Förord. Människor är som stenar, en del är runda, en del är välslipade andra är kantiga. Heléne Björklund Kommunstyrelsens ordförande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. Människor är som stenar, en del är runda, en del är välslipade andra är kantiga. Heléne Björklund Kommunstyrelsens ordförande"

Transkript

1 Förord Hälsa och trygghet är viktiga grundstenar i vårt samhälle. Missbruk av alkohol och narkotika leder ofta till allvarliga problem med hälsan samt våld och kriminalitet. Därför är det drogförebyggande arbetet så oerhört viktigt, både för att främja individers hälsa och för att förbättra tryggheten i samhället. I detta Drogpolitiska program beskriver vi hur vi vill arbeta för att förebygga drogmissbruk i vår kommun. Särskilt angeläget känns arbetet när det gäller våra ungdomar. Drogbekämpning är ett tålamodsprövande arbete som kräver långsiktighet. För att lyckas är det viktigt med en bred samverkan mellan olika aktörer, föreningar och organisationer. Det är också viktigt att vi som invånare engagerar oss i arbetet. Jag hoppas och tror att vi tillsammans, med hjälp av handlingsplanen, kan medverka till att bruk av tobak, alkohol och droger i Sölvesborgs kommun minskar. Detta är särskilt viktigt hos våra barn och ungdomar! Människor är som stenar, en del är runda, en del är välslipade andra är kantiga Heléne Björklund Kommunstyrelsens ordförande 1

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Övergripande mål för Sölvesborgs kommuns drogpolitiska program... 3 Varför ett drogpolitiskt program... 3 Vem berörs av det drogpolitiska programmet... 4 Struktur... 4 Definition av droger... 5 Utgångspunkter... 5 Belysande fakta... 5 Könsrelaterade skillnader i drogvanor.7 Alkohol- och drogvanor i Sölvesborg... 7 Svensk alkoholpolitik/alkohollagen... 8 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador... 9 Nationell narkotikahandlingsplan Tobak Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan Handlingsplan..12 Referenser 2

3 Inledning Kommunfullmäktige beslutade den 11 mars 2003 ( 56) att tillsätta en folkhälsopolitisk styrgrupp med representanter för de i kommunstyrelsen företrädda partierna. Styrgruppen fick i uppdrag att ange riktlinjer för framtagning av Sölvesborgs kommuns drogpolitiska program samt dess övergripande mål. Dåvarande folkhälsosamordnare har ansvarat för framtagningen av programmet och samordnat arbetet i ovannämnda styrgrupp och tillhörande arbetsgrupp. I arbetsgruppen har ingått representanter från förskolan, grundskolan, individ- och familjeomsorg, kommunkansliet, gymnasieförbundet, kultur och fritid, miljökontoret/miljöförbundet Blekinge väst och primärvården. Utgångspunkten för arbetet har varit en gemensam syn baserad på målen i propositionen 2000/01:20, Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador. Programmet har arbetats fram processintriktat ur ett underifrånperspektiv. Under arbetets gång har styrgruppen och arbetsgruppen fört diskussioner med berörda aktörer, vilket har lett till en gemensam samsyn. Sölvesborgs kommuns drogpolitiska program är ett uttryck för den politiska viljeinriktningen i kommunens folkhälsoarbete avseende tobak, alkohol och droger. Det drogpolitiska programmet utgör plattformen för de förebyggande och främjande insatser som skall genomföras för att nå kommunens övergripande mål. En förutsättning för att det drogpolitiska programmet skall få genomslagskraft och önskade effekter är att det sker ett tvärsektoriellt arbete i dessa frågor. Övergripande mål för Sölvesborgs kommuns drogpolitiska program Minska den totala alkohol- och tobakskonsumtionen Barn och ungdomar under 18 år skall inte konsumera alkohol och tobak En doping- och narkotikafri kommun Varför ett drogpolitiskt program Förändrade omvärldsförhållanden har bl.a. medfört att Sveriges klassiska alkoholpolitiska instrument har förändrats. Samtidigt har alkoholkonsumtionen ökat kraftigt och det finns tydliga indikationer på en ökning av flera andra problem kopplade till alkohol, bland annat sänkt debutålder för användning av droger, rattfylleri, ungdomars berusningsdrickande och alkoholskador. I detta läge får kommunerna ett allt större ansvar att förebygga alkohol- och drogrelaterade problem hos befolkningen. Dessa förutsättningar ligger till grund för att vidareutveckla kommunens hälsofrämjande/drogförebyggande arbete i vilket detta drogpolitiska program ingår. Utgångspunkten för arbetet med god hälsa, är att det så långt som möjligt bör vara förebyggande, hälsofrämjande, och inrikta sig på friskfaktorer. Några av de största riskfaktorerna mot god hälsa är användningen av tobak, alkohol och droger. 3

