Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014"

Amanda Larsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning... 4 Ljusdals kommuns prioriterade områden... 4 Mål... 4 Inriktning... 4 Information och kommunikation... 4 Ledning och styrning... 4 Uppföljning... 5 Arbete i praktiken... 6 Barn, ungdomar och unga vuxna... 6 Alkohol- och drogrelaterad problematik/brottslighet... 7 Våld

.. 4 Information och kommunikation... 4 Ledning och styrning... 4 Uppföljning.

3 Bakgrund Att arbeta brottsförebyggande främjar invånarnas trygghet och hälsa vilket gynnar en positiv befolkningsutveckling. Genom att metodiskt och systematiskt verka för att förebyggande perspektivet beaktas inom ramen för alla berörda samhällssektorer och på alla nivåer, skapas förutsättningar för ett långsiktigt och uthålligt arbete. Rikspolisstyrelsen (RPS) tog 2008 fram en nationell handlingsplan för hur samverkan mellan Polis och kommun skall struktureras. Samverkan har funnits sedan många år, i olika omfattningar och former, men nu önskar RPS en mer likriktad och fördjupad samverkan i hela landet. Flera omvärldsfaktorer påverkar brottsligheten och den sociala kontrollen i samhället förändras och försvagas. I takt med de förändringar som sker i samhället både inom och utanför Sveriges gränser, måste Polisen ständigt förändra och förbättra sina metoder och arbetssätt, vilket bland annat är en av anledningarna till att RPS tagit fram den nationella handlingsplanen. Denna handlingsplan ligger helt i linje med ett framgångsrikt hälsofrämjande och förebyggande arbete. Att på ett strukturerat sätt samla, bearbeta och delge information för att därefter återanvända materialet och erfarenheterna av arbetet ingår såväl i kommunalt- och polisiärt arbete. Överenskommelsen bygger på fem steg kommunen och Polisen ska samla in fakta om det brottsliga läget i kommunen en gemensam lägesbild ska upprättas konkreta handlingsplaner ska upprättas angående lämliga åtgärder konkret operativt arbete ska därefter vidtas resultaten ska följas upp och utvärderas 3

uthålligt arbete. Rikspolisstyrelsen (RPS) tog 2008 fram en nationell handlingsplan för hur samverkan mellan Polis och kommun skall struktureras.

4 Inledning Att förebygga brott och öka tryggheten är viktigt för att främja hälsan i kommunen. Utifrån denna överenskommelse skall Polisen och kommunen upprätta och behålla en god samverkan genom ett långsiktigt förebyggande arbete. Utifrån överenskommelse har tre prioriterade områden valts ut. Ljusdals kommuns prioriterade områden Barn och ungdomar Alkohol och drogrelaterad problematik/brottslighet Våld Mål Ökad trygghet Minskad brottslighet Minskat berusningsdrickande och senarelagd alkoholdebut Inriktning Det brottsförebyggande arbetet ska ske på samhälls- grupp- och individnivå. Särskild prioritet ska ges tidig upptäckt av barn och ungdomar i behov av insatser för att motverka utanförskap, missbruk, normbrytande beteende, kriminalitet och kontakt med organiserad brottslighet och kriminella gäng. Information och kommunikation En grundförutsättning för att uppnå målen inom samverkansområdet är att kommunen och Polisen har samma bild av vad överenskommelsen innebär. Den gemensamma bilden bidrar då också till att respektive part kan förmedla en tydlig bild till kommuninvånarna. Insatserna utifrån överenskommelsen kan behöva omformuleras och ändras på grund att problembilden förändras. Därför kommer detta dokument uppdateras för att tillgodose behoven i kommunen. Första gången dokumentet skrevs gjordes en omfattande kartläggning och analys detta har lagt en bra grund men anses inte behöva genomföras varje år. Ledning och styrning Parterna tillsätter representanter som ska ingå i en styrgrupp. Gruppens uppgift är att skapa förutsättningar, leda, utveckla och följa upp det brottsförebyggande arbetet med denna handlingsplan som bas. 4

Ljusdals kommuns prioriterade områden Barn och ungdomar Alkohol och drogrelaterad problematik/brottslighet Våld Mål Ökad trygghet Minskad brottslighet Minskat berusningsdrickande och senarelagd

5 Styrgruppen och ansvar Handlingsplanens styrgrupp består i dagsläget av tjänstemän från samhällsutvecklings- och omsorgsförvaltningen samt Polisen. Varje representant i arbetsgruppen ansvarar för att uppdatera och följa upp sin del i handlingsplanen. Styrgruppen träffas vid behov men minst tre gånger om året för att utföra uppföljningen. Styrgruppens representanter Johan Olsson, biträdande enhetschef Lennart Diamant, alkoholhandläggare, Omsorgsförvaltningen Esbjörn Johansson, ungdomsstrateg och chef över kommunens fritidsgårdar, Samhällsutvecklingsförvaltningen Laila Eriksson Wigg, enhetschef försörjningsstöd och vuxen, Omsorgsförvaltningen Cecilia Tegelberg, folkhälsosamordnare, Kommunledningskontoret Uppföljning En återkommande uppföljning ska ske under april, augusti och december månad. Denna uppföljning ansvarar de olika representanter från kommun och Polisen för. Uppföljningen ska årligen redovisas i berörd nämnd. Utifrån de prioriterade områdena skall mätbara indikatorer i den mån det går väljas ut inför den kommande uppföljningen. 5

