Effekter av ny styrmodell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effekter av ny styrmodell"

Transkript

1 Revisionsrapport Effekter av ny styrmodell Halmstads kommun April 2011 Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Bo Thörn certifierad kommunal revisor

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund samt metod och genomförande... 4 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Visionsstyrningsmodellen... 4 Granskningsresultat... 6 Det årliga arbetet med styrmodellen... 6 Erfarenheter av den nya styrmodellen... 8 Påverkan från fullmäktiges mål på verksamhetsstyrningen... 9 Påverkan på samverkan mellan nämnder/förvaltningar... 9 Uppföljning av måluppfyllelse och påverkan på styrningen Analys och bedömning Sammanfattad bedömning... 12

3 Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har lämnat uppdrag till Komrev inom PwC att granska vilka effekter den nya styrmodellen fått. Revisionsfrågan för granskningen har varit: Ger den nya styrmodellen en ändamålsenlig styrning av kommunens verksamhet? Granskningen har genomförts via intervjuer av politiker och tjänstemän på kommunledningsnivå och i tre nämnder. I granskningen bedöms att den nya styrmodellen har förutsättningar att ge en ändamålsenlig styrning av kommunens verksamhet även om den i nuläget inte ännu är fullt utvecklad. Generellt är erfarenheterna av den nya styrmodellen så här långt positiv från politiker och tjänstemän. Flertalet intervjuade anger att den politisk styrning av verksamheten fått ett större inslag och att man gått från ekonomistyrning till verksamhetsstyrning. Verksamhetsstyrningen har till viss del påverkats av fullmäktiges mål även om påverkan ännu inte fått fullt genomslag på enhets- och medarbetarnivå och att styrningen i denna del varierar mycket. Samverkan mellan nämnder/förvaltningar har främst i planeringsskedet påverkats av den nya styrmodellen men bedöms kunna utvecklas genom nya arbetsformer. Uppföljning av måluppfyllelse görs men politikens medverkan i denna del är inte utvecklad. Resultatet påverkar i viss omfattning styrningen. Koppling mellan verksamhetsmål och ekonomiska resurser behöver göras synligare både i planering och i uppföljning. Vi har också noterat att kommunstyrelsen tagit initiativ till vissa förbättringar i arbetet med visionsstyrningen. 3 of 12

4 Bakgrund samt metod och genomförande Bakgrund Halmstads kommun inledde 2007 arbetet med en ny styrmodell kallad visionsstyrning. Arbetet med att introducera och förankra modellen har nu pågått ca 3 år. Revisorerna vill nu granska vilka effekter den nya styrmodellen fått. Revisionsfråga: Ger visionsstyrningsmodellen en ändamålsenlig styrning av kommunens verksamhet? Delfrågor: - Vilka erfarenheter har politiker och tjänstemän av den nya styrmodellen? - Påverkas verksamhetsstyrningen av fullmäktiges mål? - Har samverkan mellan nämnder/förvaltningar påverkats av den nya styrmodellen? - Genomförs uppföljning av måluppfyllelse och påverkar resultatet styrningen? Metod och genomförande Genomgång av styrande dokument och styrprocessen. Intervjuer har genomförts med ledande politiker (presidiet) och tjänstemän i KS, samt Barn- och ungdomsnämnden, Fastighetsnämnden och Socialnämnden. Nyckelpersoner från statskontoret har intervjuats. För att följa förankringen i verksamheten intervjuas 2 enhetschefer (motsvarande) från respektive nämnd. Granskningen är översiktlig och avgränsas till 3 verksamhetsnämnder. Erfarenheter från andra granskningar som berört styrfrågor kommer att beaktas i analysen. Visionsstyrningsmodellen I januari 2007 började arbetet med att ta fram en ny lednings- och styrningsmodell för hur kommunen ska sträva mot en gemensam vision. Beslutet om att införa visionsstyrningsmodellen togs av kommunfullmäktige den 22 november Nedan beskrivs visionsstyrningsmodellen (hämtat från kommunens hemsida): Halmstads kommuns nya styrmodell ska ge en tydligare politisk styrning av organisationen och visa inriktningen för Halmstads kommuns verksamhet. Visionsstyrningsmodellen omfattar bland annat mål, planer, omvärldsanalys, arbetsrutiner och kvalitetssäkring. Modellen arbetas in i bolagens affärsplaner och i nämndernas verksamhetsplaner. Den genomsyrar hela verksamheten och präglar det dagliga arbetet. 4 of 12

5 Årlig process Visionsstyrningsmodellens årliga del inleds på hösten och består av följande moment: A. Planeringsförutsättningar Kommunstyrelsen genomför en analys av planeringsförutsättningarna tillsammans med nämnder och bolag. Det innebär att man samlar in information om respektive nämnds och bolags verksamhet och analyserar omvärlden och trender för att se om och hur verksamheten kan behöva utvecklas de kommande åren. B. Kommunfullmäktiges beslut om planeringsdirektiv med budget Utifrån analysen av planeringsförutsättningar beslutar kommunfullmäktige om verksamhetens inriktning i form av ett planeringsdirektiv. Av planeringsdirektivet framgår kommunfullmäktiges konkretiserade mål och prioriteringar för de tre närmaste åren samt en kommunövergripande budget. C. Nämnders och bolags verksamhetsplanering med internbudget Utifrån planeringsdirektiv, ägardirektiv och handlingsprogram gör varje nämnd och bolag en mer detaljerad planering av sin verksamhets mål och strategier. Mål och internbudget formuleras i en verksamhetsplan. Utifrån varje nämnds och bolags verksamhetsplan görs en sammanställning som rapporteras till kommunfullmäktige. 5 of 12

