Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 Beslut och verksamhet3ra Dnr :6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Dalens förskola belägen i Boxholms kommun

2 1(13) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet, vid Dalens förskola belägen i Boxholms kommun, fungerar väl. Förskolechefen får genom dokumenterade utvärderingar, regelbundna möten med samordnare och handledare samt besök på förskolan, en bild av verksamheten. De utvecklingsprocesser som identifieras och beslutas om, har sin grund i regelbunden uppföljning och analys av måluppfyllelsen i förhållande till läroplanen för förskolan. Förskolechefen leder verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och har på olika sätt organiserat verksamheten så att personalen får tydliga mål för det pedagogiska uppdraget. De får till exempel handledning och kompetensutveckling kring metoder och arbetssätt för att kunna genomföra detta. Förskolechefen ger personalen förutsättningar i form av gemensamma kompetensutvecklingsdagar, enskild och gemensam planeringstid, tid för läsning av pedagogisk litteratur samt tillgång till stödfunktioner som exempelvis specialpedagog. Huvudmannen har god kännedom om förskolans utveckling och kvalitet. Regelbundna uppföljningar genomförs och förskolechefen rapporterar direkt till de politiskt ansvariga. Nya rutiner har skapats i kommunen när det gäller systematiskt kvalitetsarbete och uppföljningssystem, men ännu ses inte effekter av

3 2(13) detta. Förskolechefen har dock ett stort ansvarsområde och många arbetsuppgifter handlar om praktiska frågor, organisation och personalfrågor. Sammanfattningsvis har Skolinspektionens granskning inte visat annat än att samtliga områden som Skolinspektionen bedömt fungerar väl. Därmed avslutas kvalitetsgranskningen. Vid upprättande av beslut och verksamhetsrapport har även Ingrid Åsgård och Mats Peterson deltagit. På Skolins éktioneqs vägnar abriel Brandström Bitr. avdelningschef 060 Kerstin Haster Utredare

4 3(13) Verksamhetsrapport Inledning och bakgrund Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Förskolan ska enligt skollagen stimulera och utmana barns utveckling och lärande sam erbjuda barn en trygg omsorg. Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet under våren och hösten Förskolechefer vid både kommunala och enskilt drivna förskolor ingår i granskningen. Kvalitetsgranskningen av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet genomförs i 35 förskolor i hela landet. Dalens förskola som är belägen i Boxholm ingår i detta projekt. Huvudman för Dalens förskola är Boxholms kommun. Förskolechefen vid Dalens förskola ansvarar för sex förskolor med 16 avdelningar och totalt 60 anställda. Dalens förskola består av fem avdelningar med totalt omkring 95 barn mellan 1 och 5 år. Dalens förskola besöktes den maj Ansvariga inspektörer har undervisningsråden Ingrid Åsgård och Mats Peterson varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar görs inom fyra bedörnningsområden. Områdena är de fyra rubrikerna i följande verksamhetsrapport. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; mycket hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad eller mycket låg grad. Granskningens syfte och genomförande finns beskrivet i bilaga 1. När hela kvalitetsgranskningen är avslutad redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport.

5 Beshit och verksamhetsrapport 4(13) 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad har kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen skaffar sig på olika sätt kännedom om verksamheten. Hon har regelbundna möten med samordnare och handledare som rapporterar om nuläget. Återkommande uppföljningar och utvärderingar avseende kvaliteten i den pedagogiska verksamheten bidrar till kännedomen, liksom förskolechefens besök på förskolan. Förskolechefen har även medarbetarsamtal med all personal där pedagogiska frågor ges stort utrymme. Många medarbetare ringer eller mailar också direkt till förskolechefen. Kännedom genom regelbunden kontakt och återkoppling I granskningen framkommer att förskolechefen skaffar sig en bild av verksamheten, bland annat genom regelbunden kontakt med personal som har ledningsansvar för olika områden. Förskolechefen har delegerat vissa ledningsfunktioner till personal som hon bedömt har lämplig kompetens och erfarenhet. Det är dels uppdrag som samordnare för praktiska frågor och dels uppdrag som handledare i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Med dessa uppdragstagare har förskolechefen inplanerade och spontana möten och får då rapporter om nuläget på förskolan. Förskolechefen berättar att hon besöker förskolan så ofta hon har möjlighet. Hon tycker själv att det är för sällan. I de intervjuer som genomförts med förskollärare och barnskötare framkommer att de samstämmigt uppfattar att förskolechefen har en god bild av verksamheten. Men de önskar att hon oftare var ute på förskolan. Trots att personalen och förskolechefen själv önskar att hon skulle vara mer i verksamheten, framgår i granskningen att hon ändå har hon god kännedom om verksamheten och att hon skaffar sig kunskap på olika sätt för att kunna leda och utveckla den.