Styrgruppens representanter Johan Olsson, biträdande enhetschef Lennart Diamant, alkoholhandläggare, Omsorgsförvaltningen Esbjörn Johansson, ungdomsstrateg och chef över kommunens fritidsgårdar,

6 Arbete i praktiken Barn, ungdomar och unga vuxna Målgrupp: Barn och ungdomar Uppföljningsmål: Stärka hälsofrämjande och förebyggande insatser av stödjande miljöer där barn och ungdomar vistas Polisen Norra Gävleborg, Ljusdal Arbeta med bekymmersamtal Använda frekvent blanketten Barn i fara Erbjuda medling mellan brottsoffer och gärningsman Extra resurser sätts in för att arbeta specifikt kring drogen Spice. Ljusdals kommun Redovisa CAN-material* Förstärkt tobakstillsyn på skolområden Stödja hälsofrämjande åtgärder/aktiviteter som en drogförebyggande åtgärd Verka för ett ökat samarbete kring riskhelger med Polisen, skola, fritidsgårdar, socialtjänst etc. Kontinuerligt informera skolor och Polisen om droger Erbjuda medling mellan brottsoffer och gärningsman Antal LOB* *Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN). En återkommande drogvaneundersökning bland elever i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet. *LOB, Lagen om omhändertagna berusade personer. 6

7 Alkohol- och drogrelaterad problematik/brottslighet Målgrupp: Vuxna, barn och ungdomar Uppföljningsmål: Sträva efter att samtliga individer som ertappas alkohol och eller drogpåverkade i trafiken skall erbjudas kontakt med beroendecentrum Höja alkoholdebutåldern i kommunen och minska berusningsdrickandet Försvåra och minska narkotikaanvändandet i krogmiljö Utföra fyra gemensamma tillsynsbesök per år av kommunens krogar Polisen Norra Gävleborg, Ljusdal Fortsatt arbete efter SMADIT* och öka antal tillfrågade Arbeta med Kronobergsmodellen Samverka vid kommunens tillsyn av kommunens krogar Snabb hantering och kontakt med beroendecentrum gällande ungdomar i riskzon Arbeta med metoden Krogar mot knark* Samarbeta kring att fånga upp livsstilskriminella och erbjuda adekvat vård, alternativ utbildning via arbetsförmedling Ljusdals kommun Verka för ökat deltagande vid krögarträffarna Utveckla och förstärka arbete med tillsyn och inspektion av krogar utifrån metoden AAS* Arbeta med metoden Krogar mot knark* Fortsatt samarbete kring frågor rörande ungdomars alkoholdebut *SMADIT står för samverkan mot alkohol och droger i trafiken *Kronobergsmodellen innebär att polis direktförverkar alkohol och tar föräldrakontakt. Vid behov kontaktas socialtjänsten omedelbart. Vid känd langare skrivs polisanmälan. KMK syftar till att minska och försvåra narkotikaanvändande inom krogmiljö. En metod som bygger samarbete mellan krögare, kommun och polis. *AAS står för Ansvars full alkoholservering och är en utvärderad metod. Vilken syftar till att sänka berusningsnivån och det krogrelaterade våldet 7

per år av kommunens krogar Polisen Norra Gävleborg, Ljusdal Fortsatt arbete efter SMADIT* och öka antal tillfrågade Arbeta med Kronobergsmodellen Samverka vid kommunens tillsyn av kommunens krogar

8 Våld Målgrupp: Alla medborgare samt specifikt kvinnor som utsätts eller bevittnat våld i nära relationer. Uppföljningsmål: Ett tydligt stöd till våldsutsatta familjer ska etableras. Våldsbrotten i allmänhet skall minska och krogrelaterad misshandel i synnerhet. Norra Gävleborg, Ljusdal Ljusdals kommun Frekvent användning av blanketten, Barn i fara Filma våldsutsatt i samband med förhör Arbeta med att förhindra och minska våld i offentlig miljö Vidmakthålla användning av broschyren Våld i nära relation Förmå och uppmana brottsoffer som utsatts för närarelationsbrott att anmäla Se över samverkan gällande ärenden rörande utsatta kvinnor Arbeta enligt metoden AAS Polisen har skyldighet att ha en kontakt med våldsutsatta/målsägare där åklagaren har beviljat kontaktförbud oftast till mannen Delta i styrgruppen för kvinnofrid 2 ggr/år Fortsatt stöd till kvinnojouren Viljan Arbeta enligt metoden AAS*, KMK* Skapa skriftliga rutiner för socialtjänsten kring kvinnofridsärenden Sammankalla styrgrupp för kvinnofrid 2 ggr/år Sammankalla nätverket, Skyddsnätet 4ggr/år* *Skyddsnätet, ett nätverk i samverkan mot våld i nära relationer *AAS står för Ansvarsfull alkoholservering och är en utvärderad metod. *KMK står för Krogar mot knark. 8

Norra Gävleborg, Ljusdal Ljusdals kommun Frekvent användning av blanketten, Barn i fara Filma våldsutsatt i samband med förhör Arbeta med att förhindra och minska våld i offentlig miljö Vidmakthålla

Relevanta dokument

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan