Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd - uppföljning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd - uppföljning"

Transkript

1 Revisionsrapport Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd - uppföljning Halmstads kommun Juni 2010 Bo Thörn, certifierad kommunal revisor Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

2 Sammanfattning Revisorerna i kommunerna i Hallands län och landstinget i Halland genomförde år 2007 en granskning av samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Granskningen visade att samverkan i Halmstads kommun hade brister. Revisorerna i Halmstads kommun har uppdragit åt Komrev inom PricewaterhouseCoopers att göra en uppföljning av den tidigare granskningen. Uppföljningen syftar till att besvara revisionsfrågan om det finns en ändamålsenlig samverkan inom Halmstads kommun för insatser till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Granskningen är avgränsad till samverkan mellan Barn- och ungdomsnämnden och Socialnämnden. Sedan förra granskningstillfället har ett länsövergripande avtal om ansvarsfördelning och samordning tecknats av kommunerna, Landstinget Halland och Region Halland. Enligt intentionerna i avtalet har en lokal samordningsgrupp bildats med ett gemensamt ansvar för att verksamheterna samordnas. Vi har konstaterat att nämndernas presidier och förvaltningarnas ledningar har regelbundna överläggningar och har vidtagit vissa åtgärder för att förbättra samverkan i verksamheterna. Socialförvaltningens organisation har förändrats för att bättre passa ihop med Barn- och ungdomsförvaltningens organisation. På verksamhetsnivå har vi konstaterat att samverkan främst sker i enskilda ärenden. Det saknas struktur, ansvar och former för att samverkan ska kunna etableras och kunna bli varaktig. Vi har också noterat att det förebyggande arbetet får stå tillbaka på grund av brist på arenor för sådan samverkan. Enligt vår bedömning finns i stort sett, och med utgångspunkt i samverkan på verksamhetsnivå, samma brister kvar som påtalades vid det förra granskningstillfället. De åtgärder som vidtagits på ledningsnivå märks ännu inte i verksamheterna. Enligt vår bedömning bör nämnderna utveckla ett tydligare gemensamt uppdrag om samverkan för att samverkan och gemensamt arbete ska kunna utvecklas och bli mer stabilt. Vidare anser vi det viktigt att man uppmärksammar brister i kunskaper om varandras organisationer samt frågor om anmälningsplikt, sekretess, tystnadsplikt och återföring av information.

3 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND UPPDRAG GENOMFÖRANDE 1 2 RESULTAT SVAR PÅ TIDIGARE GRANSKNING STYRNING OCH ORGANISATION ARBETSFORMER KOMPETENSUTVECKLING FÖREBYGGANDE INSATSER UPPFÖLJNING AV SAMVERKAN OCH RAPPORTERING TILL NÄMND 8 3 REVISIONELL BEDÖMNING 8

4 1 Bakgrund 1.1 Uppdrag Revisorerna i kommunerna i Hallands län och landstinget i Halland genomförde år 2007 en granskning av samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Granskningen visade att samverkan i Halmstads kommun hade brister. Revisorerna i Halmstads kommun vill nu göra en uppföljning av tidigare granskning med inriktning på samverkan inom Halmstads kommun. Granskningen syftar till att besvara revisionsfrågan om det finns en ändamålsenlig samverkan inom Halmstads kommun för insatser till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd? Revisionsfrågan ska besvaras med hjälp av följande kontrollområden: Styrning och organisation för samverkan; på ledningsnivå, på operativ nivå? Arbetsformer Kompetensutveckling Förebyggande insatser och insatser för tidig upptäckt Uppföljning och rapportering till nämnd 1.2 Genomförande Granskningen omfattar verksamheter inom Barn- och ungdomsnämndens och Socialnämndens ansvar. Granskningen omfattar inte barn och ungdomar med i huvudsak fysiska behov/funktionshinder. Inom Socialnämnden har avdelningschef samt handläggare inom avdelningen barn- och ungdom intervjuats. Inom Barn- och ungdomsnämnden har vi har valt ut en skola inom vart och ett av förvaltningens tre områden samt skolornas gemensamma resurs Kärnhuset. Skolorna är Fyllingeskolan, Getingeskolan och Brunnsåkerskolan där personal inom skolornas elevhälsoteam och rektorer har intervjuats. Inom Kärnhuset har verksamhetschef och skolpsykologer intervjuats. Resultatet från intervjuerna har, innan analys och färdigställande av granskningen, diskuterats med ordförande, vice ordförande och förvaltningschef inom Socialnämnden och Barn- och Ungdomsnämnden. Studier av relevanta dokument ingår i granskning. 1

5 2 Resultat 2.1 Svar på tidigare granskning Kommunstyrelsen och socialnämnden samordnade sina yttranden till revisorerna över granskningen från 2007 medan Barn- och ungdomsnämnden lämnade ett eget yttrande. Kommunstyrelsen svar när det gäller brister i styrningen (mål, uppföljning och utvärdering) var att detta kommer att beaktas i det fortsatta arbetet med visionsstyrningsmodellen. När det gäller samverkan på ledningsnivå hänvisar kommunstyrelsen till Barn- och ungdomsnämnden och Socialnämnden som har att ta ställning till om det behövs en formaliserad samverkan och i så fall hur den ska byggas upp. Kommunstyrelsen diskuterade också frågan om ett särskilt samverkansorgan i kommunen men avvisade ett sådant. Barn- och ungdomsnämnden svarade i sitt yttrande att en kommunal handlingsplan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd behöver arbetas fram i Halmstads kommun samt att Barn- och ungdomsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen föreslås utarbeta ett förslag till handlingsplan. 2.2 Styrning och organisation Den länsövergripande policyn kring Barn och unga i behov av särskilt stöd som var utgångspunkten för föregående granskning har omsatts i ett länsövergripande avtal under Avtalet har fått namnet Ansvarsfördelning och samordning av insatser till barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik som behöver stöd från samhället och är tecknat av kommunerna, Landstinget Halland och Region Halland. I avtalet anges att det i varje kommun ska finnas en samordningsgrupp med verksamhetsansvariga chefer från kommunen och landstinget. Samordningsgrupperna ska ha ett gemensamt ansvar för den strategiska planeringen så att samordning av verksamheter och insatser sker. Vidare ska samordningsgruppen ansvara för att samverkan utvecklas och att en utvärdering görs årligen. En samordningsgrupp har bildats i Halmstad med representanter från kommunen och landstinget. Gruppen träffas sex gånger per år. Arbetet i gruppen har bland annat resulterat i en mall för individuell plan som ska användas i gemensamma ärenden. I en gemensam policy (folkhälsa) för regionen, kommunerna och landstinget finns ett mål om föräldrastöd. Enligt intervjuerna har socialtjänsten och skolan diskuterat vem som ska arbeta med genomförandet. Ett arbete med föräldrastöd har startats vid skolorna i Oskarström, Vallås och Nyhem. En grundläggande tanke i Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell är att nämnder och förvaltningar ska samverka. I planeringsdirektiven för framgår under rubriken Intern samordning en nödvändighet att varje nämnd eller bolag ansvarar för att dess verksamhet samordnas med övriga nämnders och bolags för att uppnå största möjliga kommunnytta. Motsvarande skrivning finns i nämndernas reglemente. 2

6 Presidierna i Barn- och ungdomsnämnden och socialnämnden träffas då och då för överläggning i gemensamma frågor. Förvaltningscheferna har regelbundet överläggningar och träffas varje månad. Förvaltningscheferna har tillsatt en gemensam arbetsgrupp som fått till uppgift att utarbeta förslag på rutiner för samverkan, bland annat kring HVB-hem 1. Enligt intervjuerna av skolledare och personal inom elevhälsoteam på skolorna finns inga gemensamma mål som är tagna av nämnderna och som avser samverkan mellan skola och socialtjänst. Nämnderna har inte utarbetat någon gemensam handlingsplan. Socialnämnden har för 2009 haft ett konkret mål att utveckla samarbetet med Utbildningsförvaltningen kopplat till Klaragymnasiet. I Socialnämndens verksamhetsplan för 2010 finns mål för samverkan med Klaragymnasiet. Vidare finns ett mål kring utveckling av föräldrastöd där samverkan med skola och förskola anges, samt, bland prioriteringar, en fältverksamhet kopplat till det lokala utvecklingsavtalet för Andersberg. Inom barn- och ungdomsavdelningen har mottagningsenheten i sitt uppdrag att särskilt fokusera på att utveckla samverkan med skola och förskola. De intervjuade handläggarna känner inte till att det finns ett mål som handlar om att utveckla samverkan med skolan. Socialförvaltningen har inför 2010 omorganiserat sin verksamhet och har inom ramen för detta försökt att beakta barn- och ungdomsavdelningens områdesindelning, med tre geografiska områden. En mottagningsenhet har skapats för att underlätta för skolan m.fl. att kunna göra anmälningar. Denna enhet svarar också för nätverksarbetet. Från intervjuerna med ledningen framhåller man att det är viktigt med samverkan men att socialförvaltningen är en liten organisation, vilket gör att en enskild handläggare ska svara för kontakterna med flera skolor. Från intervjuerna på skolnivå har man ännu inte sett något resultat av socialförvaltningens ändrade organisation och arbetssätt, till exempel genom kontakter med personer inom socialtförvaltningen som har skolan i sitt ansvarsområde. 2.3 Arbetsformer Trygga Halmstad är en kommunövergripande funktion med uppdraget att arbeta förebyggande. Kommunstyrelsen är politiskt ansvarig för Trygga Halmstad. I Trygga Halmstad centret och Brobyggarna sker samverkan mellan förvaltningar och myndigheter. Brobyggarna är nätverk för samverkan i nio geografiska områden och ett kommunövergripande för äldre ungdomar. I nätverken ingår Barn- och ungdomsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen, Kulturförvaltningen, Teknik & Fritid och polisen. Enligt intervjuerna finns det inom några områden en fungerande samverkan inom Brobyggarna. 1 HVB står för: "hem för vård eller boende" och tar emot enskilda för vård och behandling i förening med boende. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) kan man tvångsplacera barn och ungdomar (under 18 år, och i vissa fall under 20 år) där. 3

7 En kommunövergripande samverkan sker bland annat vid skolavslutningar och valborgsmässoafton. Samverkan sker idag enligt intervjuerna främst i den operativa verksamheten på professionell nivå och i enskilda ärenden när behov uppstår. Resultatet är samstämmigt från de skolor som ingår i granskningen, Kärnhuset och socialförvaltningen. Skolornas kuratorer och handläggare inom socialförvaltningen mottagningsenhet har möten en till två gånger per år. Vid dessa tillfällen diskuteras samverkan utöver enskilda ärenden. Socialtjänsten uppger att man tar kontakt i enskilda ärenden men att omorganisation inom förvaltningen och besparingar gjort att man haft fokus på det interna arbetet. I övrigt har vi inte funnit några organiserade eller regelbundna möten där villkoren för samverkan kan diskuteras. Socialtjänsten och Kärnhuset gjorde en gemensam ansökan om ett EU-projekt kring placerade barn, bland annat för att utveckla kommunikationen mellan skola och socialtjänst. Detta projekt blev inte av i den form som var tänkt, men de intervjuade uppger att personalen i verksamheterna vill arbeta med att utveckla samverkan kring placerade barn. På Andersberg finns en samverkan där fältassistenter från socialförvaltningen finns på plats och samverkar med skolan, bland annat kring barn som inte kommer till skolan. I princip är personal och ledning inom skolan och socialtjänsten positiv till dialog och till samverkan. I praktiken är dock samverkan utöver individärenden ytterst begränsad, varför det inte förekommer några gemensamma diskussioner om villkor för samverkan, hur samverkan ska utformas eller vilka ambitionerna ska vara för samverkan. Från skolornas sida, rektorer och personal i elevhälsoteamen, är man mest angelägen om att etablera regelbundna träffar med personal från socialtjänsten. Förutom kuratorernas möten förekommer inga sådana träffar vid de skolor vi besökt. Det största och mest påtagliga behovet som skolorna har är tillgången till lokala arenor där personal från skola och socialtjänst kan mötas. Man önskar en starkare styrning som anger att samverkan ska ske samt former och innehåll för samarbetet. Den samverkan som dominerar har byggts upp genom personliga kontakter på professionell nivå. De intervjuade söker och behåller ett samarbete där det av erfarenhet är mest praktiskt och som i längden visar sig fungera smidigast. Från skolornas sida är det rektorer, kuratorer och skolsköterskor som har kontakt med socialförvaltningen samt lärare som tillfrågas i samband med utredningar. Skolornas kuratorer har lättast för att hitta rätt inom socialförvaltningen. Övriga anger att det är svårt att hitta rätt person eller funktion. En anledning till svårigheten att hitta rätt inom socialförvaltningen och behålla en fungerande samverkan är personalförändringar och omorganisationer inom förvaltningen. I vissa ärenden kan man behöva ha kontakt med flera funktioner som finns inom socialförvaltningens barn- och ungdomsavdelningen, LSS-handläggare och ekonomiskt bistånd. 4

