgivare till nämnderna och miljö- och folkhälsoberedningen. Kommunstyrelsen ansvarar även för att budget finns för de insatser som ska genomföras. Nämnderna får sina uppdrag av kommunstyrelsen och är uppdragstagare. Nämnderna ansvarar för verkställighet och uppföljning av insatser. Förvaltningschefer är operativt ansvariga och ser till att insatserna genomförs. En person som samordnar det alkohol- och drogförebyggande arbetet bör utses att ansvara för att nämndernas uppföljning redovisas till miljö- och folkhälsoberedningen och även för att deras budskap när det gäller alkohol- och drogfrågor når ut till kommunens nämnder och externa myndigheter som berörs av arbetet. I den antagna genomförandeplanen ingår som en aktivitet att se över nuvarande organisation vad avser folkhälsofrågor. Detta arbete har påbörjats av folkhälsosamordnaren. Förslag till ny organisation för dessa frågor kommer att presenteras under Nuvarande organisation: Kommunstyrelsen Uppdragsgivare Nämnder Uppdragstagare Förvaltningschefer Verkställande Styrgrupp Miljö- och folkhälsoberedningen Folkhälsosamordnare Arbetsgruppen Referensgrupp Brottsförebyggande Rådet Det finns många som redan idag arbetar med att påverka människors hälsa i positiv riktning. Många av dessa verksamheter bedrivs av det offentliga men också med ideella krafter. Det är viktigt att de verksamheter som finns idag ges fortsatt stöd för att följas upp och utvecklas. För att dra fördel av varandra krävs en samordning av dessa insatser. Förutom att stödja den befintliga verksamheten kommer det att krävas extra anslag under Organisation perioden för att uppfylla målen i detta program för och till programmet det kopplade alkoholhandlingsplaner. Medel behöver årligen avsättas för att stödja det lokala utvecklingsarbetet. och drogförebyggande arbetet 4 Miljö- och folkhälsoberedningen är det organ under kommunstyrelsen som har det övergripande ansvaret för folkhälsoarbetet i kommunen. Beredningens uppgift är att samordna och initiera detta arbete. Styrelsen och nämnderna får sina uppdrag av kommunfullmäktige. Nämnderna ansvarar för verkställighet och uppföljning av insatser. Kommunstyrelsen har för sitt uppdrag en miljö- och folkhälsoberedning. Kommunstyrelsen har, tillsammans med övriga styrelser/nämnder, ansvar för att nödvändiga resurser finns för de insatser som ska genomföras. Förvaltningscheferna är operativt ansvariga och ser till att insatserna genomförs. Folkhälsosamordnaren ansvarar för att nämndernas uppföljning redovisas till miljö- och folkhälsoberedningen och även för att deras budskap när det gäller alkohol- och drogfrågor når ut till kommunens nämnder och externa aktörer som berörs av arbetet. I den antagna genomförandeplanen ingår som en aktivitet att se över nuvarande organisation vad avser folkhälsofrågor. Detta arbete beräknas pågå under år Det finns många som redan idag arbetar med att påverka människors hälsa i positiv riktning. Många av dessa verksamheter bedrivs av det offentliga men också med ideella krafter. Det är viktigt att de verksamheter som finns idag ges fortsatt stöd för att följas upp och utvecklas. För att dra fördel av varandra krävs en samordning av dessa insatser. Förutom att stödja den befintliga verksamheten kommer det att krävas extra anslag under perioden för att uppfylla målen i detta program och till programmet kopplade handlingsplaner. Medel behöver årligen avsättas för att stödja det lokala utvecklingsarbetet