6 D. Uppföljning, analys och åtgärder Tre gånger årligen rapporterar förvaltningar och bolag statusen för sina planerade strategier. Tillsammans med ett antal indikatorer görs därefter en analys av möjligheten att uppnå uppsatta mål och eventuella åtgärder vidtas. 4-års processen Visionsstyrningsmodellens långsiktiga del genomförs vart fjärde år. Den omfattar en djupare strategisk analys samt en översyn av kommunens övergripande mål. Det är kommunstyrelsen som i samspel med nämnder och bolag genomför den strategiska analysen. Granskningsresultat Det årliga arbetet med styrmodellen De intervjuade beskriver arbetet under året enligt följande: Planering Under hösten och vintern arbetar tjänstemännen fram planeringsunderlag för kommande års planeringsprocess. Planeringsunderlagen består bland annat av OPUS som innehåller en omvärldsanalys och basfakta. Omvärldsanalysen görs utifrån frågeställningen vad som påverkar förutsättningarna för Halmstad att vara en attraktiv kommun år Basfakta utgörs bland annat av lagar, statistik och trender inom respektive målområde. Kommunchefen är ansvar för att ta fram OPUS. OPUS presenteras för presidierna i KS, nämnder och bolagsstyrelser samt budgetberedningen. Chefer i förvaltningarna och bolagen arbeta sedan fram förslag till verksamhetsförändringar som lämnas till stadskontoret i januari. Verksamhetsförändringar innehåller främst förändringar i verksamheternas volymer för den närmaste tiden. Förvaltningscheferna informerar sina nämnder om innehållet i verksamhetsförändringar. OPUS och verksamhetsförändringar bildar planeringsförutsättningarna. Detta underlag presenteras för Verksamhetsberedningen. Verksamhetsberedningen är införd av Kommunstyrelsen och består av representanter från samtliga partier. I Kommunstyrelsens organisation och arbetsformer framgår att verksamhetsberedningens (VB) uppgift är att bereda ärenden till Kommunstyrelsen avseende ramtilldelning, planeringsdirektiv med budget samt bokslut och årsredovisning. Vidare framgår att VB sammanträder vid behov, att avdelningen för ekonomi och styrning svarar för sekreterarskapet samt att protokollen ska anmälas till Kommunstyrelsens nästa sammanträde. Verksamhetsberedning arbetar fram förslag till Planeringsdirektiv med budget som behandlas av fullmäktige i juni månad. De senaste åren har två förslag till planeringsdirektiv med budget lämnats till fullmäktige; ett från majoritetspartierna och ett från oppositionspartierna. Under beredningsarbetet diskuteras innehållet i planeringsdirektiven i ordförande- respektive vice ordförandegrupper, partigrupper och i majoriteten respektive oppositionen. Planeringsdirektiven innefattar konkretiserade 6 of 12

7 mål, baserade på fullmäktiges övergipande mål (som antas vart fjärde år), övriga prioriteringar och budget. När fullmäktige beslutat om Planeringsdirektiven arbetar respektive nämnd och bolag under hösten fram sin verksamhetsplan respektive affärsplan för kommande år. Nämnder och bolagsstyrelser bedömer vilka övergripande och konkretiserade mål som berör deras verksamhet och som de ska arbeta med. I verksamhetsplanen anger nämnderna också mål som specifika för nämnden samt anger särskilda prioriteringar som man avser att arbeta med under planperioden. Planerna utgör sedan grunden för respektive förvaltnings arbete under året med stöd i planernas verksamhetsmål, strategier och interbudget. Nämndernas verksamhetsplaner och bolagens affärsplaner ställs samman och rapporteras till Kommunfullmäktige. Inom statskontoret och samhällsbyggnadskontoret finns utsedda tjänstemän så kallade målsamordnare för vart och ett av de nio målområdena. Dessa har rollen att samordna målområdena, vilket innebär att de ska bevaka att det inte sker dubbelarbete för att förverkliga målen, att planerna genomförs och att förvaltningar och bolag samordnar sina verksamheter för att nå gemensamma mål. Det sammanställda dokumentet har titeln Det här gör vi Halmstads kommuns samlade verksamhetsmål och strategier för Stadskontoret har prövat att genomföra så kallade Öppna möten dit tjänstemän från samtliga förvaltningar och bolag inbjuds. Hittills har det varit ett öppet möte där samtliga målområden behandlades. Avsikten med öppna möten är att stimulera till ökad samverkan mellan förvaltningarna. Samtliga målområden diskuteras vid mötet. Nyligen har Kommunstyrelsen tagit fram en ny arbetsform i visionsstyrningsarbetet s.k. diskussionsmöten. Dessa möten är skilda från beslutsmöten och ska främst användas till vägledningsdiskussioner och aktuell information. Genom diskussionsmöten ska Kommunstyrelsen ges tillfälle att välja och diskutera frågeställningar. Vision 2020, de nio målområdena och handlingsprogram är exempel ur planeringen av innehållet för mötena. Uppföljning Inför delårsrapport 1 och 2 samt årsredovisningen lämnar respektive nämnd och bolag en prognos respektive rapport om hur målen nås. Stadskontoret har utarbetat mallar för dessa uppföljningar. Kommunen kommer att införa ett IT-stöd kallat STRATSYS för att underlätta arbetet med uppföljningen av mål. Målsamordnarna väger samman respektive nämnds rapportering och gör en analys och bedömning av måluppfyllelsen i förhållande till fullmäktiges mål. Kvalitetschefen samordnar och sammanfattar sedan bedömningen till Kommunstyrelsen. Statskontoret har nyligen inlett ett arbete med att ta fram bättre resultatmått inom respektive målområde. Kommunfullmäktige har beslutat att en utvärdering av visionsstyrningsmodellen ska göras när alla delar i visionsstyrningen är på plats. En utvärdering är planerad till sommaren of 12