6 5(13) Utvärderingar visar nuläget Personalen på förskolan följer regelbundet upp och utvärderar resultatet av det pedagogiska arbetet. Med hjälp av olika utvärderingsinstrument och rutiner sammanställer och analyserar personalen resultaten. Förskolechefen anser att hon, genom att ta del av utvärderingarna, får en bild av verksamheten. Och genom dokumentationen kan hon identifiera och initiera utvecklingsinsatser. Förskolechefen berättar dock att hon inte har tillräckligt sammanställt och dokumenterat material från arbetet med de yngsta barnen. "Personalen har inte haft tid att fylla i underlagen på grund av många små barn." Eftersom förskolechefen haft egna kontakter och muntlig återkoppling från personalen framgår av intervjuerna att hon ändå har kännedom om verksamheten på dessa avdelningar. Pedagogiska möten dokumenteras och återkopplas Granskningen visar att det finns en tydlig mötesstruktur på förskolan där innehållet återrapporteras till förskolechefen. Två gånger/termin har förskolechefen heldagsmöte med hela personalgruppen. Förskolans samordnare berättar att vid dessa möten kommer personalen fram till många förslag tillsammans med förskolechefen "som vi framför till politikerna". Förskolechefen beskriver hur personal från varje förskola även har möten varannan måndag då pedagogiska frågor tas upp. Vid några av dessa möten har förskolechefen varit med, men det är samordnaren som leder mötet. Vid tiden för granskningen handlar måndagsmötena om pedagogisk dokumentation och personalens förhållningssätt, enligt samordnaren. "Innehållet görs upp med förskolechefen och vi återkopplar till henne och arbetet dokumenteras". Personalen på förskolan har även kortare, regelbundna möten som de kallar Plupp-möten. Vi dessa möten bedömer personalen nuläget i förhållande till läroplanen. På en whiteboardtavla har personalen ritat spalter för olika områden, exempelvis språk, matematik, naturvetenskap och teknik. Vid mötet beskriver de sedan vad de gjort och vilket resultat arbetet givit. I en skattning av hur väl de lyckats, sätter de sedan upp markeringar (pluppar) i färgerna grönt, gult och rött i spalterna. Förskolechefen beskriver att när hon är ute på förskolan tar hon alltid del av det som står på tavlan och får därmed inblick i verksamheten.

7 6(13) Medarbetarsamtal med all personal och spontana möten Granskningen visar att förskolechefen under medarbetarsamtal och spontana möten med personal skaffar sig kännedom om verksamheten. Förskolechefen anser att ett bra sätt att få en bild av verksamheten är medarbetarsamtalen. "Jag har medarbetarsamtal med all personal, 60 stycken. Det tar tid, men det ger mycket. Samtalen blir en slags kulturanalys. Jag frågar hur det är att arbeta på Dalens förskola och vad medarbetaren bidrar med. Det är ett sätt att få en bild." Förskolechefen beskriver också att hon har spontana möten och telefonkontakt med många medarbetare och särskilt med samordnarna. "Vi mailar ständigt till varandra." "Medarbetarna hör ofta av sig direkt och jag brukar svara så snart jag kan." Förskolechefen har kännedom om barngrupperna I granskningen framkommer att förskolechefen har kännedom om de olika barngrupperna. Förskolechefen berättar att hon går igenom barngrupperna med sannordnaren och när det gäller de enskilda barn vars utveckling personalen är orolig för, anser förskolechefen att hon har god kännedom, bland annat genom information från specialpedagogen. I övrigt när det gäller enskilda barns utveckling, uppger förskolechefen att sätter stor tilltro till personalen. "De jobbar med pedagogisk dokumentation och portfolio och snart ska vi få Ipads i förskolan bland annat för att dokumentera barnens utveckling." I intervjuer som genomförts med personal, skolchef och politiker framkommer att man anser att förskolechefen har god kännedom om barngruppema. 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad nyttjar sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser. Genom regelbundna uppföljningar och utvärderingar, avseende den pedagogiska verksamheten, identifierar förskole-

