Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 Dnr :6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Hästhagens förskola belägen i Malmö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 1 (14) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet, vid Hästhagens förskola belägen i Malmö kommun, fungerar väl. Förskolechefen inhämtar genom egen närvaro och en tydlig mötesstruktur information om den pedagogiska verksamheten. Förskolechefen inhämtar information om verksamheten genom "morgonrundor" på avdelningarna, dokumentation och samtal med personal, barn och vårdnadshavare. Detta sammantaget ger förskolechefen underlag för att driva utvecklingsprocesser och ge personalen förutsättningar att bedriva en pedagogisk verksamhet. Huvudmannen ger i sin tur förskolechefen och övrig personal förutsättningar genom olika direkta stödfunktioner som personalanskaffning, kvalitetsstödj are och kompetensutveckling. Förskolenämnden skaffar sig kunskap om verksamheten utifrån kvalitetsdialoger med förskolechefema och besök i verksamheten. Dessa diskussioner ger bland annat underlag för att skapa förutsättningar utifrån område och behov.

3 2 (14) Beslut Några utvecklingsområden i syfte att förbättra förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet har Skolinspektionen inte kunnat identifiera då verksamheten genomgående bedöms hålla en god kvalitet. Skolinspektionen avslutar härmed granskningen vid Hästhagens förskola i Malmö kommun. På Skolinspektionens vägnar - /7: Maria Kärrman Enhetschef 7, 1rb5-VtAÄ4/ Inga-Lill Svensson Utredare/Föredragande

4 Beslut och verksamhetsrappoyfr. 3 (14) Verksamhetsrapport Inledning och bakgrund Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Förskolan ska enligt skollagen stimulera och utmana barns utveckling och lärande samt erbjuda barn en trygg omsorg. Skolinspektionen genomfor en kvahtetsgransknmg av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet under våren och hösten Förskolechefer vid både kommunala och enskilt drivna förskolor ingår i granskningen. Kvalitetsgranskningen av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet genomförs i 35 förskolor i hela landet. Hästhagens förskola som är belägen i Malmö kommun ingår i detta projekt. Huvudman för Hästhagens förskola är Malmö kommun genomförde Malmö kommun en omorganisation av förskoleverksarnheten. De tio stadsdelarna slogs ihop till ett område. En förskoleförvaltning bildades med ansvar för förskola och pedagogisk omsorg samt öppen förskola. Huvudman för verksamheten är kommunfullmäktige. Kommunen har en egen nämnd som fokuserar på förskolan. Förskolechefen vid Hästhagens förskola tjänstgör 80 procent och ansvarar för sammanlagt 3 förskolor med totalt 33 anställda. Förskolan består av 4 avdelningar med totalt omkring 100 barn mellan 1 och 6 år. Hästhagens förskola besöktes den 12 och 13 april Ansvariga inspektörer har utredare Inga-Lill Svensson och utredare Lena Rostock varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar görs inom fyra bedömningsområden. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; mycket hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad eller mycket låg grad. Granskningens syfte och genomförande finns

5 Beslut och verksamhets,-, 4(14) beskrivet i bilaga 1. När hela kvalitetsgranskningen är avslutad redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad har kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet. Genom att förskolechefen organiserar sin närvaro på förskolan får hon att ett brett underlag av information från olika källor. Förskolechefen organiserar sin närvaro i verksamheten Förskolechefen vid Hästhagens förskola organiserar sin närvaro med 2,5 dagar på förskolan i olika mötesformer och personalkonstellationer. Förskolechefen uppger att hon regelbundet går morgonrundor i avdelningarna för att hälsa och lyssna in personalen. Vissa tillfällen besöker hon gården under barnens utevistelse. Husmöten med information, exempelvis från huvudman, leds av förskolechefen en gång i veckan. En av personalen, som skiftar, från varje avdelning samt specialpedagogen deltar i husmöten. Förskolechefen leder arbetsplatsträffar en gång per månad där all personal samt specialpedagog ingår. En förskollärare från vardera avdelningen samt specialpedagog utgör en processtödjargrupp. Insyn och aktuell information i vad som pågår på avdelningarna och i barngruppen, inhämtar förskolechefen månadsvis från processtödjarna. Processtödjargruppen använder sig förskolechefen även av för att diskutera och reflektera över pedagogiska frågor inför arbetsplatsträffar och utvecklingsdagar. Pedagogiska exempel som de reflekterar kring i arbetsplatsträffar är hämtade från verksamheten uppger processtödjarna. Processtödjarna berättar