8 Handlingsprogram och riktlinjer Ett stort antal handlingsprogram och riktlinjer togs bort när visionsstyrningsmodellen infördes. Idag återstår, enligt hemsidan, sex handlingsprogram och 26 riktlinjer. Fem av handlingsprogrammen har tagits fram sedan visionsstyrningsmodellen infördes. Det pågår idag ett arbete med att se över dessa styrdokument. Enligt Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell ska handlingsprogrammen vara kopplade till arbetet med OPUS, de övergripande målen som sedan ska preciseras genom konkretiserade mål samt till nämndernas arbete med verksamhetsplaner. Handlinsprogrammen syns inte i de övergripande eller i de konkretiserade målen och inte heller i nämndernas verksamhetsplaner. Det pågår en diskussion i kommunstyrelsen om syftet med handlingsprogrammen, bland annat att handlingsprogrammen ska utgöras av ett underlag och inte ange fastställda mål. Erfarenheter av den nya styrmodellen De politiska företrädarna för Kommunstyrelsen och nämnderna som intervjuats anger att det politiska inflytandet över verksamhetsstyrningen har ökat sedan visionsstyrningsmodellen infördes. Det förs idag mer diskussioner inom partierna och inom blocken. Diskussioner har också ändrat innehåll. Tidigare var diskussionerna och styrningen främst inriktade på ekonomi och äskanden av medel till den verksamhetsnämnd man var engagerad i. Idag ligger betoning på verksamhet och vad man, genom att formulera mål, vill politiskt med verksamheten. Diskussionerna utgår från målområden och helheten i kommunen och inte från verksamheterna i respektive nämnd. De övergripande politiska diskussionerna förs främst i förarbeten inför planeringsdirektiven, när de konkretiserade målen och budgeten ska tas fram. I jämförelse med tiden före visionsstyrningsmodellen har tjänstemännen idag en mindre aktiv roll. Samliga uppger att processen kring visionsstyrningsarbetet, med förankring av modellen och att finna arbetsformer som fungerar bra, tar tid att utveckla. De ser inte visionsstyrningsmodellen som färdigutvecklad. Någon av de intervjuade vill se större delaktighet från nämnder i budgetarbetet. Representanter för nämnderna och förvaltningscheferna uppger att modellen i huvudsak är bra och att den ger en sammanhängande kedja i styrningen från fullmäktige till nämnderna. Någon nämndsrepresentant uppger att det är bra att äntligen ha fått mål att arbeta efter och följa upp verksamhetens mot. Tidigare saknades detta. Visionsstyrningsmodellen har överlag medfört mer av politiska diskussioner i nämnderna, när verksamhetsplaner tas fram och i behandlingen av nämndens frågor under året. Nämndsrepresentanterna uppfattar att tjänstemännen i förvaltningarna kopplar samman förslag till beslut med verksamhetsmålen. Enligt intervjuerna framgår det att den statliga styrningen kan försvåra arbetet enligt visionsstyrningsmodellen hos nämnder och förvaltningar, men att det inte behöver vara så. Den statliga styrningen är i vissa fall stark och direkt riktad till tjänstemän, som för rektorer inom skolan. I denna verksamhet uppfattas den statliga styrningen vara mer utvecklad och mer genomgripande än kommunens 8 of 12

9 visionsstyrning, till exempel när det gäller värdegrunder och när det gäller motsvarigheten till de konkritiserade målen. De intervjuade uppger att det inte finns någon konflikt i styrningen av verksamheten mellan den statliga och kommunens, till exempel att andelen elever i årskurs 9 som uppnår målen i alla ämnen ska öka. Den statliga styrningen och kommunens egen styrning har omsatts till Elevlyftet (att alla elever ska ha möjlighet att förbättra sina kunskapsresultat) samt till uppföljningsuppdraget (bland annat med uppföljning av kunskaper i engelska, svenska och matematik). Uppföljningsuppdraget utgör modell för kommande uppföljningar i alla ämnen. Kommunens styrning ger stöd för rektorer i genomförandet av uppdraget. Några av de intervjuade uppger att det underlaget med verksamhets- och volymförändringar som förvaltningscheferna lämnar till Verksamhetsberedningen också bör lämnas som information till i nämnderna. Detta görs inte i alla nämnder. Nämnderna kan härigenom få en orientering om verksamhetens förutsättningar inför det kommande arbete med verksamhetsplanerna. Några framhåller att nämnden skulle kunna vara än mer delaktiga när verksamhetsförändringarna tas fram. Nämnder och förvaltningar har inte så mycket kontakt med målsamordnarna. De vi intervjuat inom nämnd och förvaltning ser för sin egen del inget behov av målsamordnare. Påverkan från fullmäktiges mål på verksamhetsstyrningen De som intervjuats upplever i huvudsak att fullmäktiges mål påverkar verksamhetsstyrningen och att dessa genomsyrar nämndernas arbete med verksamhetsplanerna och i uppföljningar av verksamheterna. Nämnderna utgår från de övergripande och konkretiserade målen samt nämndens egna prioriterade mål. I vissa fall är de konkritiserade målen inte tillräckligt styrande för nämnderna eftersom de är för allmänt formulerade. Det går inte att forma åtgärder som hör till målen och det går inte att avsätta medel i nämndens budget så att de hör ihop med målen. Enhetschefer (motsvarande) som intervjuats beskriver att deras arbete utgår från nämndens verksamhetsplan förutom de inom barn- och ungdomsförvaltningen. De uppger att de främst styrs genom statens regleringar men också av nämndens mål i verksamhetsplanen. De uppfattar inte att dessa båda styrformer kolliderar med varandra. Några av enhetscheferna uppger att man tar fram verksamhetsplan för enheten medan andra inte gör så. Vissa enhetschefer upplever det svårt att koppla ihop den egna verksamhetsplaneringen med visionen och omsätta detta till medarbetarmål. Några av dem anger att det är svårt att se en koppling mellan målen och den ekonomiska resursfördelningen. Andra anser det lätt att omsätta visionen till mål för medarbetare. I detta fall utgår man från kommunens personalpolitiska riktlinjer, som i sin tur bygger på kommunens vision och värdegrund. Påverkan på samverkan mellan nämnder/förvaltningar Representanterna för nämnderna beskriver en något blandad bild av hur den nya styrmodellen påverkat samverkan. Vissa uppfattar att samverkan har ökat, bland annat genom regelbundna ordförandeträffar, medan andra upplever att det i denna del ännu inte kan ses så mycket effekter av styrmodellen. 9 of 12

10 Flera av de vi intervjuat upplever att samverkan mellan nämnderna ökat i det kommunövergripande planeringsarbetet men inte förekommer i så stor utsträckning i nämndernas arbete att ta fram verksamhetsplaner och inte heller under verksamhetsåret. Samverkan på förvaltningsnivå sker i varierande grad och främst inom ramen för särskilda projekt. Initiativ till samverkan tas i de fall det finns behov av samverkan mellan nämnder och förvaltningar och styrs inte starkt av målen i visionsstyrningen. Kommunstyrelserepresentanterna framhåller att nämnderna har ansvaret för samverkan. I Kommunstyrelsens roll ingår att den inte ska blanda sig i nämndernas verksamhet, utan att arbetssättet ska utgå från styrelsens uppsiktsplikt. Ordförande och vice ordförande som medverkan i gemensamma träffar uppmanas att ta upp frågor som är berör fler nämnder än den egna. I intervjuerna uppges att det vore bra om Kommunstyrelsen blev mer aktiva i sin roll att stödja och följa samverkan mellan nämnderna. Det är inte klart hur Kommunstyrelsen ska utöva sin samordnande roll. Försöket med öppna möten är ett initiativ från tjänstemännen på stadskontoret. Uppföljning av måluppfyllelse och påverkan på styrningen De som intervjuats uppger att det är bra med den uppföljning som görs i delårsrapporter och årsredovisning eftersom det blir överskådligt. Det finns ett förtroende för kvaliteten i underlaget och underlaget kan användas i den politiska analysen. Dock uppges att det finns en svårighet i att finna bra mått för att följa upp målen. Detta beror främst på hur de konkretiserade målen är formulerade. Det uppges vara svårt att utgå från visionen när målen, främst de konkretiserade målen, ska tas fram. Uppföljningarna är sedan visionsstyrningsmodellen infördes bättre kopplade till verksamhetsmålen, från att tidigare mest handlat om ekonomi. Det är trots detta svårt att i uppföljningen se koppling mellan verksamhetsresultatet och det ekonomiska resultatet. Kommunstyrelsens uppföljning av målområden kommer att ske i ledningsutskottet och samhällsbyggnadsutskottet. Utskotten kommer att bereda uppföljningarna. Uppföljning och diskussioner utifrån målområdena kommer också att ske i kommunstyrelsens diskussionsmöten. Flera av de intervjuade uppger att förarbetet och arbetet med planeringsdirektiven fungerar relativt bra medan arbetet med uppföljningen inte är lika utvecklad. Man ser främst ett behov av mer aktiviteter kring analys och bedömning i uppföljningen och att politiken blir mer involverad i detta arbete. I de intervjuer som gjorts framkommer att analysen av resultatet från föregående år används av vissa nämnder som underlag för kommande års verksamhetsplan. Någon nämnd uppger att man förändrat sin strategi för något område när man sett resultaten från uppföljningarna. Analys och bedömning Vår allmänna bedömning är att det finns en positiv inställning till den nya styrmodellen. Den mest framträdande förändringen är att politiken intaget en mer aktiv roll i styrningsarbetet. Flertalet intervjuade anger att den politiska styrningen av verksamheten fått ett större inslag och att man gått från ekonomistyrning till verksamhetsstyrning. 10 of 12

11 Samtidigt ser vi att visionsstyrningsmodellen inte är helt utvecklad ännu. Den politiska styrningen och diskussionerna har störst betydelse i arbetet med planeringsförutsättningar och planeringsdirektiv. I dessa årliga moment är rollerna också klara. När det gäller de årliga momenten med uppföljning, analys och åtgärder är den politiska delaktigheten inte lika utvecklat. Här är arbetsformer inte lika fastlagda och rollerna inte klargjorda. Vissa funktioner inom statskontoret, som målsamordnare och öppna möten, har ännu inte fått någon tydlig funktion i arbete med uppföljning. Av intervjuerna framgår att Kommunstyrelsens arbetsformer under 2011 kommer att förändras i syfte att öka dialogen kring målen och måluppföljningen. Vi har noterat att samverkan har förbättrats på kommunövergripande nivå och i det förberedande arbetet med planeringsdirektiven. Vi har inte kunna notera samma utveckling på den operativ nivå. Initiativ till konkret samverkan tas i regel när behov uppstår och i genomförande av enskilda projekt och inte i första hand med utgångspunkt i de konkretiserade målen. Dock framhålls att de numera regelbundna ordförandeträffarna ger ökade förutsättningar för att utveckla samverkan. Styrningen har ännu inte helt funnit sina former ut på enhetsnivå och ännu inte på medarbetarnivå, även om det varierar mellan förvaltningarna. På enhetsnivå används nämndernas verksamhetsplaner som utgångspunkt för enhetens planering där så sker, men det finns i flera fall osäkerhet kring kopplingen mellan egna verksamhetsplaneringen och visionen och i att omsätta detta till medarbetarmål. Vissa upplever det svårt att se koppling mellan verksamhetsmålen och den ekonomiska resursfördelningen. Följande förbättringsområden har noterats i granskningen: Vi har noterat ett behov av att utveckla en beskrivning av det framtida tillståndet i Vision Utformning av konkretiserade mål samt uppföljningsmått av målen. De övergripande målen är långsiktiga och av karaktären intentioner. De konkretiserade målen ska vara mer kortsiktiga och ska kunna följas upp genom att välja lämpliga mått. De konkretiserade målen och utvärderingsbara mått för dessa behöver utvecklas. Koppling mellan verksamhetsmål och ekonomiska resurser behöver göras synligare och starkare både övergripande och på nämndsnivå. Detta gäller både i direktiv och i uppföljning. Kommunstyrelsens respektive statskontorets och samhällsbyggnadskontorets roller i arbetet med att förbättra samverkan mellan nämnder är inte klargjort. Det finns ingen samstämmig uppfattning kring behovet av målsamordnare samt vilken roll och funktion dessa ska ha. Politikens medverkan i uppföljningsarbetet kan stärkas. I jämförelse med aktivitetsnivån inom politiken i de förberedande momenten är politikens delaktighet i uppföljning och analys på central nivå begränsad. Här finns mycket att vinna i lärande för att utveckla visionsstyrningsarbetet. Kommunstyrelsen har i denna del inför 2011 förändrat sina arbetsformer som en del i utvecklingen av visionsstyrningen. Det är oklart hur kommunens reglementen, handlingsprogram och riktlinjer ska vävas in i visionsstyrningsarbetet. Enligt visionsstyrningsmodellen ska dessa beaktas i arbetet med OPUS och i nämndernas arbete med verksamhetsplanerna. Vi har inte kunnat notera att så sker. Även i denna del har kommunstyrelsen planerat att ta upp frågan under planeringen of 12

12 Förankring av visionsstyrningsmodellen på enhetsnivå behöver göras starkare med syfte att också bilda underlag för medarbetarmål Sammanfattad bedömning Vår bedömning är att den nya styrmodellen har förutsättningar att ge en ändamålsenlig styrning av kommunens verksamhet även om den i nuläget inte ännu är fullt utvecklad. Generellt är erfarenheterna av den nya styrmodellen så här långt positiv från politiker och tjänstemän. Verksamhetsstyrningen har till viss del påverkats av fullmäktiges mål även om påverkan ännu inte fått fullt genomslag på enhets- och medarbetarnivå och att styrningen i denna del varierar mycket. Samverkan mellan nämnder/förvaltningar har främst i planeringsskedet påverkats av den nya styrmodellen men bedöms kunna utvecklas genom nya arbetsformer. Uppföljning av måluppfyllelse görs men politikens delaktighet i analysen är inte utvecklad. Resultatet påverkar i viss omfattning styrningen. Koppling mellan verksamhetsmål och ekonomiska resurser behöver göras synligare både i planering och uppföljning. Kommunstyrelsen har dock tagit initiativ till att utveckla sitt arbete med uppföljning av målområden. 12 of 12

Policy för verksamhetsstyrning

Policy för verksamhetsstyrning Policy för verksamhetsstyrning Antagen av 20150929, 105 Bakgrund Halmstads kommuns policy för verksamhetsstyrning är framtagen för att fastställa hur arbetet med planering, genomförande, uppföljning och

Läs mer

Revisionsrapport. Målstyrning. Halmstads kommun. Bo Thörn Cert. kommunal revisor Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Mars 2014

Revisionsrapport. Målstyrning. Halmstads kommun. Bo Thörn Cert. kommunal revisor Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Mars 2014 Revisionsrapport Målstyrning Halmstads kommun Bo Thörn Cert. kommunal revisor Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått de förtroendevalda revisorerna

Läs mer

Visionsstyrningsmodellen

Visionsstyrningsmodellen Visionsstyrningsmodellen Innehållsförteckning Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell... 3 Hur fungerar visionsstyrningsmodellen?... 4 Visionsstyrningsmodellens uppbyggnad... 5 Beskrivning av delprocesserna...

Läs mer

Den kommunala vuxenutbildningen

Den kommunala vuxenutbildningen Revisionsrapport Den kommunala vuxenutbildningen en uppföljning Halmstads kommun 14 september 2009 Bo Thörn Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun 181 Riktlinje 2014-12-08 Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun KS 2013/0558 Beslutad av kommunstyrelsen den 10 januari 2011. Redaktionella ändringar införda den 10 maj 2011 och den 8

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport Stadens styrmodell Haparanda kommun

Revisionsrapport Stadens styrmodell Haparanda kommun Revisionsrapport Stadens styrmodell Haparanda kommun Andreas Jönsson Cert. kommunal revisor Jenny Krispinsson Revisionskonsult 4 november 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Granskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning

Granskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning www.pwc.se Jörn Wahlroth 21 januari 2014 Granskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Torsås kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga... 1 1.2.1.