4 Vem berörs av det drogpolitiska programmet Att påverka rökvanor, antalet alkoholskador, mängden narkotikamissbruk och andra problem förknippade med droganvändning är en angelägenhet för alla i Sölvesborg. Det gäller oberoende av om man arbetar, bor, går i skolan eller driver näringsverksamhet. Ett extra stort ansvar för att påverka utvecklingen av tobak, alkohol- och droganvändning vilar på de vuxna, framför allt på alla föräldrar. Det är av stor vikt att vuxna i Sölvesborg agerar som goda förebilder. Struktur Det drogpolitiska programmet beskriver inledningsvis hur och varför det tagits fram samt kommunens övergripande mål med det drogförebyggande arbetet. Därefter följer vem som berörs av programmet och en definition av droger. Efterföljande avsnitt berör utgångspunkter, som fakta, alkohol- och drogvanor, nationella handlingsplaner samt lagar, som har varit av betydelse vid framtagandet av programmet. Programmet avslutas med en (övergripande) handlingsplan med tillhörande undertexter. Det drogpolitiska programmet, med tillhörande handlingsplan, skall ses och användas som ett övergripande verktyg i det förebyggande arbetet inom kommunens verksamheter och för berörda intressenter i kommunen. En utvärdering har genomförts våren 2008, vars primära syfte var att få reda på vad som har skett när det gäller det drogpolitiska programmet. Utvärderingen genomfördes som en D-uppsats av en student vid Högskolan i Kristianstad. Ytterligare en utvärdering har genomförts under vår/höst 2009, vars syfte var att synliggöra resultat ifrån det projektarbete som drogförebyggande samordnare genomfört mellan 2006 till Utvärderingen genomfördes av intern resurs och har resulterat i en rapport. En revidering av programmet har genomförts under 2010, vars fokus i första hand var en revidering av handlingsplanen med tillhörande undertexter. Men även texterna i programmet har omarbetats och aktualiserats. 4

5 Sölvesborgs kommuns drogpolitiska program gäller, efter revideringen, för perioden Kommunstyrelsen ansvarar för att det årligen sker en uppföljning av gjorda insatser. Definition av droger Det drogpolitiska programmet använder sig av samlingsnamnet droger och programmets definition av droger är följande: Alkohol är berusningsdryck som köps via systembolaget, utomlands eller tillverkas illegalt. Narkotika är enligt narkotikastrafflagen (SFS 1968:64) läkemedel eller hälsofarliga varor med starkt vanebildande egenskaper eller varor som med lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper som: 1: på sådan grund är föremål för kontroll enligt internationell överenskommelse som Sverige biträtt, eller 2: av regeringen har förklarats vara att anse som narkotika enligt lagen. Tobak är cigaretter, cigarrer, tuggtobak och snus. Doping är olagliga metoder att höja sin fysiska och mentala förmåga. Detta kan göras genom att tillföra kroppen olika preparat, antingen genom att ta tabletter eller injicera olika medel direkt i blodet. Utgångspunkter Belysande fakta Under 2008 förändrades konsumtionen av alkohol, narkotika och tobak inte i någon större utsträckning jämfört med året innan. Den totala alkoholkonsumtionen var 9,5 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, vilket är en minskning med tre procent jämfört med 2007, men fortfarande väsentligt högre än för 10 år sedan. Siffrorna kan också jämföras med toppåret 2004 då konsumtionen låg på 10,4 liter per invånare. Sett över perioden har konsumtionen ökat med ungefär 1,3 liter ren alkohol per invånare som är 15 år och äldre, vilket innebär en ökning med drygt 16 procent. Stora förändringar har skett i val av dryckestyper. Vin har stadigt ökat i betydelse sen flera år tillbaka och svarade 2008 för 46 % av alkoholförsäljningen, räknat i ren alkohol. Även starkölet har länge ökat och svarar sedan flera år för en klart större försäljningsandel än spriten. Under 2000-talet har starkölet bidragit till ca 29 % av försäljningen. Under 2008 hade cirka sju procent av befolkningen riskabla alkoholvanor, en andel som inte förändrats i någon större utsträckning under senare år. Bland unga män mellan 20 och 29 år har dock riskkonsumtionen ökat markant. Enligt Statens folkhälsoinstitut har andelen riskkonsumenter, bland åringar, legat stadigt på ca 17 % bland männen och 10 % bland kvinnorna sedan Även i dödlighetsstatistiken ger männens betydligt större alkoholkonsumtion tydligt utslag, männen har under 2000-talet en ca fyra gånger så hög alkoholrelaterad dödlighet som kvinnorna. Samtidigt har dock skillnaden mellan män och kvinnor minskat, som en följd av ökade konsumtionsnivåer hos kvinnorna. När alkoholkonsumtionen ökar i samhället innebär det även en ökning av alkohol i trafiken. År 2008 omkom 397 personer i trafiken. Cirka 25 % av dödsolyckorna beräknas vara 5

