Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd - uppföljning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd - uppföljning"

Transkript

1 Revisionsrapport Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd - uppföljning Halmstads kommun Juni 2010 Bo Thörn, certifierad kommunal revisor Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

2 Sammanfattning Revisorerna i kommunerna i Hallands län och landstinget i Halland genomförde år 2007 en granskning av samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Granskningen visade att samverkan i Halmstads kommun hade brister. Revisorerna i Halmstads kommun har uppdragit åt Komrev inom PricewaterhouseCoopers att göra en uppföljning av den tidigare granskningen. Uppföljningen syftar till att besvara revisionsfrågan om det finns en ändamålsenlig samverkan inom Halmstads kommun för insatser till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Granskningen är avgränsad till samverkan mellan Barn- och ungdomsnämnden och Socialnämnden. Sedan förra granskningstillfället har ett länsövergripande avtal om ansvarsfördelning och samordning tecknats av kommunerna, Landstinget Halland och Region Halland. Enligt intentionerna i avtalet har en lokal samordningsgrupp bildats med ett gemensamt ansvar för att verksamheterna samordnas. Vi har konstaterat att nämndernas presidier och förvaltningarnas ledningar har regelbundna överläggningar och har vidtagit vissa åtgärder för att förbättra samverkan i verksamheterna. Socialförvaltningens organisation har förändrats för att bättre passa ihop med Barn- och ungdomsförvaltningens organisation. På verksamhetsnivå har vi konstaterat att samverkan främst sker i enskilda ärenden. Det saknas struktur, ansvar och former för att samverkan ska kunna etableras och kunna bli varaktig. Vi har också noterat att det förebyggande arbetet får stå tillbaka på grund av brist på arenor för sådan samverkan. Enligt vår bedömning finns i stort sett, och med utgångspunkt i samverkan på verksamhetsnivå, samma brister kvar som påtalades vid det förra granskningstillfället. De åtgärder som vidtagits på ledningsnivå märks ännu inte i verksamheterna. Enligt vår bedömning bör nämnderna utveckla ett tydligare gemensamt uppdrag om samverkan för att samverkan och gemensamt arbete ska kunna utvecklas och bli mer stabilt. Vidare anser vi det viktigt att man uppmärksammar brister i kunskaper om varandras organisationer samt frågor om anmälningsplikt, sekretess, tystnadsplikt och återföring av information.

3 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND UPPDRAG GENOMFÖRANDE 1 2 RESULTAT SVAR PÅ TIDIGARE GRANSKNING STYRNING OCH ORGANISATION ARBETSFORMER KOMPETENSUTVECKLING FÖREBYGGANDE INSATSER UPPFÖLJNING AV SAMVERKAN OCH RAPPORTERING TILL NÄMND 8 3 REVISIONELL BEDÖMNING 8

4 1 Bakgrund 1.1 Uppdrag Revisorerna i kommunerna i Hallands län och landstinget i Halland genomförde år 2007 en granskning av samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Granskningen visade att samverkan i Halmstads kommun hade brister. Revisorerna i Halmstads kommun vill nu göra en uppföljning av tidigare granskning med inriktning på samverkan inom Halmstads kommun. Granskningen syftar till att besvara revisionsfrågan om det finns en ändamålsenlig samverkan inom Halmstads kommun för insatser till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd? Revisionsfrågan ska besvaras med hjälp av följande kontrollområden: Styrning och organisation för samverkan; på ledningsnivå, på operativ nivå? Arbetsformer Kompetensutveckling Förebyggande insatser och insatser för tidig upptäckt Uppföljning och rapportering till nämnd 1.2 Genomförande Granskningen omfattar verksamheter inom Barn- och ungdomsnämndens och Socialnämndens ansvar. Granskningen omfattar inte barn och ungdomar med i huvudsak fysiska behov/funktionshinder. Inom Socialnämnden har avdelningschef samt handläggare inom avdelningen barn- och ungdom intervjuats. Inom Barn- och ungdomsnämnden har vi har valt ut en skola inom vart och ett av förvaltningens tre områden samt skolornas gemensamma resurs Kärnhuset. Skolorna är Fyllingeskolan, Getingeskolan och Brunnsåkerskolan där personal inom skolornas elevhälsoteam och rektorer har intervjuats. Inom Kärnhuset har verksamhetschef och skolpsykologer intervjuats. Resultatet från intervjuerna har, innan analys och färdigställande av granskningen, diskuterats med ordförande, vice ordförande och förvaltningschef inom Socialnämnden och Barn- och Ungdomsnämnden. Studier av relevanta dokument ingår i granskning. 1

5 2 Resultat 2.1 Svar på tidigare granskning Kommunstyrelsen och socialnämnden samordnade sina yttranden till revisorerna över granskningen från 2007 medan Barn- och ungdomsnämnden lämnade ett eget yttrande. Kommunstyrelsen svar när det gäller brister i styrningen (mål, uppföljning och utvärdering) var att detta kommer att beaktas i det fortsatta arbetet med visionsstyrningsmodellen. När det gäller samverkan på ledningsnivå hänvisar kommunstyrelsen till Barn- och ungdomsnämnden och Socialnämnden som har att ta ställning till om det behövs en formaliserad samverkan och i så fall hur den ska byggas upp. Kommunstyrelsen diskuterade också frågan om ett särskilt samverkansorgan i kommunen men avvisade ett sådant. Barn- och ungdomsnämnden svarade i sitt yttrande att en kommunal handlingsplan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd behöver arbetas fram i Halmstads kommun samt att Barn- och ungdomsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen föreslås utarbeta ett förslag till handlingsplan. 2.2 Styrning och organisation Den länsövergripande policyn kring Barn och unga i behov av särskilt stöd som var utgångspunkten för föregående granskning har omsatts i ett länsövergripande avtal under Avtalet har fått namnet Ansvarsfördelning och samordning av insatser till barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik som behöver stöd från samhället och är tecknat av kommunerna, Landstinget Halland och Region Halland. I avtalet anges att det i varje kommun ska finnas en samordningsgrupp med verksamhetsansvariga chefer från kommunen och landstinget. Samordningsgrupperna ska ha ett gemensamt ansvar för den strategiska planeringen så att samordning av verksamheter och insatser sker. Vidare ska samordningsgruppen ansvara för att samverkan utvecklas och att en utvärdering görs årligen. En samordningsgrupp har bildats i Halmstad med representanter från kommunen och landstinget. Gruppen träffas sex gånger per år. Arbetet i gruppen har bland annat resulterat i en mall för individuell plan som ska användas i gemensamma ärenden. I en gemensam policy (folkhälsa) för regionen, kommunerna och landstinget finns ett mål om föräldrastöd. Enligt intervjuerna har socialtjänsten och skolan diskuterat vem som ska arbeta med genomförandet. Ett arbete med föräldrastöd har startats vid skolorna i Oskarström, Vallås och Nyhem. En grundläggande tanke i Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell är att nämnder och förvaltningar ska samverka. I planeringsdirektiven för framgår under rubriken Intern samordning en nödvändighet att varje nämnd eller bolag ansvarar för att dess verksamhet samordnas med övriga nämnders och bolags för att uppnå största möjliga kommunnytta. Motsvarande skrivning finns i nämndernas reglemente. 2

6 Presidierna i Barn- och ungdomsnämnden och socialnämnden träffas då och då för överläggning i gemensamma frågor. Förvaltningscheferna har regelbundet överläggningar och träffas varje månad. Förvaltningscheferna har tillsatt en gemensam arbetsgrupp som fått till uppgift att utarbeta förslag på rutiner för samverkan, bland annat kring HVB-hem 1. Enligt intervjuerna av skolledare och personal inom elevhälsoteam på skolorna finns inga gemensamma mål som är tagna av nämnderna och som avser samverkan mellan skola och socialtjänst. Nämnderna har inte utarbetat någon gemensam handlingsplan. Socialnämnden har för 2009 haft ett konkret mål att utveckla samarbetet med Utbildningsförvaltningen kopplat till Klaragymnasiet. I Socialnämndens verksamhetsplan för 2010 finns mål för samverkan med Klaragymnasiet. Vidare finns ett mål kring utveckling av föräldrastöd där samverkan med skola och förskola anges, samt, bland prioriteringar, en fältverksamhet kopplat till det lokala utvecklingsavtalet för Andersberg. Inom barn- och ungdomsavdelningen har mottagningsenheten i sitt uppdrag att särskilt fokusera på att utveckla samverkan med skola och förskola. De intervjuade handläggarna känner inte till att det finns ett mål som handlar om att utveckla samverkan med skolan. Socialförvaltningen har inför 2010 omorganiserat sin verksamhet och har inom ramen för detta försökt att beakta barn- och ungdomsavdelningens områdesindelning, med tre geografiska områden. En mottagningsenhet har skapats för att underlätta för skolan m.fl. att kunna göra anmälningar. Denna enhet svarar också för nätverksarbetet. Från intervjuerna med ledningen framhåller man att det är viktigt med samverkan men att socialförvaltningen är en liten organisation, vilket gör att en enskild handläggare ska svara för kontakterna med flera skolor. Från intervjuerna på skolnivå har man ännu inte sett något resultat av socialförvaltningens ändrade organisation och arbetssätt, till exempel genom kontakter med personer inom socialtförvaltningen som har skolan i sitt ansvarsområde. 2.3 Arbetsformer Trygga Halmstad är en kommunövergripande funktion med uppdraget att arbeta förebyggande. Kommunstyrelsen är politiskt ansvarig för Trygga Halmstad. I Trygga Halmstad centret och Brobyggarna sker samverkan mellan förvaltningar och myndigheter. Brobyggarna är nätverk för samverkan i nio geografiska områden och ett kommunövergripande för äldre ungdomar. I nätverken ingår Barn- och ungdomsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen, Kulturförvaltningen, Teknik & Fritid och polisen. Enligt intervjuerna finns det inom några områden en fungerande samverkan inom Brobyggarna. 1 HVB står för: "hem för vård eller boende" och tar emot enskilda för vård och behandling i förening med boende. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) kan man tvångsplacera barn och ungdomar (under 18 år, och i vissa fall under 20 år) där. 3

7 En kommunövergripande samverkan sker bland annat vid skolavslutningar och valborgsmässoafton. Samverkan sker idag enligt intervjuerna främst i den operativa verksamheten på professionell nivå och i enskilda ärenden när behov uppstår. Resultatet är samstämmigt från de skolor som ingår i granskningen, Kärnhuset och socialförvaltningen. Skolornas kuratorer och handläggare inom socialförvaltningen mottagningsenhet har möten en till två gånger per år. Vid dessa tillfällen diskuteras samverkan utöver enskilda ärenden. Socialtjänsten uppger att man tar kontakt i enskilda ärenden men att omorganisation inom förvaltningen och besparingar gjort att man haft fokus på det interna arbetet. I övrigt har vi inte funnit några organiserade eller regelbundna möten där villkoren för samverkan kan diskuteras. Socialtjänsten och Kärnhuset gjorde en gemensam ansökan om ett EU-projekt kring placerade barn, bland annat för att utveckla kommunikationen mellan skola och socialtjänst. Detta projekt blev inte av i den form som var tänkt, men de intervjuade uppger att personalen i verksamheterna vill arbeta med att utveckla samverkan kring placerade barn. På Andersberg finns en samverkan där fältassistenter från socialförvaltningen finns på plats och samverkar med skolan, bland annat kring barn som inte kommer till skolan. I princip är personal och ledning inom skolan och socialtjänsten positiv till dialog och till samverkan. I praktiken är dock samverkan utöver individärenden ytterst begränsad, varför det inte förekommer några gemensamma diskussioner om villkor för samverkan, hur samverkan ska utformas eller vilka ambitionerna ska vara för samverkan. Från skolornas sida, rektorer och personal i elevhälsoteamen, är man mest angelägen om att etablera regelbundna träffar med personal från socialtjänsten. Förutom kuratorernas möten förekommer inga sådana träffar vid de skolor vi besökt. Det största och mest påtagliga behovet som skolorna har är tillgången till lokala arenor där personal från skola och socialtjänst kan mötas. Man önskar en starkare styrning som anger att samverkan ska ske samt former och innehåll för samarbetet. Den samverkan som dominerar har byggts upp genom personliga kontakter på professionell nivå. De intervjuade söker och behåller ett samarbete där det av erfarenhet är mest praktiskt och som i längden visar sig fungera smidigast. Från skolornas sida är det rektorer, kuratorer och skolsköterskor som har kontakt med socialförvaltningen samt lärare som tillfrågas i samband med utredningar. Skolornas kuratorer har lättast för att hitta rätt inom socialförvaltningen. Övriga anger att det är svårt att hitta rätt person eller funktion. En anledning till svårigheten att hitta rätt inom socialförvaltningen och behålla en fungerande samverkan är personalförändringar och omorganisationer inom förvaltningen. I vissa ärenden kan man behöva ha kontakt med flera funktioner som finns inom socialförvaltningens barn- och ungdomsavdelningen, LSS-handläggare och ekonomiskt bistånd. 4

8 Skolornas kuratorer i kommunen har tillsammans med handläggare på socialförvaltningen tagit fram en rutin för anmälan. I denna framgår bland annat att skolans rektor svarar för att anmälan görs, att socialtjänstens personal ska göra utredningar på plats, att socialtjänsten ska återkoppla till skolan om de startar utredning eller inte och att skolan ska informeras när en utredning avslutas. I akuta ärenden fungerar samverkan med socialtjänsten alltid bra. Skolans personal kan också ringa till socialtjänsten för att få råd i ärenden, även om ärendena är anonyma. Personal inom skolan har en anmälningsplikt till socialtjänsten då ett barn riskerar att fara illa. Anmälningsplikten gäller inte bara när personalen har säker kunskap om missförhållanden utan också då det finns en grundad misstanke om att socialtjänsten kan behöva inleda en utredning. Enligt intervjuerna gör skolorna i dag oftare en anmälan till socialförvaltningen, även om man inte gör anmälan så ofta som man borde. Anledningar till att skolan inte alltid gör anmälan är att man inte får tillbaka information från socialtjänsten, ifall man inleder utredning eller inte och om man utför andra insatser eller inte. Brist på återkoppling gör att man inte anser det lönt att göra anmälan i alla ärenden eller att man upprepar sin anmälan. Från skolans sida har man uppfattningen att socialtjänsten startar för få utredningar av de anmälningar som lämnas. Från skolans sida försöker pedagoger och personal inom elevhälsan i första hand motivera föräldrar att ansöka om bistånd hos socialtjänsten, eftersom man inte vill att skolans relationer till föräldrar ska äventyras. När det är aktuellt att göra en anmälan från skolans sida så diskuteras detta grundligt på skolan, bland annat i elevvårdskonferenser och inom elevhälsan. Den formella anmälan svarar oftast rektor alternativt kurator eller skolsköterska för. Enligt intervjuer med personal på Kärnhuset är det viktigt att personal på förskolan får stöd i samtal och att göra anmälan eftersom relationen till föräldrar är känsligare. Sekretessen inom socialtjänsten gör att informationen till skolan inte kan ske obehindrat. För att föra över informationen krävs samtycke från vårdnadshavare. Sekretess kan därför vara ett hinder för samverkan. Från skolans sida anser man att det inte är nödvändigt att veta allt från socialtjänsten i ett ärende, men man har behov av att veta om en anmälan leder till vidare arbete av socialtjänsten. Erfarenheterna, om återkoppling med information om en utredning inleds eller inte, skiftar. Socialtjänstens personal besöker idag mer sällan skolorna i utredningsarbetet. Oftast får personal i skolorna svara på frågor per telefon eller via mail. I utredningar, inför placeringar i familjehem, har skolan inte varit med vid alla tillfällen, vilket medför att skolans information om barnet inte beaktas i utredningen. Socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen följer gemensamt upp barn som är placerade i familjehem. I de fall barn har varit placerade i HVB-hem får skolorna inte alltid information från socialtjänsten om att barnet är tillbaka i hemmet. Konsekvensen är att skolan inte kunnat förbereda tillbakagången i skolan och att undervisningen uteblivit. Socialtjänstens personal uppger att kontakterna med lärare eller kurator fungera bra i individärenden. Det finns skolpersonal som har realistiska förväntningar på vad socialtjänsten 5

9 ska och kan göra, vilket underlättar samarbetet i individärenden. Socialtjänsten upplever även att förväntningar från vissa i skolan är orimliga. Det gör att personal på dessa skolor ofta har en negativ inställning till socialtjänsten. Inom skolan vänder man sig till Kärnhuset för stöd och råd. De som vänder sig till Kärnhuset är skolledare, arbetslag och enskilda pedagoger. Socialtjänstens handläggare har ingått i en arbetsgrupp inom de geografiska områdena som avsåg samverkan med mödrahälsovård, barnavårdscentral och förskola. Gruppen har inte haft ett uttalat uppdrag och på flera håll har arbetsgruppsträffarna dött ut. Socialsekreterarna uppger vid intervjun att de inte varit med om att den individuella planen (enligt det länsövergripande avtalet) använts, med undantag av en person som uppger att den har använts för att klargöra betalningsansvar. Enligt samtliga intervjuer behöver kunskapen om varandra förbättras. Det gäller särskilt mellan förvaltningarna men också inom respektive förvaltning. Från intervjuerna på ledningsnivå framgår att förväntningarna på kunskaper om varandra och utvecklingen av samverka är högre än vad som kommit fram från intervjuerna i denna granskning. Därför anser de det viktigt att vidta ytterligare åtgärder för att samverkan ska utvecklas bättre. 2.4 Kompetensutveckling I samband med att det länsövergripande avtalet tecknades genomfördes en gemensam utbildning där socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin medverkade. Skolan uppgav då att de inte hade möjlighet att medverka. Vid en utbildning om ny lagstiftning kring barn och unga fanns både skola och socialtjänst med. Vidare har utbildning kring våld i nära relationer genomförts där personal från skola och socialtjänst deltagit. Psykologer från Kärnhuset möter elevhälsoteamen i det förebyggande arbetet och genomför handledning för personal på skolorna. Genom den överblick som personalen inom Kärnhuset får om utvecklingen i verksamheten kan man tillföra erfarenheter och kunskaper till personal på förskolor och skolor. På de skolor som ingår i granskningen har inga utbildningar genomförts som tar utgångspunkt i samverkan eller barn i behov av särskilt stöd. Kärnhusets psykologer, kuratorer, skolsköterskor och speciallärare har dock utbildningar inom sina respektive professioner som har betydelse för barn i behov av särskilt stöd. Socialsekreterarna uppger att den viktigaste samverkansformen är gemensamma utbildningar. Vidare tycker de att det är viktigt med kunskaper om varandras organisationer och om hur arbetet sker. Socialförvaltningen anser att de borde informera mer i skolan, till allmänheten med flera, men socialtjänstens personal upplever att de saknar tid för detta. 6

10 Vi har i intervjuerna inte kunnat fånga upp någon annan gemensam och planerad fortbildning inom områdena samverkan eller barn i behov av särskilt stöd. Barn- och ungdomsförvaltningen och socialförvaltningen har haft gemensamma utbildningar om barnkonventionen. Initiativet till utbildningarna kommer från enskilda inom förvaltningarna. 2.5 Förebyggande insatser Vi har identifierat ett flertal förebyggande insatser som berör gruppen barn i behov av särskilt stöd. Dessa är följande: Inom ramen för Trygga Halmstad Familjeverkstad är en öppen föräldrautbildning i studiecirkelform som föräldrar kan söka till. Trygga Halmstad svarar för utbildningen som genomförs tillsammans med skolorna. I utbildningen ingår ett stödmaterial till föräldrar som har barn i åldern från tre till tolv år. ÖPP (Örebro preventionsprogram) är ett arbete för att stärka föräldrar i deras föräldraroll. Syftet är att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande och hindra tidig alkoholdebut och berusningsdrickande hos ungdomar. Programmet vänder sig till föräldrar med barn i grundskolans senare år. Inom ramen för det kommunala uppföljningsansvaret Det så kallade Spindelnätet består av förvaltningscheferna och är en del i samverkan om det kommunala uppföljningsansvaret. Spindelnätet har bildat Ung i fokus, en samverkan mellan bland andra Arbetslivsförvaltningen, Socialförvaltningen, Kulturförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen som ska förhindra att ungdomar hamna mellan stolarna. Övrig samverkan SET (Social Emotionell Träning) riktar sig till elever, och syftar till att stå emot droger/grupptryck. Utbildningen har tillkommit på initiativ av Region Halland och innebär att lärare får handledning om ledarskap i klassrummet. MIRA är en öppenvårdsverksamhet inom socialförvaltningens familjemottagning. I verksamheten tar man emot familjer med barn/tonåringar i åldern 0-20 år. MIRA behandlar relationsproblem och ger stöd till föräldrar och/eller barn och ungdomar. Lupp, en enkät från Ungdomsstyrelsen har genomförts. Enkäten handlar om ungas levnadssituation. Avsikten är att med ledning av resultatet samverka för att planera och genomföra åtgärder. Skolmedling är en metod för att hantera konflikter och förebygga mobbning i skolmiljöer. Projektet har nyligen startat på Andersberg, Fyllinge och Sofieberg. LUA är ett lokalt utvecklingsavtal som avser Andersberg som har integrationspolitiska mål. Inom ramen för avtalet genomförs utvecklingsinsatser som innebär att Socialförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen samverkar. Vid intervjuerna på skolorna framhåller man att elevhälsoarbetet på skolorna i sig är ett förebyggande arbete. I den nya skollagen, som planeras träda i kraft i juli 2011, kommer elevhälsans främsta uppgift att bli förebyggande och hälsofrämjande samtidigt som den 7

11 ska stödja eleverna att nå målen i skolan. Förändringen i skollagen kommer att påverka inriktningen av arbetet inom skolornas elevhälsa. På de skolor vi besökt har diskussioner om elevhälsans ändrade inriktning påbörjats. Kärnhusets förebyggande arbete består av handledning till personal inom skolorna. Kärnhusets psykologer strävar efter att påbörja insatser i tidiga åldrar, i förskola och skola, innan problemen blir befästa. Handledningen består bland annat i att förbereda eller bistå personalen inför svåra samtal med föräldrar. Inom ramen för Brobyggargruppernas arbete och som berör de skolor som ingår i denna granskning sker idag ingen planering av förebyggande insatser. Erfarenheten är att grupperna är frivilliga, att de inte fungerar och att de kommer att upphöra. I något fall har en skola ordnat information om missbruk till föräldrar där bland annat Althea medverkat. En samstämd uppfattning hos de intervjuade inom skolan är att regelbundna kontakter med fältassistenter och handläggare eller ett samordnat arbete i nätverken Brobyggargrupperna skulle förbättra det förebyggande arbetet. Även om det finns en del förebyggande insatser planeras dessa inte i samverkan. På skolnivå är behovet av samverkan i det förebyggande arbetet på en relativt grundläggande nivå, behov av regelbundna kontakter med en känd person från socialtjänsten som jobbar nära skolan och elevhälsoteamen. På Andersberg finns en daglig samverkan där fältassistenter samverkan med skolans personal. 2.6 Uppföljning av samverkan och rapportering till nämnd Någon mer formaliserad uppföljning som rör samverkan eller specifikt barn i behov av särskilt stöd har inte gjorts av nämnderna eller inom förvaltningarna. Kommunstyrelsen har med en så kallad förlängd beredning vid ett tillfälle diskuterat samverkan med utgångspunkt i Trygga Halmstad. Socialtjänsten uppger att det finns en analysgrupp som är kommungemensam där socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen ingår. Analysgruppens uppgift är att utvärdera fullmäktiges mål kring barn- och unga. Inom elevhälsoteamen och rektorsgrupperna förs återkommande diskussioner om aktuell situation på skolorna när det gäller barn i behov av särskilt stöd. 3 Revisionell bedömning Revisionsfrågan som ska besvaras är om det finns en ändamålsenlig samverkan inom Halmstads kommun för insatser till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. I granskningen har vi utgått från frågeställningar och brister i tidigare granskning. Enligt vår bedömning finns i stort sett, och med utgångspunkt i samverkan på verksamhetsnivå, samma brister kvar som påtalades vid det förra granskningstillfället. Kommu- 8

12 nens planeringsdirektiv samt nämndernas reglemente anger att nämnderna har ansvar för att verksamheterna samordnas. Kommunstyrelsen uppgav i sitt svar på tidigare granskning att det är nämnderna som ska ta ställning till behovet av och formerna för samverkan. Vi har konstaterat att samverkan mellan barn- och ungdomsnämnden och socialnämnden främst sker på den operativa nivån, mellan professionerna och utifrån behoven i enskilda ärenden. Vi har också noterat att det sker regelbundna överläggningar om samverkan på ledningsnivå samt en samverkan i förebyggande insatser. Ledningarna för förvaltningarna har vidtagit en del åtgärder för att förbättra samverkan som ännu inte märks i verksamheterna vid granskningstillfället. Enligt vår bedömning bör nämnderna utveckla ett tydligare gemensamt uppdrag om samverkan. Vi har inte funnit att nämnderna utvecklat någon gemensam styrning som rör hur samverkan praktiskt ska utformas i förvaltningarna. Socialnämnden har dock lämnat ett uppdrag till förvaltningen inför 2010 om att utveckla samverkan med skola och förskola. Vår bedömning är att utvecklingen av det förebyggande arbetet fått stå tillbaka på grund av brist på arenor för samverkan. Den samverkan som sker idag uppstår i enskilda ärenden när det finns behov. Det innebär att samverkan koncentreras kring skolornas anmälan till socialtjänsten och det arbete som sker som en följd av anmälan. Det innebär också att det på skolnivå, med några få undantag, inte finns någon arena där personal från socialtjänst och skola kan mötas för att diskutera villkor för samverkan eller utveckla ett gemensamt förebyggande arbete. Enligt vår uppfattning saknas det struktur, ansvar och former för att en sådan samverkan ska kunna etableras och kunna bli varaktig. Barn- och ungdomsförvaltning är en relativt stor organisation och socialförvaltningen förhållandevis liten. Detta villkor begränsar de praktiska möjligheterna och omfattningen av samverkan och gör att styrningen av samverkan får stor betydelse för stabiliteten i samverkan. Den omorganisation som gjorts inom socialförvaltningen är bland annat avsedd att anpassa arbetet till barn- och ungdomsnämndens organisation för skolorna. I vår granskning har vi inte kunnat konstatera att omorganisationen ännu bidragit till att utveckla samverkan. En orsak bland flera är att personalomsättning tillfälligt slår igenom så att samarbetet upphör eller försvåras under en period. Skolans kurator och personal inom socialförvaltningen svarar för en samverkan med koncentration på hanteringen av ärenden. I ett avseende har vi noterat brister i samverkar på den operativa nivån. Enligt vår bedömning behöver nämnderna säkerställa samverkan och rutiner kring placeringar i och tillbakagång från familjehem och HVB-hem. Bland annat för att undervisningen till elever inte ska utebli och för att skolan ska kunna ta sitt ansvar för skolplikten. Anmälan upplevs inte alltid meningsfullt från skolans sida, vilket främst har med att återföringen av information till skolan uteblir. Frågor kring anmälningsplikt, sekretess, tystnadsplikt och återföring av information är viktiga frågor för föräldrars och barn förtroende för socialtjänsten som för skolan. För att samverkan och gemensamt arbete ska kunna skapas behöver de som medverkar relevant information. Enligt vår bedömning är det viktigt 9

13 med kunskaper om sekretess med mera och viktigt att hitta möjligheter och vägar för återföring av information, där samtycke från vårdnadshavare är det viktigaste. 10

Revisionsrapport Stärkt föräldraroll

Revisionsrapport Stärkt föräldraroll Revisionsrapport Stärkt föräldraroll Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Januari 2013 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns uppdrag att granska arbetet kring målet

Läs mer

Den kommunala vuxenutbildningen

Den kommunala vuxenutbildningen Revisionsrapport Den kommunala vuxenutbildningen en uppföljning Halmstads kommun 14 september 2009 Bo Thörn Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Revisionsrapport Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Halmstads kommun Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Linda Gustafsson Bo Thörn, certifierad kommunal revisor December 2012 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd

Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd www.pwc.se Revisionsrapport Bo Thörn Cert. kommunal revisor Rebecca Lindström Viktor Prytz Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd Halmstads kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND

Läs mer

Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6

Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6 Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6 Senast uppdaterad 2013-08-13 Alla barn i Sverige har en lagstadgad rätt till utbildning och har skolplikt. Skolplikten

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd

Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Revisionsrapport* Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Revisorerna i kommunerna och landstinget i Halland i samverkan Del 7 (av 8) HALMSTADS KOMMUN Socialnämnden; individ- och familjeomsorg,

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Elevhälsans mål: Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Revisionsrapport. Barn och elevers rätt till särskilt stöd och samverkan om barn som far illa

Revisionsrapport. Barn och elevers rätt till särskilt stöd och samverkan om barn som far illa www.pwc.se Revisionsrapport Viktor Prytz 24 maj 2013 Barn och elevers rätt till särskilt stöd och samverkan om barn som far illa Uppvidinge kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd

Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Revisionsrapport* Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Revisorerna i kommunerna och landstinget i Halland i samverkan Del 5 (av 8) FALKENBERGS KOMMUN Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Handlingsplan för ökad närvaro. förskola, grundskola och grundsärskola. Barn- och ungdomsförvaltningen

Handlingsplan för ökad närvaro. förskola, grundskola och grundsärskola. Barn- och ungdomsförvaltningen Handlingsplan för ökad närvaro förskola, grundskola och grundsärskola Barn- och ungdomsförvaltningen Handlingsplan för ökad närvaro i grundskola och grundsärskola Ogiltig frånvaro Steg 1 Vid första tillfället

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Revisionsrapport* Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Eskilstuna kommun April 2008 Kerstin Svensson, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Granskning avseende barn och elever i behov av särskilt stöd

Granskning avseende barn och elever i behov av särskilt stöd Tjänsteskrivelse 1 (3) 2014-11-28 Handläggare: Jan Strid GN 2014.0011 Kommunrevisionen Granskning avseende barn och elever i behov av särskilt stöd Sammanfattning På uppdrag av kommunrevisionen har Deloitte

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2016-2017 ÖVERTORNEÅ KOMMUN http://www.overtornea.se/sv/barn- -utbildning/ 1. Målsättning - Upprätthålla ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Våld i nära relationer Kiruna kommun Våld i nära relationer Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Riktlinjer för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Riktlinjer för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Inledning Varje kommun har enligt skollagen 1 och diskrimineringslagen 2 en skyldighet att skydda barn och elever mot kränkningar. I framtagna

Läs mer

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014)

Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014) Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014) Vår vision Alla ska lyckas! Falkenbergs gymnasieskola och gymnasiesärskola är

Läs mer

LOKAL ELEVHÄLSOPLAN. Vedby skola

LOKAL ELEVHÄLSOPLAN. Vedby skola 150909 LOKAL ELEVHÄLSOPLAN Vedby skola Inledning Enligt skollagen (2010:800) som trädde i kraft den 1 juli 2011 behandlas elevhälsan i 2 kap 25-28. I dessa paragrafer regleras allt från personalens kompetenser

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Barn i behov av stöd

Barn i behov av stöd Revisionsrapport Barn i behov av stöd Borgholms kommun Viktor Prytz Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och avgränsning... 3 3.

Läs mer

Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden

Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden Vallhamra skola år 7-9 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN FÖR VALLHAMRA SKOLA Dokumentet är konkret utformat efter vårt områdes organisation och kompetenser samt beskriver

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

PM Riktlinjer för skolpliktsbevakning i Ekerö kommun Dnr BUN16/40-607

PM Riktlinjer för skolpliktsbevakning i Ekerö kommun Dnr BUN16/40-607 2016-02-17 Riktlinjer för skolpliktsbevakning i Ekerö kommun Dnr BUN16/40-607 Dessa riktlinjer klargör hur skolpliktsbevakningen sker i Ekerö kommun samt hur frånvaro följs upp och hanteras. Riktlinjerna

Läs mer

Svar till Skolinspektionen gällande Andersbergskolan 1 och 2 samt Östergårdskolan 2. Förslag till beslut. Sammanfattning

Svar till Skolinspektionen gällande Andersbergskolan 1 och 2 samt Östergårdskolan 2. Förslag till beslut. Sammanfattning 1(7) Tjänsteskrivelse 2016-09-19 Diarienummer: BU 2016/0235 Version: 1,0 Beslutsorgan: BU Enhet: Kvalitet & utvecklingsavdelningen Gittan Claesson, Pauline Broholm Lindberg E-post: gittan.claesson@halmstad.se

Läs mer

EU-finansiering av projekt

EU-finansiering av projekt Revisionsrapport EU-finansiering av projekt - Uppföljning Halmstads kommun 22 februari 2010 Bo Thörn Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun genomförde 2004 en granskning om ansvar och befogenheter

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen,

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN RINKEBYSKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN Beslutad 13-04-12 SID 2 (7) Innehåll Inledning... 3 Ansvarsfördelning... 3 Elevhälsoteamet... 5 Rutin för skolans arbete med elever i

Läs mer

Stöd till familjehem

Stöd till familjehem Revisionsrapport Stöd till familjehem Halmstads kommun Christel Eriksson, cert. kommunal revisor Linda Gustavsson Revisionskonsult November 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten 1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Dessa riktlinjer gäller för de kommunala skolorna i Värmdö kommun. I Värmdö kommun har ansvaret för att barnen/ungdomarna går i skolan

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN Det här dokumentet innehåller en beskrivning av hur Visättraskolans elevhälsoteam är uppbyggt samt en beskrivning elevhälsoteamets fokusområden inför läsåret 2014/2015. Innehåll

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Sammanträdet inleds med utdelning av Kils kommuns pedagogpris 2015, kaffe och tårta

Sammanträdet inleds med utdelning av Kils kommuns pedagogpris 2015, kaffe och tårta BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2015-06-10 PLATS OCH TID Kommunkontoret, lokal Nedre Fryken, onsdag 10 juni 2015, kl. 15.00 OBS! Gemensamt möte med socialnämnden kl. 13.00-15.00

Läs mer

Riktlinjer för Hjo kommuns styrdokument

Riktlinjer för Hjo kommuns styrdokument Riktlinjer för Hjo kommuns styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad 2011-02-27 av Kommunfullmäktige 83 Senast reviderad - Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid Tills

Läs mer

Arbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun

Arbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Revisionskonsult Arbetet kring ensamkommande flyktingbarn Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Gymnasieskolans arbete mot kränkande behandling och diskriminering

Gymnasieskolans arbete mot kränkande behandling och diskriminering Revisionsrapport Gymnasieskolans arbete mot kränkande behandling och diskriminering Halmstads kommun Bo Thörn Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLKURATORSENHETEN Utbildningsförvaltningen UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLA Typ av skola grundskola gymnasium Huvudman kommunal skola friskola Stadium/ år F-5 6 9 F-9 gymn Antal elever INLEDNING Detta

Läs mer

Ekonomgruppen i Kungälvs kommun oktober 1999 Antagen av kommunfullmäktige 2001-01-31, x.

