Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 Dnr :6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid förskolan Slottet belägen i Eksjö kommun

2 1(11) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet, vid förskolan Slottet belägen i Eksjö kommun, behöver förbättras. Förskolechefen har en god kännedom om förskolans verksamhet. Hon har däremot inte den fördjupade kännedom om pedagogernas arbete i barngrupperna som krävs för att kunna föra samtal om metoder och arbetsformer och utveckla dessa i syfte att nå förskolans nationella mål. Förskolechefen ger personalen förutsättningar, i form av kompetensutveckling, tid och en tydlig struktur, för att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Dock kan hon nyttja sin kännedom för att initiera och driva utvecklingsprocesser i högre grad. Vidare kan hon även i högre grad ge personalen större utrymme för att diskutera pedagogiska frågor och för att ge återkoppling. Förskolechefen har förutsättningar från huvudmannen att leda den pedagogiska verksamheten eftersom det finns en tydlig struktur för kommunikation mellan förskolechef och huvudman. Det finns också tydliga former för samverkan mellan förskolechefen och huvudmannens olika stödfunktioner.

3 2(11) Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande områden: Förskolechefen behöver i ökad omfattning få kännedom om hur den pedagogiska personalen arbetar i barngruppen för att kunna föra samtal om metoder och arbetsformer och utveckla dessa i syfte att verksamheten ska nå de nationella målen. Förskolechefen behöver i högre grad nyttja sin kännedom om verksamheten för att initiera och driva utvecklingsprocesser och följa upp dessa i syfte att leda verksamheten mot de nationella målen. Förskolechefen behöver i högre grad skapa utrymme för pedagogiska diskussioner och skapa en struktur för återkoppling till personalen gällande den pedagogiska verksamheten. Uppföljning Huvudmannen ska, inom två månader från beslutet, den 31 augusti 2016 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Huvudmannen ska därefter senast den 31 maj 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt.

4 3(11) Ett formulär för uppföljning bifogas (bilaga 2). Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har genomfört de utvecklingsområden som Skolinspektionen har påtalat i samband med kvalitetsgranskningen. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen Stockholm Box 23069, Stockholm. Hänvisatin Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :6590) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar abriel Brandström Biträdande avdelningschef Jesper Thiborg Utredare

5 4(11) Verksamhetsrapport Inledning och bakgrund Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Förskolan ska enligt skollagen stimulera och utmana barns utveckling och lärande sam erbjuda barn en trygg omsorg. Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet under våren och hösten Förskolechefer vid både kommunala och enskilt drivna förskolor ingår i granskningen. Kvalitetsgranskningen av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet genomförs i 35 förskolor i hela landet. Förskolan Slottet som är belägen i Eksjö ingår i detta projekt. Huvudman för förskolan är Eksjö kommun. Förskolechefen vid Slottet ansvarar för 3 förskolor med totalt 31 anställda. Förskolan består av 4 avdelningar med totalt omkring 67 barn mellan 1 och 5 år. Förskolan Slottet besöktes i april Utredare Jesper Thiborg och utredare Inga-Lill Svensson har varit ansvariga inspektörer. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar görs inom fyra bedömningsområden. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; mycket hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad eller mycket låg grad. Granskningens syfte och genomförande finns beskrivet i bilaga 1. När hela kvalitetsgranskningen är avslutad redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport.