8 Skolornas kuratorer i kommunen har tillsammans med handläggare på socialförvaltningen tagit fram en rutin för anmälan. I denna framgår bland annat att skolans rektor svarar för att anmälan görs, att socialtjänstens personal ska göra utredningar på plats, att socialtjänsten ska återkoppla till skolan om de startar utredning eller inte och att skolan ska informeras när en utredning avslutas. I akuta ärenden fungerar samverkan med socialtjänsten alltid bra. Skolans personal kan också ringa till socialtjänsten för att få råd i ärenden, även om ärendena är anonyma. Personal inom skolan har en anmälningsplikt till socialtjänsten då ett barn riskerar att fara illa. Anmälningsplikten gäller inte bara när personalen har säker kunskap om missförhållanden utan också då det finns en grundad misstanke om att socialtjänsten kan behöva inleda en utredning. Enligt intervjuerna gör skolorna i dag oftare en anmälan till socialförvaltningen, även om man inte gör anmälan så ofta som man borde. Anledningar till att skolan inte alltid gör anmälan är att man inte får tillbaka information från socialtjänsten, ifall man inleder utredning eller inte och om man utför andra insatser eller inte. Brist på återkoppling gör att man inte anser det lönt att göra anmälan i alla ärenden eller att man upprepar sin anmälan. Från skolans sida har man uppfattningen att socialtjänsten startar för få utredningar av de anmälningar som lämnas. Från skolans sida försöker pedagoger och personal inom elevhälsan i första hand motivera föräldrar att ansöka om bistånd hos socialtjänsten, eftersom man inte vill att skolans relationer till föräldrar ska äventyras. När det är aktuellt att göra en anmälan från skolans sida så diskuteras detta grundligt på skolan, bland annat i elevvårdskonferenser och inom elevhälsan. Den formella anmälan svarar oftast rektor alternativt kurator eller skolsköterska för. Enligt intervjuer med personal på Kärnhuset är det viktigt att personal på förskolan får stöd i samtal och att göra anmälan eftersom relationen till föräldrar är känsligare. Sekretessen inom socialtjänsten gör att informationen till skolan inte kan ske obehindrat. För att föra över informationen krävs samtycke från vårdnadshavare. Sekretess kan därför vara ett hinder för samverkan. Från skolans sida anser man att det inte är nödvändigt att veta allt från socialtjänsten i ett ärende, men man har behov av att veta om en anmälan leder till vidare arbete av socialtjänsten. Erfarenheterna, om återkoppling med information om en utredning inleds eller inte, skiftar. Socialtjänstens personal besöker idag mer sällan skolorna i utredningsarbetet. Oftast får personal i skolorna svara på frågor per telefon eller via mail. I utredningar, inför placeringar i familjehem, har skolan inte varit med vid alla tillfällen, vilket medför att skolans information om barnet inte beaktas i utredningen. Socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen följer gemensamt upp barn som är placerade i familjehem. I de fall barn har varit placerade i HVB-hem får skolorna inte alltid information från socialtjänsten om att barnet är tillbaka i hemmet. Konsekvensen är att skolan inte kunnat förbereda tillbakagången i skolan och att undervisningen uteblivit. Socialtjänstens personal uppger att kontakterna med lärare eller kurator fungera bra i individärenden. Det finns skolpersonal som har realistiska förväntningar på vad socialtjänsten 5

9 ska och kan göra, vilket underlättar samarbetet i individärenden. Socialtjänsten upplever även att förväntningar från vissa i skolan är orimliga. Det gör att personal på dessa skolor ofta har en negativ inställning till socialtjänsten. Inom skolan vänder man sig till Kärnhuset för stöd och råd. De som vänder sig till Kärnhuset är skolledare, arbetslag och enskilda pedagoger. Socialtjänstens handläggare har ingått i en arbetsgrupp inom de geografiska områdena som avsåg samverkan med mödrahälsovård, barnavårdscentral och förskola. Gruppen har inte haft ett uttalat uppdrag och på flera håll har arbetsgruppsträffarna dött ut. Socialsekreterarna uppger vid intervjun att de inte varit med om att den individuella planen (enligt det länsövergripande avtalet) använts, med undantag av en person som uppger att den har använts för att klargöra betalningsansvar. Enligt samtliga intervjuer behöver kunskapen om varandra förbättras. Det gäller särskilt mellan förvaltningarna men också inom respektive förvaltning. Från intervjuerna på ledningsnivå framgår att förväntningarna på kunskaper om varandra och utvecklingen av samverka är högre än vad som kommit fram från intervjuerna i denna granskning. Därför anser de det viktigt att vidta ytterligare åtgärder för att samverkan ska utvecklas bättre. 2.4 Kompetensutveckling I samband med att det länsövergripande avtalet tecknades genomfördes en gemensam utbildning där socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin medverkade. Skolan uppgav då att de inte hade möjlighet att medverka. Vid en utbildning om ny lagstiftning kring barn och unga fanns både skola och socialtjänst med. Vidare har utbildning kring våld i nära relationer genomförts där personal från skola och socialtjänst deltagit. Psykologer från Kärnhuset möter elevhälsoteamen i det förebyggande arbetet och genomför handledning för personal på skolorna. Genom den överblick som personalen inom Kärnhuset får om utvecklingen i verksamheten kan man tillföra erfarenheter och kunskaper till personal på förskolor och skolor. På de skolor som ingår i granskningen har inga utbildningar genomförts som tar utgångspunkt i samverkan eller barn i behov av särskilt stöd. Kärnhusets psykologer, kuratorer, skolsköterskor och speciallärare har dock utbildningar inom sina respektive professioner som har betydelse för barn i behov av särskilt stöd. Socialsekreterarna uppger att den viktigaste samverkansformen är gemensamma utbildningar. Vidare tycker de att det är viktigt med kunskaper om varandras organisationer och om hur arbetet sker. Socialförvaltningen anser att de borde informera mer i skolan, till allmänheten med flera, men socialtjänstens personal upplever att de saknar tid för detta. 6

10 Vi har i intervjuerna inte kunnat fånga upp någon annan gemensam och planerad fortbildning inom områdena samverkan eller barn i behov av särskilt stöd. Barn- och ungdomsförvaltningen och socialförvaltningen har haft gemensamma utbildningar om barnkonventionen. Initiativet till utbildningarna kommer från enskilda inom förvaltningarna. 2.5 Förebyggande insatser Vi har identifierat ett flertal förebyggande insatser som berör gruppen barn i behov av särskilt stöd. Dessa är följande: Inom ramen för Trygga Halmstad Familjeverkstad är en öppen föräldrautbildning i studiecirkelform som föräldrar kan söka till. Trygga Halmstad svarar för utbildningen som genomförs tillsammans med skolorna. I utbildningen ingår ett stödmaterial till föräldrar som har barn i åldern från tre till tolv år. ÖPP (Örebro preventionsprogram) är ett arbete för att stärka föräldrar i deras föräldraroll. Syftet är att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande och hindra tidig alkoholdebut och berusningsdrickande hos ungdomar. Programmet vänder sig till föräldrar med barn i grundskolans senare år. Inom ramen för det kommunala uppföljningsansvaret Det så kallade Spindelnätet består av förvaltningscheferna och är en del i samverkan om det kommunala uppföljningsansvaret. Spindelnätet har bildat Ung i fokus, en samverkan mellan bland andra Arbetslivsförvaltningen, Socialförvaltningen, Kulturförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen som ska förhindra att ungdomar hamna mellan stolarna. Övrig samverkan SET (Social Emotionell Träning) riktar sig till elever, och syftar till att stå emot droger/grupptryck. Utbildningen har tillkommit på initiativ av Region Halland och innebär att lärare får handledning om ledarskap i klassrummet. MIRA är en öppenvårdsverksamhet inom socialförvaltningens familjemottagning. I verksamheten tar man emot familjer med barn/tonåringar i åldern 0-20 år. MIRA behandlar relationsproblem och ger stöd till föräldrar och/eller barn och ungdomar. Lupp, en enkät från Ungdomsstyrelsen har genomförts. Enkäten handlar om ungas levnadssituation. Avsikten är att med ledning av resultatet samverka för att planera och genomföra åtgärder. Skolmedling är en metod för att hantera konflikter och förebygga mobbning i skolmiljöer. Projektet har nyligen startat på Andersberg, Fyllinge och Sofieberg. LUA är ett lokalt utvecklingsavtal som avser Andersberg som har integrationspolitiska mål. Inom ramen för avtalet genomförs utvecklingsinsatser som innebär att Socialförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen samverkar. Vid intervjuerna på skolorna framhåller man att elevhälsoarbetet på skolorna i sig är ett förebyggande arbete. I den nya skollagen, som planeras träda i kraft i juli 2011, kommer elevhälsans främsta uppgift att bli förebyggande och hälsofrämjande samtidigt som den 7

11 ska stödja eleverna att nå målen i skolan. Förändringen i skollagen kommer att påverka inriktningen av arbetet inom skolornas elevhälsa. På de skolor vi besökt har diskussioner om elevhälsans ändrade inriktning påbörjats. Kärnhusets förebyggande arbete består av handledning till personal inom skolorna. Kärnhusets psykologer strävar efter att påbörja insatser i tidiga åldrar, i förskola och skola, innan problemen blir befästa. Handledningen består bland annat i att förbereda eller bistå personalen inför svåra samtal med föräldrar. Inom ramen för Brobyggargruppernas arbete och som berör de skolor som ingår i denna granskning sker idag ingen planering av förebyggande insatser. Erfarenheten är att grupperna är frivilliga, att de inte fungerar och att de kommer att upphöra. I något fall har en skola ordnat information om missbruk till föräldrar där bland annat Althea medverkat. En samstämd uppfattning hos de intervjuade inom skolan är att regelbundna kontakter med fältassistenter och handläggare eller ett samordnat arbete i nätverken Brobyggargrupperna skulle förbättra det förebyggande arbetet. Även om det finns en del förebyggande insatser planeras dessa inte i samverkan. På skolnivå är behovet av samverkan i det förebyggande arbetet på en relativt grundläggande nivå, behov av regelbundna kontakter med en känd person från socialtjänsten som jobbar nära skolan och elevhälsoteamen. På Andersberg finns en daglig samverkan där fältassistenter samverkan med skolans personal. 2.6 Uppföljning av samverkan och rapportering till nämnd Någon mer formaliserad uppföljning som rör samverkan eller specifikt barn i behov av särskilt stöd har inte gjorts av nämnderna eller inom förvaltningarna. Kommunstyrelsen har med en så kallad förlängd beredning vid ett tillfälle diskuterat samverkan med utgångspunkt i Trygga Halmstad. Socialtjänsten uppger att det finns en analysgrupp som är kommungemensam där socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen ingår. Analysgruppens uppgift är att utvärdera fullmäktiges mål kring barn- och unga. Inom elevhälsoteamen och rektorsgrupperna förs återkommande diskussioner om aktuell situation på skolorna när det gäller barn i behov av särskilt stöd. 3 Revisionell bedömning Revisionsfrågan som ska besvaras är om det finns en ändamålsenlig samverkan inom Halmstads kommun för insatser till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. I granskningen har vi utgått från frågeställningar och brister i tidigare granskning. Enligt vår bedömning finns i stort sett, och med utgångspunkt i samverkan på verksamhetsnivå, samma brister kvar som påtalades vid det förra granskningstillfället. Kommu- 8

12 nens planeringsdirektiv samt nämndernas reglemente anger att nämnderna har ansvar för att verksamheterna samordnas. Kommunstyrelsen uppgav i sitt svar på tidigare granskning att det är nämnderna som ska ta ställning till behovet av och formerna för samverkan. Vi har konstaterat att samverkan mellan barn- och ungdomsnämnden och socialnämnden främst sker på den operativa nivån, mellan professionerna och utifrån behoven i enskilda ärenden. Vi har också noterat att det sker regelbundna överläggningar om samverkan på ledningsnivå samt en samverkan i förebyggande insatser. Ledningarna för förvaltningarna har vidtagit en del åtgärder för att förbättra samverkan som ännu inte märks i verksamheterna vid granskningstillfället. Enligt vår bedömning bör nämnderna utveckla ett tydligare gemensamt uppdrag om samverkan. Vi har inte funnit att nämnderna utvecklat någon gemensam styrning som rör hur samverkan praktiskt ska utformas i förvaltningarna. Socialnämnden har dock lämnat ett uppdrag till förvaltningen inför 2010 om att utveckla samverkan med skola och förskola. Vår bedömning är att utvecklingen av det förebyggande arbetet fått stå tillbaka på grund av brist på arenor för samverkan. Den samverkan som sker idag uppstår i enskilda ärenden när det finns behov. Det innebär att samverkan koncentreras kring skolornas anmälan till socialtjänsten och det arbete som sker som en följd av anmälan. Det innebär också att det på skolnivå, med några få undantag, inte finns någon arena där personal från socialtjänst och skola kan mötas för att diskutera villkor för samverkan eller utveckla ett gemensamt förebyggande arbete. Enligt vår uppfattning saknas det struktur, ansvar och former för att en sådan samverkan ska kunna etableras och kunna bli varaktig. Barn- och ungdomsförvaltning är en relativt stor organisation och socialförvaltningen förhållandevis liten. Detta villkor begränsar de praktiska möjligheterna och omfattningen av samverkan och gör att styrningen av samverkan får stor betydelse för stabiliteten i samverkan. Den omorganisation som gjorts inom socialförvaltningen är bland annat avsedd att anpassa arbetet till barn- och ungdomsnämndens organisation för skolorna. I vår granskning har vi inte kunnat konstatera att omorganisationen ännu bidragit till att utveckla samverkan. En orsak bland flera är att personalomsättning tillfälligt slår igenom så att samarbetet upphör eller försvåras under en period. Skolans kurator och personal inom socialförvaltningen svarar för en samverkan med koncentration på hanteringen av ärenden. I ett avseende har vi noterat brister i samverkar på den operativa nivån. Enligt vår bedömning behöver nämnderna säkerställa samverkan och rutiner kring placeringar i och tillbakagång från familjehem och HVB-hem. Bland annat för att undervisningen till elever inte ska utebli och för att skolan ska kunna ta sitt ansvar för skolplikten. Anmälan upplevs inte alltid meningsfullt från skolans sida, vilket främst har med att återföringen av information till skolan uteblir. Frågor kring anmälningsplikt, sekretess, tystnadsplikt och återföring av information är viktiga frågor för föräldrars och barn förtroende för socialtjänsten som för skolan. För att samverkan och gemensamt arbete ska kunna skapas behöver de som medverkar relevant information. Enligt vår bedömning är det viktigt 9

13 med kunskaper om sekretess med mera och viktigt att hitta möjligheter och vägar för återföring av information, där samtycke från vårdnadshavare är det viktigaste. 10

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Våld i nära relationer Kiruna kommun Våld i nära relationer Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

EU-finansiering av projekt

EU-finansiering av projekt Revisionsrapport EU-finansiering av projekt - Uppföljning Halmstads kommun 22 februari 2010 Bo Thörn Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun genomförde 2004 en granskning om ansvar och befogenheter

Läs mer

Barn i behov av stöd

Barn i behov av stöd Revisionsrapport Barn i behov av stöd Borgholms kommun Viktor Prytz Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och avgränsning... 3 3.

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader www.pwc.se Revisionsrapport Viktor Prytz & Sandra Marcusson 17 Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader Emmaboda kommuns revisorer Uppföljning av granskning om grundskolans resultat

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan 2010 Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2006-05-24 med årlig revidering Reviderat av barn- och utbildningsnämnden den 20 juni 2010 Framtagna

Läs mer

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Revisionsrapport Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Uppvidinge kommun Datum 2009-02-18 Författare Stefan Wik Eva Gustafsson 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Mindre granskningar - förstudier

Mindre granskningar - förstudier Revisionsrapport* Mindre granskningar - förstudier Krokoms kommun 31 oktober 2007 Maj-Britt Åkerström *connectedthinking 2007-10-31 Maj-Britt Åkerström Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Uppföljande granskning av tillgänglighet

Uppföljande granskning av tillgänglighet SLUTDOKUMENT 1(2) 2013-01-28 För kännedom; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Fritids- och kulturnämnden Uppföljande

Läs mer

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05 U 2009: 05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare Eva-Lotta Eriksson, sekreterare Somia Frej, sekreterare Karin Månsson, sekreterare, jurist Uppdrag i utredningen kartläggning

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Granskning avseende barn och elever i behov av särskilt stöd

Granskning avseende barn och elever i behov av särskilt stöd Tjänsteskrivelse 1 (3) 2014-11-28 Handläggare: Jan Strid GN 2014.0011 Kommunrevisionen Granskning avseende barn och elever i behov av särskilt stöd Sammanfattning På uppdrag av kommunrevisionen har Deloitte

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten 1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall

Läs mer

Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Dessa riktlinjer gäller för de kommunala skolorna i Värmdö kommun. I Värmdö kommun har ansvaret för att barnen/ungdomarna går i skolan

Läs mer

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Revisionsrapport Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun Februari 2009 Christina Norrgård Kerstin Svensson, certifierad kommunal

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se 2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615 Kopia till Uppdrag att föreslå organisation för elevhälsoarbetet och särskola Förslag

Läs mer

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag Övergripande handlingsplan för barn- och elevhälsoteamet i Arjeplogs Kommun Elevernas framgångar och svårigheter är ofta resultatet av den samlade livssituationen och därför måste alla som träffar eleverna

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Grundskolornas arbete

Grundskolornas arbete Revisionsrapport Grundskolornas arbete mot kränkande behandling och diskriminering Halmstads kommun Bo Thörn Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Information till elever, föräldrar och personal Klippans gymnasieskolor, 264 80 Klippan. Telefon 0435 280 00vx www.klippan.se/gymnasieskolan Mot alkohol

Läs mer

Nya Elementars skola 2015-2016

Nya Elementars skola 2015-2016 Elevhälsoplan: Nya Elementars skola 2015-2016 Inledning Detta är Nya Elementars plan för elevhälsoarbete. Här anges rutiner, ansvar och beslutsgång. Elevhälsoplanen är ett lokalt styrdokument som alla

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER

HANDLINGSPLAN MOT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER HANDLINGSPLAN MOT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER Umeå kommuns för- och grundskola Område unga Dokumentnamn: Handlingsplan mot tobak, alkohol och droger Umeå kommuns för-och grundskola Dokumentansvarig: Dokumentdatum:

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Barn till missbrukare

Barn till missbrukare Revisionsrapport Barn till missbrukare Motala kommun Lena Brönnert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag, revisonsfråga och revisionsmetod 4 3.1 Revisionsfråga

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket. Härjedalens kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket Härjedalens kommun 30 april 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 2. Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Ekonomgruppen i Kungälvs kommun oktober 1999 Antagen av kommunfullmäktige 2001-01-31, x.

