Beslut för förskola. i Kristianstads kommun

Transkript

1 Beslut Kristianstads kommun Beslut för förskola i Kristianstads kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 ÖGSilut 2(10) Tillsyn av förskolan i Kristianstads kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Kristianstads kommun under höstterminen 2013 och vårterminen Kristianstads kommun besöktes av Skolinspektionen mellan den 11 och 14 mars Fakta om förskolan i Kristianstads kommun Kristianstads kommun erbjuder verksamhet för barn i åldern 1-5 år i form av förskola, annan pedagogisk omsorg, det vill säga farniljedaghem, och öppen förskola. Det finns 59 kommunala förskolor med skiftande antal avdelningar från en till sju stycken. Vid tillfället för tillsynen finns 3405 barn i den kommunala förskolan och i den kommunala pedagogiska omsorgen finns 37 barn i åldern 1-5 år och 4 barn i åldern 6-12 år. När det gäller antal barn i den öppna förskolan saknas central registrering. I kommunen finns en förskola med kvälls- och helgverksamhet för barn mellan 1 och 12 år. I nattöppen barnomsorg finns 68 barn. Det finns 16 fristående förskolor med andra huvudmän än Kristianstads kommmi. Antal barn i fristående förskolor är 702. Enligt nationell statistik är 90 procent av barnen i kommunen mellan 1-5 år inskrivna i någon verksamhet. Av dessa är 17 procent inskrivna i fristående förskolor. Andelen barn per avdelning är enhgt Skolverkets statistik för 2012 är 16,5 bam, att jämföra med rikets 16,9. Antalet barn per årsarbetare i förskolorna i Kristianstad redovisas i samma statistik till 5,8. Skolverkets statistik visar att genomsnittet för landet 2012 är 5,4 bam per årsarbetare. Förskolorna är fördelade inom fyra geografiska områden, så kallade skolområden. Varje skolområde har en skolchef som arbetsleder skolområdets förskolechefer och rektorer. I kommunen finns 28 förskolechefer varav tre även har ett delat uppdrag som rektor. De flesta av förskolecheferna är ansvariga för två förskolor men det finns även de som har ansvar för en eller tre förskolor. I samtliga kommunala förskolor finns utbildade förskollärare. Statistik från Skolverket avseende läsåret 2012/2013 visar att i Kristianstads kommun har 65 procent av personalen i förskolan högskoleutbildning, att jämföra med 53 procent i riket. För de bam som är i behov av särskilt stöd har förskolorna tillgång till specialpedagogisk kompetens för stöd i form av råd och handledning. För att förstärka arbetet med att de bam som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sitt modersmål erbjuds en del bam modersmålsstöd i verksamheten på förskolorna.

3 B sll[pr 3(10) Av intervjuer och dokumentstudier framkommer att det på flertalet av förskolorna i Kristianstads kommun pågår ett arbete för att utforma den pedagogiska verksamheten så att varje barn utvecklas och lär sig. Skolinspektionen har i tillsynen mött engagerade förskolechefer och personal som huvudsakligen beskriver att ett stort arbete läggs ner på att erbjuda en verksamhet som är väl avvägd mellan omsorg och pedagogiska aktiviteter och att Kristianstads kommun i flera avseenden, erbjuder barnen en verksamhet som är av god kvahtet. Att det pågår ett aktivt värdegrundsarbete bland annat med hjälp av materialet Stegvis, att barnen har inflytande och att det pågår ett arbete för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet ute på förskolorna framstår också som tydligt. Personalens engagemang är också något som lyfts fram i flertalet av föräldraintervjuer. Det framkommer dock i både föräldraintervjuer och personalintervjuer att arbetet med att medvetet motverka traditionella könsmönster har kommit olika långt i verksamheterna. Den reviderade läroplanen har implementerats och personalen har fått och får kompetensutveckling i syfte att stärkas i sitt pedagogiska arbete och därigenom uppnå bättre kvalitet i verksamheten. Barnets utveckling och lärande dokumenteras och med dokumentationen som utgångspunkt planeras det fortsatta arbetet på avdelningen. Av tillsynen framkommer att det finns brister i barngruppernas sammansättning och storlek vilket uppges påverka personalens möjhgheter att genomföra det pedagogiska uppdraget. Den uppföljning som förskolecheferna och kommunen gör av barngrupperna uppges främst ha ekonomiska aspekter i fokus och medför därför att det finns brister i utvärderingen av barngruppernas sammansättning och storlek och vilka konsekvenser detta får för förskolornas möjhgheter att kunna genomföra sitt pedagogiska uppdrag. Det finns goda exempel på ett systematiskt kvahtetsarbete där resultatet av förskolans arbete utvärderas i förhållande till de nationella målen. Det finns även centrala resurspersoner som har fokus på att stödja arbetet med det systematiska kvahtetsarbetet. För att kvahtetsarbetet ska bh ett effektivt verktyg för Kristianstads kommmi behöver dock huvudmannen dokumentera kvahtetsarbetet enligt lagstiftningens krav.