8 7(13) chefen tillsammans med personalen, angelägna utvecklingsområden. Information och signaler från samordnare, handledare och enskilda medarbetare ger också underlag för åtgärder. Tillsammans med personalen utarbetar förskolechefen mål kring det pedagogiska uppdraget som det uttrycks i läroplanen och kriterier för att mäta måluppfyllelsen. Den kompetensutveckling som personalen får har sin grund i en analys av behov. Förskolechefen är drivande i ett systematiskt kvalitetsarbete Granskningen visar att förskolechefen följer upp och analyserar förskolans systematiska kvalitetsarbete tillsammans med personalen. I granskningen framkommer att förskolechefen har stor nytta av de regelbundna utvärderingar som personalen och förskolechefen tillsammans genomför när det gäller att få kännedom om verksamheten. Förskolan har en handlingsplan för verksamheten vilken har arbetats fram tillsammans med personalen. I planen beskrivs övergripande mål utifrån läroplanen och hur förskolan ska arbeta för att nå och sträva mot dessa mål. Områdena är: helhet/allsidighet, matematik, skapande, språk och kommunikation, naturvetenskap och teknik, leken, social kompetens/värdegrund, hälsa och rörelse, uppföljning, utvärdering och utveckling systematiskt kvalitetsarbete. De dokumenterade utvärderingarna och de pedagogiska samtal som förs på olika möten, menar förskolechefen är bra underlag för att identifiera och initiera utvecklingsinsatser. Förskolechefen beskriver hur hon i augusti presenterar en utvärdering av förskolans kvalitet för politikerna och att hon då även föreslår utvecklingsområden. Utifrån det bestämmer politikerna vilka prioriterade mål förskolan ska ha för läsåret. "Sedan tar vi oss an detta genom metoden som kallas aktionsforskning först observerar och kartlägger vi, sedan beskriver vi olika aktioner och läser samtidigt litteratur, formulerar mål och indikatorer sedan gör vi aktionerna och observerar utifrån kriterierna, som all personal på avdelningen formulerat under samordnarnas handledning. Det är, enligt förskolechefen, handledaren som leder arbetet ute på förskolan, men att hon följer upp hur det går. "Handledaren får sedan sköta feedback till medarbetarna."

9 8(13) Utveckling av pedagogisk dokumentation Granskningen visar att förskolechefen prioriterar utvecklingsinsatser kring pedagogisk dokumentation samt personalens förhållningssätt utifrån sin kännedom om verksamheten. Förskolechefen berättar att utifrån sådant som framkommit under medarbetarsamtalen och personalens utvärderingar, har hon identifierat ett behov av modeller och verktyg för pedagogisk dokumentation kring det enskilda barnets utveckling. Förskolan har länge arbetat med portfolio för barnen och satt upp bilder på väggarna. Men att dokumentera arbetet utifrån observationer, reflektera och göra analys ska nu bli vanligare. Utifrån sin kännedom om verksamheten, bland annat genom samtal och sådant som hon ser och hör under sina besök i verksamheten, har förskolechefen också sett ett behov av kompetensutveckling när det gäller personalens förhållningssätt "hur man ska vara en bra pedagog, hur det ska bli likvärdigt". I det värdegrundsarbetet har man bland annat använt Skolverkets material kring vad som kännetecknar en bra förskola. Vid de så kallade pedagogiska måndagarna där en från varje avdelning deltar, diskuteras också personalens förhållningssätt och barnsyn. Förskolechefen var med i början, men har släppt ledningen till samordnarna. "Jag är dock kvar i planeringen." I intervju med barnskötarna beskriver de hur förskolechefen driver värdegrundsfrågor: "Hon vill att vi är närvarande pedagoger". "Vi ska ta upp barnens idéer och ställa öppna frågor". Även skolchefen ger i intervjun en bild av att förskolechefen arbetar för att personalen ska vara professionell med ett gott bemötande och empatisk förmåga. "Hon vill att man ser varje barn och kan stötta föräldrar."