Ekonomgruppen i Kungälvs kommun oktober 1999 Antagen av kommunfullmäktige 2001-01-31, x. KUNGÄLVS KOMMUN eller hur vi klarlägger att uttalade och outtalade regler efterlevs, dvs att den interna kontrollen fungerar som det var tänkt. Ekonomgruppen i Kungälvs kommun oktober 1999 Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Uppföljning. Kommunrevisionen i Linköpings kommun. Granskning av nämndernas. som riskerar att fara illa. Revisionsrapport.

Uppföljning. Kommunrevisionen i Linköpings kommun. Granskning av nämndernas. som riskerar att fara illa. Revisionsrapport. www.pwc.se Revisionsrapport Lena Brönnert Cert. kommunal revisor Uppföljning Granskning av nämndernas arbete med barn som riskerar att fara illa Kommunrevisionen i Linköpings kommun Uppföljning - samverkan

Läs mer

Grundskolan 2013-10- 01. Skolnärvaro. Handlingsplan för skolnärvaro i Surahammars kommuns grundskolor

Grundskolan 2013-10- 01. Skolnärvaro. Handlingsplan för skolnärvaro i Surahammars kommuns grundskolor Grundskolan 2013-10- 01 Skolnärvaro Handlingsplan för skolnärvaro i Surahammars kommuns grundskolor Skolplikt och elevens rätt till utbildning Alla barn har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor 2016/2017 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Syfte...3 3. Definitioner...3

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Uppföljning av placerade barn

Uppföljning av placerade barn Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag,

Läs mer

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling OVANÅKERS KOMMUN 2016-09-30 Barn- och utbildning Rotebergs skola Chris Sommar Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning: Alla ska trivas i skolan.

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

Handlingsplan Kunskapsspridning till barn och unga

Handlingsplan Kunskapsspridning till barn och unga Antagen av styrgruppen för Ung i Säter 2015-02-20 6 Handlingsplan Kunskapsspridning till barn och unga Konventionen om barnets rättigheter I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1.

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN 2016-03-11 ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN Elevhälsoplan Begreppet elevhälsa införs i skolförfattningarna i och med skollagen (SFS 2010:800). För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Uppföljande granskning av tillgänglighet

Uppföljande granskning av tillgänglighet SLUTDOKUMENT 1(2) 2013-01-28 För kännedom; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Fritids- och kulturnämnden Uppföljande

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Placeringskommunens ansvar vid förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg och skola 1 Barn- och ungdomsförvaltningen Gymnasieförvaltningen

Läs mer

Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015

Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015 Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015 1 Innehåll Lokal elevhälsoplan för Uvengymnasiet läsåret 2014-2015... 3 Bakgrund... 3 Elevhälsans uppdrag enligt skollagen... 3 Syfte... 3 Styrdokument...

Läs mer

Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd

Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Revisionsrapport* Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Revisorerna i kommunerna och landstinget i Halland i samverkan Del 1, sammanfattad rapport hela länet Februari 2008 Helena Bengtsson

Läs mer

Barnhälsoplan Tallbackens förskola. Knivsta kommun

Barnhälsoplan Tallbackens förskola. Knivsta kommun Barnhälsoplan 2016-2017 Tallbackens förskola Knivsta kommun Reviderad ht-2016 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Förskolans uppdrag Skollagen (2010) 8 kap

Läs mer

Grundskolornas arbete

Grundskolornas arbete Revisionsrapport Grundskolornas arbete mot kränkande behandling och diskriminering Halmstads kommun Bo Thörn Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader www.pwc.se Revisionsrapport Viktor Prytz & Sandra Marcusson 17 Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader Emmaboda kommuns revisorer Uppföljning av granskning om grundskolans resultat

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Mindre granskningar - förstudier

Mindre granskningar - förstudier Revisionsrapport* Mindre granskningar - förstudier Krokoms kommun 31 oktober 2007 Maj-Britt Åkerström *connectedthinking 2007-10-31 Maj-Britt Åkerström Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Skolnärvaro i Karlskoga och Degerfors kommuner

Skolnärvaro i Karlskoga och Degerfors kommuner Skolnärvaro i Karlskoga och Degerfors kommuner Främja närvaro Uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro Josefin Sejnelid, utredningssekreterare barn & ungdom, Region Örebro län, 019-602 74 91, josefin.sejnelid@regionorebrolan.se

Läs mer