ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM I TIMRÅ KOMMUN

Transkript

1 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 14 1 (11) ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM I TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige , 68 Inledning Utvecklingen i Sverige påvisar vikten av ett samordnat lokalt arbete kring alkoholoch drogfrågor. Regeringen har i sina handlingsplaner betonat kommunens arbete. Därigenom får kommunen en viktigare roll än tidigare att utveckla och samordna insatser inom dessa områden. Hälsa och trygghet hör till de viktigaste grundstenarna i vårt samhälle. Alkohol- och drogmissbruk är en fara för vår hälsa samtidigt som ett missbruk ofta leder till våld och kriminalitet som påverkar tryggheten. Drogförebyggande arbete är långsiktigt och kräver tålamod. En viktig framgångsfaktor i detta arbete är samverkan mellan olika aktörer. Syftet med det alkoholoch drogförebyggande programmet är att vara vägledande för nämnder, förvaltningar och övriga samhällsaktörer i deras verksamhetsplanering och framtida utvecklingsarbete. Timrå kommuns alkoholoch drogpolitiska program ska verka för att förbättra folkhälsan för kommunens invånare. Programmet ska utgöra en plattform för de insatser som ska genomföras de närmaste åren. Alla droger medför skadeverkningar och forskning visar att rökning har en stor påverkan på och är inkörsport till framtida drogvanor. Det finns många definitioner på droger och i detta program åsyftas alla substanser som är euforiserande (eufori är ett tillstånd av glädje och upprymdhet)/lugnande och/eller beroendeframkallande. Det innebär tobak, alkohol, narkotika, preparat som sniffas, läkemedel som används i icke-medicinskt syfte samt dopingpreparat. Kommunens folkhälsosamordnare har under år 2009 genomfört en kartläggning av alkoholoch drogsituationen. Utifrån kartläggningen har en genomförandeplan upprättats och godkänts av styrgruppen (miljö- och folkhälsoberedningen). I planen ingår som en aktivitet att ett alkoholoch drogpolitiskt program för Timrå kommun ska antas av kommunfullmäktige i juni Programmet har utarbetats i projektform där kommunens miljö- och folkhälsoberedning har agerat styrgrupp. Folkhälsosamordnaren har under arbetet med kartläggning och genomförandeplan haft stöd av en arbetsgrupp bestående av representanter från socialförvaltningen, miljö och bygg, barn och utbildning samt kultur- och teknikförvaltningen. Förutom kommunala aktörer har länssamordnaren och Brottsförebyggande rådet med representation från Polismyndigheten, Svenska kyrkan och detaljhandeln deltagit i diskussioner och inkommit med synpunkter

2 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 14 2 (11) Organisation för det alkohol och drogförebyggande arbetet Kommunstyrelsen Uppdragsgivare Nämnder Uppdragstagare Förvaltningschefer Verkställande Styrgrupp Miljö- och folkhälsoberedningen Folkhälsosamordnare Arbetsgruppen Referensgrupp Brottsförebyggande Rådet Miljö- och folkhälsoberedningen är det organ under kommunstyrelsen som har det övergripande ansvaret för folkhälsoarbetet i kommunen. Beredningens uppgift är att samordna och initiera detta arbete. Styrelsen och nämnderna får sina uppdrag av kommunfullmäktige. Nämnderna ansvarar för verkställighet och uppföljning av insatser. Kommunstyrelsen har för sitt uppdrag en miljö- och folkhälsoberedning. Kommunstyrelsen harm, tillsammans med övriga styrelser/nämnder, ansvar för att nödvändiga resurser finns för de insatser som ska genomföras. Förvaltningscheferna är operativt ansvariga och ser till att insatserna genomförs. Folkhälsosamordnaren ansvarar för att nämndernas uppföljning redovisas till miljö- och folkhälsoberedningen och även för att deras budskap när det gäller alkoholoch drogfrågor når ut till kommunens nämnder och externa aktörer som berörs av arbetet. I den antagna genomförandeplanen ingår som en aktivitet att se över nuvarande organisation vad avser folkhälsofrågor. Detta arbete beräknas pågå under år Det finns många som redan idag arbetar med att påverka människors hälsa i positiv riktning. Många av dessa verksamheter bedrivs av det offentliga men också med ideella krafter. Det är viktigt att de verksamheter som finns idag ges fortsatt stöd för att följas upp och utvecklas. För att dra fördel av varandra krävs en samordning av dessa insatser. Förutom att stödja den befintliga verksamheten kommer det att krävas extra anslag under perioden för att uppfylla målen i detta program och till programmet kopplade handlingsplaner. Medel behöver årligen avsättas för att stödja det lokala utvecklingsarbetet.