6 alkoholrelaterade. Resultat från Vägverkets studier 2008 visar att 21 % av de omkomna personbilsförarna hade alkohol i blodet över gränsen för rattfylleri (0,2 promille). I absoluta tal omkom 37 rattfulla förare under Under år 2007 anmäldes omkring rattfylleribrott till polisen. Det är en ökning med 7 procent om man jämför med år 2006, då cirka brott anmäldes. År 2009 anmäldes rattfylleribrott, vilket är en ytterligare ökning med 1,7 procent, i jämförelse med år Utvecklingen har under hela 2000-talet varit kraftig och ökat med 69 procent. Antalet anmälda rattfylleribrott har ökat med att polisen utökat antalet kontroller. Enligt Trafikpolisen i Blekinge genomfördes 2008, utandningsprover. Av dessa var totalt 624 rattfyllerister. 169 av 624 hade tagit andra droger än alkohol genomfördes utandningsprover, varav 513 visade sig vara rattfyllerister. 144 av dessa hade tagit andra droger. Cirka 10 % är kvinnor. Målsättningen hos Blekinge Läns trafikenhet är att göra utandningsprover per år. Akuta skador som hänger samman med alkoholkonsumtion som trafikolyckor och misshandel ökar. Under perioden 1997 till 2008 har antalet anmälda rattfylleribrott ökat med över 40 procent och anmälda misshandelsbrott med nästan 50 procent. Konsumtionen av narkotika förefaller vara stabil, åtminstone när det gäller ungdomar, där tillgängliga uppgifter talar för låga konsumtionsnivåer i Sverige. Uppgifter från nationella folkhälsoenkäten 2009 visar att 24 % av befolkningen mellan år någon gång i livet har använt cannabis. Samtidigt ses ökad narkotikarelaterad dödlighet, liksom narkotikarelaterad brottslighet. Sett ur ett internationellt perspektiv är andelen som använder narkotika liten i Sverige, särskilt när det gäller ungdomar. Den senaste Europeiska skolundersökningen (2007) visar att 7 % av svenska niondeklassare har använt narkotika någon gång medan genomsnittet i övriga länder var 20 %. I nästan samtliga undersökningar framkommer regionala skillnader. Narkotikaerfarenheter är vanligare i storstadsområden och minst på mindre orter och i glesbygdsregioner. Tobakskonsumtionen har minskat kontinuerligt sedan början av 1980-talet. Andelen dagligrökare är jämförelse låg i Sverige, 14 % av kvinnorna och 11 % av männen. Men det totala tobaksbruket är ändå högt på grund av snusvanorna. Bland ungdomar tycks trenden med färre tobaksanvändare ha avstannat och bland skolungdom kan en viss ökning ses under de senaste två åren såldes 770 cigaretter per person 15 år och äldre. De flesta börjar röka i relativt unga år och enligt skolundersökningen i årskurs 9 rökte 9 % av pojkarna och 12 % av flickorna I gymnasiets andra årskurs svarar, i genomsnitt de fem senaste åren, 10 respektive 17 % att de röker dagligen. Varje år beräknas omkring 7000 människor i Sverige avlida som en följd av rökning. Dödligheten har minskat bland männen men bland kvinnorna har rökningsnedgången varit mindre och kommit senare, varför någon dödlighetsminskning ännu inte kan skönjas för dem. Sjukvård och minskad produktion på grund av rökning kostar det svenska samhället minst 26 miljarder kronor per år. De medicinska skadeverkningarna av rökning kostar cirka 8,2 miljarder kronor. 6

7 Den sociala gradienten för rökning är tydlig det är vanligare bland arbetare, bland ekonomiskt utsatta och bland låginkomsttagare att röka dagligen. Bland ungdomar i nian och gymnasiet är det i 2009 års undersökning vanligare att de som röker skolkar och i årskurs 9 även något vanligare med otrivsel i skolan. Könsrelaterade skillnader i drogvanor Sammanfattningsvis kan sägas att män är överrepresenterade när det gäller narkotikaerfarenhet och konsumtion av alkohol liksom bland personer med riskabla alkoholvanor och tungt narkotikamissbruk. Skillnaderna mellan män och kvinnor för såväl alkohol som narkotika finns redan i tidig ålder, men de blir tydligare i gymnasieåldern. Även för daglig-/nästan dagligrökning finns skillnader mellan män och kvinnor redan i skolåldern och här är det i stället kvinnorna som är överrepresenterade. När det gäller rattonykterhet dominerar yngre och medelålders män. Ungefär 10 % av rattfylleristerna är kvinnor, men den andelen ökar. Alkohol- och drogvanor i Sölvesborg I anslutning till 2007 års rikstäckande skolundersökning åtog sig Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), enligt en överenskommelse med Blekinge länsstyrelse, att göra en studie av drogvanor i Blekinge. Detta för att få en bild av ungdomars levnadsvillkor, tobaks-, alkohol- och drogvanor. Undersökningens målgrupp var samtliga elever i grundskolans årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Siffrorna som följer hänvisar endast till årskurs 9. Totalt antal bearbetade formulär i årskurs 9 var 127. Pojkar 68 Flickor 59 Antal elever i årskurs var 218 Alkoholkonsumtionen bland ungdomar i Sölvesborg är i det närmaste identisk med konsumtionen i Sverige. Nästan all statistik på området visar att det är något färre ungdomar som dricker om man jämför de senaste tio åren. Men de som dricker gör det i större mängder. Medelåldern vid berusningsdebut ligger stadigvarande mellan 13 till 14 år, för både flickor och pojkar, i jämförelse med tidigare undersökningar. 62 % av pojkarna har någon gång under de senaste 12 månaderna druckit öl, alkoläsk, stark cider, vin eller sprit. För flickor är siffran 82 %. 48 % av pojkarna dricker så mycket alkohol att de känner sig berusade varje/nästan varje gång de dricker. För flickor är siffran 35 %. Pojkar som konsumerar alkohol någon gång om året har stadigt minskat från 81 % (1998), 79 % (2002) till nuvarande siffra 62 %. Hos flickorna fanns en ökning från 71 % till 86 % mellan 1998 till 2002, men har nu minskat något till 82 %. Fler flickor än pojkar får dricka alkohol för sina föräldrar och blir i större utsträckning bjudna på alkohol hemma av sina föräldrar. Allt fler ungdomar, både flickor och pojkar anger att de får tag på alkohol från föräldrar (med lov) eller av andra vuxna, t ex kompisarnas äldre syskon. 7

8 53 % av flickorna tycker att det är ganska/mycket lätt att få tag på starköl, stark cider och alkoläsk (mer än 3,5 %). Motsvarande siffra för pojkarna är 41 %. Det som syns tydligast såväl i denna undersökning som i andra undersökningar på området i Sverige är det faktum att föräldrars inställning till ungdomars alkoholkonsumtion är oerhört viktigt för hur ofta, och hur mycket de dricker. Ju mer toleranta föräldrarna är desto mer och oftare konsumerar ungdomarna. Om man däremot har en mer restriktiv hållning hemifrån kommer barnen att dricka mindre och mer sällan. Systembolagets alkoholförsäljning i Sölvesborg under 2008 var 4,2 liter 100 %-ig alkohol per invånare 15 år och äldre. Under 2009 var siffran 4,9 liter, vilket är en ökning med 0,7 liter 100 %-ig alkohol per invånare 15 år och äldre. Den alkoholrelaterade dödligheten i Sölvesborg motsvarar 2 kvinnor och 5 män mellan åren 2002 till 2006 (Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksregistret). Debutåldern för rökning ligger mellan 12 till 14 år, för både flickor och pojkar. 19 % av flickorna röker varje/nästan varje dag. För pojkar är siffran 13 %. Positivt är dock att 51 % av pojkarna anger att de aldrig har rökt. Motsvarande siffra för flickorna är 46 %. 7 % av både flickor och pojkar uppger att de någon gång har använt narkotika och andel flickor och pojkar som någon gång använt sömnmedel eller lugnande medel av bensodiazepintyp är 9 %. Merparten av samtliga flickor och pojkar som svarat uppger att deras upplevda hälsotillstånd är bra eller mycket bra. Ser man på Sverige i stort är siffrorna ungefär desamma. Hela 93 % av pojkarna har svarat att de trivs ganska eller mycket bra i skolan. Motsvarande siffra för flickorna är 83 %. Samtidigt ska man ha i åtanke att ett antal ungdomar, både flickor och pojkar, säger att de upplever sin hälsa som dålig eller mycket dålig samt att 4 % av pojkarna och 3 % av flickorna inte trivs i skolan. Svensk alkoholpolitik/alkohollagen Förutsättningarna att bedriva en traditionell svensk alkoholpolitik har de senaste åren förändrats. Inträde i EU och en utökad internationalisering har medfört ett ökat handelsutbyte, ett ökat privat resande och ett närmande till andra länder när det gäller attityder och värderingar. Sverige har fått en växande konkurrensutsatt alkoholnäring.. 8

9 Alkohollagen (2010:1622) moderniserades den 1 januari Regeringens restriktiva alkoholpolitik ligger fast men vissa bestämmelser har förtydligats och gjorts modernare. De största förändringarna gäller reglerna kring serveringstillstånd: Cateringföretag kan få ett stadigvarande serveringstillstånd. Kraven på köksutrustning och matutbud moderniseras. En restaurang behöver inte längre servera varm mat för att få serveringstillstånd. Däremot ska serveringslokalen ha ett restaurangkök. Det krävs också att man kan erbjuda förrätter, huvudrätter och efterrätter. Provsmakning tillåts i samband med mässor och liknande tillställningar som riktar sig till allmänheten. Även på med egen tillverkning av alkoholdrycker blir provsmakning tillåten. Det blir tillåtet att krydda brännvin och servera som snaps på sitt eget serveringsställe. Kommunerna ska ha riktlinjer för serveringstillstånd och en tillsynsplan som ska ges till Länsstyrelsen. Den som söker serveringstillstånd ska avlägga prov för att visa att han eller hon har tillräcklig kunskap om alkohollagen. Serveringstillstånd omfattar ett avgränsat utrymme som disponeras av tillståndshavaren. Särskilt tillstånd för ett gemensamt serveringsutrymme t ex på festivaler och food courts, kan ansökas och nyttjas av flera tillståndshavare. Andra förändringar är bland annat att den så kallade bjudregel, som tillåter att man i undantagsfall bjuder ungdomar på alkohol trots att de inte har uppnått tillåten ålder, förtydligas. Grundregeln är fortfarande att det inte är tillåtet att bjuda unga på alkohol. När det gäller marknadsföring av alkoholdrycker utvidgas de reglerna till att gälla all marknadsföring, oavsett kanal. Det betyder att även Internet och affischer omfattas. Bestämmelserna kring teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat förs in i alkohollagen. Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador I den nuvarande alkoholpolitiska handlingsplanen för att förebygga alkoholskador (prop. 2005/06:30), är det övergripande målet för samhällets alkoholpolitik att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Målet ska nås genom insatser för att minska den totala alkoholkonsumtionen och mot skadligt dryckesberoende med hänsyn tagen till skillnader i levnadsvillkor hos flickor, pojkar, kvinnor och män. Särskilt prioriterade delmål ska vara att; åstadkomma en alkoholfri uppväxt, skjuta upp alkoholdebuten, minska berusningsdrickandet, åstadkomma fler alkoholfria miljöer, bekämpa den illegala alkoholhanteringen, ingen alkohol ska förekomma i trafiken, i arbetslivet eller under graviditeten. Utgångspunkten i den nuvarande handlingsperioden är att alkoholpolitiken ska på alla nivåer ha ett uttalat jämställdhetsperspektiv. Detta för att bättre återge verkligheten och människors livsvillkor. 9

10 Huvudinriktningen för den nationella alkoholpolitiken ska vara att stimulera utvecklingen av målinriktade och samordnade förebyggande insatser på kommunal nivå och stimulera till ökad samverkan mellan lokala aktörer. Vidare har regeringen angivit att alla kommuner bör i syfte att minska alkoholskador: ha alkohol/drogpolitiska program som omfattar regleringen av tillsynen ha en effektiv tillsyn av företag som serverar eller säljer alkohol erbjuda utbildning i ansvarsfull alkoholservering för innehavare av serveringstillstånd och deras personal samarbeta med polismyndighet för att motverka illegal alkoholhantering. trygghet och säkerhet. Narkotikan får aldrig tillåtas hota individers hälsa, livskvalitet och trygghet eller den allmänna välfärden och demokratins utveckling. Fortsatta insatser behövs för att förbättra samarbetet mellan olika myndigheter och mellan myndigheter och organisationer. Vidare behöver den politiska prioriteringen av narkotikafrågor stärkas, samarbetet mellan olika myndigheter och organisationer förbättras och kriminalvården utvecklas. Via metodutveckling, kompetensutveckling och forskning behövs en förbättring inom det förebyggande arbetet och även vad som gäller vid vård- och behandlingsinsatser. Förbättrade metoder behövs också för att följa narkotikautvecklingen och samhällets insatser samt för att öka det internationella samarbetet. Nationell narkotikahandlingsplan Under januari 2002 presenterade regeringen en nationell narkotikahandlingsplan (proposition 2001/02:91). Den 10 november 2005 presenterades en ny proposition (2005/06:30), vars syfte var att ange ny inriktning för efterkommande år. Det övergripande målet för narkotikapolitiken är ett narkotikafritt samhälle. Huvudinriktningen är att narkotikapolitiska insatser skall riktas mot tillgången och efterfrågan, i syfte att: minska nyrekrytering till missbruk förmå personer med missbruksproblem att upphöra med sitt missbruk minska tillgången på narkotika Narkotikapolitiken bygger på att människor har rätt till ett värdigt liv i ett samhälle som slår vakt om enskildas behov av Tobak Sveriges tobakspolitik är inriktad på att tobaksbruket ska minska, att unga människor inte ska börja använda tobak och att de som vill sluta använda tobak ska få hjälp med det. Tobakslagen (1993:581) trädde i kraft den 1 juli Med 10

