Förslag till drogpolitiskt program för Knivsta kommun KS-2010/298

Transkript

1 Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsen Förslag till drogpolitiskt program för Knivsta kommun KS-2010/298 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att förslag till drogpolitiskt program för Knivsta kommun utsändes på remiss till de instanser som omnämns i bilaga 1 att remisstiden fastställs till 31 augusti 2010 Göran Nilsson G:\Politik\Kommunstyrelse\Kommunstyrelsen\2010\KS100510\Drogpol_handlingspr_ordf.doc

2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Paula Lindqvist Grinde Datum KS-2010/ Kommunstyrelsen Förslag till drogpolitiskt program för Knivsta kommun KS-2010/298 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att förslag till drogpolitiskt program för Knivsta kommun utsändes på remiss till de instanser som omnämns i bilaga 1. att remisstiden fastställs till 31 augusti Bakgrund Detta program innehåller mål och strategier som ska vara vägledande för nämnder och förvaltningar i deras verksamhetsplanering och utvecklingsarbete. Programmet ska bidra till att utveckla Knivsta kommun till en trygg miljö att verka och bo i. Drogpolitiken ska verka för en god folkhälsa för alla invånare som bor i Knivsta barn, unga och vuxna. Vi har alla ett gemensamt ansvar för att det blir verklighet programmet vilar på grunden att alla som arbetar i kommunens verksamheter känner och tar ett ansvar i det alkoholoch drogförebyggande arbetet. Politisk styrgrupp, referensgrupp samt samordnare för drogförebyggande arbete i Knivsta kommun har tagit fram ett förslag till Drogpolitiskt program för Knivsta kommun och vill hämta in synpunkter på programmet innan det går till beslut i Kommunstyrelsen. Remissvar bör vara Knivsta kommun tillhanda senast 31 augusti Svar sändes till knivsta@knivsta.se Annika Placido socialchef

3 FÖRSLAG TILL DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR KNIVSTA KOMMUN

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Omvärldsfaktorer... 5 Lokala faktorer... 5 Inriktning - helhetssyn... 5 Utgångspunkter och styrdokument... 6 Målformulering... 7 Övergripande målsättning:... 7 Knivsta kommuns inriktningsmål:... 7 Inriktningsmålen är konkretiserade i följande delmål:... 7 Tillgänglighets- och efterfrågebegränsande insatser... 8 Tillgänglighetsbegränsande insatser... 8 Efterfrågebegränsande insatser... 8 Uppföljning/ utvärdering Bilaga Lagstiftning, internationella-, nationella-, lokala mål och program Lokala dokument och planer

5 SAMMANFATTNING Detta program innehåller mål och strategier som ska vara vägledande för nämnder och förvaltningar i deras verksamhetsplanering och utvecklingsarbete. Programmet ska bidra till att utveckla Knivsta kommun till en trygg miljö att verka och bo i. Drogpolitiken ska verka för en god folkhälsa för alla invånare som bor i Knivsta barn, unga och vuxna. Vi har alla ett gemensamt ansvar för att det blir verklighet programmet vilar på grunden att alla som arbetar i kommunens verksamheter känner och tar ett ansvar i det alkoholoch drogförebyggande arbetet. Det förebyggande arbetet ska genomsyras av samverkan, långsiktigt tänkande, kunskap samt överensstämma med kommunens övergripande mål. Ett välutvecklat drogförebyggande arbete innebär insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå. Programmet riktar sig till den breda och generella grupp som invånarna i kommunen utgör. De strategier och insatser som anges i programmet rör främst kommunal verksamhet, men visar också på vikten av att det finns kommunövergripande samverkan i det förebyggande arbetet. Kommunen kan inte ensam nå framgång i arbetet, men tillsammans med en rad viktiga samarbetspartners kan målen uppnås. Programmet har arbetats fram i samverkan med Styrgruppen och Referensgruppen för drogförebyggande arbete i Knivsta kommun. Arbetet har drivits på ett processinriktat sätt med syfte att skapa ett brett engagemang för de drogpolitiska frågorna, starta lokalt förändringsarbete och öka samverkan mellan olika aktörer. Programmet utgår bland annat från Alkohollagen, Tobakslagen, de Nationella alkoholoch narkotikahandlingsplanerna, Nationella målområden för folkhälsan samt Barnkonventionen. Programmet ska komplettera gällande lagstiftning på området och övriga styrdokument för kommunen. Kommunens mål och strategier är lokala delmål på vägen mot de nationella målen. 3