3 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 14 3 (11) Nationella mål Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är folkhälsopolitikens elva målområden. De anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden, därför är det viktigt med gemensamma målområden som vägledning. Viktiga folkhälsofrågor har länge varit att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket samt verka för ett narkotikafritt samhälle (mål 11). I den nationella folkhälso-politiken har riksdag och regering beslutat om mål och insatser för svensk alkoholoch narkotikapolitik som rör just detta. I den nationella handlingsplanen för alkohol är det övergripande målet att minska den totala alkoholkonsumtionen. et med tobakspolitiken är att minska det totala bruket. Tobak utgör idag den enskilt största hälsorisken i Sverige Särskilt prioriterade delmål när det gäller alkohol är: Ingen alkohol ska förekomma under uppväxten Ingen alkohol ska förekomma i trafiken, i arbetslivet eller under graviditeten Skjuta upp alkoholdebutåldern och utveckla fler alkoholfria miljöer Bekämpa den illegala alkoholhanteringen Övergripande mål för narkotika är: Verka för ett narkotikafritt samhälle Insatserna ska riktas mot tillgång och efterfrågan i syfte att minska nyrekrytering samt användning av narkotiska preparat. Delmålen i handlingsplanen när det gäller tobak är: Alla ska ges en tobaksfri livsstart från år 2014 Till år 2014 ska antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa halveras Till år 2014 ska antalet rökare bland de grupper som röker mest halveras Ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning Timrå kommuns vision Kommunens vision 2010 Timrå kommunen med livskvalitet, det självklara valet! Folkhälsopolitiskt program , Timrå kommun ( 11(nationellt mål) Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. områden områden för Timrå kommun i detta program är följande: Ungdomsåren Arbetslivet Vuxnas attityder Graviditeten Droger i trafiken Tillgänglighet

4 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 14 4 (11) Dessa målområden är framtagna av miljö- och folkhälsoberedningen som agerat styrgrupp i det lokala utvecklingsarbetet (LUMA). Alla målområden presenteras med ett övergripande mål som bryts ned till effektmål. De framgångsfaktorer som också anges under varje målområde är vetenskapligt grundade och påverkar alkoholoch drogkonsumtionen i positiv riktning. Varje effektmål som presenteras är mätbart och utgångsläget finns redogjort i den kartläggning (med *LUPP-undersökningen som bilaga) som ligger till grund för programmet. De indikatorer som ska följas upp finns i bilaga 3. I slutet av programmet presenteras även en utvärderingsmodell. Ungdomsåren Det är under dessa år en individ formar sin identitet och utsätts för påtryckningar att prova på tobak, alkohol och andra droger. Dessa påtryckningar sker i skolan, på fritiden och även i hemmet. Skolan är en av de viktigaste arenorna för att påverka barn och ungdomars värderingar och attityder till alkohol och droger. Skolan ska i samarbete med socialförvaltningen, kultur- och teknikförvaltningen samt övriga aktörer arbeta långsiktigt för att stärka ungdomar i dessa frågor. Inga ungdomar under 18 år ska röka och/eller snusa Inga ungdomar under 18 år ska nyttja alkohol Alkoholdebutåldern ska senareläggas Nolltolerans mot övriga droger Effektmål till 2015 Minska andelen ungdomar i årskurs 9 som röker och/eller snusar med 50 % Minska berusningsdrickandet bland ungdomar i årskurs 9 med 50 % Höja alkoholdebutåldern med ett år Minska andelen ungdomar i årskurs 9 som provat narkotika med 50 % Ungdomar med kunskap Skolor med handlingsprogram mot tobak, alkohol och övriga droger Beprövade (evidensbaserade) metoder Färre elever som skolkar Stöd till föreningar information/rådgivning i samband med alkohol-, tobak- och drogfrågor Arbetslivet Att alkoholen orsakar negativa konsekvenser för samhället i stort och för den enskilde är välbekant och mycket tyder på att en ökad konsumtion även har inverkan på arbetslivet. Mycket tyder på att tidiga förebyggande insatser i arbetslivet påverkar det allmänna hälsoläget. Arbetsplatser i Timrå kommun är fria från tobak, alkohol och övriga droger Effektmål till 2015 Andelen företag med fler än 10 anställda som har en drogpolicy ökar med 25 % Öka andelen tobaksfria arbetsplatser med 25 %