6 5(11) 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska hög grad har kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet eftersom hon får information genom dokumentation och regelbundna möten med den pedagogiska personalen. Förskolechefen har däremot inte den fördjupade kännedom om pedagogernas arbete i barngrupperna som krävs för att kunna föra samtal om metoder och arbetsformer och utveckla dessa i syfte att nå förskolans nationella mål. Förskolechefen får kännedom om verksamheten via personalen Förskolechefen samlar, på olika sätt, in information om förskolans pedagogiska verksamhet. Både förskolechefen och den pedagogiska personalen anger att förskolechefen får kännedom om verksamheten genom dokumentation, olika möten och dialog med den pedagogiska personalen. I Skolinspektionens enkät anger 90 procent av personalen att förskolechefen har i ganska eller mycket hög grad kännedom om deras arbete för att klara av det pedagogiska uppdraget. Förskolechefen samlar genom kvalitetsarbetet in information om hur personalen arbetar för att nå de nationella målen i förskolan. Det framgår av intervjuer med förskolechefen och den pedagogiska personalen att förskolechefen har möten med olika personalgrupper och mötesstrukturen på förskolan är tydlig. Det finns en utvecklingsgrupp bestående av både förskollärare och barnskötare och en samverkansgrupp med fackliga representanter från samtliga förskolor som förskolechefen ansvarar för. Båda dessa grupper leds av förskolechefen. I samverkansgruppen lyfts verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor både av förskolechef och av de fackliga representanterna. Det fattas även beslut i samråd i gruppen. Förskolechefen berättar att hon exempelvis lyft frågan om mer planeringstid för personalen och att hon stämt av i gruppen hur personalen upplevt det. I utvecklingsgruppen deltar tre förskollärare och en barnskötare från Slottet. Förskolans insända dokumentation till Skolinspektionen visar att utvecklingsgruppen träffas varannan månad medan samverkansgruppen träffas en gång i månaden. 1 förskolans kvalitetsrapport beskrivs syftet med ut-

7 6(11) vecklingsgruppen, "den ska arbeta fram underlag för planerings- och reflektionstid där målet är att skapa tid och förutsättningar för det pedagogiska ansvaret kopplat till läroplanen". Utöver dessa möten leder förskolechefen månatliga arbetsplatsträffar och husmöten. Två gånger per termin har förskolan brukarråd som leds av föräldrar för föräldrar. Dessutom har arbetslagen på förskolan, en gång i veckan, pedagogisk utvecklingstid. Förskolechefen är med vid dessa möten tre gånger per termin. Förskolechefen anger att hon "lyssnar av och funderar över det som sägs" och för en dialog med den pedagogiska personalen på dessa möten. Förskolechefen har inte tillräcklig kännedom om personalens dagliga arbete i barngrupperna Den pedagogiska personalen anger att förskolechefen samlar in information om verksamheten men att hon "inte är i verksamheten så ofta". Det framkommer i personalens enkätsvar att de önskar att förskolechefen skulle göra verksamhetsbesök i barngruppen för att öka sin kännedom om hur de arbetar i den dagliga verksamheten för att nå de nationella målen och för att i högre grad föra pedagogiska diskussioner. I enkätsvar bedömer personalen att förskolechefen i ökad omfattning kan få kännedom om hur personalen anpassar arbetet i barngruppen utifrån barnens behov, intressen, åsikter och få kännedom om vilka pedagogiska utmaningar de har med barngruppen. Vidare i ett enkätsvar beskriver en av personalen att hon önskar att förskolechefen var "mer närvarande i den praktiska verksamheten för att få ytterligare förståelse för hur vi jobbar och för hur "verkligheten" ser ut". En arman personal önskar att förskolechefen var mer närvarande för att "... se varje pedagogs bemötande av barnen" och "... utifrån detta kunde föra mer pedagogiska diskussioner med alla arbetslag och pedagoger". Förskolechefen bekräftar i intervjuer att även hon ser behovet av att vara mer närvarande i den pedagogiska verksamheten för att få en bättre kännedom om personalens arbete i bamgruppema. Förskolechefen berättar att hon därför har planerat att till hösten besöka varje avdelning.

8 7(11) 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad nyttjar sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser. Förskolechefen är delvis involverad i att utveckla den pedagogiska verksamheten. Förskolechefen följer upp pedagogiska verksamheten men behöver bli mer delaktig i utvecklingen Förskolechefen beskriver att hon följer upp den pedagogiska verksamheten genom att prata med personalen på bland annat arbetsplatsträffar, men att hon inte är delaktig i verksamheten i den utsträckning hon önskar. I verksamhetsredogörelsen skriver förskolechefen att hon som ny chef fokuserat på att lära känna, organisera och skapa en struktur i verksamheten och att hon "ser fram emot att i högre grad kunna vara en del av det dagliga pedagogiska arbetet i verksamheten". Den pedagogiska personalen bekräftar denna bild. I enkätsvar beskriver personalen att förskolechefen inte i tillräcklig utsträckning leder möten där de på förskolan får möjlighet att på djupet diskutera pedagogiska frågor, samtalar med personalen om hur förskolans miljö (inkl. material) kan stimulera och utmana barnen eller samtalar med personalen om hur förskolan kan motverka traditionella könsmönster och könsroller. Förskolechefen berättar i ett yttrande till Skolinspektionen att två förskollärare vid Slottets förskola är utsedda "piloter" för samtliga förskolor som förskolechefen ansvarar för. "Piloterna" har tillsammans med förskolechefen deltagit i en utbildning om lärmiljöer. Personalen beskriver att de skickar in utvärderingar av den pedagogiska verksamheten till förskolechefen och att hon sedan gör en sammanställning och skickar den vidare till huvudman. Personalen berättar vidare att "vi får läsa rapporten när den är klar. Ibland får vi ut den innan för att läsa så att det stämmer och att det inte är fel. Men vi får ingen återkoppling". I intervjuer berättar personalen att de saknar återkoppling från och samtal med förskolechefen om arbetet i den pedagogiska verksamheten och hur den kan utvecklas.

9 8(11) Förskolechefen säkerställer delvis att förskolans pedagogiska verksamhet utgår från läroplanen och Skolverkets allmänna råd. Utifrån intervjuer med förskolechef och pedagogisk personal samt inskickad dokumentation framgår det att förskolan fokuserar på olika områden i läroplan, dokumenterar och följer upp dessa i treårscykler. Det innebär att arbetet med ett område i läroplanen planeras, utförs och följs upp under en treårsperiod. Under 2016 fokuserar Slottet på "undervisning/bedömning, normer och värden, särskilt stöd". Utifrån en framtagen mall dokumenterar den pedagogiska personalen vilka mål de har inom respektive område, vilket arbete de genomfört, resultatet av detta arbete, en analys och utvecklingsområden. Förskolechefen tar del av denna dokumentation och sammanställer den i en kvalitetsrapport som redovisas till huvudman. 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i hög grad skapar förutsättningar i form av kompetensutveckling, tid och en tydlig struktur för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Däremot kan förskolechefen i högre grad lämna utrymme för pedagogiska diskussioner och skapa en struktur för återkoppling till personalen gällande den pedagogiska verksamheten. Förskolechefen säkerställer att det finns utbildad personal med rätt kompetens att undervisa i förskolan I verksamhetsredogörelse som förskolechefen skickat in till Skolinspektionen framgår att personalgruppen består av tio utbildade förskollärare och fyra utbildade barnskötare. Den pedagogiska personalen berättar i intervjuer att de har gemensam kompetensutveckling som styrs centralt i kommunen och att de även får förslag från förskolechefen på olika kompetensutvecklingsinsatser. Förskolechefen berättar att hon nyligen skickat ut en förfrågan om någon i personalen ville gå en utbildning om teckenkommunikation och att de fick anmäla intresse. I enkätsvar anger den pedagogiska personalen att samtliga fått kompetensutveckling under de senaste två åren. Exempelvis har de fått kompetensut-

10 9(11) veckling inom pedagogisk dokumentation, arbetslagsutveckling och särskilt stöd. Förskolechefen ger personalen tid och en tydlig struktur för att utveckla den pedagogiska verksamheten Förskolechefen anger att hon under sitt första år har fokuserat på att skapa en tydligare struktur för att ge den pedagogiska personalen förutsättningar för att utveckla verksamheten. Personalen har fått mer tid till planering och utveckling, anger förskolechefen. Drygt 90 procent av den pedagogiska personalen anger i enkäten att förskolechefen ger personalen i hög utsträckning tid för att planera och utveckla den pedagogiska verksamheten. I intervjuer anger den pedagogiska personalen att förskolechefen "... har gett oss struktur. Gett oss bättre förutsättningar att utveckla, reflektera och planera verksamheten". Personalen anger dock att förskolechefen i högre utsträckning kan se till att förskolan tar aktiv del av pedagogisk forskning. Personalen berättar att de upplever att organisationen är bra, att förskolechefen håller tider vid möten, är tillgänglig och svarar snabbt i telefon. Förskolechefen kan ge större utrymme för personal att diskutera pedagogiska frågor och på ett mer strukturerat vis ge återkoppling Den pedagogiska personalen berättar i intervjuer att förskolechefen litar på deras kompetens och att "hon inte styr dem". Personalen anger i intervjuer att de saknar utrymme för att diskutera pedagogiska frågor på djupet. Vidare berättar personalen att förskolechefen inte på ett strukturerat vis ger återkoppling på deras dokumentation av den pedagogiska verksamheten i den grad som de önskar. Viss personal önskar återkoppling i form av frågor eller utmaningar som leder till reflektion över och utveckling av den pedagogiska verksamheten. Samtidigt anger annan pedagogisk personal i intervjuerna att förskolechefen ställer frågor hur de tänker och vad de gör samt ger tips och förslag på hur de kan utveckla verksamheten.

