Brottsförebyggande rådets åtagandeplan

Transkript

1 Brottsförebyggande rådets åtagandeplan FÖR STRÖMSTADS KOMMUN 2016 ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-xx-xx 1

2 BAKGRUND År 2009 fick kommunen en inbjudan från polismyndigheten om att inrätta ett samverkansavtal kring brottsförebyggande arbete. Frågan bereddes i kommunen och i september 2010 tog kommunstyrelsen ett beslut om att bilda ett brottsförebyggande råd där representanter från kommun och polis skulle ingå. KS gav det brottsförebyggande rådet i uppdrag att årligen upprätta ett samverkansavtal med gemensamma överenskomna prioriteringar samt att arbeta fram en åtagandeplan. Våren 2011 hölls det första mötet i brottsförebyggande rådet i Strömstad och processen med samverkansavtal och åtagandeplan påbörjades. För åtagandeplan år 2016 har brottsförebyggande rådet prioriterat barn och unga vuxna som en målgrupp. Det innebär att den största delen av insatserna är riktade till dem. De två prioriterade insatsområdena i samverkansavtalet är drogförebyggande insatser och förebyggande av våldsbrott. Aktörer i det brottsförebyggande rådet är: - Två representanter från polismyndigheten - Politiker från BUN - Politiker från folkhälsoråd tillika KS - Politiker från ON - Politiker från MBN - Kommunchef - Säkerhetssamordnare - Folkhälsostrateg - Drogförebyggande samordnare - Ledande tjänsteman från socialtjänst - Ledande tjänsteman från skola - Alkoholhandläggare Varje polisområde ska nu börja planera för det fortsatta arbetet med att införa medborgardialog om brottsförebyggande arbete och att utveckla samverkan med kommuner och stadsdelar. Medborgardialogerna ska leda till ett eller flera medborgarlöften. Medborgarlöften är enkla, konkreta löften till invånarna i kommunen i syfte att minska deras otrygghet. De ska handla om hur polisen och kommunen tillsammans ska hantera lokala problem, öka tryggheten och minska brottsligheten i ett område. Under 2016 tas en nationell modell fram med målet att medborgarlöften ska införas i samtliga kommuner och stadsdelar inför Strömstad kommun har anslutit sig till SKLs (Sveriges kommuner och landsting) nätverk för medborgardialog. Medborgardialogen ska integreras som en del i styrning och verksamhetsutveckling med syfte att skapa ett hållbart samhälle. 2

3 DROGER (ALKOHOL, NARKOTIKA, TOBAK, DOPNING) Enligt senaste drogvaneundersökningen har andelen alkoholkonsumenter sjunkit i årskurs nio i Strömstad och vi ligger nu något under genomsnittet i riket. Även i årskurs två på gymnasiet har andelen alkoholkonsumenter sjunkit men är fortfarande högre än genomsnittet i riket. En relativt stor andel ungdomar anger att de köpt alkohol på restaurang/bar (Drogvaneundersökning 2013). Skolhälsovården upplever att det finns en liberal syn bland föräldrar kopplat till ungdomars drickande. Polisen ser att det finns god tillgång till narkotika och signaler från skola och polis tyder på att användandet och tillgången av cannabis har ökat. Användandet av Spice kan ha mattats något. Enligt den senaste drogvaneundersökningen (2013) har 15 % testat någon form av narkotika i åk två på gymnasiet (cannabis, spice osv), det är relativt högt jämfört med kringliggande kommuner. På över hälften av festerna på gymnasiet har det förekommit annat än alkohol och skolhälsovården ser en relativt liberal inställning till droger hos ungdomar. Målsättning 1. Antalet barn och unga vuxna som börjar använda tobak, narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol ska minska. 2. Antalet ungdomar i Strömstad som provat narkotika ska minska 3. Utveckla stöd och hjälp kopplat till ungdomar i riskbruk och missbruk 4. Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska 5. Antalet vuxna brukare av dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska Vi har en låg andel rökare på högstadieskolan. Det gäller både de som röker dagligen och de som röker ibland. Även på gymnasiet är andelen dagligrökare låg men inte andelen som röker ibland. För en kommun av Strömstads storlek finns det hög exponering och försäljning både av alkohol och tobak. Det finns psykisk ohälsa hos flera ungdomar i Strömstad vilket är en riskfaktor för alkohol och droger. 3