6 Beslut och verksamhetsrav9k: 5(14) vidare att de sammanställer avdelningarnas delrapporter som beskriver hur det planerade arbetet fortlöper. Det lämnas även till förskolechefen. Delrapporterna utgör grunden till kvalitetsrapporten. Vidare finns fyra lärgrupper, där samma personal från olika avdelningar möts en gång i månaden. Lärgruppernas arbetsområden är värdegrund, miljö och material, alla barns rätt till stöd samt planering/organisation/koordination. Enligt dokumentationen syftar deltagandet i en färgrupp till personalens utveckling. I dessa grupper deftar förskolechefen samt processtödjarna som ett stöd för personalen. Under intervjun uppger personalen att när förskolechefen finns i verksamheten så deltar hon om det behövs stöd i exempelvis ett samtal med vårdnadshavare. Praktiska uppgifter som vikarier, larm, nycklar och inköp är delegerade till personalen för att fungera utan förskolechefens närvaro. Förskolechefen inhämtar information om den pedagogiska verksamheten Förskolechefen säger att hon har god insikt i förskolans pedagogiska verksamhet. Verksamheten följer en årsplan. Förutom dialog i olika planerade möten, lyssnar förskolechefen in barn och personal på sina morgonrundor. Vidare tittar hon på avdelningarnas dokumentation som bilder och text på exempelvis väggar, i avdelningarnas planeringar och i barnens pärmar samt läser månadsbreven från avdelningarna. Genom detta beskriver förskolechefen att hon inhämtar kunskap om vad som sker i verksamheten. Hon får därigenom svar på frågor som vad händer här, hur ser det ut, vad pågår och vad saknas? Vidare uppger förskolechefen att hon tar del av avdelningarnas delrapporter av det pedagogiska arbetet utifrån läroplanens mål. Där står hur personalen arbetar med uppföljning och analys av resultatet av arbetet mot målen och deras beskrivningar av hur de ska arbeta vidare, för att inhämta ytterligare information.

7 6(14) Som förskolechef erbjuder hon även möten med barn och vårdnadshavare inför start på förskolan för att få en direkt kontakt. En majoritet av personalen uppger i enkäten att förskolechefen har den pedagogiska kompetens som behövs för att leda verksamheten. Det framkommer dock i intervjuer och i Skolinspektionens enkät att delar av personalen önskar att förskolechefen deltog mer aktivt i aktiviteter med barnen. Förskolechefen skulle då få mer insyn i verksamheten, uppger personalen. 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad nyttjar sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser. Utifrån sin kunskap om identifierade utvecklingsområden arbetar förskolechefen för att leda verksamheten mot förskolans uppsatta mål, det kommunala målet samt nationella mål. Förskolechefen har mål för verksamheten Förskolans mål "Jämställdhet och mångfald" och "Miljö och material" har utarbetats utifrån verksamhetens identifierade utvecklingsområden. Målen har sammanställts i samråd mellan förskolechefen, personalen och kvalitetsstödjare. Utvecklingsområdena bygger på verksamhetens kvalitetsrapport, personalens självskattningsarbete samt kvalitetstödjarnas granskning av verksamheten. Vidare arbetar förskolan med det kommungemensamma målet "Alla barns rätt

8 Beslut och verksamhetsrappe 7(14) till stöd" som kommunens förskoleförvaltning tagit fram samt de nationella målen. Förskolechefen skapar en årsplan utifrån kvalitetsrapporten, personalens självskattning av sitt arbete samt kvalitetsstödjamas utvärdering av verksamheten. årsplanen som avdelningarna följer finns den pedagogiska planeringen för Hästhagen där inskolning, möten med vårdnadshavare och målformulering med uppföljning och utvärdering är inlagt. På höstterminen observeras alla barn och barnens föräldrar erbjuds samtal med personalen, kring synpunkter på hur deras barn kan utvecklas på bästa möjliga sätt. Ett gemensamt föräldramöte med uppföljning sker en månad senare. Den samlade informationen som förskolechefen får in från personal, kvalitetsstödjare, vårdnadshavare samt dokumentation leder fram till en kvalitetsplanering. Kvalitetsplanen sätts ihop till kvalitetshjulet som förskolechefen skickar vidare till förskoleförvaltningens utvecldingschef för området. Hästhagen ingår i område D. Förskolechefen arbetar för att det ska finnas en gemensam syn på förskolans pedagogiska uppdrag vilket bekräftas av personalens svar i Skolinspektionens enkät. Förskolechefen uppger att hon ändå brukar upprepa frågan till personalen "Hur kan vi komma fram till våra mål?" Personalen uppger under intervjun att hur de som individer, arbetar med de nationella målen, det kommunala målet samt förskolans egna mål, följs upp i medarbetarsamtal en gång om året. Förskolechefen nyttjar sin kännedom om verksamheten för att driva utveckling Genom att hitta personalens olika styrkor och fokusera på att använda dessa i verksamheten driver förskolechefen utvecklingen framåt. Hon använder sitt

9 Beslut och verksamhetsrappu 8 (14) eget intresse och engagemang för pedagogiska frågor genom att försöka vara en förebild för personalen. Därigenom vill hon försöka implementera hos personalen betydelsen av att både teori och praktik hör ihop för att kunna driva pedagogisk utveckling. Processtödjargruppen leds av förskolechefen. Förskolechefen har inte uttalat ett tydligt uppdrag till processtödjarna men de uttrycker själva att de är en länk mellan avdelningarna och förskolechefen. På processledarmöten diskuteras de delrapporter där personalen redovisar hur de arbetar på avdelningarna. Diskussionerna ligger som grund för det fortsatta pedagogiska arbetet på avdelningarna. Processtödjarna för även processer i de lärgrupper de blivit utsedda till av förskolechefen. Syftet med olika forum, exempelvis arbetsplatsträffar, är att de ska ha ett pedagogiskt innehåll som leder till kunskap och utveckling för verksamheten säger förskolechefen. Pedagogiska diskussioner och reflektioner kring olika situationer kan under arbetsplatsträffar, även ske i mindre grupper, där förskolechefen blandar personalen från de olika avdelningarna. Dialogen mellan personalen kan vidare röra organisationen av barngrupperna eller litteratur som personalen läst uppger förskolechefen. I lärgrupperna läser personalen olika litteratur, ska ta egna initiativ till innehåll på olika möten och sprida ny kunskap på den egna avdelningen. Det sker samtal om den pedagogiska verksamheten uppger en majoriteten av personalen i Skolinspektionens enkät och 11 av 15 upplever förskolechefens ledning av verksamheten som mycket bra och ganska bra. Förskolechefen har förväntningar på personalen att driva en pedagogisk verlcsarnhet Förskolechefen uttrycker tydliga förväntningar på att personalen ska driva utvecklingsprocesser. Personalen ska kunna sin läroplan och förstå att arbetet

10 Beslut och verksamhetsynpvev. L: 9(14) med små barn är viktigt men också att vi som personal ska vara professionella säger förskolechefen. I arbetet med förskolans värdegrund ställer till exempel förskolechefen direkta frågor till personalen kring egen erfarenhet av eller kollegors kränkning i fiktiva situationer av något barn. Frågor väcker tankar och ökar medvetenheten, säger förskolechefen. Personalen berättar i intervju och i Skolinspektionens enkät att de får övergripande feedback av förskolechefen på hur de som grupp driver verksamhetens pedagogiska arbete, vad som är bra och vad som kan utvecklas. När förskolechefen är ute i verksamheten och ser eller hör något så ställer hon direkta frågor. Ibland ber hon om exempel som kan innefatta hur vi arbetar med genus eller matematik säger personalen. 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Detta genom att det förs gemensamma diskussioner i olika möteskonstellationer samt att det finns avsatt gemensam och enskild planeringstid för arbetslagen så att de kan reflektera över och analysera sina arbetsmetoder. Förskolechefen ger sin personal förutsättningar att bedriva en pedagogisk verksamhet På förskolan finns 11 personal med pedagogisk utbildning. Förskolan har en specialpedagog ansluten 60 procent för arbete med utvecklingsfrågor samt för att stödja personalens arbete med barn med särskilda behov. Ibland annat arbetsplatsträffar diskuterar personalen och förskolechefen förändringar i barngrupperna. Till exempel vilka konsekvenser det blir för barnet som ska flyttas

11 10 (14) upp till de äldre barnen, det nytillkomna barnet samt barn med särskilda behov. Lokalerna är olika vilket bidrar till att ge personalen skilda förutsättningar för hur arbetet i barngruppen utformas och hur barngruppen kan disponera dem. "Barnen ska leda oss" uppger förskolechefen och vi ska möta det enskilda barnet. Att involvera all personal i organisationen av barngrupperna ger dem förutsättningar att styra det pedagogiska arbetet säger förskolechefen. De beslut som tas i verksamheten kopplar förskolechefen till skollag och läroplan enligt personalen. All personal har gemensam planeringstid samt egen planeringstid. Den enskilda planeringstiden regleras på avdelningarna utifrån personalens behov och ansvarsområde. Enligt Skolinspektionens enkät är personalen relativt nöjd med de förutsättningar som ges, i form av planeringstid, utvecklingsdagar och arbetsplatsträffar utifrån de utgångspunkter som förskolechefen har. Tillgång till planeringstid kan dock påverkas av person albemamiing i förhållande till antalet barn uppger personalen i Skolinspektionens enkät. Det finns ett bemanningsteam med vikarier, med en fast vikarie för Hästhagen. Detta fungerar inte alltid i realiteten enligt förskolechefen och det måste finnas en plan B, vilket innebär att personalen omfördelar resurser inom verksamheten. Personalens ges förutsättningar för att utveckla den pedagogiska verksamheten I de fyra tidigare nämnda lärgrupperna används det kollegiala lärandet. Exempelvis diskuterades miljön, vilket ledde till att en avdelning möblerade om så att barnen fick ökad tillgång till material. I studiebesök på varandras avdelningar finns utrymme för frågor, berättar processtödjarna. Vid ett annat tillfälle rörde det hur personalen tänkt kring en odling i plastfickor. Det kollegiala lärandet är enligt förskolechefen av stor betydelse för utveckling av verksamheten. Vidare exempel på kollegialt lärande är att personal som varit på utbildning lyfter denna kunskap på arbetsplatsträffar genom exempelvis praktiska natur-

12 Beslut och verksarnhetsra 11(14) vetenskapliga experiment. Verkliga situationer som uppstått ute i verksamheterna används också som diskussionsunderlag. I arbetsplatsträffarna lyfts även barngruppens sammansättning och det diskuteras övergripande hur inskolningarna ska ske. Personalen deltar vidare i föreläsningar med externa eller interna föreläsare från kommunen. Personalen uppger i intervjuer att de genom dialog, strukturerade planer och tydlig information från förskolechefen får förutsättningar att utveckla den pedagogiska verksamheten. Förskolans fyra utbildningsdagar utgår från aktuellt fokus som finns på förskolan. Rör det exempelvis barns enskilda lärande så kan det komma en personal från resursteamet och föreläsa, berättar personalen. Enligt personalen identifierar förskolechefen kompetensbehov och erbjuder olika utbildningar exempelvis IKT (informations- och kommunikationsteknik), naturvetenskap, pedagogisk dokumentation och TAKK (arbetsmetod, Tecken som alternativ kommunikation) som ska gynna verksamhetens behov. Genom att ha initierat kompetensutveckling till personal på en avdelning med barn i behov av särskilt stöd har exempelvis förskolechefen även stimulerat övrig personal att läsa och diskutera kring det berörda behovet. Personalen anknyter till detta i intervjun när de berättar att förskolechefen läst högt ur en bok på en arbetsplatsträff. Förskolechefen "sår frön hos oss" uttrycker personalen. Förskolechefen betonar betydelsen av att personalen också tar ett egenansvar att inhämta kunskap som rör det pedagogiska arbetet, för att verksamheten ska utvecklas och komma barnen tillgodo. Hon har skapat en läshörna med material, men säger till sin personal att "jag kan leda hästen till vattenkällan men jag kan inte tvinga den dricka". Under intervjuer och i Skolinspektionens enkät framkommer att personalen anser att förskolechefen är väl insatt i forskning som rör förskoleverksamhet.

13 12 (14) 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad får förutsättningar av huvudmannen-att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen har tillgång till olika stödfunktioner kring verksamheten från huvudmannen. Detta genom att huvudmannen har skapat sig en uppfattning om förskolans behov genom möten med ansvarig tjänsteman för förskolan samt indirekt genom dokumentation från förskolan. Förskolechefens kommunikation med huvudmannen ger möjlighet till förutsättningar för stöd till verksamheten Kommunikation mellan den kommunala förvaltningen och förskolechefen sker främst genom förskoleområde D:s utvecklingschef. Förskolechefen kommunicerar med utvecklingschefen i ledningsgruppsmöten en gång i veckan. I dessa möten deltar ytterligare förskolechefer från området vilket kan bidra till det kollegiala lärandet. Teamledare för det pedagogiska utvecklingsteamet är närvarande under dessa möten. Det pedagogiska utvecklingsteamet ska utifrån behov, stödja förskolorna att bli en lärande organisation i samarbete med förskolechefen. Administrativ tearnledare, kostchef för Centrala köket, HR-konsult och ekonom är ytterligare stöd som närvarar vid förskolechefernas ledningsgruppsmöten. Förskolechefen kan vid behov boka tid för enskilt samtal med utvecklingschefen. Ansvaret för det kommunala, det statliga och det pedagogiska uppdraget är tydliggjort för förskolechefen. Ledarforum med alla förskolechefer samt förvaltrtingsledningen sker två gånger per termin där både praktisk information och pedagogik diskuteras uppger förvaltningens tjänsteman.

14 13 (14) Av den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av framkommer att det gjorts en kartläggning av barngrupperna i Malmö kommun. Förskolecheferna i kommunen har genom enkäter svarat på frågor om barngruppernas storlek och sammansättning, personaltäthet och utbildningsgrad. I uppföljningen av denna enkät belyses exempelvis organisationen av barn i behov av särskilt stöd samt kvalitetsstödjarnas arbete. Genom detta underlag har förskolecheferna haft möjlighet att påverka stödåtgärder till förskolorna. Exempelvis har det utformats ett bemannings team. Utifrån huvudmannens kvalitetshjul ska förskolan ta fram en kvalitetsplan med utvecklingsområden och mål. Förskolan ska även göra en nulägesanalys som följs upp genom kvalitetsrapporten och kvalitetsdialogen med förvaltningens utvecklingschef. Lägesrapporter och kvalitetsrapport från verksamheten på Hästhagens förskola överlämnas av förskolechefen till utvecklingschefen som kommunicerar med nämnden uppger presidiet. Utvecklingschefen lämnar även rapport om eventuella kränkningar inom område D. Genom kvalitetsdialoger som nämnden genomför en gång per år ute i förskolornas verksamheter träffar de förskolechefer, personal och vårdnadshavare för att få verksamhetsnära information. De har ännu inte varit på Hästhagens förskola. Under en utbildningsdag kring "Kvalité i förskola" som utbildningsförvaltningen anordnat, fick den politiska nämnden ta del av förskolechefernas erfarenheter. Förskolechefens förutsättningar att få stöd av huvudmannen I intervjun med förvaltningens tjänsteman nämns kvalitetsstödjarna som ett stöd till förskolechefen. Det är en grupp av verksamma förskollärare som går ut i förskolorna. De tittar på personalens självskattning, hur personalen arbetar

15 Beslut och verksamhetsrappo, 14 (14) och identifierar framgångsområden och utvecklingsområden som de för en dialog kring med förskolechefen. Förskolechefen uppger att kvalitetsstödjarna har varit på Hästhagens förskola och hon att hon har fört en dialog kring utvecklingsområden och mål med dem. På sina två övriga enheter uppger förskolechefen att huvudmannen gett henne en platschef till hjälp. Det finns även en placeringsansvarig som sköter kön av barn. Tjänstemannen berättar vidare om att barnkonsekvensanalyser har visat hur tilläggsbeloppen exkluderade det enskilda barnet och därför arbetar de istället med gruppen och alla barns rätt till stöd. I Malmö kommuns verksamhetsplan 2016 finns detta med som ett prioriterat område. Kompetensutveckling i form av kortkurser om kränkande behandling, sekretess, skoljuridik, systematiskt kvalitetsarbete ska alla förskolechefer ha tillgång till. Förskolechefen berättar att hon strävar efter att ta del av aktuell forskning och kompetensutveckling en halvdag i veckan. Stöd från huvudman i form av bemanningsteam och stöd vid nyrekrytering genom samlad annonsering finns också uppger förskolechefen. I nyrekrytering ingår jämställdhetsperspektivet uppger tjänstemannen. I kommunens handlingsplan för kompetensförsörjning beskrivs även administrativt stöd som förskolechefen får med exempelvis inköp och lokaler. Som exempel på detta lyfter förskolechefen utemiljön men menar att det kan förekomma viss väntetid för att få hjälp. En gång i månaden träffar förskolechefen också en ekonom. Utvecklingschefema hjälper till med kommunikationsfrågor säger förvaltningens tjänsteman. I verksamhetsredogörelsen för Hästhagens förskola nämner förskolechefen även det pedagogiska utvecklingsteamet som kan kallas in vid behov. Bilaga 1. Kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet