Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Saltsjöns förskola i Södertälje kommun

2 1(11) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de eventuella utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet, vid Saltsjöns förskola i Södertälje kommun, fungerar mycket väl. Granskningen visar att förskolechefen har god insyn i, och kunskap om den pedagogiska verksamheten på förskolan. Denna kunskap får hon bland annat genom tydliga mötesstrukturer och tydlig ansvarsfördelning, där personal på olika nivåer och från olika perspektiv bistår med information om verksamheten. Förskolechefen har också system och metoder för att identifiera och fånga upp eventuella utvecklingsbehov i den pedagogiska verksamheten. Personal uppger att de får förutsättningar att bedriva en god pedagogisk verksamhet. Vidare ger huvudmannen förskolechefen förutsättningar att ta sitt ansvar som pedagogisk ledare. Exempelvis får förskolechefen stöttning av flertalet stödfunktioner i kommunens resurscentrum. Sammanfattningsvis har Skolinspektionens granskning inte visat annat än att samtliga områden som Skolinspektionen bedömt fungerar väl. Därmed avslutas kvalitetsgranskningen.

3 2(11) På Skolinspektionens vägnar Maria Kärrman Enhetschef Lotta Nyr Föredragande/utredare

4 3(11) Verksamhetsrapport Inledning och bakgrund Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Förskolan ska enligt skollagen stimulera och utmana barns utveckling och lärande samt erbjuda barn en trygg omsorg. Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet under våren och hösten Förskolechefer vid både kommunala och enskilt drivna förskolor ingår i granskningen. Kvalitetsgranskningen av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet genomförs i 35 förskolor i hela landet. Saltsjöns förskola i Södertälje ingår i detta projekt. Huvudman för förskolan är Södertälje kommun. Förskolechefen ansvarar för fem förskolor i kommunen med totalt 94 anställda. Saltsjöns förskola har sex avdelningar med 137 inskrivna barn mellan 1 och 5 år. På förskolan finns 25 anställda. Saltsjöns förskola besöktes den 1 och 2 juni Ansvariga inspektörer har utredare Lotta Nyren och Anneli Hansson varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar görs inom fyra bedömningsområden. Områdena är de fyra rubrikerna i följande verksamhetsrapport. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; mycket hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad eller mycket låg grad. Granskningens syfte och genomförande finns beskrivet i bilaga 1. När hela kvalitetsgranskningen är avslutad redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport.

5 4(11) 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad har kärmedom om förskolans pedagogiska verksamhet. De flesta i personalen beskriver att förskolechefen har god kännedom om exempelvis specifika pedagogiska utmaningar och anpassningar i den pedagogiska verksamheten. Detta får hon exempelvis genom olika möten samt genom dokumentation som finns på olika nivåer. Tydliga mötesstrukturer för att hämta in information om den pedagogiska verksamheten Förskolechefen för Saltsjöns förskola är chef för ytterligare fyra förskolor i Tveta förskoleområde. Enligt Tveta förskoleområdes kvalitetsarbete ( ) har en uppdelning gjorts när det gäller det administrativa och det pedagogiska ledarskapet. Samordnande arbetslagsledare (SAL) har det administrativa ansvaret på förskolan för att säkerställa att avdelningspedagogerna ges förutsättningar för att bedriva den pedagogiska verksamheten. Förskolechefen beskriver hur hon var femte vecka deltar i Saltsjöns förskolas pedagogiska ledningsgruppsmöte, (mötena hålls dock varje vecka med utsedd chefsrepresentant, oftast biträdande förskolechef). Under dessa möten deltar SAL, chefsrepresentant/pedagogista samt de avdelningsansvariga förskollärarna. De sistnämnda utgör, enligt kvalitetsarbetet, länken mellan ledningsgruppen och verksamheternas arbetslag. Under cirka en timme varje möte reflekterar arbetslagen kring verksamheternas pedagogiska dokumentation. Förskolechefen beskriver att detta är ett sätt för henne att få veta vad som sker på varje avdelning. "Där får jag verksamhetsnära information, med reflektioner kring det som händer just nu". Representanter för de avdelningsansvariga förskollärarna beskriver hur förskolechefen lyssnar in och stöttar arbetslagets pedagogiska arbete samt att samtalstid kan bokas in om det finns behov.

6 5(11) Förskoleområdet Tveta har två pedagogistor, anställda på halvtid, knutna till sig. En av pedagogistorna beskriver i intervju hur hon arbetar i projektarbeten tillsammans med barn och personal på Saltsjöns olika avdelningar. Under chefsmötena, som genomförs varje vecka, lyfter pedagogistan fram reflektioner kring vilken eller vilka avdelningar som ska prioriteras, vilka resurser och vilket material som kan ge bättre förutsättningar i det pedagogiska arbetet osv. Förskolechefen beskriver att såväl ledningsgruppsmötena som mötena i chefsgruppen ger henne input avseende förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen beskriver också hur hon får kunskap om verksamheten genom så kallade BHT-möten (såväl lokala som centrala barnhälsoteamsmöten). Under dessa möten, som hålls en gång i månaden, kan olika barngruppers och/eller enskilda barns eventuella stödbehov diskuteras liksom "gynnsamma "metoder i olika avseenden. Olika typer av dokumentation ger kunskap om den pedagogiska verksamheten på förskolan Utifrån arbetslagens självskattningar av verksamheten genomför förskolechefen så kallade växthusmätningar där styrkor och svagheter i den pedagogiska verksamheten synliggörs. Mätningen syftar också, enligt förskolechefen, till att få en bild av hur stor del av veckans verksamhet som har varit målstyrd och utmanande för barnen. Den syftar också till att spegla variationen i verksamheten samt synliggöra huruvida förhållandet mellan barn och personal präglas av en ömsesidig respekt. Via så kallade digitala journaler beskriver förskolechefen hur hon får en översiktlig bild av barnens kunskaper på olika områden. Här skattas, utifrån olika skrivningar i läroplanen för förskolan, samtliga barn på förskolans kunskaper inom områdena naturvetenskap och teknik, matematik, språkutveckling samt lek och samspel. Syftet är inte att göra bedömningar av barns kunskaper på individnivå, uppger förskolechefen, utan att samla in statistik på gruppnivå för att synliggöra vilka områden som behöver prioriteras i verksamheten. Varje avdelning dokumenterar den verksamhet som genomförts i en APP (Avdelningens Power Point). Innehållet i dessa, menar förskolechefen, ger henne information om det arbete som pågår ute på avdelningarna.

7 6(11) Innehållet i avdelningarnas Power Points är också ett sätt att säkerställa att varje avdelning arbetar utifrån läroplanen för förskolan uppger biträdande förskolechef. Förskolechefen beskriver också hur hon en eller två gånger per termin besöker varje avdelning. Under dessa besök för hon löpande observationsanteckningar vars innehåll återkopplas till pedagogerna på avdelningen. 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad nyttjar sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser. Förskolechefen har flera olika verktyg, såsom personalens självskattningar samt olika typer av avdelningsdokumentation, för att följa verksamheten och identifiera relevanta områden och processer som behöver utvecklas. Förskolechefen - en tydlig vägvisare Intervjuad personal beskriver att förskolechefen driver verksamheten i en tydlig riktning. En av hennes visioner är att bli Sveriges bästa förskola. Förskolechefen beskriver hur hon vill stötta och utmana pedagogerna i att utvecklas och i att tänka nytt, "att våga gå ut i det okända". Hon har som ambition att flytta ansvaret för verksamheten så långt ut i organisationen som möjligt. Förskolechefen uttalar vikten av att tydliggöra förskollärarnas professionalism och deras delade ansvar i att utveckla den pedagogiska verksamheten på förskolan. "Vår förskola har utvecklats enormt och det beror på chefen. De som inte vill vara med och driva utvecklingen framåt slutar" uppger intervjuad personal.

8 7(11) Det systematiska kvalitetsarbetet synliggör utvecklingsbehov i den pedagogiska verksamheten Skolinspektionen har tagit del av Saltsjöns förskolas systematiska kvalitetsarbete 2015/2016. I detta framkommer vilka förbättringsområden som tagits fram utifrån den kommunala verksamhetsidén och styrdokument på lokal och nationell nivå. Förskolechefen har också identifierat olika utvecklingsområden utifrån personalens så kallade självskattningar, som nämndes tidigare. I anslutning till de konstaterade utvecklingsområdena ges konkreta exempel på åtgärder. Exempelvis lyfts förskolans pedagogiska miljö fram som ett utvecklingsområde. Här tydliggörs exempelvis att personalen måste tänka kring barnens miljö och möblera om efter deras behov. Innehållet i avdelningarnas Power Points och digitala journaler viktiga utgångspunkter för att identifiera utvecklingsområden på avdelningsnivå Förskolechefen beskriver hur hon löpande tar del av innehållet i avdelningarnas Power Points (APP). Genom att analysera dessa tillsammans med pedaogistan får hon en bild av möjliga utvecklingsområden på såväl enhetsnivå (Tveta förskoleområde) och förskolenivå som avdelningsnivå. Varje avdelning försöker i sin APP synliggöra vilken verksamhet som barnen har erbjudits och vilka möjligheter till lärande de har haft. Utifrån denna sammanställning reflekterar personalen och funderar över hur de kan gå vidare för att "rigga miljön" på bästa sätt. Förskolechefen beskriver hur en tidigare kartläggning av verksamheten på en av hennes förskolor (vilken riktade sig till de barn som hade så kallad "24-timmarsplacering"), visade att barnen endast erbjöds 5,5 timmar pedagogisk tid i veckan. Ett tydligt uttalat mål på förskolechefens förskolor är därför att samtliga barn ska ha en målstyrd och utmanande verksamhet så stor del av dagen som möjligt. "Klockan ska barnen komma till en pedagogiskt dukad miljö och till en målstyrd verksamhet" uppger förskolechefen. När det gäller de digitala journalerna så beskriver både förskolechef och kommunens verksamhetschef hur dessa används i Södertäljes förskolor i syfte att

9 8(11) kontrollera om specifika insatser ger förväntad effekt. Syftet är inte att sätta etikett på barnen, menar verksamhetschefen. Verksamheten planeras sedan utifrån det som mätningarna visar är ett utvecklingsområde. Resultaten/måluppfyllelsen inom naturvetenskap och teknik var generellt sett låg i kommunen, vilket lett till att centrala utbildningsinsatser satts in. 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad skapar förutsältitingar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen ger personalen möjlighet till kompetensutveckling och är tydlig i att kommunicera olika roller och funktioner, vilket medför att det finns en klarhet i vem som ansvarar för vad när det gäller den pedagogiska verksamheten på förskolan. Kompetensutveckling ges om personal önskar det Flertalet av dem som svarat på Skolinspektionens personalenkät beskriver att de får stöd och förutsättningar för att utveckla den pedagogiska verksamheten på förskolan. I personalenkäten framkommer att 14 av 20 i personalen har genomgått någon form av kompetensutveckling de senaste två åren. Flera har gått kurser i pedagogisk dokumentation. De flesta som besvarat enkäten beskriver att de har fått ta del av den kompetensutveckling de önskat. Det finns dock några utsagor i enkätens fritextsvar som handlar om att planeringstiden är alltför begränsad. Förskolechefen beskriver att varje förskollärare har pedagogisk utvecklingstid, då man förbereder och dokumenterar, dock inte "egen" planeringstid. Planeringstiden ligger efter kl 14 på måndagar, detta i syfte att ge samtliga barn så mycket pedagogisk fokustid som möjligt. Då har "24- timmarsbarnen" gått hem och verksamheterna har färre barn i grupperna,

10 9(11) uppger förskolechefen. Detta planeringsupplägg gynnar också det kollegiala lärandet menar hon. Vidare beskriver flera i personalen att de är mycket nöjda med innehållet i de fyra utbildningsdagar som förskolechefen planerar varje år. Dessa dagar upplevs meningsfulla och tydliggör förskolans uppdrag och riktning. I den personalenkät som Skolinspektionen lät genomföra i samband med granskningen framkommer också att samtliga i personalen upplever att förskolechefen har den kompetens som krävs för att utveckla den pedagogiska verksamheten. Tydlig delegering och återkoppling på uppdrag Förskolechefen beskriver hur hon skapat mötesstrukturer och en tydlig ansvarsfördelning hos personalen. Detta bekräftas i intervju med ledningsgruppen där någon säger att "förskolechefen lägger ner mycket kraft på att skriva ner en ansvarsfördelning som beskriver att all personal har ett ansvar". Förskolechefen ger sin personal återkoppling på uppdrag och funktioner i olika former av möten samt i medarbetarsamtal, säger representant för ledningsgruppen och förskollärarna. I intervju med personal framkommer att mötena med den pedagogiska utvecklingsgruppen ses som viktiga men att de bitvis inte använts på ett optimalt sätt. Att mötena inte fungerat optimalt kan bero på olika anledningar menar personalen. Ibland har någon kommit oförberedd eller glömt att ta med sig dokumentation. Det handlar dock inte om en otydlighet från förskolechefens sida, menar personalen vidare. Intervjuad personal beskriver vidare att de främst får återkoppling på sin APP av pedagogistan. De säger dock, i syfte att få än mer givande möten, i större utsträckning skulle kunna utmana varandra i det pedagogiska arbetet med APP:s som utgångspunkt. Vissa avdelningar behöver mer stöttning än andra för att hitta "hur: et" uppger förskolechefen.

11 10(11) 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad får förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Det finns en tydlig styrning som bygger på en kontinuerlig dialog mellan skoldirektör, nämnd, verksamhetschef och förskolechef. Det systematiska kvalitetsarbetet utgör en tydlig grund och ett stöd för förskolechefens arbete i att leda och utveckla förskolans verksamhet. Tydliga kommunikationsvägar mellan huvudman och förskolechef Verksamhetschefen beskriver att det finns tolv förskoleområden samt tolv förskolechefer i kommunen. Hon kallar dessa till möte minst en gång per månad, hel- eller halvdagar, tillsammans med kommunens verksamhetsstrateg som har ett riktat uppdrag mot förskola. Respektive förskolechef får presentera sina verksamheter för varandra. Dagordningen görs oftast gemensamt, men utifrån centrala frågor som verksamhetschefen formulerat. Förskolechefen beskriver att dessa möten är välfungerande och att man har möjlighet att lyfta frågor av olika karaktär. Vidare beskriver förskolechefen att utbildningsdirektören och nämndsordföranden tillsammans med verksamhetschef och verksamhetsstrateg, genomför ett verksamhetsbesök i hennes förskoleområde varje år. Verksamhetschef och verksamhetsstrateg genomför sedan ytterligare ett verksamhetsbesök under samma år. Verksamhetschef och förskolechef genomför även renodlade avdelningsbesök en gång per år. Förskolechefen beskriver att huvudmannen är konsekvent i att prioritera förskolebesök i kommunen och menar att detta positivt för hennes styrning och ledning. I Tveta förskoleområdes systematiska kvalitetsarbete ( ) framkommer att det finns en strategisk ledningsgrupp. Till dessa möten är chefsgruppen (se bedömningsområde 1) inbjuden liksom olika "spetskompetenser" som till exempel BHT-nätverkets ledare, förskollärare med särskilt uppdrag (FSU), IKT -

12 11(11) ansvarig (information, kommunikation och teknik) pedagog eller förskollärare med särskilt uppdrag. Under dessa möten diskuteras mer strategiska frågor som var man befinner sig just nu och vart man ska. Fokus är då på visionen, menar förskolechefen, och vilka strategier man behöver för att nå dit. Att förskolechefen tar del av, och medverkar i, dessa diskussioner bedömer Skolinspektionen vara av stor betydelse för kvaliteten i kommunens systematiska kvalitetsarbete för förskola. God samverkan mellan förskolechefen och huvudmannens stödfunktioner I intervju med förskolechef och verksamhetschef framkommer att det finns ett så kallat resurscentrum i kommunen. I detta centrum finns funktioner som psykolog, specialpedagog, pedagogista, ateljerista och talpedagog. Det finns också en modersmålsenhet med ambulerande modersmålsinsatser. Vidare finns en så kallad verksamhetsutvecklare som läser och ger återkoppling på förskolans plan mot kränkande behandling samt en lektor som har ett speciellt uppdrag riktat mot språkutvecklande arbetssätt. Förskolechefen beskriver att hon använder sig av dessa funktioner vid behov. Vidare beskriver förskolechefen hur hon får ett starkt administrativt stöd av biträdande förskolechef samt stöd i HR-frågor, ekonomi, mm. Bifogas: Bilaga 1 Bakgrund och metod