PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden

Transkript

1 PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden

2 MÅLSÄTTNING Brotts- och drogförebyggande rådet (Brå) i Kristianstad skall verka för att: Öka tryggheten i kommunen Minska brottsligheten bland barn och ungdomar Minska alkohol- och narkotikabruket bland barn och ungdomar Begreppet trygghet har en mångfasetterad innebörd. Känslan av trygghet, eller avsaknad av trygghet behöver nödvändigtvis inte vara kopplad till reell trygghet. Den publicitet som brottsliga handlingar får i media kan påverka allmänhetens uppfattning av hur vanligt förekommande en viss typ av brott är och den egna utsattheten. Rädslan för att bli utsatt för brott kan nästan betraktas som ett lika stort samhällsproblem som brottsligheten i sig. Även om rädslan bygger på missuppfattningar om risker är problemet verkligt och kan allvarligt försvaga livskvaliteten hos många människor. UTGÅNGSPUNKTER Det brotts- och drogförebyggande arbetet i Kristianstads kommun måste bedrivas i så många verksamheter som möjligt, både inom och utom den offentliga sektorn. Det är viktigt att ta till vara på föreningarna och de privata företagens resurser till exempel. Brå s uppgift bör främst vara att initiera och leda projekt, samordna de olika verksamheterna samt förstärka och uppmuntra goda initiativ. Kristianstad kommuns brotts- och drogförebyggande åtgärder ska utgå från: social brottsprevention situationell brottsprevention Social brottsprevention syftar till att på lång sikt påverka de faktorer som är avgörande för individens benägenhet att begå brott. Riskfaktorer som; multiproblematik kring uppförande- och uppmärksamhetsstörningar, inlärningssvårigheter och emotionella störningar; förhållanden hos föräldrarna i egenskap av kriminalitet, missbruk, psykisk sjukdom, långvarig och allvarlig social stress, bristande omsorgsförmåga, övergrepp och misshandel; samt den socioekonomiska och fysiska områdesstrukturen, i vilken individen växer upp, kan leda till ökad risk för kriminell utveckling. (Brårapport 2001:15) Social brottsprevention kan riktas gentemot både barn och ungdomar och deras föräldrar. Insatser riktade till föräldrar kan bestå av stöd i hemmen eller deltagande i föräldrautbildningar. Antiskolkprogram i skolan eller olika påverkansprogram är exempel på social brottsprevention som riktas direkt till barnet/ungdomen. Insatser som riktas till både barn och föräldrar samtidigt anses vara mest effektivt. Situationell brottsprevention syftar till att minska sannolikheten för att brott begås genom att göra brottet mindre lönsamt, mer riskabelt och svårare att utföra. Utgångspunkten i den situationella brottspreventionen är att en brottslig handling grundar sig på ett rationellt beslut.

3 Det gäller därför att försöka hitta åtgärder som påverkar en brottsling att i en given situation låta bli att begå brott. Exempel på situationell brottsprevention kan vara när skolor är öppna för annan verksamhet på kvällar och helger eller att flytta cykelställen i ett bostadsområde till en plats där många passerar. I båda fallen försvårar man för en person att begå brott samtidigt som man ökar risken för att bli upptäckt. ( ARBETSUPPGIFTER FÖR KOMMUNENS BROTTS- OCH DROG- FÖREBYGGANDE VERKSAMHET Öka tryggheten i kommunen Informera invånarna i kommunen om brottssituationen samt hur dessa kan undvika att själva utsättas för brott. Verka för att kommunala beslut genomsyras av ett brottsförebyggande perspektiv, exempelvis i stadsplaneringen. Stödja grannsamverkan. Hålla sig à jour och informera om trygghetsfrågor samt lokal brotts- och drogutveckling med hjälp av polisens trygghetsundersökningar och lokala drogvaneundersökningar. Genomföra kampanjer som stödjer det brottsförebyggande arbetet. Ex. Stoppa langningen. Samverka med privata aktörer. Ex. samordna säkerhetsmässa. Genomföra trygghetsvandringar. Minska brottsligheten bland barn och ungdomar Bistå skola och andra verksamheter som arbetar med barn och ungdomar med kunskap om brottsförebyggande arbete i deras egna verksamheter. T.ex. informera om nya metoder och arbetssätt. Uppmärksamma goda förebilder eller goda exempel i brottsförebyggande arbete genom att utnämna Årets förebild. Stimulera och uppmuntra samverkan mellan myndigheter. Medvetandegöra tonårsföräldrar genom information om aktuella ungdomstrender och händelser. T.ex genom utskick och föreläsningar. Kartlägga brottssituationen bland ungdomar. Minska alkohol- och narkotikabruket bland barn och ungdomar Bistå skola och andra verksamheter som arbetar med barn och ungdomar med kunskap om drogbyggande arbete i deras egna verksamheter. T.ex. informera om nya metoder och arbetssätt. Kartlägga risk- och skyddsfaktorer samt ungdomars drogvanor. Stimulera och uppmuntra samverkan mellan myndigheter. T.ex. insatser för att minska berusningsdrickandet vid student och skolavslutning. Stimulera insatser gentemot tonårsföräldrar t.ex. genom föräldrastödsprogram och föreläsningsserier. Minska tillgängligheten av alkohol och narkotika.

4 RÅDETS SAMMANSÄTTNING Brotts- och drogförebyggande rådet i Kristianstad skall ha en bred sammansättning utan att för den skull bli alltför stort och ohanterligt. Brå-koordinator och drogförebyggande samordnare koordinerar de olika insatser rådet beslutar att göra. Följande representanter ingår i rådet: Ordföranden i socialnämnden Vice ordföranden i socialnämnden Brå-koordinator Drogförebyggande samordnare Närpolischef Enhetschef för Barn- och ungdomsenheten, Socialförvaltningen Arbetsledare Fältgruppen, Socialförvaltningen Representant för Räddningstjänsten/säkerhet Representanter för Barn- och utbildningsförvaltningen Representant för Kristianstadbyggen AB Representant för C4 Teknik Representant för Kultur- och fritidsförvaltningen Representant för Kristianstads Fritidsgårdsforum (KFGF) ARBETSFORMER Rådet riktar främst sina insatser mot barn- och ungdomar. Rådet upprättar årligen en handlingsplan där frågor som är aktuella att arbeta med preciseras. Rådet träffas 1 gång per månad, med undantag för juli och augusti. Till mötena kan adjungeras företrädare för andra förvaltningar, myndigheter, företag eller föreningar beroende på vilka frågor som diskuteras. Rådet har som ambition att besöka och informera Kommunstyrelsens arbetsutskott kontinuerligt. Vid behov inbjuder rådet till storgruppsmöten med politiker, tjänstemän och allmänheten för att diskutera aktuella frågor som rör brotts- och drogförebyggande arbete i kommunen. Rådet kan fungera som remissinstans på uppdrag av Kommunstyrelsen. Rådet formerar sig och inbjuder andra till olika arbetsgrupper utifrån de frågor som enligt handlingsplanen särskilt skall fokuseras. Rådet samarbetar med övriga existerande grupper med inriktning mot brotts- och drogförebyggande arbete, såsom Klottergruppen och Folkhälsorådet.

5 Rådet bevakar brotts- och drogförebyggande forskning och metoder, bland annat genom deltagande i nationella och regionala nätverksmöten med Brå-koordinatorer och drogförebyggande samordnare. Verksamheten redovisas i Socialförvaltningens verksamhetsberättelse och vid mötena med Kommunstyrelsen. UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING Uppföljning av det lokala brotts- och drogförebyggande arbetet i kommunen görs med hjälp av polisens trygghetsmätningar, lokal drogvaneundersökning samt via andra övergripande undersökningar som regelbundet görs i kommunen. Handlingsplanen för kommunens brotts- och drogförebyggande arbete följs upp och revideras årligen. Resultatet återrapporteras till Kommunstyrelsen. Enskilda satsningar och projekt utvärderas separat.