11 Beslut och verksam hetsrapport 10(11) 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad får förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Det finns en tydlig struktur för kommunikation mellan förskolechef och huvudman. Dessutom finns det tydliga former för samverkan mellan förskolechefen och huvudmannens olika stödfunktioner. Förskolechefen har en tydlig struktur för kommunikation med huvudman och får stöd i pedagogiska frågor Utifrån intervjuer med förskolechefen och ansvarig tjänsteman framkommer det att det finns en tydlig struktur för kommunikation i form av olika möten. I kommunen finns fem förskolechefer som träffas en gång i veckan och varannan gång sker mötet under ledning av ansvarig tjänsteman hos huvudman. Utöver dessa möten träffas förskolecheferna vid behov på eget initiativ, anger förskolechefen. Dessutom träffas rektorer och förskolechefer i kommunen en till två gånger i månaden där de bland annat pratar arbetsmiljöfrågor och om pedagogiskt ledarskap. Förskolechefen berättar att de exempelvis fört samtal om olika ledarstilar och hur de själva fungerar som ledare. Förskolechefen har även enskilda möten med ansvarig tjänsteman vid behov. Förskolechefen anger i verksamhetsredogörelsen som skickats in till Skolinspektionen att hon har ett bra stöd från huvudman. Stödfunktioner i huvudmannens organisation underlättar för förskolechefen att leda den pedagogiska verksamheten Utifrån intervjuer med förskolechef, ansvarig tjänsteman och huvudman framgår det att det finns olika stödfunktioner i huvudmannens organisation. Det finns en ekonom som förskolechefen träffar fem gånger om året för ekonomisk uppföljning av verksamheten. Ansvarig tjänsteman anger att syftet med att ha en ekonom är att förskolechefen ska kunna fokusera på att leda den pedagogiska verksamheten i förskolorna istället för på ekonomiska frågor. Dessutom finns det en administratör på central nivå som arbetar med och stödjer förskolechefen när det gäller barnplaceringar.

12 11(11) I kommunen finns det två utvecklingspedagoger som stödjer förskolecheferna gällande pedagogiska frågor. Ansvarig tjänsteman och de två utvecklingspedagogerna har en gång om året "fredagsdialog" med förskolechefen. Detta innebär att de åker ut till förskolan i syfte att stödja och föra dialog om verksamheten. Det är förskolechefen som sätter agendan för dialogen, berättar ansvarig tjänsteman. Vidare berättar han att om förskolechefen önskar att de ska träffa utvecklingsgruppen eller en förskollärare så gör de det. I intervjuer med förskolechef och ansvarig tjänsteman framgår det att det finns två specialpedagoger som arbetar gentemot förskolan. Förskolechefen berättar att specialpedagogerna tillsammans med personalen utreder, tar fram handlingsplan och för samtal med föräldrarna. Förskolechefen har i sin tur en fortlöpande dialog med specialpedagogen. Huvudman stödjer även förskolechefen vid rekrytering av personal. Representanter från nämnden anger att de är med på brukarråd, som är ett möte med förskolechef, pedagogisk personal och föräldrar, för att lyssna av hur verksamheten flyter på. Huvudmannen hade önskat att samtalen vid råden handlat om lärandefrågor i högre utsträckning. Huvudmannen och förskolechefen berättar att råden, i nuläget, främst handlar om praktiska frågor om hur de kan utveckla den fysiska miljön eller hur de ska göra med frukt.