4 4(10) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Kristianstads kornmun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 1 oktober 2014 redovisas för Skolinspektionen. Grundläggande värden och inflytande Bedömning Kristianstads kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande. Se till att förskolornas arbete är medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster. Motivering Enligt läroplanen ska förskolorna arbeta medvetet för att motverka traditionella könsmönster. Fhckor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Tillsynen visar att arbetet med att motverka traditionella könsmönster är ett utvecklingsområde på vissa förskolor. I intervjuer såväl med föräldrar som med personal och förskolechefer framkommer att det ser olika ut hur långt förskolorna har kornrnit i sitt arbete för att motverka traditionella könsmönster och att man inte inom alla verksamheter arbetar på ett fullgott sätt med att motverka traditionella könsmönster men det ges även goda exempel på hur vissa förskolor arbetar genusmedvetet och hur föräldrarna också involveras i detta arbete. Det ges också exempel i föräldraintervjuer på hur bemötande, aktiviteter och lekmaterial, på ett enligt föräldrarna oreflekterat sätt, inriktas på barnets kön. Mot bakgrund av ovanstående behöver huvudmannen se till att arbetet på förskolorna är medvetet inriktat på att motverka traditioneua könsmönster. Författning 1 kap. 4-5 skollagen, Lpfö 98,1. Förskolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden

5 Bes Q O f 5(10) Trygghet och en god miljö Bedömning Kristianstads kornmun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och en god miljö. Motivering Se till att tryggheten och säkerheten för barnen tillgodoses i kommunens förskolor. Enhgt skollagen ska huvudmannen se till att barngrupperna i förskolan har en lämplig storlek och sammansättning och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. Läroplanen för förskolan anger de krav som ställs på förskolan när det gäller att erbjuda barnen en god miljö och här beskrivs bland annat barnens rätt till trygg omsorg i en säker miljö som också främjar utveckling och lärande. Barnens miljö i förskolan påverkas av en mängd faktorer och i intervjuerna löper det som en röd tråd att hög omsättning av vikarier på en del av förskolorna uppges påverka kvaliteten likväl som tryggheten och säkerheten för barnen. De intervjuade föräldrarna framför att personalen gör ett beundransvärt arbete utifrån sina förutsättningar, att deras barn får vara med om lustfyllda aktiviteter, och att barnen överlag är trygga och trivs på förskolorna. Men, det finns också föräldrar som berättar att det, på en del av förskolorna, är så stor omsättning av vikarier att de inte alltid känner sig trygga att lämna barnen, framförallt de yngsta barnen. Otryggheten består bland annat i att den vikarierande personalen inte alltid kan barnens namn vilket medför svårigheter att knyta an för barnen, de känner inte alltid till barnens eventuella särskilda behov så som allergier och specialkost samt kan inte återge för föräldrama vad barnet gjort under dagen och vet inte heuer alltid vilket bam det är som ska hämtas. I intervjuer framkommer att det på några förskolor har varit över 20 vikarier på ett läsår. Det framkommer också i intervjuer med personalen att det inte alltid går att få vikarier till verksamheterna och då får avdelningar slås ihop vilket innebär att personalen upplever svårigheter att räcka till för varje bam och ge alla den trygghet och omsorg de behöver. Pedagogerna upplever också att det under dessa premisser är svårt att genomföra det pedagogiska uppdrag som är tänkt att genomföras utifrån läroplanen. Bilden bekräftas av berörda förskolechefer. Det framkommer också i personalintervjuer att en del förskolor är miljön eftersatt, detta gäller både ute- och innemiljö. Det framkommer exempel på staket som har gett vika där bamen kan lämna förskolans område samt grindar som inte fungerar tillfredsställande. Bilden bekräftas av berörda förskolechefer.