6 INLEDNING Knivsta kommun är, i många avseenden, en välmående och trygg kommun. Många både barn, unga och vuxna har det bra. Utbildningsnivån bland både kvinnor och män är relativt hög om man jämför med riket i övrigt. Siffrorna för de öppet arbetslösa i kommunen är lägre än både länet och riket och dessutom har vi också de lägsta ohälsotalen (sjukskrivningarna) i länet. 1 Samtidigt vet vi att fler än var tionde pojke i årskurs 9 röker dagligen, var fjärde flicka och pojke berusningsdricker minst en gång i månaden varav en stor andel av dessa får alkohol av sina föräldrar, samt att var femtonde pojke har testat narkotika. 2 Och detta i årskurs 9, i Knivsta kommun. Vi vet också idag att tobaksbruk, hög alkoholkonsumtion samt missbruk av narkotika är några av de största orsakerna till ohälsa. Användande av droger är därför en stor riskfaktor för folkhälsan och för individens välmående och livskvalitet. Det leder också ofta till negativa sociala konsekvenser samt stora kostnader för både individen och samhället. Med droger avses i detta program: Alkohol, narkotika, tobak, dopningspreparat, läkemedel som missbrukas, preparat som sniffas. I länets Liv & Hälsa Ung -undersökning från påvisas starka samband mellan tobaksrökning, omfattande alkoholdrickande och narkotikamissbruk bland unga. Bland annat visar undersökningen att de ungdomar som testat narkotika i mycket högre grad berusningsdricker samt röker än de ungdomar som inte testat narkotika. Insatser för att förebygga bruk av tobak, alkohol eller narkotika bland barn och ungdomar bör därför ingå i ett samspel med insatser som syftar till att främja hälsa och förebygga problem på bred front hos alla kommuninvånare. Det finns med andra ord många skäl till satsningar på förebyggande åtgärder. På statlig nivå har bland andra nationella handlingsplaner antagits för att förebygga alkohol- och narkotikaproblem och där det läggs mycket stor vikt vid det lokalt förebyggande arbetet. Avgörande är att det finns kunskap om vilka de viktigaste risk- respektive skyddsfaktorerna för alkohol- och drogproblemen är samt hur de ska kunna motverkas respektive främjas. Preventionsforskning visar att ju fler risk- och skyddsfaktorer på individ-, grupp- och samhällsnivå som kan påverkas, desto större blir den förebyggande effekten. 4 Det är viktigt att arbeta med preventiva insatser på alla nivåer, men det är mest kostnadseffektivt att fokusera på insatser som når alla och förebygga problematiken i ett tidigt skede. 5 Man kan tycka att drogproblemen ska åtgärdas där de är som störst, det vill säga bland dem som missbrukar eller är beroende. Preventionsparadoxen 6 innebär dock att den totalt sett största förebyggande effekten uppnås om de drogpolitiska insatserna riktas mot hela befolkningen och inte endast mot högriskgrupper. Förändringarna i den svenska alkoholpolitiken och de utmaningar 7 Knivsta kommun står inför innebär ett ökat ansvar för kommunen i sitt förebyggande arbete. För att 1 Knivsta i siffror 2009; SCB; Regionfakta; Försäkringskassan 2 Kartläggning av aktuell drogsituation samt alkohol- och drogförebyggande arbete i Knivsta kommun Liv & Hälsa ung Samhällsmedicin, Landstinget i Uppsala län 4 Metoder för kartläggning och uppföljning Statens folkhälsoinstitut, FHI (2006) 5 Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa. Skolverket, Socialstyrelsen, FHI (2004) 6 Rose G., "Strategy of prevention ", Brit Med J 1981; 282: Se under rubriken Lokala faktorer 4

7 säkerställa ett långsiktigt drogförebyggande arbete så är också en tydlig politisk viljeinriktning och tydliga politiska riktlinjer en nödvändighet. 8 Omvärldsfaktorer Förutsättningarna för att bedriva ett alkohol- och drogförebyggande arbete har förändrats. Sveriges alkohol- och narkotikapolitiska instrument har begränsats genom en ökad internationalisering och medlemskapet i EU har lett till en anpassning till andra länders intressen och lagstiftningar. Såväl varor som kapital och människor rör sig över gränserna på ett annat sätt än tidigare och har gjort att det blivit allt svårare att upprätthålla nationella regler som avviker från omvärldens. De ändrade reglerna för privat införsel av alkohol och därmed utökande gränshandel är exempel på hur alkoholpolitiken påverkats av omvärlden. Det så kallade prisinstrumentet kan inte heller längre användas i samma utsträckning som förut. Endast detaljhandelsmonopolet kvarstår i form av systembutikerna. Tillgängligheten till olika narkotiska preparat har ökat och ungdomars och unga vuxnas exponering och utsatthet för olika droger har höjts betydligt som en följd av bland annat ökande globalisering och tillgänglighet till Internet. Lokala faktorer Knivsta kommun har en geografisk närhet till både Uppsala och Stockholm, vilket gör att både ungdomar och vuxna berörs av lättillgängligheten och storstadsproblematiken vad gäller att få tag på illegal alkohol och droger. Resultaten från kartläggningen 9 visar bland annat på en ökning både vad gäller tobak, alkohol och narkotika hos ungdomarna i kommunen. Det finns med andra ord mycket stora behov av att, i Knivsta kommun, arbeta mot alla typer av droger och på alla typer av preventionsnivåer, primär, sekundär och tertiär. Siffrorna visar på ökande antal unga dagligrökare, likaså antalet ungdomar som berusningsdricker samt en ökande narkotikaanvändning och missbruk. Dessutom visar kartläggningen att en betydande andel vuxna förser barn och unga med alkohol. Knivsta kommun är en av Sveriges snabbast växande kommuner samtidigt som den också har en mycket ung befolkningsstruktur. Utifrån det ovan nämnda är ett samordnat alkohol- och drogförebyggande arbete samt en tydlig politisk viljeinriktning av största vikt. Inriktning - helhetssyn Ett framgångsrikt förebyggande arbete inom alkohol-, narkotika-, tobaks- och dopningsområdena måste bedrivas över sektorsgränser och involvera så många aktörer och arenor som möjligt. Lika viktigt är att arbetet sker med en tydlig struktur för samverkan och samordning. I Regeringens åtgärdsprogram för 2010 fastställs det att: De kommunala ANDT-samordnarna är centrala och en fortsatt satsning inom ANDTområdet är nödvändig om målen ska nås. [ ] Det finns mycket som talar för att denna långsiktiga satsning bidragit till de minskade konsumtionsnivåerna, särskilt bland skolelever. 10 Lokalt förebyggande arbete får bäst effekt om det anpassas efter lokala förhållanden och om besluten fattas nära dem som berörs. En stark länk mellan nationell, regional och lokal nivå underlättar arbetet. En väl fungerande struktur för det drogförebyggande 8 Svenska kommunförbundet (2000) 9 Kartläggning av aktuell drogsituation samt alkohol- och drogförebyggande arbete i Knivsta kommun Regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT)

