Revisionsrapport. Trygga Halmstad. Halmstads kommun. Januari 2009 Bo Thörn

Transkript

1 Revisionsrapport Trygga Halmstad Halmstads kommun Januari 2009 Bo Thörn

2 Innehållsförteckning INLEDNING 1 UPPDRAG 1 GENOMFÖRANDE 1 RESULTAT 1 TRYGGA HALMSTAD ORGANISATIONEN 1 MÅL OCH VERKSAMHETSPLANERING 2 VERKSAMHETEN VID TRYGGA HALMSTAD CENTRET 3 VISIONSSTYRNING 4 REVISIONELL BEDÖMNING 5

3 Inledning Uppdrag Trygga Halmstad är ett samlingsbegrepp för olika verksamheter som arbetar förebyggande mot brott, alkohol och droger. Trygga Halmstad ska bidra till en ökad samverkan för en tryggare tillvaro där brottsligheten minskar och tryggheten ökar. Den prioriterade målgruppen är barn och ungdomar. Revisorerna granskade år 2004 kommunens åtgärder för missbruk. Granskningen omfattade bland annat Trygga Halmstad och Brobyggargrupperna. Revisionsfrågan för denna uppföljande granskning är: Finns det ett ändamålsenligt system för styrning av samverkan kring det förebyggande arbetet? Granskningen avgränsas till Trygga Halmstad samordningsorganet samt Trygga Halmstad Centret. Genomförande I granskningen har vi tagit del av kommunens övergripande styrdokument och mål för Trygga Halmstad. Intervjuer har genomförts med ordförande för Trygga Halmstad Henrik Oretorp, sekreterare i Samordningsorganet/samordnare i Trygga Halmstad Centret Therese Wallgren samt Henry Bengtsson utvecklingschef på stadskontoret. Resultat Trygga Halmstad organisationen Kommunen inrättade 1999 ett politiskt samordningsorgan med inriktning mot brottsförebyggande och alkohol- och drogförebyggande arbete. Samordningsorganet, Trygga Halmstad Samordningsorganet, består fram tills idag av kommunala politiker och chefstjänstemän från socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, kulturförvaltningen samt stadskontoret. Representanter för närpolisen och näringslivet ingår också i samordningsorganet. Samordningsorganets uppgift är bland annat att svara för samordning av kommunens: förebyggande insatser för barn och ungdom upp till och med 20 år brottsförebyggande arbete utan begränsning till åldersgrupper 1

4 information om barns och ungdomars levnadsvillkor Verksamheten vid Trygga Halmstad Centret startade år De övergripande målen för verksamheten utgår från fullmäktiges barn- och ungdomsplan. Uppgiften för Centret är bland annat att: kartlägga ungdomsmiljöer och skapa en samsyn avseende situationen för barn och unga informera föräldrar, föreningar och andra intressenter samt att arbeta för att aktivera dessa i det förebyggande arbetet ta initiativ till att, alternativt genomföra, samordnande insatser stödja Brobyggarna i deras arbete Verksamheten byggs upp av resurser från stadskontoret (lokalkostnader och lön för samordnaren), socialförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen. Tjänstemännen från dessa är samlokaliserade till Trygga Halmstad Centret. Stadskontoret svarar för samordningen av resurser inom Centret. Trygga Halmstad Centret har en styrgrupp knuten till sig. Denna består av avdelningschefer eller motsvarande för de tjänstemän som arbetar inom Centret. Till organisationen Trygga Halmstad hör Brobyggargrupperna samt en analysgrupp. Enligt intervjuerna har samordningsorganet en bredare uppgift än den som omfattas av verksamheten vid centret. Mål och verksamhetsplanering Trygga Halmstad Samordningsorganet har, i verksamhetsplanen för 2008, fastställt verksamhetsmål. Följande berör Trygga Halmstad Centret: Barn och ungdomar skall få växa upp under goda och trygga förhållanden. Ingen form av främlingsfientlighet, mobbing eller annan diskriminering får komma ifråga. Barn- och ungdomstiden skall vara fri från tobak alkohol, narkotika och andra droger. Miljöer där barn och ungdomar rör sig skall vara fria från våld, skadegörelse och annan brottslighet. Trygga Halmstad Centret har utarbetat aktiviteter inom vart och ett av målen samt angett ansvarig enhet och indikatorer för måluppfyllelsen. Centret lämnar regelbundet verksamhetsberättelser och delårsrapporter till samordningsorganet som anknyter till målen och genomförda aktiviteter. Det är först de senare åren som samordningsorganet utarbetat styrande verksamhetsplaner och genomfört uppföljningar av verksamheten. 2

