Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Härjedalens.

Transkript

1 Härjedalens kommun kommunahenedalen.se efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Härjedalens kommun Skolinspektionen. Box 2320, Göteborg.

2 1 (7) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap. 19 skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning av Huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet. Syftet är att granska hur huvudmannen styr och stödjer förskolan mot måluppfyllelse enligt de nationella målen, främst förskolans läroplan. Granskningen tar därför utgångspunkt i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Följande frågeställningar ska besvaras: På vilket sätt tydliggör huvudmannen mål för uppföljning av förskolans verksamhet? På vilket sätt genomför huvudmannen uppföljning av förskolans måluppfyllelse som kan ligga -till grund för analyser och förbättringsåtgärder? Hur genomför huvudmannen uppföljning av resursfördelningen till förskolan som utgår från barnens olika förutsättningar och behov? I vilken grad genomför huvudmannen förbättringsåtgärder med utgångspunkt i analyser av förskolans verksamhet? Inom ramen för utvecklingsprogrammet jämställdhetsintegrering i myndigheter, ska också jämställdhetsperspektivet integreras i denna kvalitetsgranskning. Detta innebär att huvudmannens arbete med jämställdhet i förskolan också bedöms i denna kvalitetsgranskning. Granskningen genomförs hos 29 huvudmän, i urvalet ingår såväl enskilda som kommunala huvudmän. Härjedalens kommun ingår i denna granskning. Skolinspektionen besökte Härjedalens kommun den 16 maj Besöket genomfördes av Bo Jersenius och Ann Edvinsson. Intervjuer med förskolechefer, företrädare för förvaltningen, presidiet för nämnden för bildning, fritid och kultur samt kommunstyrelsens presidium har genomförts. När kvalitetsgranskningen är avslutad i dess helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. I detta beslut ger Skolinspektionen sin bedömning av huvudmannens ansvarstagande inom det granskade området.

3 2 (7) Beskrivning av huvudmannen Härjedalens kommun har drygt invånare. Enligt statistik från Skolverket var 88 procent av barnen i åldrarna 1-5 år inskrivna i förskolan år Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i verksamheten var vid samma tidpunkt 36 procent. I kommunen finns elva kommunala förskolor med mellan en och fyra avdelningar. Förskolorna leds av två förskolechefer som var och en har ansvar för ett antal förskolor. Till sin hjälp har förskolecheferna biträdande förskolechefer. I kommunen finns en förvaltning med ansvar för bildning, fritid och kultur som leds av en förvaltningschef. Ansvarig nämnd för förskolan i Härjedalens kommun är nämnden för bildning, fritid och kultur. Sammanfattande bedömning Skolinspektionens granskning visar att huvudmannen, Härjedalens kommun, till stora delar har ett system för att systematiskt styra och leda arbetet med förskolans kvalitet. Det systematiska arbetet består i att huvudmannen tydliggör mål avseende förskolans verksamhet som tar sin utgångspunkt i förskolans läroplan. På förskolenivå dokumenteras måluppfyllelsen i rapporter som förskoloma lämnar till huvudmannen, som sammanställer förskolornas rapporter och annat underlag till en gemensam rapport som visar nuläge och identifierade utvecklingsområden. I dialog och samverkan används förskolornas rapporter och den övergripande kvalitetsrapporten som underlag för bland annat analyser och förbättringsåtgärder i det kontinuerliga uppföljningsarbete som sker under året och där både förskolepersonal, förskolechefer, förvaltning och nämnd involveras. Sammanfattningsvis har Skolinspektionens granskning inte visat annat än att samtliga områden som Skolinspektionen bedömt fungerar väl. Därmed avslutas kvalitetsgranskningen.