7 - alkohol- och drogpolitiskt program - Nationella mål Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är folkhälsopolitikens elva målområden. De anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden, därför är det viktigt med gemensamma målområden som vägledning. Viktiga folkhälsofrågor har länge varit att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket samt verka för ett narkotikafritt samhälle (mål 11). I den nationella folkhälsopolitiken har riksdag och regering beslutat om mål och insatser för svensk alkohol- och narkotikapolitik som rör just detta. I den nationella handlingsplanen för alkohol är det övergripande målet att minska den totala alkoholkonsumtionen. Målet med tobakspolitiken är att minska det totala bruket. Tobak utgör idag den enskilt största hälsorisken i Sverige. Särskilt prioriterade delmål när det gäller alkohol är: Ingen alkohol ska förekomma under uppväxten Ingen alkohol ska förekomma i trafiken, i arbetslivet eller under graviditeten Skjuta upp alkoholdebutåldern och utveckla fler alkoholfria miljöer Övergripande mål för narkotika är: Verka för ett narkotikafritt samhälle Insatserna ska riktas mot tillgång och efterfrågan i syfte att minska nyrekrytering samt användning av narkotiska preparat. Delmålen i handlingsplanen när det gäller tobak är: Alla ska ges en tobaksfri livsstart från år 2014 Till år 2014 ska antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa halveras Till år 2014 ska antalet rökare bland de grupper som röker mest halveras Bekämpa den illegala alkoholhanteringen Timrå kommuns vision Ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning kommunens vision 2015: Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet! Folkhälsopolitiskt program , Timrå kommun Mål 11 (nationellt mål) Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande

8 Målområden Målområden för Timrå kommun i detta program är följande: Ungdomsåren Arbetslivet Vuxnas attityder Graviditeten Droger i trafiken Tillgänglighet Dessa målområden är framtagna av miljö- och folkhälsoberedningen som agerat styrgrupp i det lokala utvecklingsarbetet (LUMA). Alla målområden presenteras med ett övergripande mål som bryts ned till effektmål. De framgångsfaktorer som också anges under varje målområde är vetenskapligt grundade och påverkar alkohol- och drogkonsumtionen i positiv riktning. Varje effektmål som presenteras är mätbart och utgångsläget finns redogjort i den kartläggning (med *LUPP-undersökningen som bilaga) som ligger till grund för programmet. De indikatorer som ska följas upp finns i bilaga 3. I slutet av programmet presenteras även en utvärderingsmodell. * LUPP= Lokal uppföljning av ungdomspolitiken - ungdomsenkät - 8 -

9 - alkohol- och drogpolitiskt program - Ungdomsåren Det är under dessa år en individ formar sin identitet och utsätts för påtryckningar att prova på tobak, alkohol och andra droger. Dessa påtryckningar sker i skolan, på fritiden och även i hemmet. Skolan är en av de viktigaste arenorna för att påverka barn och ungdomars värderingar och attityder till alkohol och droger. Skolan ska i samarbete med socialförvaltningen, kultur- och teknikförvaltningen samt övriga aktörer arbeta långsiktigt för att stärka ungdomar i dessa frågor. mål Inga ungdomar under 18 år ska röka och/ eller snusa Inga ungdomar under 18 år ska nyttja alkohol Alkoholdebutåldern ska senareläggas Nolltolerans mot övriga droger effektmål till 2015 Minska andelen ungdomar i årskurs 9 som röker och/eller snusar med 50% Minska berusningsdrickandet bland ungdomar i årskurs 9 med 50% Höja alkoholdebutåldern med ett år Minska andelen ungdomar i årskurs 9 som provat narkotika med 50% framgångsfaktorer Ungdomar med kunskap Skolor med handlingsprogram mot tobak, alkohol och övriga droger Beprövade (evidensbaserade) metoder Färre elever som skolkar Stöd till föreningar - information/ rådgivning i samband med alkohol-, tobak- och drogfrågor Arbetslivet Att alkoholen orsakar negativa konsekvenser för samhället i stort och för den enskilde är välbekant och mycket tyder på att en ökad konsumtion även har inverkan på arbetslivet. Mycket tyder på att tidiga förebyggande insatser i arbetslivet påverkar det allmänna hälsoläget. mål Arbetsplatser i Timrå kommun är fria från tobak, alkohol och övriga droger effektmål till 2015 Andelen företag med fler än 10 anställda som har en drogpolicy ökar med 25 % framgångsfaktorer Arbetsgivare som genomför kontinuerliga samtal kring alkohol och droger Chefer och arbetsledare med kunskap om tobakens och alkoholens skadeverkningar Företag med alkohol- och drogpolicy Öka andelen tobaksfria arbetsplatser med 25 % - 9 -