11 åren har tobakslagen gradvis skärpts, bl.a. genom åldersgräns vid tobaksförsäljning, märkningsdirektiv, reklambegränsningar och rökfria områden i serveringsmiljöer. Den 1 augusti 2010 trädde vissa ändringar i tobakslagen (1993:581) i kraft. Ändringarna syftar till att skärpa kontrollen över tobaksförsäljningen för att motverka olaga försäljning av tobak, framför allt till minderåriga (prop. 2009/10:207, SFS 2010:682). Vidare föreslår regeringen att målet för samhällets insatser på tobaksområdet ska vara att minska tobaksbruket och anger följande etappmål: Ingen skall ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning. Enligt lag som gäller from 1 juli 2005 skall alla restauranger vara rökfria. En tobaksfri livsstart från år 2014 En halvering till år 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa En halvering till år 2014 av andelen rökare. För att skapa en långsiktig hållbar struktur tog regeringen hösten 2007 beslut om att inrätta en samordningsfunktion inom regeringskansliet för nationell samordning av alkohol-, narkotika-, dopings- och tobakspolitiken (ANDT). Regeringens avsikt är att presentera ett årligt åtgärdsprogram för ANDTpolitiken. I propositionen 2010/11:47 redogör regeringen för en samlad strategi. Syftet är att ange mål och inriktning för hur samhällets insatser ska genomföras, samordnas och följas upp under åren 2011 till Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan I april 2003 fick Sverige en nationell folkhälsopolitik, Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:35). Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Utgångspunkten för det nationella folkhälsomålet är att befolkningens hälsa i större utsträckning bestäms av människors levnadsförhållanden och levnadsvanor än av specifika medicinska insatser. Folkhälsan är av stor betydelse för samhällsutvecklingen, och av insatserna för en bättre folkhälsa ingår som en viktig del i arbetet för välfärd och tillväxt. Regeringen pekar på att det är särskilt viktigt att motarbeta ojämlikheter i hälsa som bottnar i klasstillhörighet, kön, etnicitet eller sexuell läggning. Den svenska folkhälsopolitiken utgår från 11 målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. De första sex målen handlar om vad man brukar beteckna som strukturella faktorer, dvs. förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand kan påverkas genom politiska beslut på olika nivåer och opinionsbildande insatser. De fem sista målen rör levnadsvanor som individen själv påverkar, men där den sociala miljön spelar en mycket stor roll. Det mål som specifikt berör drogpolitiska program är mål 11, minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Förutom statliga myndigheter har kommun och landsting ett ansvar för att bedriva ett regionalt och lokalt folkhälsoarbete. Det är på kommunal nivå de flesta beslut fattas som berör människors konkreta levnadsvanor. Ytterst handlar folkhälsa om i vilket samhälle vi vill leva. Det finns ett nära samband mellan demokrati, delaktighet, jämlikhet, social trygghet och folkhälsa. I propositionen 2007/08:110 redogör regeringen för en förnyad folkhälsopolitik och menar att folkhälsoarbetet bör ha 11

12 människans behov av integritet och valfrihet som grund och bygga på sambandet mellan hälsans villkor och individens förutsättningar. Det hälsofrämjande inslaget i det förebyggande folkhälsoarbetet bör betonas. Kommuner och landsting har en nyckelroll inom folkhälsoarbetet och bör i den egenskapen förbättra och utveckla sina metoder och verktyg. Regeringens bedömning när det gäller det drogförebyggande arbetet, är att om det ska bli framgångsrikt och resultaten varaktiga krävs det att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är långsiktigt, strukturerat och samordnat på alla nivåer i samhället. I denna anda fortsätter Sölvesborgs kommun sitt drogförebyggande arbete. 12

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET SURAHAMMARS VISION BARN OCH UNGDOMSTIDEN 0-18 ÅR SKALL VARA FRI FRÅN ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2007-2010 SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program för Kumla kommun Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se

Läs mer

- alkohol- och drogpolitiskt program - Alkohol- och drogpolitiskt program 2010-2015. antaget av kommunfullmäktige 2010-06-14, 68

- alkohol- och drogpolitiskt program - Alkohol- och drogpolitiskt program 2010-2015. antaget av kommunfullmäktige 2010-06-14, 68 - alkohol- och drogpolitiskt program - Alkohol- och drogpolitiskt program 2010-2015 -1- antaget av kommunfullmäktige 2010-06-14, 68 - 2 - - alkohol- och drogpolitiskt program - Innehållsförteckning Inledning...5

Läs mer

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska Handläggare Datum Mats Linde 2011-06-30 0480-45 30 02, 070-273 39 47 Barn- och ungdomsnämnden Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska program 2011-2012 Bakgrund En arbetsgrupp med Kjell

Läs mer

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande

Läs mer

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 1 DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DROGPOLITIK... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Nationella handlingsplaner... 3 1.3 Lokala styrdokument...

Läs mer

DRoGFöReByGGAnDe handlingsplan

DRoGFöReByGGAnDe handlingsplan Drogförebyggande Handlingsplan Sölvesborgs kommun innehåll Del 1 Tillsyn 5 Del 2 Förebyggande insatser 9 Del 3 Informations- och utbildningsinsatser 15 Del 4 Behandlande insatser 24 Kontakta oss 26 Denna

Läs mer

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Strategi för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Samrådsgruppen för alkohol- och narkotikapreventivt arbete i Örebro län Omslag: Sjön Möckeln en frusen vinterdag i januari

Läs mer

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 Tobak, alkohol och övriga droger Inledning Många, både vuxna och barn, har det bra i Sverige. De flesta ungdomar är friska och har god kontakt

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31 Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare:

Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare: Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare: Socialnämnd el motsvarande Individ-/och familjeomsorg Rubrik:

Läs mer

Cannabis och unga rapport 2012

Cannabis och unga rapport 2012 Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk

Läs mer

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle! Drogpolitisk policy Förord Alkohol och droger är ett av de största folkhälsoproblemen. Här kan vetenskapligt påvisas samband med cancer, skrumplever, infektioner, barnlöshet, demens, misshandel och mord

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Handlingsprogram för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete i Simrishamns kommun 2007-2010

Handlingsprogram för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete i Simrishamns kommun 2007-2010 Handlingsprogram för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete i Simrishamns kommun 2007-2010 Antaget av Kommunfullmäktige den 26 mars 2007 Inledning Kommunstyrelserna i Simrishamns, Sjöbo och Tomelilla

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Förslag till drogpolitiskt program för Knivsta kommun KS-2010/298

Förslag till drogpolitiskt program för Knivsta kommun KS-2010/298 Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2010-04-27 Kommunstyrelsen Förslag till drogpolitiskt program för Knivsta kommun KS-2010/298 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att förslag till

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd

Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd 2013-03-05 2(9) Sammanfattning Målsättningen med Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd är att skapa förutsättningar

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2011

Ungdomars drogvanor 2011 Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.

Läs mer

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

LÄGESRAPPORT PREDA. PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19. Utecklingsområdet SKOLAN

LÄGESRAPPORT PREDA. PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19. Utecklingsområdet SKOLAN PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19 LÄGESRAPPORT PREDA Utecklingsområdet SKOLAN Minska användning av droger och alkohol bland barn och ungdomar i Kramfors kommun. Effektmål Öka ungdomars självkännedom

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT PROGRAM

ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT PROGRAM ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT PROGRAM 2007-2011 2011 Antaget av kommunfullmäktige ktige 2007-12 12-1717 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Handlingsprogram för Åstorps kommun... 3 Övergripande mål för alkohol-

Läs mer

Reviderat Drogpolitiskt handlingsprogram 2012-2014

Reviderat Drogpolitiskt handlingsprogram 2012-2014 Reviderat Drogpolitiskt handlingsprogram 2012-2014 Handläggare: Johan Sjöholm Datum: 2012-10-08 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Bakgrund... 4 2.1 Definition droger... 4

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

Policy och Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd

Policy och Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd Västerviks Kommun Policy och Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2007-06-19, 141 med ändring 2011-01-25, 8 Innehåll SAMMANFATTNING 1 FÖRORD 2 INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKT

Läs mer

ANDT-strategi för Söderhamns kommun 2015 2019. ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak

ANDT-strategi för Söderhamns kommun 2015 2019. ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak ANDT-strategi för s kommun 2015 2019 ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak ANDT-strategi, innehåll Innehåll Sid. Bakgrund 3 5 Sammanfattning 6 Alkoholkonsumtion 7 Intensivkonsumtion alkohol 8 Högkonsumtion

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola

ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola 1 Stora Hammar skola ska vara en drogfri miljö. Det innebär ett förbud mot användning av tobak, samt att medföra, överlåta eller förtära alkohol eller

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,

Läs mer

Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust 2007-02-16

Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust 2007-02-16 Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Plats och tid Saras hus, Henån, kl. 08.30 12.15 Beslutande Övriga deltagande Ledamöter Anders Hygrell Lisbeth Arff Lars-Åke Gustavsson Veronica Almroth Agneta Gustavsson,

Läs mer

Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg.

Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg. Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg. Samverkansplan 2011-2012 Innehåll Bakgrund... 1 Nulägesbeskrivning... 2 Drogvaneundersökning 2009... 2 Övergripande mål... 4 Fokusområden... 4 Fokusområde

Läs mer

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014 Drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2014 Undersökningen gjordes i mars 2014 Samtliga skolor i årskurs 7-9 deltog Totalt 335 svar varav 43 % flickor och 57% pojkar Procent anges som andel av samtliga

Läs mer

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden:

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden: Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden: Temo-enkäten Registerstatistik Provköpsstudier Styrgruppsenkäten System för lokal uppföljning Krogen : Inköpsförsök ungdomar, andel som

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

Sammanfattning. Alkoholutvecklingen

Sammanfattning. Alkoholutvecklingen Det finns idag en mängd olika data som kan användas för att beskriva bruk och missbruk av alkohol, narkotika och andra droger. På flera områden ger dessa uppgifter en god uppfattning om drogproblemens

Läs mer

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Antaget av Bromölla kommuns fullmäktige 2009-04-27 sidan Innehållsförteckning 2 Varför ska Bromölla kommun ha tobaks-,

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd i Upplands-Bro kommun

Riktlinjer för serveringstillstånd i Upplands-Bro kommun Riktlinjer för serveringstillstånd i Upplands-Bro kommun Antagen av bygg- och miljönämnden 2016-04-16, 38 Dnr 15/0656-491 bygg-ochmiljonamnden@upplands-bro.se 08-581 690 00 Innehållsförteckning Bakgrund

Läs mer

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 1 Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 2 Monica Jacobsson 20030602 Samordnare Laholms kommun UTVECKLINGSPLANEN FÖR

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(32) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012 Utvald statistik ur Stockholmsenkäten Statistiken presenterar ett urval resultat från Stockholmsenkäten för elever i årskurs 9 mellan åren, och. Antal svarande elever 250 200 150 100 50 0 Antal svarande

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt. Hultsfreds kommun

Alkohol- och drogpolitiskt. Hultsfreds kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Hultsfreds kommun Arbeta fram strategier tegier för att t senare- lägga alkoholdebuten hos ungdomar Att t nedbringa den totala konsumtionen av alkohol Att t kraf

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

ANTD-förebyggande arbete

ANTD-förebyggande arbete ANTD-förebyggande arbete Jenny Neikell och Annie Stråhlén Länssamordnare för alkohol-, narkotikaoch tobaksförebyggande arbete ANTD-förebyggande arbete Nationella mål inom ANTD Alkohol (2006-10) Narkotika

Läs mer

Handlingsplan för förebyggande alkohol- och drogarbete för Mullsjö kommun

Handlingsplan för förebyggande alkohol- och drogarbete för Mullsjö kommun 1(8) Handlingsplan för förebyggande alkohol- och drogarbete för Mullsjö kommun Handlingsplanen riktar sig till aktörer som på olika sätt arbetar med barn och ungdomar. Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-23

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008 Drogvanor årskurs 9 i grundskolan i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Sammanfattande årsredovisning av arbetet mot alkohol, narkotika, dopning och tobak på Länsstyrelsen i Stockholms län år 2012

Sammanfattande årsredovisning av arbetet mot alkohol, narkotika, dopning och tobak på Länsstyrelsen i Stockholms län år 2012 1 (6) Enheten för sociala frågor Kaisa Snidare 08-7854078 Sammanfattande årsredovisning av arbetet mot alkohol, narkotika, dopning och tobak på Länsstyrelsen i Stockholms län år 2012 Förebyggande arbete

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010 Drogvanor, åk 9,, 2010 Enkätundersökning, CAN Generellt lägre nivåer jämfört med riket Alkoholkonsumenter Total årlig alkoholkonsumtion Intensivkonsumtion Provat narkotika Rökare Snusare Alkoholkonsumenter

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 1(11) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i KS 20140514 KS 142 Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 2(11) 1 Bakgrund Folkhälsoarbetet i Vårgårda bygger på ett

Läs mer

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 29 GYMNASIET ÅR 2 Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli Socialförvaltningen & Barn och utbildningsförvaltningen Innehåll Sida Bakgrund... 3 Sammanfattning...4-5

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN Ändrad 2010-04-19 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2010-04-19 Senast reviderad av: Helen Karlsson Jacobsson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2012 Antaget

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(28) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(24) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Gnosjö kommuns drogpolitiska program 2009-2013

Gnosjö kommuns drogpolitiska program 2009-2013 Gnosjö kommuns drogpolitiska program 2009-2013 Definitioner ANT: AUDIT: Barn: BDI: BUN: BVC: Droger: Galaxen: IFO: KUF: LPF-94 : LPO-94: MVC: Riskbeteende/ riskzon: Trafiknykterhet: Ungdomar: Vuxna: Alkohol,

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(27) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Stockholmsenkäten 2008

Stockholmsenkäten 2008 SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,

Läs mer

Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan

Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan 2010-11-30 1(5) HJÄRUPSLUNDSSKOLAN Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan Målsättning/riktlinjer På Hjärupslundsskolan är målsättningen att det ska vara en drogfri miljö. Det innebär ett förbud

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Permanent serveringstillstånd - Riktlinjer

Permanent serveringstillstånd - Riktlinjer Permanent serveringstillstånd - Riktlinjer Alkoholpolitiska riktlinjer för tillstånd att servera spritdrycker, vin och starköl Bakgrund Alkohollagen (1994:1738) trädde i kraft den 1 januari 1995. Från

Läs mer

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet Drogvanenkät vt-26 Kalmar kommun högstadiet Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län beslutat att genomföra en undersökning om grundskolelevers

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2014-05-23 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling Presskonferens 14 oktober 213 Kunskapskällar'n Göteborgs Stads informations- och kunskapscentrum för ANDT-frågor - Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak Utbildningar, föreläsningar, konferenser och konsultation

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:30

Regeringens proposition 2005/06:30 Regeringens proposition 2005/06:30 Nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner Prop. 2005/06:30 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 10 november 2005 Göran Persson

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(27) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Ett program framtaget av Förebyggande rådet i Skellefteås ingående aktörer i samverkan med landstinget, föreningar och organisationer, samt med

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Plan för tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel

Plan för tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-10-20 SN-2014/3880.703 1 (5) HANDLÄGGARE Cecilia Wahlgren 08-535 378 21 cecilia.wahlgren@huddinge.se Socialnämnden Plan för tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Inledning Kommunen tar i detta program tydlig ställning vad gäller droger på det lokala planet. Det skall vara vägledande för nämnder och förvaltningar i verksamhetsplanering

Läs mer