4 3 (7) Skolinspektionens bedömningar Nedan redogör Skolinspektionen mer utförligt för sina bedömningar kring frågeställningarna. 1. På vilket sätt tydliggör huvudmannen mål för uppföljning av förskolans verksamhet? Skolinspektionen bedömer att huvudmannen tydliggjort mål som tar sin utgångspunkt i läroplanen för förskolan och att målen tar sin utgångspunkt i en analys av verksamheternas måluppfyllelse. Skolinspektionens utredning Kommunfullmäktige i Härjedalens kommun har antagit en verksamhetsplan för år Planen innehåller mål på kommunnivå, nämndnivå och verksamhetsnivå. I planen finns ett mål som specifikt avser förskolans verksamhet. Det gäller målet att förskolan ska väcka lust till fortsatt lärande. Övriga mål i verksamhetsplanen konkretiseras och tolkas på verksamhetsnivå för att bli tillämpliga, enligt de intervjuade företrädarna för förvaltningen. Det gäller bland annat mål avseende kultur- och fritidsliv, trygg omsorg, kommunal service och samverkan med näringslivet. Av intervjun med förvaltningens företrädare framgår att nämnden för bildning, fritid och kultur också tydliggjort målsättningar kring nyanländas lärande och inkludering. De intervjuade förskolecheferna uppger att det framförallt är läroplanens mål som följs upp i den mall som förskolorna ska använda för att följa upp sin verksamhet. Därutöver har förvaltningschefen initierat ett arbete för att utveckla ledarskapet som ska följas upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Enligt de intervjuade förskolecheferna, förvaltningens företrädare och nämndens presidium har huvudmannen inte hittills tydliggjort några särskilda mål när det gäller förskolans jämställdhetsuppdrag. Förskolecheferna uppger dock i intervju att de utifrån sin analys av verksamheten prioriterat att arbeta med jämställdhet. Företrädarna för förvaltningen berättar att utgångspunkten för arbetet med jämställdhet är varje individs lagstadgade rätt och läroplanens mål.

5 4(7) 2. På vilket sätt genomför huvudmannen uppföljning av förskolans måluppfyllelse som kan ligga till grund för analyser och förbättringsåtgärder? Skolinspektionen bedömer att huvudmannen genomför ett systematiskt arbete för att följa upp förskolans måluppfyllelse. Förskolornas kvalitetsarbete utgår från analyser av barnens utveckling och lärande inom läroplanens målsättningar. Kvalitetsarbetet ligger till grund för förbättringsåtgärder i respektive förskola. Huvudmannen samlar in och sammanställer förskolornas måluppfyllelse och använder sammanställningen som underlag för dialog och samverkan med förskolorna. Skolinspektionens utredning Av dokumentation från Härjedalens kommun framgår att kommunen upprättat ett årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet. Årshjulet innebär att särskilt fokus sätts på ett specifikt avsnitt av förskolans läroplan vid olika avstämningsperioder under året. När ett avsnitt är i fokus diskuterar personalen på respektive avdelning avsnittet utifrån ett för kommunen gemensamt tematiskt "månadsbrev". Personalen ska i sitt "månadsbrev" göra en självskattning av var de befinner sig i förhållande till periodiskt utvalda nationella mål utifrån frågorna var är vi, vart ska vi och hur gör vi. Som underlag för självskattningen ska personalen värdera hur de kan se en utveckling på sin avdelning och hur de kan se att barnens förändrade lärande i förhållande till läroplanens mål. Sammantaget under året omfattas läroplanens mål och uppdelningen i perioden är gjord för att göra arbetet "mer hanterligt". Respektive förskolechef ger skriftlig återkoppling till avdelningarna och "månadsbreven" bildar tillsammans med annan information underlag för respektive förskolas rapport om sitt kvalitetsarbete som redovisas till huvudmannen i slutet av varje läsår. Skolinspektionen har inför granskningen tagit del av ett urval av kvalitetsrapporter för förskolor samt huvudmannens samlade redovisning. Förskolornas kvalitetsrapporter följer en gemensam mall och innehåller sammanställning av resultaten, en analys av vad som påverkat och orsakat resultaten samt vad som gjorts för att förbättra resultaten och vilka utvecklingsområden som finns. Sammanställningen av resultaten innehåller bland annat exempel på det förändrade kunnande hos barnen som personalen identifierat. Huvudmannen samlar in och sammanställer förskolornas kvalitetsrapporter som sedan tillsammans med annat underlag, till exempel resultat av föräldra-