8 arbetet ökar också förutsättningarna för att åstadkomma förändring. Preventionsforskningen 11 har listat ett antal framgångsfaktorer i arbetet: Aktiviteter som har forskningsstöd Struktur och långsiktighet Tydligt samordnat uppdrag Policy med uppföljningsrutiner Stöd och engagemang hos kommunledning Mobilisering av många i kommunen Opinionsbildande insatser En tydligt avsatt budget för det förebyggande arbetet Förebyggande arbete har ofta en inriktning på barn och unga. Insatser som direkt riktar sig till vuxna för att förhindra ett riskbeteende, exempelvis i form av berusningsdrickande, är i sig viktiga. Vuxna är också mycket viktiga att uppmärksamma då de ofta tjänar som förebilder. Föräldrarna är den enskilt viktigaste faktorn i ett barns utveckling och därför är påverkan från föräldrarna betydelsefull om barn och ungdomar kommer att börja använda droger eller inte. Föräldrars betydelse som positiva förebilder och normbildare är dock det mest centrala för barnens syn på sin omvärld och den värdegrund som sedan skall vara vägledande i livet. I de flesta fall avses med förebyggande arbete, de åtgärder som har som specifikt syfte att direkt förebygga, till exempel information om narkotika till föräldrar. Men också andra faktorer och åtgärder kan ha drogförebyggande effekter även om det ursprungliga syftet inte är att förebygga drogmissbruk. Ett sådant exempel är en god skolmiljö som man vill ha av många skäl för att skolan och eleverna ska fungera bra, men som också har visat sig ha en god drogförebyggande effekt. Genom att ha detta breda synsätt att inkludera det som faktiskt är förebyggande blir fördelningen större av viktiga arenor och aktörer. En framgång inom det drogpolitiska området förutsätter att kommunen internt samarbetar mellan olika verksamhetsgrenar som socialtjänst, skola och fritid. Frivilligorganisationer och näringsliv är andra viktiga samverkanspartners. En förutsättning för ett framgångsrikt drogförebyggande arbete är också att Knivsta kommun samarbetar med andra myndigheter och huvudmän inom områden som hälsooch sjukvård och polis. Med en ökad struktur, styrning och samsyn kan det byggas en tydligare plattform för frågorna där de olika verksamheterna lättare kan samordna insatserna, vilket ger en hållbar, stabil och långsiktig effekt i det alkohol- och drogförebyggande arbetet i samhället. Utgångspunkter och styrdokument Nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner Alkohollagen Tobakslagen Nationella målområden för folkhälsan Barnkonventionen Socialtjänstlagen WHO policydokument Knivsta kommuns drogpolitiska program har sin etiska utgångspunkt i FN:s barnkonventions intentioner om barns och ungdomars grundläggande rätt till skydd och stöd. 11 Se 6

9 Dessutom utgår det från nationella mål och aktuell lagstiftning. Programmets inriktning bygger på aktuell forskning och på den kunskap som utvecklats inom det drogförebyggande området om vad som ger största möjliga positiva effekt i det långsiktigt förebyggande arbetet. MÅLFORMULERING I Knivsta kommun ska det drogförebyggande arbetet inriktas på flera arenor. Målet är att det ska finnas en obruten linje av främjande och drogförebyggande insatser från mödravårdscentral barnhälsovård förskola skola hälso-/sjukvård fritid/föreningsliv/ideella krafter arbetsliv socialtjänst polis. Arbetet ska syfta till att stärka skyddsfaktorer (friskfaktorer) och minska riskfaktorer, vilket i förlängningen leder till dels förbättrad folkhälsa, dels ökad trygghet för kommuninvånarna. För att lyckas med detta krävs en bred samsyn och ett gemensamt ansvar mellan olika aktörer inom kommunen. Knivsta kommuns drogpolitiska program utgör ett övergripande ramverk för ett gemensamt utvecklingsarbete och visar de principer, mål och prioriteringar som gäller i kommunen som helhet inom områdena tobak, alkohol, narkotika och dopingpreparat. Övergripande målsättning: Alla i Knivsta kommun ska ges möjlighet till en hälsosam livsstil genom att vi tillsammans utvecklar ett samordnat och långsiktigt förebyggande arbete som främjar barns och ungdomars sociala utveckling och förebygger missbruk av alkohol, narkotika, tobak och dopning. Arbetet ska ske utifrån de nationella handlingsplanerna på dessa områden. Knivsta kommuns inriktningsmål: Barns och ungdomars uppväxt ska vara fri från tobak, alkohol och narkotika. Ett narkotikafritt samhälle. Den totala konsumtionen av alkohol ska minska bland kommunens invånare. Inriktningsmålen är konkretiserade i följande delmål: Debutåldern för alkoholberusning ska skjutas upp. Andelen barn och ungdomar som använder tobak ska minska. Andelen barn och ungdomar som någon gång använt narkotika ska minska. Berusningsdrickandet bland både vuxna och unga ska minska. Ingen alkohol ska förekomma i trafiken, arbetslivet eller under graviditeten. Åstadkomma fler drogfria miljöer. Motverka den illegala alkoholhanteringen. Alkoholens och narkotikans medicinska och sociala skadeverkningar ska minska. 7