5 Verksamheten vid Trygga Halmstad Centret Resurserna vid Trygga Halmstad Centret består av fältpersonal från respektive förvaltning. Det gemensamma för dessa är det förebyggande arbetet mot barn och ungdomar i kommunen. Deras nuvarande inriktning i arbetet är främst: Förvaltning Barn- och ungdomsförvaltningen Utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Kulturförvaltningen Stadskontoret/samordnare Inriktning i arbetet Implementering av kunskapsbaserade förebyggande metoder Förebyggande arbete, föräldrar och personal Hedersrelaterad våld Studentfester Nattvandring Brobyggarna Vuxenengagemang Meningsfull fritid Drogfria evenemang Brottsförebyggande, kommunövergripande Samordning Centret Var och en av förvaltningarna har en tjänsteman placerad i centret. I princip har dessa tagit med sig sin målgrupp och sitt arbetsfält in i Centret. Detta innebär att de i en stor del av det utåtriktade praktiska arbetet agerar var för sig oberoende av varandra och att det gemensamma samordnade arbetet är begränsat. Konkret samverkan uppstår dock spontant i de fall som inriktningen av uppgifter sammanfaller. Styrningen av det praktiska arbetet förutsätter att samordningsorganet och/eller styrgruppen kommer överens om vad samordningen ska innehålla och hur den ska genomföras. Enligt intervjuer är det först de senaste åren som diskussioner förts som har principiell betydelse för samverkan inom centret. Team Ungdom är fältarbetare inom kulturförvaltningen som arbetar för ungdomar i åldrarna mellan 10 och 18 år och som befinner sig i riskzonen att utveckla negativt beteende. Deras verksamhet är samlokaliserad med Trygga Halmstad Centret. Enligt ett förslag från kommunstyrelsens beredningsutskott kommer Team Ungdom att flytta över till socialförvaltningen. Enligt de intervjuade har styrningen av verksamheten vid Trygga Halmstad Centret förbättrats väsentligt de senare åren. Framförallt har samordningsorganets arbete med verksamhetsplaner och uppföljningar medfört att uppdraget för centret blivit tydligare och konkretare. 3

6 Visionsstyrning Ett av Halmstads kommuns övergripande nio målområden är Trygghet, säkerhet och folkhälsa. De övergripande målen är: Halmstad ska erbjuda en fysisk miljö som skapar trygghet. Halmstad kommun ska öka människors trygghet och säkerhet genom att aktivt medverka i det brottsförebyggande arbetet tillsammans med andra aktörer. Halmstad ska arbeta för en god folkhälsa, föreningslivets, kulturens och idrottens kraft ska särskilt tas tillvara. Alliansen har fastställt planeringsdirektiv där målen inom målområdet har konkretiserats. I planeringsdirektiven anges följande konkreta mål och innehållet i uppföljning av målen enligt följande: Konkretiserade mål Andelen invånare och besökare som känner sig trygga i Halmstad ska öka. Barn och ungdomar ska växa upp under goda och trygga förhållanden. Förekomsten av våld i nära relationer skall minska Uppföljning Trygghetsundersökning Genomförda aktiviteter Trygghetsaspekter i planarbetet Statistik angående mobbning Uppföljning av föräldrautbildningar Analysgruppens redovisning av barns- och ungdomars levnadsvillkor Uppföljning och utvärdering av Kriscentrum Under förra mandatperioden ombildades samordningsorganet så att både politiker och tjänstemän ingick. Denna samordning upplevs idag inte vara optimal. Samtidigt har Trygga Halmstad Centret bildats som gör att det finns en uppbyggd form som förvaltningarna kan samverkan i. Den 20 januari 2009 beslutade kommunstyrelsen om sin organisation och arbetsformer enligt visionsstyrningsmodellen. Beslutet innebar bland annat att samordningsorganet för Trygga Halmstad läggs ner. Bakgrunden till beslutet är att behovet av samordningsorganet inte anses vara så stort längre och att kommunstyrelsen har ändrat sina arbetsformer. Kommunstyrelsen betonar alltmer sin samordnande roll i visionsstyrningsarbetet. Ett arbetssätt som införts är förlängda beredningar där styrelsen utgår från fördjupande teman. Erfarenheterna från dessa har lett till att kommunstyrelsen avser att utveckla sin samordnade funktion och göra kopplingar till kommunens övergripande målområden. 4

7 Revisionell bedömning Revisionsfrågan för denna granskning är har kommunen har ett ändamålsenligt system för styrning av samverkan kring det förebyggande arbetet inom ramen för Trygga Halmstad? Vårt svar på revisionsfrågan är att kommunen fram tills nu inte haft ett ändamålsenligt system för styrning av samverkan. Kommunstyrelsen har inte varit aktiv i styrningen av verksamheten och dess samverkan. I praktiken har kommunen inte nått de mål och ambitioner som är avsett med verksamheten vid Trygga Halmstad Centret. Vår bedömning är att den politiska styrningen av samverkan och verksamheten vid Centret bör utvecklas väsentligt. Kommunstyrelsens engagemang i samordningsfrågor inom ramen för målområdet kommer att ha stor betydelse för framgångarna med samverkan inom Trygga Halmstad Centret. Kommunen har taget ett par centrala beslut för att förbättra förutsättningarna för samverkan kring det förebyggandet arbetet i kommunen. Det ena är kommunstyrelsens samordnade roll och att samordningsorganet upphör, det andra att Team Ungdom förs över till socialförvaltningen. Vi har också noterat ett par problematiska aspekter i styrningen av just samverkan för verksamheten inom Trygga Halmstad Centret. Dessa kvarstår och behöver därför uppmärksammas särskilt. Samordningsorganet har inte varit något beslutande organ och styrgruppen för centret är det inte heller. Den politiska styrningen kommer att avgöras av kommunstyrelsens förmåga att uttrycka en klar politisk vilja med verksamheten och nämndernas/förvaltningarnas förmåga att utveckla bindande och samordnade överenskommelser. I kommunens visionsstyrningsmodell ska nämnderna utgå från och konkretisera kommunens nio målområden. Nämndernas arbete med att omsätta målområdet Trygghet, säkerhet och folkhälsa till gemensamma styrande mål och uppdrag för Trygga Halmstad Centret kommer att bli avgörande för inriktningen av verksamheten, graden av samordning och effektivitet. Styrningsmodellen förutsätter att nämnderna för respektive förvaltning, men också styrgruppen för centret, anger vad de vill med verksamhet och att detta bygger på gemensamma överenskommelser. För att åstadkomma en mer utvecklad samverkan bör ledningsfunktionen vid centret har ett starkare mandat. Styrningen i det praktiska arbetet har inte utgått enbart från samordningsorganet och kommer inte att direkt utgå från kommunstyrelsen. Samordnarens befogenheter för att leda och samordna verksamhet och personal inom centret har varit svaga och har inte förändrats i och med den nyligen förändrade organisationen. 5

8 I och med att samordningsorganet nu har tagits bort blir det högst väsentligt att se över och utveckla styrgruppens uppgift och mandat. Den praktisk styrande ledningsfunktionen behöver också utveckla verktyg för planering och uppföljningar samt klargöra rapporteringsvägar. 6