Ekonomgruppen i Kungälvs kommun oktober 1999 Antagen av kommunfullmäktige 2001-01-31, x. KUNGÄLVS KOMMUN eller hur vi klarlägger att uttalade och outtalade regler efterlevs, dvs att den interna kontrollen fungerar som det var tänkt. Ekonomgruppen i Kungälvs kommun oktober 1999 Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Södermanland

Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Södermanland Revisionsrapport Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Södermanland - avseende barn och unga med psykisk ohälsa Nyköpings kommun Barn- och ungdomsnämnden Social- och arbetsmarknadsnämnden Utbildningsnämnden

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport Revisionsrapport Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete Region Halland Rebecca Andersson, revisionskonsult Kerstin Sikander, Cert. kommunal revisor Carl-Magnus Stensson, Cert.

Läs mer

Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan mellan sektorer

Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan mellan sektorer Revisionsrapport Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan mellan sektorer Härryda kommun Viktor Prytz Bo Thörn Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Inledning

Läs mer

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Information till elever, föräldrar och personal Klippans gymnasieskolor, 264 80 Klippan. Telefon 0435 280 00vx www.klippan.se/gymnasieskolan HANDLINGSPLAN

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

Uppföljning av granskning av missbruksvården

Uppföljning av granskning av missbruksvården Revisionsrapport Uppföljning av granskning av missbruksvården Carl-Gustaf Folkeson, Fredrik Anderberg, Innehåll 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och syfte... 1 1.2. Revisionsmetod... 1 2. Granskningsresultat...

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01) Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...

Läs mer

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Revisionsrapport Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Socialnämnden Katrineholms kommun Januari 2009 Christina Norrgård Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Granskning av intern kontroll

Granskning av intern kontroll Revisionsrapport* Granskning av intern kontroll Nordmalings kommun Juni 2007 Åsa Adolfsson *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning och förslag på utvecklingsåtgärder...1 1 Uppdrag och revisionsfrågor...2

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Riktad tillsyn i Växjö kommun av rätten till utbildning för elever på hem för vård eller boende (HVB)

Riktad tillsyn i Växjö kommun av rätten till utbildning för elever på hem för vård eller boende (HVB) Växjö kommun Skol och barnomsorgsnämnden Omsorgsnämnden Box 1222 351 12 Växjö 1 (10) Riktad tillsyn i Växjö kommun av rätten till utbildning för elever på hem för vård eller boende (HVB) Skolinspektionen

Läs mer

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel. 2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Rektors styrning och ledning

Rektors styrning och ledning Revisionsrapport Rektors styrning och ledning Vingåkers kommun Marie Lindblad Jukka Törrö Rektors styrning och ledning Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2. Inledning 3

Läs mer

Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar

Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar Revisionsrapport Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar Ängelholms kommun Augusti 2009 Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 4

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Visättraskolans elevhälsoplan 2015/16

Visättraskolans elevhälsoplan 2015/16 Visättraskolans elevhälsoplan 2015/16 Det här dokumentet innehåller en beskrivning av hur Visättraskolans elevhälsoteam är uppbyggt samt en beskrivning elevhälsoteamets utvecklingsområden inför läsåret

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Rutin mot droger Sektor utbildning Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Sida: 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 2. Definition av droger... 3

Läs mer

Patientsäker hets berättelse

Patientsäker hets berättelse TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Det kommunala informationsansvaret

Det kommunala informationsansvaret www.pwc.se Revisionsrapport Johan Cöster Det kommunala informationsansvaret Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning och bakgrund...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden

Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden Vallhamra skola år 7-9 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN FÖR VALLHAMRA SKOLA Dokumentet är konkret utformat efter vårt områdes organisation och kompetenser samt beskriver

Läs mer

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015 2016 Datum 2014-11-07 Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i

Läs mer

91 Yttrande om barn som far illa eller riskerar att fara illa

91 Yttrande om barn som far illa eller riskerar att fara illa PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2015-06-18 1 (1) SOCIALNÄMNDEN Dnr SN 2013/183 91 Yttrande om barn som far illa eller riskerar att fara illa Beslut Socialnämnden ställer sig bakom det från socialchefens

Läs mer