4 Åtgärder Vem gör vad? Mål SSPF Utveckla metoden SSPF, samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och fritid. 1,2,3 Fältsamverkan Lägesavstämning samt planering Samverkan mellan polis, skola och fritidsgård Effektiva ANDTförebyggande metoder i skolan Skolnärvaro och skolframgång Insatser för föräldrar Insatser mot langning Gemensam alkoholtillsyn Utveckling av ansvarsfull alkoholservering - Krögarträffar Dopningstester inom ramen för dopningsavtal Inför storhelger (lucia, valborg, skolavslutning m.m.) genomförs planeringsmöten med skola, fritidsgård, fältassistenter, polis och kyrka. Fritidsledare ansvarar för att kalla till mötena. Polisen använder sig av Kronobergsmodellen 1 vid evenemang som skolavslutning och storhelger. Polisen gör besök på skola, fritidsgård och i cafeterior. Polisen informerar skolpersonal om ansvar kring anmälan om brott i skolmiljö. Drogförebyggande samordnare ansvarar för en djupare lägesanalys och dialog/utredning för effektiva evidensbaserade åtgärder, med fokus på att öka skyddsfaktorer och att minska riskfaktorer. Drogförebyggande samordnare, Resurscentrum och IFO tar gemensamt fram en handlingsplan. Drogförebyggande samordnare och chef för resurscentrum ansvarar för att se över rutinerna kring skolnärvaro och undersöker möjligheterna till eventuell utveckling av arbetet. Drogförebyggande samordnare ansvarar för dialog kring hur man kan arbeta med skolframgång. Föräldrautbildning i ANDT-frågor utifrån föräldrarnas behov och intressen. Fältassistenter tillsammans med Drogförebyggande samordnare. Föräldrainformation/möten. Kommunen deltar i folkhälsomyndighetens (tillsammans med polis, länsstyrelsen och systembolaget) antilangningskampanj Tänk om med ett proaktivt budskap riktat till föräldrar samt äldre syskon och kamrater. Drogförebyggande samordnare samverkar med polis mot langning. Polis och alkoholhandläggare utvecklar arbetet med gemensam alkoholtillsyn mellan kommun och polis. Informationsutbyte mellan polis och alkoholhandläggare om händelser i krogmiljö. Krögarträffar genomförs en till två ggr per termin med krögare, polis, alkoholhandläggare, räddningstjänst och drogförebyggande samordnare och väktare. Syftet är att skapa dialog och informera om alkohollagens regler och andra förordningar så att brister i verksamheterna inte uppstår. Öka antal deltagare i utbildningen ansvarsfull alkoholservering. Drogförebyggande samordnare samordnar det praktiska inför dopningstesterna, missbruksenheten utför tester och skickar iväg dem på analys i Uddevalla. Laboratoriet i Uddevalla skickar provresultaten direkt till träningsanläggningarna. Polisen informeras av träningsanläggningarna om någon testat positivt eller uteblivit från test. Utbildningsdag för träningsanläggningarna. Rutiner för rapportering Polisen faxar rapport, socialtjänsten tar emot och erbjuder samtal vid rattfylleri, LOB 2 -omhändertagna och ringa narkotikabrott. 3,5 Medborgardialog Polisen och kommunen ska gemensamt medverka vid medborgardialoger i olika former. 1,2,3 Med syfte att komma fram till ett medborgarlöfte. 4 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2, 3,4 4 1, 1, 1, 5

5 1 Kronobergsmodellen går ut på att polisen beslagtar och förstör alkohol från minderåriga ungdomar och kontaktar deras föräldrar. En annan åtgärd är att identifiera och ingripa mot kända langare. 2 LOB Lagen om omhändertagande av berusade personer 5

6 VÅLDSBROTT Enligt den senaste brottsstatistiken från 2015 har anmälda brott i nära relationer (bland annat sexbrott, misshandel och fridsbrott) ökat senaste året och är högre än de senaste fyra åren. Våldsbrott i offentlig miljö har nästan halverats från 2012 års höga nivåer och har minskat med ca 25 % sen Mörkertalet är stort för anmälningar gällande våld i nära relationer. Det är viktigt både att förebygga våldet och att ha en fungerande struktur för att hantera dessa fall. Det finns ett tydligt samband mellan brott i offentlig miljö och alkohol. Detta våld sker i Södra hamnen mellan och Det finns en ökande andel kvinnor bland förövarna av våld i offentliga miljöer. Målsättning 1. Öka tryggheten 2. Minska antalet våldsbrott i nära relationer 3. Minska antalet våldsbrott i offentlig miljö 4. Bättre hjälpprocess för de som blivit utsatta för våld i nära relationer 5. Skapa förutsättningar för ett jämlikt och jämställt samhälle 6

7 Åtgärder Vem gör vad? Mål Bjuda in varandra när det anordnas utbildningar Individ- och familjeomsorg, polis och folkhälsoråd bjuder in varandra när det anordnas utbildningar om våld i nära relationer, trygghet, våld i offentliga miljöer och dylikt. 1,2,3 Information om respektive organisation Polis, individ- och familjeomsorg och resurscentrum bjuder vid varsitt tillfälle in övriga aktörer och berättar om sin organisation och sitt uppdrag. 1,2,3 Uppdaterade kontakt-och telefonlistor för att nå varandra Telefonlista uppdateras två gånger per år med samordning av folkhälsostrateg. Aktörer som kvinnojour, brottsofferjour, kyrka, vårdcentral, psykiatri, polis, individ- och familjeomsorg och resurscentrum finns med. 1,4 Klargöra rutiner i samverkan mellan socialtjänst och polis Samverkan med hälso-och sjukvård Nätverk för våld i nära relationer Förundersökningsledare och handläggare på socialtjänsten behöver arbeta mer integrerat när det kommer till våld i nära relationer och våld mot barn. Polischef och chef för individ- och familjeomsorg ansvarar för att initiera utvecklingsarbete kring detta. Samverkan mellan polis kommun och hälso- och sjukvården behöver förbättras när någon blivit utsatt för våld Folkhälsostrateg ansvarar för att kontakta vårdcentralschefer och jour för att lyfta frågan. Möten i kvinnofridsnätverk vår och höst med syfte att skapa relationer och kontakter för att underlätta samverkan över organisationsgränser när en akut situation uppkommer. Syftet är också att få en ökad kunskap om varandras organisationer samt om respektive organisationers ansvar och möjligheter att jobba med våld i nära relationer. Kvinnojour, brottsofferjour, kyrka, vårdcentral, psykiatri, polis, individ- och familjeomsorg och resurscentrum är några aktörer. Ytterligare ett syfte att öka kunskapen om stödprocessen samt om förebyggande arbete. Bjuda in personer som jobbar med frågan till nätverket. Utvärdera syfte, form och mandat för kvinnofridsnätverket. Ska det finnas en arbetsgrupp också? Kan Brottsförebyggande rådet fungera som styrgrupp? Folkhälsostrateg ansvarar. Integrationsarbete Ökad samverkan mellan kommun och polis i stödet till ensamkommande ungdomar. 5 Polisnärvaro vid Polis besöker flyktingboenden i förebyggande syfte. 1,5 flyktingboenden Brott i skolmiljö Polisen informerar skolpersonal om ansvar kring anmälan om brott i skolmiljö. 1,3 Boende och stöd till våldsutsatta Följa Kommunalförbundet Fyrbodals arbete med att utreda en Fyrbodals gemensam modell för stöd till våldsutsatta. 1,2,3 4 7

8 Åtgärder Vem gör vad? Mål Stöd till insatser som Folkhälsostrateg ansvarar för att återuppta arbetet med trygghetsvandringar gemensamt med teknisk förvaltning och polis. 1,5 bidrar till trygghet i den offentliga miljön Arrangera minst en trygghetsvandring/år. Fördela geografiskt över kommunen. Fortsatt bevakning i Teknisk förvaltning samordnar med polis kring bevakning i hamnen. 1 gästhamnen Övervägande av Polisen uttalar sig i remissvar till alkoholhandläggare. 3 ordningsvakt vid alkoholtillstånd Medborgardialog Polisen och kommunen ska gemensamt medverka vid medborgardialoger i olika former. Med syfte att komma fram till ett medborgarlöfte 1,5 8

9 Besöksadress: Norra Bergsgatan 23, Strömstad Tel: Växel e-post: 9