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

Uppföljande granskning av ledning och styrning samt användandet Stratsys. Vänersborgs kommun

Uppföljande granskning av ledning och styrning samt användandet Stratsys. Vänersborgs kommun Revisionsrapport Uppföljande granskning av ledning och styrning samt användandet Stratsys Vänersborgs kommun Charlotte Karlsson Håkan Olsson Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Västerviks kommun Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt

Västerviks kommun Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt www.pwc.se Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt 2016-05-04 Revisionsfråga Granskningens ska bedöma hur Kommunstyrelsen Utövar sin uppsikt över nämnder och bolag Har tolkat sitt uppsiktsuppdrag

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

RIKTLINJE Sandvikens kommuns Budget- och planeringsprocess - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2014-12-15,

Läs mer

Granskning av målstyrning och målkedjan inom Kultur- och fritidsnämnden

Granskning av målstyrning och målkedjan inom Kultur- och fritidsnämnden www.pwc.se Revisionsrapport Erik Wottrich Henrik Fagerlind Granskning av målstyrning och målkedjan inom Kultur- och fritidsnämnden Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Revisionsrapport Stärkt föräldraroll

Revisionsrapport Stärkt föräldraroll Revisionsrapport Stärkt föräldraroll Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Januari 2013 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns uppdrag att granska arbetet kring målet

Läs mer

Granskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor

Granskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Granskning av intern kontroll Söderhamns kommun Revisionsrapport Februari 2011 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Robert Heed Revisionskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun

Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsformer

Kommunstyrelsens arbetsformer Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbetsformer Härryda kommun 25 maj 2009 Bo Thörn 1 Sammanfattning Revisorerna i Härryda kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska

Läs mer

Ansvarsutövande: Överförmyndarnämnden

Ansvarsutövande: Överförmyndarnämnden www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Överförmyndarnämnden Mitt Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

POLITISKA RIKTLINJER. för styrmodellen i Norrköpings kommun

POLITISKA RIKTLINJER. för styrmodellen i Norrköpings kommun POLITISKA RIKTLINJER för styrmodellen i Norrköpings kommun... 10 januari 2011 Politiska riktlinjer för styrmodellen i Norrköpings kommun Beslutade av kommunstyrelsen den 10 januari 2011. Redaktionella

Läs mer

Målstyrning enligt. hushållning

Målstyrning enligt. hushållning www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Policy för verksamhets- och ekonomistyrning. Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning. för Falköpings kommun

Policy för verksamhets- och ekonomistyrning. Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning. för Falköpings kommun Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning för Falköpings kommun Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Syfte 3 3. Styrmodellen 4 4. Anslagningsbindningsnivå 4 4.1 Kommunfullmäktige 5 4.2 Kommunstyrelse

Läs mer

Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun

Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-12-16 112 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Revisionens formella reglering... 3 Revisorernas antal och organisation... 3

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Revisionsrapport Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun Februari 2009 Christina Norrgård Kerstin Svensson, certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

Ekonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning

Ekonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning Revisionsrapport Vänersborgs kommun Monica Axelsson September 2011 Ekonomi- och målstyrning inom barn- och ungdomsnämndenuppföljning av tidigare genomförd granskning Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Revisionsrapport Kommunstyrelsens övergripande ansvar för styrning, ledning och tillsyn av övriga nämnder.

Revisionsrapport Kommunstyrelsens övergripande ansvar för styrning, ledning och tillsyn av övriga nämnder. Revisionsrapport Kommunstyrelsens övergripande ansvar för styrning, ledning och tillsyn av övriga nämnder. Vara kommuns revisorer För Vara kommuns revisorer Göran Persson, ordförande Per-Olof Thörn, vice

Läs mer

Ansvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun

Ansvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Ägarstyrning i kommunens bolag. Söderhamns kommun

Ägarstyrning i kommunens bolag. Söderhamns kommun www.pwc.se Revisionsrapport Ägarstyrning i kommunens bolag Carl-Åke Elmersjö Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Avgränsning och metod... 1 2. Ägarstyrning

Läs mer

Utan spaning ingen aning omvärldsbevakning i Vänersborgs kommun

Utan spaning ingen aning omvärldsbevakning i Vänersborgs kommun Revisionsrapport* Utan spaning ingen aning omvärldsbevakning i Vänersborgs kommun Vänersborgs kommun November 2007 Lotta Wall *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...3 2. Inledning...5

Läs mer

Leksands kommun. Revisionsrapport. Sammanfattning Kommunstyrelsens ansvar för ledning, styrning och uppföljning av kommunkoncernens.

Leksands kommun. Revisionsrapport. Sammanfattning Kommunstyrelsens ansvar för ledning, styrning och uppföljning av kommunkoncernens. www.pwc.se Revisionsrapport Sammanfattning Kommunstyrelsens ansvar för ledning, styrning och uppföljning av kommunkoncernens verksamhet Louise Cedemar Helena Steffansson Carlson David Boman Niklas Eriksson

Läs mer

Uppdaterad Policy för styrdokument

Uppdaterad Policy för styrdokument Uppdaterad 2016-11-08 Policy för styrdokument 1 Kommunfullmäktige 2016-11-08 Tills vidare Forshaga kommun Utredare, kommunledningskontor KS 2016/151 2 Innehåll Bakgrund... 4 Syfte... 4 Övergripande styrdokument...

Läs mer

Ansvarsutövande: Lantmäterinämnden Sundsvalls kommun

Ansvarsutövande: Lantmäterinämnden Sundsvalls kommun www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Lantmäterinämnden Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2.

Läs mer

Styrprocessen uppföljning av resultat

Styrprocessen uppföljning av resultat Revisionsrapport Styrprocessen uppföljning av resultat Katrineholms kommun 2010-01-21 Tobias Bjöörn Innehållsförteckning SAMMANFATTNING OCH BEDÖMNING...3 1. INLEDNING...5 1.1 UPPDRAG OCH REVISIONSFRÅGA...5

Läs mer

Riktlinje. Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun 2015-08-31 KS 2013/0559

Riktlinje. Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun 2015-08-31 KS 2013/0559 Riktlinje 2015-08-31 Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun KS 2013/0559 Fastställd av kommundirektören den 28 februari 2011. Redaktionella ändringar införda den 10 maj 2011. Ändringar

Läs mer

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut PROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen 2013-02-26 15 55 Dnr 2012.397 107 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Kommunens revisorer har gett Kommunal Sektor inom PwC

Läs mer

Styrelsens och nämndernas ansvarsutövande 2014

Styrelsens och nämndernas ansvarsutövande 2014 2015-01-16 1 (7) För kännedom Kf:s presidium Partiernas gruppledare Kommunstyrelsen Nämnderna Styrelsens och nämndernas ansvarsutövande 2014 Bakgrund Kommunfullmäktige beslutar om mål och riktlinjer för

Läs mer

Riktlinjer för Mariestads kommuns styrdokument

Riktlinjer för Mariestads kommuns styrdokument Riktlinjer för Mariestads kommuns styrdokument Antagen av kommunfullmäktige 2014-XX-XX Riktlinjer för Mariestad kommuns styrdokument Inledning Utöver budgetdokumentet som regleras i kommunallagen finns

Läs mer

Granskning av intern kontroll

Granskning av intern kontroll Revisionsrapport* Granskning av intern kontroll Nordmalings kommun Juni 2007 Åsa Adolfsson *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning och förslag på utvecklingsåtgärder...1 1 Uppdrag och revisionsfrågor...2

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Landstingets revisorer

Landstingets revisorer 1 (5) Datum Vår beteckning Ekonomistaben 2016-05-31 LK/160509 Handläggare och telefon Ert datum Er beteckning Veronica Hedlund Lundgren, 054-61 41 38 2016-02-18 Rev/15019 Landstingets revisorer Svar på

Läs mer

Halmstads kommun. Revisionsrapport. Hemvårdsnämndens kvalitetsuppföljning

Halmstads kommun. Revisionsrapport. Hemvårdsnämndens kvalitetsuppföljning Revisionsrapport Hemvårdsnämndens kvalitetsuppföljning Halmstads kommun Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Bo Thörn certifierad kommunal revisor Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Sundbybergs stads styrmodell med principer för planering, uppföljning och ekonomistyrning

Sundbybergs stads styrmodell med principer för planering, uppföljning och ekonomistyrning 2016-09-26 1 (5) Kommunstyrelsen Sundbybergs stads styrmodell med principer för planering, uppföljning och ekonomistyrning Beslutsunderlag Förslag till Sundbybergs stads styrmodell med principer för planering,

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt

Läs mer

Lekmannarevision Mitthem AB

Lekmannarevision Mitthem AB www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Lekmannarevision Mitthem AB Sundsvalls Kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Revisionsfråga... 3 2.3. Revisionskriterier...

Läs mer

Modell för styrningen i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka

Modell för styrningen i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka Modell för styrningen i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka Policy Diarienummer: KS2016/0383 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Ekonomiberedningen Beslutad

Läs mer

Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun

Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun Livskraftiga L kompetenta och unika Kungsör lockar företag, boende och besökare med hjälp av attraktiva boendeformer, ett företagsamt förhållningssätt samt en kunglig miljö och historia. Mål- och resultatstyrning

Läs mer

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund, revisionsfrågor och

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Revisionsrapport. Marknadsföring. Skellefteå City Airport AB. Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman

Revisionsrapport. Marknadsföring. Skellefteå City Airport AB. Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionsrapport Marknadsföring Skellefteå City Airport AB Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Robert Bergman Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 2.1. Bakgrund 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Verksamhetsplan 2016-2018. Budget 2016. Överförmyndarnämnden

Verksamhetsplan 2016-2018. Budget 2016. Överförmyndarnämnden Verksamhetsplan 2016-2018 Budget 2016 Överförmyndarnämnden Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen ----------------------------------------------------------------- 3 Omvärldsanalys --------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en ekonomi i balans

Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en ekonomi i balans s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område. Revisionen

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Regler för mål- och resultatstyrning

Regler för mål- och resultatstyrning för mål- och resultatstyrning Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-11, x Mål- och resultatstyrning Innehåll Allmänna styrprinciper... 1 1. Målstyrning... 1 2. Mål- och resursplan... 1 3. Uppdragsdialogen...

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Yttrande avseende revisionsrapport Kommunens systematiska arbetsmiljöarbete ledning och styrning

Yttrande avseende revisionsrapport Kommunens systematiska arbetsmiljöarbete ledning och styrning Kommunstyrelsen 2007-02-12 51 92 Arbets- och personalutskottet 2007-01-29 14 34 Personalkontoret, Kommunrevisionen, KPMG 06.812 007 febks20 Yttrande avseende revisionsrapport Kommunens systematiska arbetsmiljöarbete

Läs mer

Granskning av Malmö stads kvalitetssystem. Resultat av enkät till samtliga förvaltningar, december 2006

Granskning av Malmö stads kvalitetssystem. Resultat av enkät till samtliga förvaltningar, december 2006 Granskning av Malmö stads kvalitetssystem Resultat av enkät till samtliga förvaltningar, december 2006 Granskningens genomförande Enkät till samtliga förvaltningschefer Frågor inom fyra områden: 1. Demokratisk

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Svar på revisionsrapporten God ekonomisk hushållning Dnr 217-2011 Mikael Cederberg Thomas Nilsson Innehållsförteckning 1. Revisionsrapporten... 3 1.1. God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun 2014-03-11 Ks 182/2013 Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 18 mars 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå; Kommunstyrelsens ordförande Dokumentansvarig på tjänstemannanivå;

Läs mer

Kommunrevisionen KS 2016/00531

Kommunrevisionen KS 2016/00531 V W Halmstad Kommunrevisionen Datum 2017-02-07 kommunrevisionen@halmstad.se Dnr KS 2016/00531 Yttrande - Granskning övergripande säkerhetsgranskning av kommunens säkerhet angående externt och internt dataintrång

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning

Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning Förstudie Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning Båstad kommun Adrian Göransson, revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Kontrollmål 1 1.3

Läs mer

EU-finansiering av projekt

EU-finansiering av projekt Revisionsrapport EU-finansiering av projekt - Uppföljning Halmstads kommun 22 februari 2010 Bo Thörn Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun genomförde 2004 en granskning om ansvar och befogenheter

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Sida 1/10 Riktlinjer för styrdokument Verksamheten i Kungsbacka kommun styrs, förutom av sitt eget självstyre, av många olika omvärldsfaktorer som, lagar och förordningar, staten och andra myndigheter.

Läs mer

Nämndens styrning och interna kontroll av verksamheten

Nämndens styrning och interna kontroll av verksamheten SLUTDOKUMENT 1(2) 2012-08-31 För kännedom; Kommunstyrelsen Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Miljö- och byggnämnden Socialnämnden Nämndens styrning och interna kontroll av verksamheten I egenskap

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av budgetprocessen Trelleborgs kommun

Revisionsrapport Granskning av budgetprocessen Trelleborgs kommun Revisionsrapport Granskning av budgetprocessen Trelleborgs kommun Alf Wahlgren Certifierad kommunal revisor Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Kommunfullmäktige Reglemente för kommunens revisorer Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Reglemente för kommunens revisorer Dokumenttyp Reglemente Omfattar

Läs mer

Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011

Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011 Allmänna utskottet 2012 06 07 49 5 Socialnämnden 2012 06 20 103 8 Dnr 2011/645 70 Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011 Bilagor: Övergripande granskning av socialnämnden 2011 Tjänsteutlåtande

Läs mer

Granskning år 2015 av folkhögskolestyrelsen för Vindelns och Storumans folkhögskolor

Granskning år 2015 av folkhögskolestyrelsen för Vindelns och Storumans folkhögskolor Granskning år 2015 av folkhögskolestyrelsen för Vindelns och Storumans folkhögskolor Rapport nr 22/2015 Mars 2016 Eva Röste Moe, revisionskontoret Diarienummer: REV 16:2-2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Basgranskning av valnämnden 2016

Basgranskning av valnämnden 2016 Basgranskning av valnämnden 2016 KOMMUNREVISIONEN GRANSKNINGS PM 1(5) 2016-06-21 KR 2016/0015 Handläggare, titel, telefon Anna Holmberg, revisor 011-15 17 98 Basgranskning av valnämnden 2016 Kommunens

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning

Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning Antagen av regionens revisorer 2015-01-27 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Ordförandes roll och arbetssätt... 2 3 Informell arbetsuppdelning

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-14, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Margareta Irenaeus Projektledare Jan Nilsson Uppdragsansvarig. Botkyrka kommun Personal- och kompetensförsörjning. Revisionsrapport Oktober 2014

Margareta Irenaeus Projektledare Jan Nilsson Uppdragsansvarig. Botkyrka kommun Personal- och kompetensförsörjning. Revisionsrapport Oktober 2014 Margareta Irenaeus Projektledare Jan Nilsson Uppdragsansvarig Botkyrka kommun Personal- och kompetensförsörjning Revisionsrapport Oktober 2014 Innehållsförteckning Inledning 1 Ansvar för och styrning av

Läs mer

Revisionsrapport Omvärldsbevakning och omvärldsanalys Hudiksvalls kommun

Revisionsrapport Omvärldsbevakning och omvärldsanalys Hudiksvalls kommun Revisionsrapport Omvärldsbevakning och omvärldsanalys Hudiksvalls kommun David Emanuelsson Micaela Hedin Kontaktrevisorer Britta Svalfors Nils-Göran Strömberg Januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Förändring av den politiska organisationen

Förändring av den politiska organisationen www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund & Robert Bergman Förändring av den politiska organisationen Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

PROTOKOLL

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 252 Utdrag ur PROTOKOLL 2014-12-01 Reglemente för internkontroll avseende kvalitet KS-2014/1106 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta reviderat Reglemente för

Läs mer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2012-05-31 och uppdaterade och kompletterad 2013-10-03 med en särskild arbetsordning för lekmannarevisorerna. 1 Inledning Revisorernas

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Pyramis Robert Bergman Revisionskonsult April 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2

Läs mer

Riktlinjer för styrande dokument

Riktlinjer för styrande dokument Riktlinjer för styrande dokument Dokumenttyp: Riktlinje Dokumentansvarig: kommunledningsstaben Beslutad av: Kommunstyrelsen Beslutsdatum: 2017-05-16 DNR: KS-2016/00762 Inledning I den här riktlinjen beskrivs

Läs mer

BESLUTSSTÖD i Hudiksvalls kommun

BESLUTSSTÖD i Hudiksvalls kommun BESLUTSSTÖD i Hudiksvalls kommun PROCESSER SOM FINNS I BESLUTSSTÖDET STRATEGISK PLANERING I beslutsstödet kan kommunens styrmodell med vision och långsiktiga mål formuleras och kommuniceras. Detta ger

Läs mer

Så styr vi Lerum 2011

Så styr vi Lerum 2011 Hur styr man en organisation med mer än 2 500 anställda och 120 chefer, spridda på fler än 100 arbetsplatser och med 38 000 kunder mellan 0 och 100 år? Man behöver förstås ha en idé eller en modell för

Läs mer