10 9(13) 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad, skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen har exempelvis sett till att personalen har schemalagd planeringstid, att de får kompetensutveckling och tid för läsning av pedagogisk litteratur och att de har underlag för reflektion och utvärdering. Förskolechefen har även sett till att utbildade handledare leder utvecklingsarbetet. Förskolechefen ser till att extern kompetens finns att tillgå när det behövs. Förskolechefen har även bidragit till beslutet i kommunen om att endast nyanställa utbildade förskollärare. Ledningsuppgifter har delegerats Granskningen visar att samordnare och handledare på förskolan är en del av förutsättningarna för arbetet med att utveckla det pedagogiska arbetet. Som nämnts ovan har förskolechefen delegerat vissa ledningsfunktioner till personal som har lämplig kompetens och erfarenhet. Det är dels uppdrag som samordnare för praktiska frågor och dels uppdrag som handledare i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Två förskollärare har handledarutbildning kring aktionsforskning och dessa leder nu ett sådant utvecklingsarbete. Enskild och gemensam planeringstid I granskningen framkommer att för att genomföra och utveckla arbetet uppf atttas den schemalagda planeringstiden viktig. All personal har både enskild schemalagd planeringstid och planeringstid tillsammans med arbetslaget. Därutöver har varje medarbetare fyra timmar per termin för läsning av pedagogisk litteratur. I intervjuer med personalen uppfattas planeringstiden vara nödvändig men också tillräcklig. På vissa avdelningar har personalen lagt ihop den enskilda planeringstiden för att få mer till reflektion och planering i arbetslaget. Detta har enligt förskolechefen, flertalet intervjuade förskollärare och barnskötare bidragit till utveckling.

11 10 (13) Extern kompetens vid behov Granskningen visar att om behov av extern kompetens finns, ser förskolechefen till att personalen får sådant stöd. I intervju med förskollärarna framkommer att förskolechefen skapar förutsättningar för personalens arbete exempelvis genom vikarier vid inskolning av nya barn. Personalen har också tillgång till stöd från specialpedagog som kan komma till förskolan "och genom henne kan vi även få hjälp av psykolog och talpedagog". Förskollärarna anser att för enskilda barn kan specialpedagogen ge råd, men också generellt. Exempelvis om ett barn är utåtagerande, "då handleder hon hela avdelningen". Samordnaren på Dalens förskola beskriver att om de har problem på en avdelning: "Då kan vi få hjälp av förskolechefen som ordnar intern eller extern hjälp. Hon har ett bra kontaktnät i kommunen." Kompetensutveckling utifrån behov Granskningen visar att personalen får kompetensutveckling utifrån behovsanalyser. Två dagar varje år träffas all personal och vid dessa möten informerar och initierar förskolechefen utvecklingsinsatser som personalen sedan arbetar vidare med. Vid de gemensamma dagarna kan även externa föreläsare delta. Förskollärare berättar i intervjun att senast var det två kollegor som presenterade pedagogisk dokumentation. Annan kompetensutveckling har handlat om personalens förhållningssätt, LEAN (om resurseffektiva processer och flöden) och Star for life (om vikten av att se mål och tro på sig själv) samt tecken som stöd. Några ur personalen från Dalens förskola har nyligen varit på studiebesök hos Barnhus Linköping där man bland annat fick höra om arbetet med orosanmälningar och syftet med att i en trygg, barnvänlig miljö låta barn som misstänks vara utsatta för övergrepp vara i centrum för utredningsprocessen och slippa upprepa sin historia för flera personer.

12 11(13) Som nämnts ovan har personalen avsatt tid för läsning av pedagogisk litteratur och på förskolechefens kontor finns ett bibliotek med litteratur som personalen kan låna. Personal med särskilt ansvar kan också få individuell kompetensutveckling. Ett exempel på detta gavs i förskollärarintervjun och handlade om utbildning kring barn med hörselskada. 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad får förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Huvudmannen ger en rad viktiga förutsättningar för förskolechefen såsom tydliga strukturer för kommunikation och utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet. En god kommunikation mellan huvudman och förskolechef I granskningen framkommer att förskolechefen anser att det är tydliga strukturer för kommunikationen mellan verksamheten och de som ytterst bestämmer om ramarna. I intervjuer med ansvariga politiker och skolchefen framkommer att utifrån ett tidigare tillsynsbeslut från Skolinspektionen, har ett stort "omtag" gjorts när det gäller systematiskt kvalitetsarbete i hela kommunen. Detta inbegriper även förskoleverksamheten. I en årsplan beskrivs nu vilka olika områden som ska följas upp och när de ska redovisas för huvudmannen. Såväl skolchefen som förskolechefen anser att de har en god kommunikation med politikerna i det utskott som ansvarar för förskolan och att politikerna som sitter där idag är betydligt mer insatta i verksamheten, än de tidigare.

13 12(13) Förskolechefen uppger att hon träffar utskottet ungefär varannan månad. Hon anser att politikerna är intresserade och att hon också får feedback av dem. "Återkoppling på alla nivåer fungerar bra idag." Skolchefen bekräftar: "Är det förskolan som diskuteras på utskottsmöten kommer förskolechefen med. Information går inte genom mig utan förskolechefen är alltså med när det diskuteras förskola i utskottet." Förskolechefen beskriver hur hon tillsammans med personalen tar fram utvecklingsområden utifrån de utvärderingar som genomförts. Dessa utvecklingsområden presenteras sedan för politikerna som i augusti tar beslut om vilka mål som ska prioriteras. Dessa mål ska sedan redovisas i utskottet i januari och i juni. Förskolechefen har ett stort ansvarsområde Som nämnts ovan har förskolechefen ett stort ansvarsområde med flera förskolor och många avdelningar och hon är ensam ansvarig för cirka 60 personal. Politikerna medger att förskolechefen har ett stort beting. "Vi har pratat om att förstärka förskolechefens roll och om att ha biträdande chef framöver." "Skolchefen får analysera och lägga förslag till politikerna." När det gäller förskolechefens möjligheter till egen kompetensutveckling finns det begränsningar, enligt förskolechefen. Hon använder dock nätverket med grannkommunerna "där tar vi upp breda frågor". "Från Linköping har jag fått mycket." Förskolechefen nämner också möten i kommunen med skolchefen och andra chefer. "Vi träffas och i olika grupper och diskuterar olika områden." Huvudmannen genomför barnkonsekvensanalyser Granskningen visar att huvudmannen skapat rutiner för att genomföra barnkonsekvensanalyser vid omorganisationer. I intervjuerna med förskolechef och med politiker beskrivs hur det vid en förtätning av barnantalet på en förskola gjordes en barnkonsekvensanalys. Politikerna träffade även personalen på förskolorna och diskuterat detta. Resultatet blev att man, för att minska antalet barn på samma ställe, delade gruppen viss tid på dagen och lånade lokaler av skolan. Politikerna uppger att det "kommer bli mer barnkonsekvensanalyser framöver". "Det är viktigt för oss politiker."

14 13(13) Beslut om att endast anställa förskollärare Granskningen visar att för att öka kompetensen och möjligheterna till utveckling nyanställs endast förskollärare. Förskolechefen uppger att hon anser att utbildade förskollärare har störst betydelse för utvecklingen i verksamheten. Det har varit hennes "största önskemål" att kunna anställa fler förskollärare vilket hon också framfört till politikerna. De har nu fattat beslutet om att vid nyanställning ska bara förskollärare anställas. Vid faktagranskning framkommer att förskolans budget utökats för att ge möjlighet till extra personalinsatser. Förskolechefen har även lyckats nyrekrytera ett antal. "Vi har fått sätta högre lön, utbildning ska löna sig." Bifogas: Bilaga 1 Bakgrund och metod

15 Bilaga 1 Dnr :6590 Kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet Bakgrund och syfte Förskolan ska enligt skollagen stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg.' Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef.2 Uppgifter från Skolverket visar att en förskolechef i genomsnitt ansvarar för två förskoleenheter. Förskolechefer i kommunal förskola ansvarar för fler förskoleenheter än förskolechefer i förskolor med enskild huvudman.3 Förskolechefen har ett komplext uppdrag att se till att verksamheten inom givna ramar följer nationella styrdokument samtidigt som verksamheten ska genomgå pedagogisk utveckling. Förskolechefen behöver hantera och väga önskemål och krav från bland annat nationellt regelverk, huvudman, föräldrar, förskolepersonal och andra aktörer för att åstadkomma en verksamhet av god kvalitet. Samtidigt är utrymmet för ledning av den pedagogiska utvecklingen ofta mer begränsat än vad förskolecheferna själva önskar. Olika former av mer eller mindre tydligt delegerade pedagogiska uppgifter till förskolechefen har utvecklats parallellt med förskolechefens utökade ansvar i förhållande till tidigare. Förskolechefens pedagogiska kompetens, ledning, strategier och möjligheter till stöd, är av vikt för hur väl ett utvecklingsarbete kan genomföras.4 Forskningen pekar på att det kan finnas bristande kunskap på huvudmannanivå om och förståelse för förskolans uppdrag, förändring och dess ledning 1 8 kap. 2 skollagen (SFS 2010:800) 2 2 kap. 9 skollagen (SFS 2010:800) 3 Skolverket (2015) 4 Skolinspektionen (2012)

16 2 (3) samt därtill bristande kommunikation mellan huvudmannen och förskolecheferna.5 Mot bakgrund av detta är syftet med granskningen att belysa förskolechefens ledning av förskolans arbete med att erbjuda barn en god pedagogisk verksamhet där barns utveckling och lärande stimuleras. Projektets frågeställningar Den övergripande frågeställningen är: Leder förskolechefen förskolans pedagogiska verksamhet i enlighet med de nationella målen? För att uppfylla granskningens övergripande syfte ska följande frågeställningar besvaras 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från att förskolechefen får kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet. Det kan exempelvis innebära att förskolechefen skaffar sig information genom ett tydligt syfte att närvarar på förskolan eller genom en bestämd agenda för de möten som äger rum. 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att utveckla förskolan? Bedömningen utgår från hur förskolechefen använder den kunskap hen har om verksamheten för att leda förskolan. Det kan innebära att förskolechefen identifierar utvecklingsområden och arbetar tillsarnrnans med personalen för att utveckla den pedagogiska verksamheten. 5 Ibid.

17 3(3) 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från om förskolechefen skapar förutsättningar för personalen att planera och bedriva den pedagogiska verksamheten. Förutsättningar kan exempelvis innebära att det finns utbildad personal, lämpliga lokaler eller lämplig storlek och sammansättning på barrtgruppen. 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från om och vilka förutsättningar förskolechefen får av huvudman att genomföra sitt uppdrag. Bedömningen handlar om ändamålsenliga strukturer för kommunikation och samverkan gällande systematiskt kvalitetsarbete. Det kan även handla om förutsättningar som tillräcklig och kompetent personal, storlek på barngrupper, lokaler eller andra resurser. Metod I kvalitetsgranskningen används flera olika insamlingsmetoder i syfte att få en bredare bild av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten. Före besöket begär vi in relevant dokumentation som sedan analyseras. I samband med besöket får samtlig pedagogisk personal på förskolan möjlighet att besvara en enkät anonymt. Under besöket genomförs intervjuer och vid behov studeras ytterligare dokument på plats. Informationen som samlats in genom ovanstående metoder vägs samman i Skolinspektionens bedömningar av förskolechefens ledning.