6 5 (7) enkäter, bildar underlag till en för huvudmannen gemensam redovisning. Huvudmannens redovisning innehåller en nulägesbild samt analys och förbättringsåtgärder. Förskolans jämställdhetsuppdrag följs upp inom ramen för uppföljningen av arbetet med normer och värden, men någon särskild insamling och sammanställning vad gäller förskolans jämställdhetsuppdrag har hittills inte gjorts enligt de intervjuade. Som tidigare redovisats uppger dock förskolecheferna att de identifierat arbetet med jämställdhet mellan könen som en utvecklingsfråga och i huvudmannens kvalitetsrapport finns jämställdhet med som ett område för utveckling. I intervjuer med förskolechefer och förvaltningens företrädare framkommer att huvudmannen har former för dialog och samverkan med förskolorna. Av intervjuerna med förvaltningens företrädare och förskolecheferna framgår att förvaltningen har regelbundna möten med förskolecheferna. Ett av underlagen för dessa möten är de nulägesanalyser som framträder i de "tematiska månadsbrev" i vilka varje avdelning regelbundet analyserar och dokumenterar sin verksamhet utifrån något av läroplanens områden. Av intervjun med presidiet för nämnden framgår att nämnden tar del av sammanställningar av förskolornas "månadsbrev" samt att nämnden träffar förskolecheferna två gånger per år inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolecheferna tar också del av huvudmannens analys och får följdfrågor i samband med återkopplingen från huvudmannen. 3. Hur genomför huvudmannen uppföljning av resursfördelningen till förskolan som utgår från barnens olika förutsättningar och behov? Skolinspektionen bedömer att huvudmannens system för fördelning av resurser tar hänsyn till barnens behov och förutsättningar samt att effekterna av resursfördelningen följs upp. Skolinspektionens utredning Av dokumentation som Skolinspektionen tagit del av inför besöket framgår att huvudmannens fördelning av resurser framförallt utgår från det antal barn som beräknas finnas i respektive förskola. Som komplement används också en modell där förskolor kan äska utökade resurser för de barn i behov av särskilt stöd som identifierats på förskolan. I intervju med förskolecheferna framkommer att resurser tilldelas respektive område och att förskolechefen inom sitt område kan omfördela tillgängliga resurser utifrån de uppfattade behoven. Förskolorna tilldelas också resurser utifrån antalet nyanlända barn i verksamheten.

7 6 (7) Effekterna av resursfördelningen följs, enligt de intervjuade förskolecheferna och förvaltningens företrädare, upp i förskolornas återrapportering där resultat, analys och åtgärder ska redovisas. Förvaltningens företrädare säger i intervju att uppföljningen av resurser är en del av den kontinuerliga dialogen mellan förskolecheferna och förvaltningen. Av intervjun med nämndens presidium framgår att även nämnden deltar i dialogen om det finns behov av det. De analyser som hittills gjorts har enligt de intervjuade inte visat på att modellen behöver justeras. 4.1 vilken grad genomför huvudmannen förbättringsåtgärder med utgångspunkt i analyser av förskolans verksamhet? Skolinspektionen bedömer att huvudmannen analyserar förskolans måluppfyllelse med utgångspunkt i den dokumentation som inhämtas från förskolorna. Huvudmannen beslutar om förbättringsåtgärder som tar sin utgångspunkt i förskolornas förbättringsområden. Huvudmannen har analyserat och beslutat om förbättringsåtgärder avseende jämställdhetsuppdraget. Skolinspektionens utredning Skolinspektionen har inför granskningen tagit del av den sammanställning och analys angående förskolans måluppfyllelse som framkommer i "Redovisning av det kommunövergripande systematiska kvalitetsarbetet för förskolan 2016". Redovisningen bygger på de enskilda förskolornas dokumenterade kvalitetsarbete samt resultat på genomförda föräldraenkäter. Den del av redovisningen som bygger på förskolornas kvalitetsarbete är strukturerad utifrån läroplanens målområden medan föräldraenkäten redovisar hur föräldrar bedömer verksamheten ur olika aspekter, till exempel om barnet trivs och känner sig tryggt på förskolan. Redovisningen innehåller också analyser och utvecklingsområden. Av analysen framgår bland annat att "många pedagoger tycker att det (jämställdhet) är ett svårt område att förankra hos barnen" samt att "jämställdhet behöver samtliga förskolor i kommunen ta ett samlat grepp omkring". Förvaltningens företrädare uppger att analysen av jämställhetsarbetet sker inom ramen för övrig analys. "Förskolecheferna har ju frågor till förskolorna och då har de jämställdhetsaspekter med, till exempel kan frågan vara 'hur ser vi att ett jämställdhetsarbete pågår på förskolorna?" säger förvaltningsföreträdarna. Förskolecheferna uppger i intervju att huvudmannen samlar in förskolornas analyser och förbättringsåtgärder löpande inom ramen för kvalitetsarbetet. Av förskolornas dokumentation framgår, enligt förskolecheferna, vilka åtgärder