5 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 14 5 (11) Arbetsgivare som genomför kontinuerliga samtal kring alkohol och droger Chefer och arbetsledare med kunskap om tobakens och alkoholens skadeverkningar Företag med alkoholoch drogpolicy Vuxnas attityder Den enskildes förhållningssätt till alkohol och droger formas i samspel med omgivningen. Därför är det av stor vikt att påverka den allmänna opinionen. När man diskuterar barns skydd och vad som har störst betydelse för att en individ inte ska hamna snett i tillvaron är föräldrar och familjen det viktigaste. Vuxna ska vara goda förebilder för unga i samhället Effektmål till 2015 Öka andelen vuxna som deltar i föräldrastödsprogram med 50 % under åren Öka andelen föreningar med alkoholoch drogpolicy med 50 % Kunskap om skadeverkningar av alkohol och andra droger Stöd till föräldrar Kunskap hos föräldrar, allmänhet och ungdomsledare inom föreningslivet om hur alkohol och andra droger påverkar barn och ungdomar Föreningar som arbetar aktivt med alkoholoch drogpolicy Graviditeten De flesta kvinnor slutar röka och dricka alkohol under graviditeten med forskning visar att de som inte gör det blir allt fler. Att konsumera alkohol i samband med graviditet kan medföra allvarliga konsekvenser för det nyfödda. Barn ska inte utsättas för någon typ av droger under graviditet och amning Blivande föräldrar med kunskap om risker, AUDIT-programmet Droger i trafiken Forskning visar att ökad konsumtion av alkohol hör ihop med ökat rattfylleri. Upp till förare beräknas varje dag köra påverkade på våra vägar. Av dessa har många ett alkoholberoende. Alkohol- och drogpåverkade förare ska inte förekomma Effektmål till 2015 Minst 10 % av de av polisen omhändertagna rattfyllerister ska ha antagit erbjudande om stöd eller behandling Andelen genomförda utandningsprov ska behållas på samma nivå som idag (1500/år) Minska andelen ungdomar i årskurs 9 som kört berusade med 50 % Minska andelen ungdomar i årskurs 3 på gymnasiet som kört berusade med 50 % Beprövade metoder, till exempel SMADIT och alkolås Utandningsprov Ungdomar med kunskap om rattonykterhet och dess konsekvenser

6 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 14 6 (11) Tillgänglighet Att begränsa tillgängligheten är den mest kostnadseffektiva metoden för att minska problem med alkohol och övriga droger. Alkoholforskning visar att prissättning, åldersgränser, antal försäljningsställen och öppettider påverkar den totala konsumtionen samt andra alkoholrelaterade problem. Ungdomar under 18 år ska inte bli serverade eller få köpa alkohol eller övriga droger Vuxna ska införskaffa tobak och alkohol på ett sätt som är förenligt med svensk lagstiftning Anskaffning av illegala droger ska förhindras Effektmål 2015 Öka andelen restauranger som har en drogpolicy med 50 % Öka andelen detaljhandlare som har ett egenkontrollprogram för tobak och folköl till 100 % Restaurangpersonal utbildad i ansvarsfull alkoholservering Butikspersonal som kontrollerar legitimation Tillsyn av tobak enligt tobakslagen, och alkohol enligt alkohollagen Förhindra illegal försäljning av alkohol och andra droger samt langning till ungdomar Beprövade metoder, t ex Kronobergsmodellen som går ut på att polisen beslagtar och förstör alkohol hos minderåriga ungdomar och kontaktar deras föräldrar. En annan åtgärd är att identifiera och ingripa mot kända langare Samsyn med andra berörda myndigheter vid bedömning av serveringstillstånd Utvärdering Kommunens övergripande arbete med alkohol och droger och de insatser som genomförs i de olika förvaltningarna samt övriga samhällsaktörer ska utvärderas kontinuerligt. Detta för att utveckla och förbättra olika metoder. Även systemet och resultatet är viktiga att utvärdera. Att utvärdera systemet innebär att man tittar på strukturering det drogförebyggande arbetet (material, personella och ekonomiska resurser samt organisation). Själva genomförandet är viktigt för att se om projektet har fungerat, vilka aktiviteter som förekommit o.s.v. Resultatet utvärderas för att se i vilken utsträckning målen har uppfyllts. Modellen består av tre delar: systemet, genomförandet och utvecklingen. Uppföljning av dessa tre delar skapar gemensamt utvärderingen av det alkoholoch drogpolitiska programmet. Att utvärdera systemet som det drogförebyggande arbetet vilar på är av vikt för att bedöma de förutsättningar som ges för att genomföra de insatser som det alkoholoch drogpolitiska programmet bygger på. Finns det brister i systemet kan detta påverka om insatsen ska lyckas. Utvärderings-verktyget som ska användas bifogas programmet (bilaga 1). Systemet ska utvärderas vid införande av programmet samt inför varje revidering. Ansvariga är kommunstyrelsen genom miljö- och folkhälsoberedningen. Genomförandet Varje insats som genomförs ska utvärderas. Det är viktigt att man redan innan insatserna genomförs har klart för sig hur detta ska gå till. Att man tydliggör och följer upp kontinuerligt under genomförandefasen ska ses som ett förbättringsarbete. Det finns då möjlighet att förbättra och utveckla insatsen under tiden. Bilaga 2 till programmet är ett förtydligande av de steg man bör ha med när en

7 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 14 7 (11) insats planeras. Uppföljning sker efter att insatsen är genomförd eller i samband med verksamhetsberättelse som redovisas till respektive nämnd varje år. Ansvarig är respektive nämnd. Utveckling/resultat Kartläggning och uppföljning av indikatorer (se bilaga 3) genomförs för att följa utvecklingen i kommunen. För att senare se var man behöver sätta in resurser behöver denna kartläggning analyseras tillsammans med utvärderingen av systemet och uppföljningen av insatser som genomförts. En omfattande utvärdering ska göras under 2015, innan programmet revideras. Då bör följande frågor besvaras: Har målen i programmet uppnåtts? Har programmet och dess handlingsplaner lett till några förbättringar? Har strukturen i systemet någon inverkan på genomförandet och utvecklingen? Har genomförandet haft någon inverkan på utvecklingen? Hur kan vi förbättra det alkoholoch drogförebyggande arbetet? Ansvarig för utvärderingen är kommunstyrelsen genom miljö- och folkhälsoberedningen

8 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 14 8 (11) Värderingsinstrument för systemet Bilaga 1 Frågeställning Utformning av programmet Svar 1. Uppfyller målen kriterierna för att vara SMART:a (specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta)? 2. Är programmet tidsbegränsat? 3. Finns det en uttalad roll- och ansvarsfördelning mellan förvaltningar i programmet? 4. Finns det en särskild budget avsatt för det förebyggande arbetet inom ramen för det alkoholoch drogpolitiska programmet? 5. Har programmet förankring i forskning och erfarenhet? 6. Finns det en plan för utvärdering och revidering av det alkoholoch drogpolitiska programmet? Organisation och implementering 7. Finns det en utsedd ledning (styrgrupp) för det alkoholoch drogpolitiska programmet? 8. Finns det en uttalad och tydlig organisation för genomförandet av programmet? 9. Finns det en kommunal samordnare för det alkoholoch drogförebyggande arbetet? 10. Finns det konkreta handlingsplaner för de prioriterade områdena? 11. Finns åtaganden beskrivna i alla förvaltningars verksamhets- och investeringsplaner om vad som ska genomföras inom ramen för det alkoholoch drogpolitiska programmet? 12. Finns det en särskild budget avsatt inom respektive förvaltning för genomförande av insatser i programmet? 13. Är programmet väl känt bland den personal inom kommunen som arbetar inom områden som det alkoholoch drogpolitiska programmet berör? 14. Finns det alkoholoch drogpolitiska programmet lättillgängligt för kommunmedborgarna och kommunens personal? 15. Finns det information om hur kommunens alkoholoch drogförebyggande arbete utvecklas lättillgängligt för kommunmedborgarna och kommunens personal? 16. Genomför kommunen aktivt insatser för att informera om kommunens alkoholoch drogförebyggande insatser Uppföljning och utvärdering 17. Har alla insatserna som beskrivs i det alkoholoch drogpolitiska programmet utvärderats 18. Finns alla insatsernas resultat redovisade i förvaltningarna verksamhetsberättelser 19. Har externa utvärderare använts? 20. Har utvärderingar genomförts av personalen på respektive förvaltning? 21. Bedöms de kvalificerade uppföljningarna vara av god kvalitet?

9 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 14 9 (11) En förtydligande beskrivning av de steg man bör tänka på vid planering av en insats Bilaga 2 Steg 1 formulering Syftet med insatsen ska vara genomtänkt innan arbetet påbörjas Steg 2 Samhällsdiagnos Utvärdering bestäms av utgångsläge och behov. Steg 3 Programutformning och initiering av program I den inledande fasen ska utvärderings- och projektplan formuleras Steg 4 Genomförande Utvärderingen ska inriktas på processen och ge möjlighet till förändring av inriktning och insatser under projektperioden Steg 5 Steg 6 Vidmakthålla det preventiva programmet Uppföljning/utvärdering och spridning Genom en processutvärdering över tid säkerställs att den struktur man valt att arbeta i förblir långsiktigt effektiv Här summeras och sammanställs resultatet av insatsen

10 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF (11) Indikatorer som ska följas inom målområdena Bilaga 3 Uppgifter Ålder för alkoholdebut Berusningsdrickande, åk nio Antal som använt narkotika, åk nio Antal som snusar och röker, åk nio Antal företag som har drogpolicy Rökfria arbetsplatser Vuxna i förebyggande program Antal föreningspolicy mot droger Rökande blivande mödrar Alkoholkonsumtion i samband med graviditet Antal som antar stöd i samband med rattonykterhet Antal utandningsprov Antal elever i åk nio som kört berusade Antal elever i åk tre gymnasiet som kört berusade Drogpolicy på restauranger Egenkontrollprogram, detaljhandeln Källa Enkätutskick till företag Enkätutskick till företag Socialförvaltningen Kultur och teknikförvaltningen Kommunala basfakta, Mödravårdscentralen Socialförvaltningen, Polismyndigheten Polismyndigheten Miljö- och byggförvaltningen Övergripande kartläggning Uppgifter Alkohol Öppettider på systembolaget Antal serveringstillstånd Restaurangers öppettider Ingripande mot serveringstillstånd Antal tillfälliga serveringstillstånd Antal försäljningsställen för folköl Ingripanden mot detaljhandlare, folköl Ungdomar och tillgänglighet Resandeinförsel Försäljning, systembolaget och restauranger Total beräknad konsumtion av alkohol Antal alkoholbrott Antal anmälda misshandelsfall Antal rattfylleribrott Antal LOB Alkoholdiagnoser Källa Systembolaget Polismyndigheten Systembolaget/ SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkoholoch drogforskning) Polismyndigheten/Brottförebyggande rådet Polismyndigheten/Brottsförebyggande rådet Polismyndigheten Polismyndigheten/Socialförvaltningen Folkhälsoinstitutet

11 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF (11) Narkotika/Läkemedel Narkotikatillgänglighet Antal narkotikabrott Antal drograttfyllor Vård enligt LVM Narkotikadiagnoser Läkemedelsanvändning Dopningsanvändning hos ungdomar Tobak Antal tobaksförsäljare Ungdomar och tobak Tobakskonsumtion Dödlighet i lungcancer Riskgrupper Antal barn som far illa Barn som lever med rökande föräldrar Barn med neuropsykiatrisk störning Skolk i skolan Trivsel i skolan Trygga i skolan Antal behöriga till gymnasieskolan Föräldrars inställning till alkohol Upplevd stress Arbetslöshet Ohälsotal Polismyndigheten Polismyndigheten/Brottsförebyggande rådet Polismyndigheten/Brottsförebyggande rådet Socialförvaltningen Socialstyrelsen Landstinget Miljö- och byggförvaltningen Landstingets drogundersökning Socialstyrelsen Socialförvaltningen Landstinget Barn- och utbildningsförvaltningen LUPP-undersökning LUPP-undersökning LUPP-undersökning Barn- och utbildningsförvaltningen Landstinget Arbetsförmedlingen Försäkringskassan LUPP = Lokal Uppföljning av ungdomspolitiken - ungdomsenkät