10 TILLGÄNGLIGHETS- OCH EFTERFRÅGEBEGRÄNSANDE INSATSER Förebyggande insatser kan delas upp i två delar dels insatser som begränsar tillgängligheten, dels insatser som begränsar efterfrågan. Begränsning av tillgänglighet utgår bland annat från kommunens ansvar som myndighet vid tillståndsgivning för servering och försäljning av alkoholdrycker och försäljning av tobak samt kommunens möjligheter att begränsa tillgängligheten även av illegal försäljning av tobak, alkohol och narkotika. För att mer specifikt kunna utforma efterfrågedämpande åtgärder, det vill säga att förmå människor oavsett ålder att i minskad grad efterfråga alkohol och andra droger, gäller det att se till vilka olika sammanhang (arenor) som är viktiga. Här nedan listas några förslag 12 med syfte att dels begränsa efterfrågan på tobak, alkohol och andra droger, dels för att begränsa tillgängligheten för dessa. Tillgänglighetsbegränsande insatser Tillsyn Omfattande forskning 13 bekräftar att tillsynen är en avgörande faktor för såväl ansvarsfull alkoholservering som försäljning av tobak och alkohol i detaljhandeln. Därför är det viktigt att man utarbetar dessa delar i samverkan med den lokala polisen. Ansvarsfull alkoholservering Ansvarsfull alkoholservering innebär att utbildning av personal i serveringsfrågor kombineras med effektiv tillsyn från kommunen och polisen. Den kombinerade insatsen syftar till att minska alkoholrelaterade skador och våld på krogen. Tider för servering/antal serveringstillstånd Ju senare på natten servering tillåts, desto fler problem uppstår, vilket framgått av senare års forskning från olika länder. Ju fler serveringstillstånd som beviljas i ett område, ju större blir risken för alkoholrelaterade problem som trafikolyckor och våldsbrott. Efterfrågebegränsande insatser Föräldrastöd Det mesta i forskningen talar för att familjen är den enskilt viktigaste faktorn för att begränsa efterfrågan på alkohol och droger. Föräldraprogram har troligen större effekt för att begränsa efterfrågan än några andra insatser. Insatserna inriktas på att förbättra interaktionen mellan föräldrar och barn, stärka samhörigheten med familjen samt klargöra familjeregler vad gäller alkohol och droger. 12 Förslag på effektiva åtgärder är tagna från bland annat Policy för prevention Statens Folkhälsoinstitut (2006) 13 Se bland annat Den svenska supen i det nya Europa. Nya villkor för alkoholprevention: En kunskapsöversikt Andréasson, S. FHI Rapport 2002:11 8

11 Skola förskola Preventionsforskningen 14 har visat att skolan har stora möjligheter att spela en viktig roll i det förebyggande arbetet. Det förebyggande arbetet i skolan sammanfaller till viktiga delar med ambitionen att skapa en bra skola och ett gott skolklimat. Forskning visar att när eleverna tycker det är roligt att gå till skolan, känner sig sedda och uppskattade av lärare och kamrater samt föräldrarna har förtroende för skolan, så är det i själva verket det kraftfullaste skyddet mot att utveckla missbruk och andra problem. Landstinget Genom sin breda kontaktyta med hela befolkningen, har Hälso- och Sjukvården en unik möjlighet att förebygga och primärpreventivt arbeta mot drog- och alkoholproblem. Exempelvis så har Ungdomsmottagningen stora möjligheter att arbeta med attityder, normer och värderingar både individuellt och i utåtriktad verksamhet. Mödrahälsovården har också en särskild möjlighet att uppmuntra gravida att sluta använda tobak, alkohol och andra droger genom olika program för detta. Screeningverktyg finns för alkohol/ droger och tobak inom hela Primärvården. Fritidsverksamhet Preventionsforskningen 15 har visat på fritidsverksamhetens betydelse, speciellt för vissa mer utsatta grupper. Alkohol- och narkotikavanor påverkas starkt av kamratgrupper, särskilt om föräldrainflytandet är svagt. Socialt utvecklande fritidsverksamheter kan minska risken för alkohol- och drogproblem, förutsatt att åtgärder vidtas mot tillgängligheten. Exempel på sådana är kommunens fritidsverksamhet, engagemang i föreningslivet, musik eller andra aktiviteter med strukturerad verksamhet. En central uppgift är att skapa möten mellan unga och vuxna där ungdomarna möts med respekt och där de vuxna lyssnar. Opinionsbildning Det är viktigt att bedriva opinionsbildning. Dels kan arbetet med media syfta till att få ut budskapet att alkohol och droger orsakar en rad problem för medborgarna, dels kan detta motivera till ett mer aktivt förebyggande arbete. Avgörande här är att preventivt arbete inte kan genomföras motströms, man måste ha opinionen med sig. Det är viktigt att lyfta de goda exemplen som finns i kommunen, bland annat i syfte att bygga upp känslan av trygghet i närsamhället. Antilangningskampanjer En antilangningskampanj vänder sig till den vuxna befolkningen, exempelvis tonårsföräldrar, där syftet kan vara Langa inte, köp inte ut som i sin tur syftar till att slå hål på myter som att det är bättre att köpa ut till sina barn för då vet man i alla fall vad och hur mycket de dricker. Ett annat budskap kan vara Tänk om. I denna kampanj finns ett proaktivt budskap som riktar sig till föräldrar vars barn går på högstadiet och syftar till att stärka föräldrar i att inte köpa ut eller bjuda sina barn på alkohol. Det andra är ett reaktivt budskap som riktar sig till föräldrar vars barn går på gymnasiet och syftar till att de föräldrar som har bjudit eller köpt ut uppmuntras till att tänka om. 14 Förebyggandets konst, Statens Folkhälsoinstitut (2002) 15 Se exempelvis Förebyggandets konst, Statens Folkhälsoinstitut (2002) 9

12 UPPFÖLJNING/ UTVÄRDERING Programmet är utgångspunkten för ett långsiktigt drogförebyggande utvecklingsarbete som kontinuerligt ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. En förutsättning för att drogpolitiken ska leva och få genomslagskraft i verksamheten är att varje nämnd och förvaltning konkretiserar sina åtaganden i handlingsplaner utifrån de övergripande målen. Ansvaret för att forma konkreta handlingsplaner åligger de kommunala nämnderna och förvaltningarna. För att behålla helhetssynen på det drogförebyggande arbetet i kommunen, kommer samordnaren för det drogförebyggande arbetet att vara behjälplig i utvecklandet av konkreta handlingsplaner. Programmet kompletterar gällande lagstiftning på området och övriga styrdokument som exempelvis kommunens lokala Folkhälsopolicy, den lokala Skol- och barnomsorgsplanen samt Samverkansavtal mellan Knivsta kommun och Polismyndigheten Uppsala län. Målen är naturligtvis även en angelägenhet för andra verksamheter, men som ett kommunpolitiskt dokument begränsar sig åtagandena emellertid till att omfatta kommunal verksamhet. Ansvaret för att programmet årligen följs upp och att programmet vidareutvecklas åligger Kommunstyrelsen. Vart fjärde år ska en grundlig översyn av program och åtgärder genomföras. Kommunens mål och strategier är lokala delmål på vägen mot de nationella målen. Årligen ska också en samverkansdag kring det drogförebyggande arbetet ske där man följer upp och levandegör handlingsplanerna och Knivsta kommuns drogpolitiska program samt -arbete. 10

13 BILAGA Lagstiftning, internationella-, nationella-, lokala mål och program Ett antal lagar reglerar alkohol- och övriga drogområdet. Det finns också nationella och lokala mål och program att ta hänsyn till. WHO:s Europamål till år 2015 Alkohol: Alkoholkonsumtionen per capita ska till år 2015 inte överstiga 6 liter ren alkohol per år. Tobak: Andelen rökfria ska vara minst 80 % av de som är över 18 år och nära 100 % bland de som är under 18 år. Narkotika: Missbruk och otillåten användning av psykoaktiva droger ska minskas med åtminstone 25 % och dödligheten till följd därav med minst 50 %. Nationella alkohol- och narkotika- handlingsplaner (prop.2005/06:30) Handlingsplanerna för alkohol- och narkotikapolitiken gäller fram till och med år 2010 och innehåller mål och strategier för statens samlade arbete med att förebygga alkoholoch narkotikaskador. En huvudinriktning är att stimulera utvecklingen av målinriktade och samordnade förebyggande insatser på kommunal nivå. Arbetet på lokal nivå är avgörande för framgångsrika resultat. (Länk till handlingsplanerna En planering för hur arbetet kommer att fortskrida efter 2010 har påbörjats med stöd av ANDT-sekretariatet. De nationella målen för tobak Det övergripande målet för att de statliga insatserna inom tobaksområdet är att minska tobaksbruket. Följande etappmål har fastställts på tobaksområdet: En tobaksfri livsstart från år 2014 En halvering till år 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa En halvering till år 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa En halvering till år 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest Ingen ska utan eget val utsättas för rök i sin omgivning Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan (SOU 2000:91) Nationella riktlinjer och mål för att förbättra folkhälsan. Vilar på en humanistisk människosyn, vilket innebär alla människors lika värde och därmed alla människors rätt till en god hälsa. Samhället bör påverka de miljöer där ohälsosamma levnadsvanor skapas. Människors levnadsvanor kan påverkas genom att stärka individen till att göra bra val. Läroplanen, Lpo 94 Skolan ska sträva efter att varje elev lär sig att använda sina kunskaper som redskap för att reflektera över erfarenheter och för att kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Mål att uppnå i grundskolan: ha grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsa. Ansvaret för att ämnesövergripande ämnen såsom hälso- och livsstilsfrågor, integreras i undervisningen i olika ämnen vilar på rektor, liksom ansvaret för att en lokal arbetsplan upprättas. 11

14 Alkohollagen (1994:1738) Lagen reglerar tillverkning, försäljning, tillståndsgivning, kontroll och tillsyn inom alkoholområdet. KOMMER ATT KOMMA ETT NYTT FÖRSLAG INOM KORT!!! Tobakslagen ( 1993:581) Lag som anger vissa begränsningar av rökning i lokaler, åldersgräns för inköp mm. KOMMER ATT KOMMA ETT NYTT FÖRSLAG INOM KORT!!! Socialtjänstlagen (2001:453) Socialtjänstlagen är en ramlag som reglerar de åtaganden som kommunens Socialnämnd har att svara upp mot inom socialtjänstens område. I 3:e kapitlet 7 anges Socialnämndens ansvar för att förebygga och motverka missbruk, sprida kunskap om skadeverkningar och hjälpmöjligheter samt hjälpa den enskilde missbrukaren till vård. Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy för Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar för att kraftfullt verka för en hållbar utveckling och en god hälsa för hela befolkningen. Länsstyrelsens uppdrag om länssamordning för de alkohol- och drogförebyggande frågorna har också sin utgångspunkt i folkhälsopolicyn. Lokala dokument och planer Skol- och förskoleplan för Knivsta kommun Planen kompletterar skollagen och Läroplanen med lokala visioner, mål och strategier. Lokal folkhälsopolicy för Knivsta kommun Folkhälsopolicyn är en del av kommunens arbete för en hållbar utveckling. Den anger övergripande mål och inriktning för kommunens gemensamma folkhälsoarbete. Alkohol- och drogpolitiskt program för Knivsta kommun Kommunens egen policy i alkohol- och drogfrågor. Vänder sig till kommunanställda. Policy för rökning rökfri arbetsmiljö i Knivsta kommun Ingen ska utsättas för tobaksrök i Knivsta kommuns lokaler. Från och med den 1/1-05 har kommunen infört rökfri arbetstid för alla kommunanställda. Strategier för samarbete mellan Sociala enheten, Skolan och Ungdomsverksamheten under 2008 Gemensamma mål är att barnet eller den unge ska vara i fokus samt få stöd och skydd från samhället utifrån en helhetssyn. Dessutom ska barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa få hjälp i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. Samverkansavtal mellan Knivsta kommun och Polismyndigheten Uppsala län för brottsförebyggande arbete Särskilt fokus gällande barn och unga vuxna till 25 år. Gemensamma mål är att förstärka barns och ungas livskvalitet genom att arbeta för en nolltolerans av alkohol, narkotika och tobak, skadegörelse och klotter, störande eller farlig mopedåkning och olovlig körning samt hot, våld och misshandel. 12

15 Handläggare Dnr KS-2010/298 Paula Lindqvist Grinde Bilaga 1 Sändlista Politiska gruppledare Politiska nämnder Knivsta föreningsråd Knivsta företagarförening Svenska kyrkan, Knivsta Gredelbykyrkan Förvaltningschefer Rektorer kommunala Rektorer friskolor Alkoholhandläggare Fritidssamordnare