8 BeShit 7(7) som genomförts, en analys av resultaten och åtgärder för fortsatt utveckling. Förskolecheferna säger att de tar del av den analys som huvudmannen gör och att det leder till fortsatta diskussioner mellan huvudmannen och förskolecheferna. Även företrädarna för förvaltningen uppger att analys sker kontinuerligt under året. Analysen påhöljas under hösten och "sedan fortsätter vi under året och funderar över om det är något vi behöver förstärka, justera eller ändra om". Av huvudmannens "redovisning av det kommunövergripande systematiska kvalitetsarbetet för förskolan 2016" framgår att huvudmannen identifierat och beslutat om förbättringsåtgärder avseende bland annat barns inflytande samt normer och värden, inklusive jämställdhet. Även tidigare beslutade förbättringsåtgärder som bedömts framgångsrika och som därför ska fortsätta nämns. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef Bo J rsenius Uns visningsråd/föredragande Bilagor Bilaga 1 Författningar och Allmänna råd

9 f i Skolinspektionen Bilaga 1 1 (5) Relevanta författningar, allmänna råd och övriga styrdokument för kvalitetsgranskningen rörande huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet Skollagen (2010:800) 2 kap. Sa skollagen Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens olika förutsättningar och behov. 4 kap. 3 skollagen Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 4 kap. 4 skollagen Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskolenivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av förskollärare och övrig personal. Förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. 4 kap. 5 skollagen Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de nationella målen uppfylls. 4 kap. 6 skollagen Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt förarbetena till skollagen (Prop. 2009/10: s. 303) och Skolinspektionens praxis bör måluppfyllelsen, analys av förbättringsområden samt beslut om och planering för förbättringsåtgärder dokumenteras på såväl huvudmanna- som enhetsnivå. Förskola i utveckling bakgrund till ändringar i förskolans läroplan, Utbildningsdepartementet 2010

10 2 (5) I förskolan är det verksamhetens kvalitet som ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. Kunskap om varje barns utveckling och lärande är därmed nödvändig för att utvärdera, upprätthålla och utveckla förskolans kvalitet. Läroplanen innehåller inga mål för vad enskilda barn ska ha uppnått vid olika tidpunkter eller i olika åldrar. Det finns inte heller fastställda normer eller nivåer för barns förmågor eller kunskaper. Varje barns utveckling och lärande ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner. Läroplanen för förskolan 1.Förskolans värdegrund och uppdrag, Saklighet och allsidighet Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Skolverkets Allmänna råd om Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet Att styra och leda kvalitetsarbetet Huvudmannen bör skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå och för hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara,

11 3 (5) se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå, samt se till att förskolechefer, rektorer och annan berörd personal kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen. Förskolechefen bör skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på enheten, se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer enhetens kvalitetsarbete, samt 6. Se till att personalen på enheten kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen. Att dokumentera kvalitetsarbetet Huvudmannen bör se till att det finns dokumentation som är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för huvudmannens kvalitetsarbete, samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom huvudmannens verksamhet. Förskolechefen bör se till att dokumentationen är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på enhetsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvalitetsarbete, samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom enheten. Att följa upp måluppfyllelsen Huvudmannen bör samla in och sammanställa resultaten för alla verksamheter tillsammans med underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen Förskolechefen bör

12 4 (5) sammanställa enhetens resultat och se till att det finns underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen, samt se till att det utöver uppföljningen genomförs utvärderingar av särskilt identifierade områden inom enheten. Att analysera och bedöma utvecklingsbehoven Huvudmannen bör med utgångspunkt i uppföljningen analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen för den samlade verksamheten, använda analysen som underlag för dialoger med enheterna om utvecklingsbehov, samt utifrån analysen identifiera utvecklingsområden och därefter besluta vilka insatser som ska prioriteras för att de nationella målen ska uppfyllas. Att planera och genomföra utbildningen Huvudmannen bör se till att planeringen av utbildningen utgår från analysen av måluppfyllelsen och de utvecklingsområden som ska prioriteras på respektive nivå, ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till, ange i planeringen vilka förutsättningar som krävs på kort respektive lång sikt för att utbildningen och utvecklingsinsatserna ska kunna genomföras, samt se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen. Förskolechefen bör se till att enhetens planering av utbildningen utgår från den gemensamma analysen av måluppfyllelsen och huvudmannens respektive enhetens beslut om prioriterade utvecklingsinsatser, se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen. Skolverkets Allmänna råd om Måluppfyllelse i förskolan Huvudmannen bör vid fördelning av resurserna beakta faktorerna:

13 5 (5) Personalens utbildning och kompetens samt personaltäthet Barngruppens storlek och sammansättning Miljöns utformning och Socioekonomiska förhållanden Av Skolverkets kommentarer (s. 15) framgår bl a att det systematiska kvalitetsarbetet kan utgöra ett viktigt underlag för resursfördelningen. Vidare att en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet är dialog och återkoppling mellan huvudmannen och förskolechefen samt mellan förskolechefen och personalen.