6 Boslut 6(10) Mot bakgrund av ovanstående behöver huvudmannen se till att barnen på alla kommunens förskolor har en miljö som är säker och att de erbjuds den trygghet och omsorg som varje barn i förskolan har rätt till. Författning 8 kap. 2 och 8 skollagen, Lpfö 98,1, Förskolans värdegrund och uppdrag, Förskolans uppdrag Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Kristianstads kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Se till att huvudmannens systematiska kvahtetsarbete dokumenteras. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannens systematiska kvalitetsarbete dokumenteras. I Kristianstads kommun fmns det riktlinjer för hur det systematiska kvahtetsarbetet ska bedrivas för verksamheterna i förskolan. Stödjande strukturer i form av olika riktlinjer och handlingsplaner har tagits fram som ett stöd för förskolecheferna i deras utvecklingsarbete. I kommunen finns även centrala resurspersoner som har fokus på att stödja arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet i bland annat förskolan. Av inskickade dokument och intervjuer med förskolechefer och personal framgår att det bedrivs ett kvahtetsarbete på förskolorna som genomförs och utvärderas utifrån de mål som anges i läroplanen. Varje förskolechef lämnar kvalitetsrapporter till respektive skolområdeschef som i sin tur redovisar till förvaltning och nämnd. Här redovisas det resultat som arbetet och utvecklingsinsatserna på respektive förskola lett till. Det framkommer dock av tillsynen att det systematiska kvahtetsarbetet på huvudmannanivå inte är dokumenterat i enlighet med lagstiftningens krav. I den dokumentation över huvudmannens kvalitetsarbete som Skolinspektionen tagit del av saknas såväl en analys av förbättringsområden som beslut om förbättringsåtgärder. Mot bakgrund av ovanstående ska huvudmannens systematiska kvalitetsarbete dokumenteras. Författning 4 kap. 3-7 skollagen

7 B sfll(lt 7(10) Materiella resurser Bedömning Kristianstads kornmun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Materiella resurser. Se till att det för utbilchiingen i förskolan finns de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbilchiingen ska kunna uppnås. Motivering Enligt skollagen ska förskolomas verksamhet bedrivas i sådana lokaler så att syftet med utbildningen ska kunna uppnås. I förskolans läroplan anges att barnen ska ha tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande och att utomhusmiljön bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. Av intervjuer med föräldrar, personal och förskolechefer framkommer att det varierar i vilken utsträckning förskolorna har ändamålsenliga lokaler. Uppfattningen är att de allra flesta lokaler fungerar bra men att det finns en del som inte är byggda för ändamålet eller det antal bam som vistas där. Det framkommer att det finns lokaler som inte medger att man delar upp bamen utifrån ålder, behov och intressen och också lokaler där uppsikten över bamen försvåras. Ett exempel, som personalen lyfter fram på lokaler som inte ger goda förutsättningar för verksamheten och där, i synnerhet, uppsikten över barnen försvåras, är de förskolor som finns i ombyggda lägenheter eller skollokaler. Det framkommer vidare att det finns förskolor där toaletter finns i angränsade lokaler, som avgränsas med en dörr, vilket innebär att personalen vid vissa tillfällen måste lämna barngruppen utan tillsyn. Mot bakgrund av ovanstående måste kommunen, som ytterst ansvarig, säkerställa att samthga förskolor har sådana lokaler att syftet med utbildningen kan uppnås. Författning 2 kap. 35 skollagen Lpfö 98,1 Förskolans uppdrag Gruppsammansättningens lämplighet Bedömning Kristianstads kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedönmingsområdet Gruppsammansättningens lämplighet.

8 BesiUR 8(10) Motivering Se till att barngruppernas sarnmansättning anpassas så att det pedagogiska uppdraget kan tillgodoses. Se till att följa upp och utvärderar barngruppernas sarnmansättning och storlek. Huvudmannen ska, enhgt skollagen, se till att barngrupperna har en lämplig sarnmansättning och storlek. Huvudmannen och förskolecheferna ska vidare följa upp och utvärdera barngruppernas sammansättning och storlek. Läroplanen för förskolan framhåller att barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i barns utveckling och lärande. I skollagen har lagstiftaren inte angivit några exakta tal vare sig för barngruppernas storlek eller för hur grupperna ska vara sammansatta. Istället har lagstiftaren stannat vid kravet att grupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek. I detta ligger att huvudmannen har ett ansvar för att såväl vid sammansättningen av grupperna som efter utvärdering och uppföljning av dessa säkerställa att de är lämpliga. I intervjuer framkommer att i vissa förskolor är antalet barn inte anpassat efter lokalernas storlek vilket uppges medföra svårigheter vid genomförandet av det pedagogiska uppdraget. Ett exempel som ges är att antalet barn i förhållande till lokalernas storlek inte möjliggör att alla barn är inne samtidigt utan för att verksamheten ska fungera optimalt måste en av barngrupperna vara utomhus. Ytterligare exempel som framkommer vid personalintervjuer är att det förekommer övermskrivrvingar på småbarnsavdelningar. Enhgt intervjuad personal tas det inte heuer alltid hänsyn till om barnen har särskilda behov, utan de upplever att uppdraget oavsett detta ska genomföras med samma personal. Den bild som förmedlas av personalen bekräftas av berörda förskolechefer som betonar att lokalerna inte är ändamålsenliga för att genomföra det pedagogiska uppdraget. I personalintervjuerna framkommer att det inte finns en tydlig bild av vilka beslut som ligger bakom antalet barn i verksamheterna. En del menar att de löpande diskuterar antalet barn med sin respektive förskolechef och att det sen är kön till förskolan som styr antalet bam. I intervjuer med förskolechefer framkommer att det är ekonomin som styr hur många bam som ska finnas för respektive årsarbetare. I intervjun med förskolechefema framkommer vidare att de från huvudmannen får reda på antal bam som ska vara i verksamhetema men inte utifrån en utvärdering, reflektion och analys av sammansättning och antal barn. Även i personalintervjuerna framkommer att de inte får ta del av

9 Beslut 9(10) huvudmannens beslut om eller utvärdering av barngruppernas sammansättning och antal. I intervju med representanter för förvaltningen framkommer att det inte sker någon analys av barngruppernas storlek och sainmansättning vare sig inför sammansättningen av grupperna euer därefter utan att det sker en rak tilldelning av resurser utifrån tillsynstid per barn. Presidiet i barn- och utbildningsnämnden uppger i intervjun att de känner till att barngruppernas storlek har ökat och att det, även om det är en prioriterad insats, saknas medel för att i nuläget genomföra någon åtgärd. Mot bakgrund av ovanstående ska huvudmannen vidta åtgärder för att säkerställa att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek. Huvudmannen och förskolecheferna ska vidare följa upp och utvärdera barngruppernas sammansättning och storlek Författning 4 kap. 3,4 och 5 samt 8 kap. 8 skollagen Lpfö 98,1 Förskolans uppdrag samt 2.7 Förskolechefens ansvar På Skolinspektionens vägnar /t Lotta Kår lind Enhetschef Annika Welinder Föredragande/ Utredare Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

10 Bilaga 2 10(10) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samthga bedörnningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granslmingstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen fminit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bh aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.