10 Vuxnas attityder Den enskildes förhållningssätt till alkohol och droger formas i samspel med omgivningen. Därför är det av stor vikt att påverka den allmänna opinionen. När man diskuterar barns skydd och vad som har störst betydelse för att en individ inte ska hamna snett i tillvaron är föräldrar och familjen det viktigaste. mål Vuxna ska vara goda förebilder för unga i samhället framgångsfaktorer Kunskap om skadeverkningar av alkohol och andra droger effektmål till 2015 Öka andelen vuxna som deltar i föräldrastödsprogram med 50% under åren Öka andelen föreningar med alkohol- och drogpolicy med 50% Stöd till föräldrar Kunskap hos föräldrar, allmänhet och ungdomsledare inom föreningslivet om hur alkohol och andra droger påverkar barn och ungdomar Föreningar som arbetar aktivt med alkoholoch drogpolicy Graviditeten De flesta kvinnor slutar röka och dricka alkohol under graviditeten men forskning visar att de som inte gör det blir allt fler. Att konsumera alkohol i samband med graviditet kan medföra allvarliga konsekvenser för den nyfödda. mål Barn ska inte utsättas för någon typ av droger under graviditet och amning framgångsfaktorer Blivande föräldrar med kunskap om risker, AUDIT*-programmet *Enkät som används för att tidigt identifiera skadligt drickande

11 - alkohol- och drogpolitiskt program - Droger i trafiken Forskning visar att ökad konsumtion av alkohol hör ihop med ökat rattfylleri. Upp till förare beräknas varje dag köra påverkade på våra vägar. Av dessa har många ett alkoholberoende. mål Alkohol- och drogpåverkade förare ska inte förekomma Tillgänglighet effektmål till 2015 Minst 10 % av de av polisen omhändertagna rattfylleristerna ska ha antagit erbjudande om stöd eller behandling Andelen genomförda utandningsprov ska behållas på samma nivå som idag (1500/ år) Minska andelen ungdomar i årskurs nio som kört berusade med 50 % Minska andelen ungdomar i årskurs tre på gymnasiet som kört berusade med 50 % framgångsfaktorer Beprövade metoder, till exempel SMADIT* och alkolås Utandningsprov Ungdomar med kunskap om rattonykterhet och dess konsekvenser Att begränsa tillgängligheten är den mest kostnadseffektiva metoden för att minska problem med alkohol och övriga droger. Alkoholforskning visar att prissättning, åldersgränser, antal försäljningsställen och öppettider påverkar den totala konsumtionen samt andra alkoholrelaterade problem. mål Ungdomar under 18 år ska inte bli serverade eller få köpa alkohol eller övriga droger Vuxna ska införskaffa tobak och alkohol på ett sätt som är förenligt med svensk lagstiftning Anskaffning av illegala droger ska förhindras framgångsfaktorer Restaurangpersonal utbildad i ansvarsfull alkoholservering Butikspersonal som kontrollerar legitimation Tillsyn av tobak enligt tobakslagen, och alkohol enligt alkohollagen Förhindra illegal försäljning av alkohol och andra droger samt langning till ungdomar effektmål till 2015 Öka andelen restauranger som har en drogpolicy med 50% Öka andelen detaljhandlare som har ett egenkontrollprogram för tobak och folköl till 100 procent Beprövade metoder, t ex Kronobergsmodellen som går ut på att polisen beslagtar och förstör alkohol hos minderåriga ungdomar och kontaktar deras föräldrar. En annan åtgärd är att identifiera och ingripa mot kända langare. Samsyn med andra berörda myndigheter vid bedömning av serveringstillstånd * Samverkan Mot Alkohol och Droger I Trafiken - innebär att misstänkta rattfyllerister snabbt tas om hand och erbjuds professionell hjälp att ta itu med sitt missbruk

12 Utvärdering ommunens övergripande arbete med alkohol och droger och de insatser som genomförs de olika förvaltningarna samt övriga samhällsaktörer ska utvärderas kontinuerligt. Detta ör att utveckla och förbättra olika metoder. Även systemet och resultatet är viktiga att tvärdera. Utvärdering tt utvärdera systemet innebär att man tittar på strukturen kring det drogförebyggande rbetet (material, personella och ekonomiska resurser samt organisation). Själva genomörandet Kommunens är viktigt övergripande för att se arbete om projektet med alkohol har och fungerat, droger och de vilka insatser aktiviteter som genomförs som i de förekommit olika förvaltningarna.s.v. Resultatet samt övriga samhällsaktörer utvärderas för ska att utvärderas se i vilken kontinuerligt. utsträckning Detta för målen att utveckla har och uppfyllts. förbättra olika metoder. Även systemet och resultatet är viktiga att utvärdera. odellen består av tre delar: systemet, genomförandet och utvecklingen. Uppföljning av essa tre delar skapar gemensamt utvärderingen av det alkohol- och drogpolitiska rogrammet. Uppföljning och kartläggning av alkoholoch drogsituationen System Värdering av systemet (program, organisation och implementering) Utveckling Genomförande Kvalificerad uppföljning av insatserna Systemet tt utvärdera Att utvärdera systemet som innebär det att drogförebyggande man tittar på strukturen de kring förutsättningar det drogförebyggande som ges arbetet för (material, att genomföra arbetet de vilar insatser på är av vikt som för det att bedöma alkohol- de förutsätt- och Att arbetet utvärdera vilar systemet på är som av det vikt drogförebyggande att edöma rogpolitiska personella programmet och ekonomiska bygger resurser samt på. Finns organisation). ska Själva lyckas. genomförandet Utvärderingsverktyget viktigt för att se om som ska det användas alkohol- och drogpolitiska bifogas programmet bygger på. det brister ningar i som systemet ges för att kan genomföra detta påverka de insatser som nsatsen bilaga projektet 1). har fungerat, vilka aktiviteter som förekommit ska o.s.v. värderas Resultatet vid utvärderas införande att av se i programmet vilken Finns samt det brister en gång i systemet när kan programmet detta påverka om utsträckning målen har uppfyllts. insatsen ska lyckas. Utvärderingsverktyget som ska ystemet yra år ska utvärderas inför revidering. Ansvariga är kommunstyrelsen genom miljö- och användas bifogas programmet olkhälsoberedningen. Modellen består av tre delar: systemet, genomförandet (bilaga 1). och utvecklingen. Uppföljning av dessa tre delar skapar gemensamt utvärderingen av det alkohol- och drogpolitiska programmet. samt inför varje revidering. Ansvariga är kommunsty- Systemet ska utvärderas vid införande av programmet relsen genom miljö- och folkhälsoberedningen

13 - alkohol- och drogpolitiskt program - Genomförandet Varje insats som genomförs ska utvärderas. Det är viktigt att man redan innan insatserna genomförs har klart för sig hur detta ska gå till. Att man tydliggör och följer upp kontinuerligt under genomförandefasen ska ses som ett förbättringsarbete. Det finns då möjlighet att förbättra och utveckla insatsen under tiden. Bilaga 2 till programmet är ett förtydligande av de steg man bör ha med när en insats planeras. Uppföljning sker efter att insatsen är genomförd eller i samband med verksamhetsberättelse som redovisas till respektive nämnd varje år. Ansvarig är respektive nämnd. Utveckling/resultat Kartläggning och uppföljning av indikatorer (se bilaga 3) genomförs för att följa utvecklingen i kommunen. För att senare se var man behöver sätta in resurser behöver denna kartläggning analyseras tillsammans med utvärderingen av systemet och uppföljningen av insatser som genomförts. Har strukturen i systemet någon inverkan på genomförandet och utvecklingen? Har genomförandet haft någon inverkan på utvecklingen? En omfattande utvärdering ska göras under 2015, innan programmet revideras. Då bör följande frågor besvaras: Har målen i programmet uppnåtts? Har programmet och dess handlingsplaner lett till några förbättringar? Hur kan vi förbättra det alkohol- och drogförebyggande arbetet? Ansvarig för utvärderingen är kommunstyrelsen genom miljö- och folkhälsoberedningen

14 Bilaga 1 Bilaga 1 Värderingsinstrument för systemet Frågeställning Utformning av programmet Svar 1. Uppfyller målen kriterierna för att vara SMART:a (specifika, mätbara, Ja Nej accepterade, realistiska och tidsatta)? 2. Är programmet tidsbegränsat? Ja Nej 3. Finns det en uttalad roll- och ansvarsfördelning mellan förvaltningar i Ja Nej programmet? 4. Finns det en särskild budget avsatt för det förebyggande arbetet inom Ja Nej ramen för det alkohol- och drogpolitiska programmet? 5. Har programmet förankring i forskning och erfarenhet? Ja Nej 6. Finns det en plan för utvärdering och revidering av det alkohol- och drogpolitiska programmet? Ja Nej Organisation och implementering 7. Finns det en utsedd ledning (styrgrupp) för det alkohol- och drogpolitiska Ja Nej programmet? 8. Finns det en uttalad och tydlig organisation för genomförandet av Ja Nej programmet? 9. Finns det en kommunal samordnare för det alkohol- och drogförebyggande Ja Nej arbetet? 10. Finns det konkreta handlingsplaner för de prioriterade områdena? Ja Nej 11. Finns åtaganden beskrivna i alla förvaltningars verksamhets- och Ja Nej investeringsplaner om vad som ska genomföras inom ramen för det alkohol- och drogpolitiska programmet? 12. Finns det en särskild budget avsatt inom respektive förvaltning för Ja Nej genomförande av insatser i programmet? 13. Är programmet väl känt bland den personal inom kommunen som Ja Nej arbetar inom områden som det alkohol- och drogpolitiska programmet berör? 14. Finns det alkohol- och drogpolitiska programmet lättillgängligt för Ja Nej kommunmedborgarna och kommunens personal? 15. Finns det information om hur kommunens alkohol- och drogförebyggande Ja Nej arbete utvecklas lättillgängligt för kommunmedborgarna och kommunens personal? 16. Genomför kommunen aktivt insatser för att informera om kommunens alkohol- och drogförebyggande insatser Ja Nej Uppföljning och utvärdering 17. Har alla insatserna som beskrivs i det alkohol- och drogpolitiska Ja Nej programmet utvärderats 18. Finns alla insatsernas resultat redovisade i förvaltningarna Ja Nej verksamhetsberättelser 19. Har externa utvärderare använts? Ja Nej 20. Har utvärderingar genomförts av personalen på respektive förvaltning? Ja Nej 21. Bedöms de kvalificerade uppföljningarna vara av god kvalitet? Ja Nej

15 Bilaga 2 - alkohol- och drogpolitiskt program - Bilaga 2 En förtydligande beskrivning av de steg man bör tänka på vid planering av en insats Steg 1 Målformulering Syftet med insatsen ska vara genomtänkt innan arbetet påbörjas Steg 2 Samhällsdiagnos Utvärdering bestäms av utgångsläge och behov. Steg 3 Programutformning och initiering av program I den inledande fasen ska utvärderings- och projektplan formuleras Steg 4 Genomförande Utvärderingen ska inriktas på processen och ge möjlighet till förändring av inriktning och insatser under projektperioden Steg 5 Steg 6 Vidmakthålla det preventiva programmet Uppföljning/utvärdering och spridning Genom en processutvärdering över tid säkerställs att den struktur man valt att arbeta i förblir långsiktigt effektiv Här summeras och sammanställs resultatet av insatsen

16 Bilaga

17 Bilaga 3 fortsättning - alkohol- och drogpolitiskt program - Narkotika/Läkemedel Narkotikatillgänglighet Antal narkotikabrott Antal drograttfyllor Vård enligt LVM Narkotikadiagnoser Läkemedelsanvändning Dopningsanvändning hos ungdomar Tobak Antal tobaksförsäljare Ungdomar och tobak Tobakskonsumtion Dödlighet i lungcancer Riskgrupper Antal barn som far illa Barn som lever med rökande föräldrar Barn med neuropsykiatrisk störning Skolk i skolan Trivsel i skolan Trygga i skolan Antal behöriga till gymnasieskolan Föräldrars inställning till alkohol Upplevd stress Arbetslöshet Ohälsotal Polismyndigheten Polismyndigheten/Brottsförebyggande rådet Polismyndigheten/Brottsförebyggande rådet Socialförvaltningen Socialstyrelsen Landstinget Lokal drogenkät Miljö- och byggförvaltningen Lokal drogenkät Landstingets drogundersökning Socialstyrelsen Socialförvaltningen Landstinget Barn- och utbildningsförvaltningen LUPP-undersökning LUPP-undersökning LUPP-undersökning Barn- och utbildningsförvaltningen Lokal drogenkät Landstinget Arbetsförmedlingen Försäkringskassan LUPP = Lokal Uppföljning av ungdomspolitiken - ungdomsenkät

18 - 18 -

19 alkohol- och drogpolitiskt program -

20 Timrå kommun Timrå Besöksadress: Köpmangatan 14 Telefon: Webbplats: