Beslut efter kvalitetsgranskning

Transkript

1 Skolinspektionen Besluri: Huvudman Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Ottfjällets förskola, Östersunds kommun Skolinspektionen Box Göteborg

2 Skolinspektionen Beslut 2 (3) Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att personalen på Ottfjällets förskola har ändamålsenliga arbetssätt för att uppmärksamma barn som tillfälligt eller varaktigt är i behov av särskilt stöd. Arbetslagen använder den reflektionstid som finns avsatt varje vecka till att reflektera över - och dokumentera - hur verksamheten fungerar i relation till barngruppens behov. Om ett barn uppfattas kunna vara i behov av särskilt stöd, kartlägger specialpedagog och arbetslag barnets situation. Om kartläggningen visar på behov av särskilt stöd, upprättas oftast en handlingsplan som följs upp och utvärderas. Granskningen visar dock att det inte alltid är tydligt för all personal vilka av de anpassningar och insatser som görs i verksamheten som är särskilt stöd, och som enligt förskolans rutiner ska dokumenteras i en handlingsplan. Arbetet med att upprätta samt följa upp och utvärdera en handlingsplan sker i samverkan mellan arbetslag och specialpedagog. Samverkan sker också med vårdnadshavare och deras synpunkter tas tillvara. Skolinspektionen bedömer vidare att barns behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten. De stödinsatser som personalen planerar syftar till att utveckla arbetet i barngruppen, och insatser som vid behov riktas till enskilda barn genomförs tillsammans med andra barn. Stödinsatser handlar främst om förändringar i arbetssätt och organisation men kan också gälla handledning av arbetslaget samt kompetensutveckling. Skolinspektionen bedömer att personalen ges förutsättningar för sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd genom att de har tillgång till - och medvetet använder - olika stödfunktioner och stödstrukturer. Förskolan har exempelvis tillgång till specialpedagog och kan anlita kommunens elevhälsa vid behov av ytterligare specialistkompetens. Förskolan har ändamålsenliga stödstrukturer i form av reflektionstid och underlag för dokumentation. Vid förskolans gemensamma möten för utvecklingsarbete behandlas dock inte arbetet med barn i behov av särskilt stöd på ett strukturerat sätt.

3 Skolinspektionen Beslut 3 (3) Utvecklingsområde Skolinspektionen bedömer att utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande område: Förskolechefen behöver säkerställa att personalen har en gemensam syn på vilka insatser som är särskilt stöd och att de på ett enhetligt sätt dokumenterar arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Uppföljning Östersunds kommun ska senast den 15 oktober 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Som stöd för redovisningen kan bifogade mall (bilaga 2) användas. Redogörelser skickas per post till Skolinspektionen, Box 2320, Göteborg, eller via e-post, -till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :209)1 de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har utredare Anna Gabrielsson och jurist Magnus Jonasson deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef Monica Axelsson Utredare/Föredragande

4 Skolinspektionen Bilaga 1 1 (4) Bilaga 1 Bakgrundsuppgifter om Ottfjällets förskola Ottfjällets förskola är belägen strax utanför Östersunds tätort. Förskolan har sammanlagt 54 barn inskrivna på tre avdelningar: Kringlan, Lussekatten och Hålkakan. Samtliga avdelningar har vardera 18 barn i ålder 1-5 år. På förskolan tjänstgör sammanlagt 10 personer varav 8 är legitimerade förskollärare. På avdelningen Kringlan arbetar tre personer varav två är förskollärare. Förskolan leds av en förskolechef som utöver detta uppdrag också ansvarar för ytterligare tre förskolor. Tillsammans utgör de fyra förskolorna Fjällmons förskoleområde. Från och med hösten 2017 är det planerat att finnas två förskolechefer i området. Resultat från granskningen i Ottfjällets förskola Av intervjuer framgår att personalen har kunskap om förskolans uppdrag avseende barn i behov av särskilt stöd. Personalen betonar att det handlar om att alla barn ska kunna delta och vara inkluderade i verksamheten, utifrån sina behov och förutsättningar. Enligt personalen innebär uppdraget också att uppmärksamma och anpassa verksamheten utifrån det enskilda barnets behov, och att göra det i arbetet med hela barngruppen. Förskolans arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd Arbetslagen har reflektionstid avsatt varje vecka då de tar upp sådant som de uppmärksammat i barngruppen. Som exempel nämner personalen att det kan handla om en leksituation som inte fungerar. Det kan också vara en vårdnadshavare som signalerar att ett barns situation behöver uppmärksammas. Det som diskuteras under reflektionstiden dokumenteras. När ett arbetslag uppmärksammar att ett barn kan vara i behov av särskilt stöd, tar de alltid kontakt med specialpedagogen. Förskolechefen och specialpedagogen har regelbundna avstämningar, och på så sätt informeras förskolechefen om aktuella ärenden. Om ett arbetslag uppmärksammat att ett barn kan vara i behov av särskilt stöd, gör arbetslag och specialpedagog en kartläggning av barnets situation, bland annat genom observationer i verksamheten. Observationerna kan gälla övergångar mellan aktiviteter, miljöer, personalens arbetssätt, förhållningssätt och bemötande samt exempelvis barns samspel, språk och motorik. Vid kartläggningen involveras också vårdnadshavare. Specialpedagogen uppger att hon

5 Skolinspektionen Bilaga 1 2 (4) ibland också också samtalar med det aktuella barnet, men att det är beronde av barnets ålder. Kartläggningen dokumenteras av specialpedagogen. När kartläggningen är klar sker en överläggning, då arbetslag och specialpedagog kommer överens om vilka stödinsatser som behöver genomföras. Stödinsatserna dokumenteras alltid, antingen i en Handlingsplan för särskilda stödinsatser eller i den utvecklingsplan som alla barn har. Vårdnadshavare informeras om stödinsatserna och deras synpunkter tas tillvara. Förskolechefen är vanligtvis inte med när en handlingsplan upprättas men håller sig informerad genom specialpedagogen. Av intervjuer framgår att det bland personalen finns olika bilder av vilka stödinsatser som utgör särskilt stöd och dokumenteras i en handlingsplan. Personalen säger att de inte diskuterat när det blir särskilt stöd och att vi kan ha barn i behov av särskilt stöd även om vi inte har någon handlingsplan. Förskolans arbete med att tillgodoses behov av särskilt stöd Av intervjuer framgår att stödinsatser kan gälla personalens arbetssätt i barngruppen, hur de delar barngruppen i mindre grupper, personalens förhållningssätt samt handledning till personalen. Personalen uppger också att stödinsatser genomförs i den ordinarie verksamheten och barngruppen, vilket bekräftas av förskolechef och specialpedagog. Om till exempel ett barn behöver utveckla sin motorik, använder personalen anpassade rörelselekar som alla barn kan delta i. Om ett barn behöver träna på ett visst ljud, väljer man ramsor med det aktuella ljudet. Om ett barn behöver stöd i att "våga mer", arbetar personalen med mer strukturerade lekar, till exempel rollekar. Barngruppen ses som en resurs. Om det till exempel finns "duktiga lekare" i barngruppen, kan de uppmuntras att leka med barn som har svårt att komma igång med leken. Barnen grupperas vid matborden så att de ska kunna stimulera varandra genom samtal och språklekar. När det gäller miljö och material uppger personalen att de får förslag från specialpedagogen på material som kan användas i arbetet med barn i behov av särskilt stöd men också förslag på hur de kan arbeta med grupper och använda avdelningarnas olika rum. Till exempel har ett av arbetslagen fått hjälp med att utveckla den så kallade hemvrån för att den bättre ska passa den aktuella barngruppens behov. Skolinspektionens observationer bekräftar den bild som personalen ger. Observationerna visar att personalen på ett medvetet sätt anpassar aktiviteter så att alla barn kan delta. 1 en aktivitet för de yngre barnen får dessa plocka fram

6 Skolinspektionen Bilaga 1 3 (4) olika djur och sjunga sånger om hur djuren låter. Det fungerar inledningsvis men snart tröttnar några barn. Personalen säger då att de ska göra något som jag tror att ni tycker är roligare. Ska vi dansa nallebjörnen?jaa, ropar barnen och så dansar de, och får beröm. Personalen samspelar med barnen och stödjer barnen i att samspela med varandra. I en samling med de äldre barnen leker personal och barn en memoreringslek som innebär att plocka bort saker och sedan kunna se vad som saknas. Barnen får välja om de vill plocka bort en eller två saker och de uppmuntras att be övriga barn i gruppen om ledtrådar. Under Skolinspektionens observationer tar barnen ofta egna initiativ och försöker själva innan de ber om hjälp. Barnen samspelar spontant och på ett naturligt sätt med varandra. Som exempel kan nämnas när ett av de yngsta barnen vill öppna en dörr men inte klarar detta. Ett något äldre barn observerar kamratens belägenhet och visar med gester att hen kan hjälpa till att öppna dörren. Miljö och material är till största delen tillgängliga för alla barn. Ett mindre rum med material för skapande och legobygge är dock i första hand tillgängligt för de äldre barnen. Av intervjuer framgår att personalen följer upp arbetet med barn i behov av särskilt stöd under den reflektionstid som är avsatt. Uppföljningen dokumenteras i ett reflektionsprotokoll. Utvärderingar av handlingsplaner görs av arbetslag och specialpedagog. Ibland deltar förskolechefen, men vanligtvis informeras hon av specialpedagogen. Förskolechefen säger att om en utvärdering inte visar goda resultat så tar vi reda på varför och att det kan leda till nya insatser. Stödstrukturer och stödfunktioner När det gäller förskolans tillgång till stödstrukturer och stödfunktioner har flera exempel nämnts ovan. Varje termin hålls ett möte (så kallat barnhälsoträff) för respektive avdelning, då arbetslag, förskolechef och specialpedagog deltar. Man går då igenom situationen för varje barn i förskolan och stämmer av aktuella handlingsplaner. Utöver arbetslagens reflektionstid varje vecka har förskolan utvecklingsdagar och lärmöten samt arbetsplatsträffar. Enligt förskolechefen kan frågor om särskilt stöd komma upp vid dessa tillfällen men de behandlas inte på ett strukturerat sätt. Beträffande kompetensutveckling har ett av förskolans arbetslag fått utbildning i tecken som stöd. Det framgår av intervjuer att arbetslagen har ett nära och väl fungerande samarbete med specialpedagogen som bokar in besök på avdelningarna, även om det inte finns något pågående uppdrag. Utöver specialpedagogen kan förskolan vid behov vända sig till kommunens elevhälsa. En kommunövergripande

7 Skolinspektionen Bilaga 1 4 (4) barnhälsoplan, med riktlinjer för arbete med barn i behov av särskilt stöd, håller på att arbetas fram av förvaltningen. Vidare ska en förskolepsykolog rekryteras till kommunen. Kvalitetsgranskningens bedömningsunderlag Nedan redovisas i korthet de bedömningsunderlag som använts i granskningen. Bedömningsområde 1 Har förskolan arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd? Inom detta bedömningsområde ingår att granska hur förskolan uppmärksammar att ett barn tillfälligt eller varaktigt kan vara i behov av särskilt stöd och om förskolechefen ser till att barnets situation i förskolan kartläggs. Vidare om förskolechef och arbetslag gör noggranna pedagogiska överväganden för att utforma verksamheten utifrån barnets behov. Bedömningsområde 2 Tillgodoses behov av särskilt stöd så långt som möjligt i den ordinarie verksamheten? Inom detta bedömningsområde ingår att granska hur arbetslaget genomför stödinsatser i den ordinarie verksamheten och i detta arbete anpassar samt använder miljö och material utifrån barngruppens behov. Vidare att förskolechefen tar ansvar för att planerade stödinsatser genomförs av arbetslaget. Bedömningsområde 3 Finns det stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Under detta bedömningsområde ingår att granska vilka stödstrukturer och stödfunktioner som finns för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Med stödstrukturer avses kompetensutveckling, förutsättningar för kvalitetsarbete, och organisation av verksamheten. Med stödfunktioner avses tillgång till konsultation och handledning inom det specialpedagogiska, medicinska eller psykologiska området.

8 Skolinspektionen Bilaga (1) Bilaga 2 Mall för huvudmannens redovisning till Skolinspektionen Utvecklingsområde: Förskolechefen behöver säkerställa att personalen har en gemensam syn på vad särskilt stöd är och att de arbetar på ett enhetligt sätt med dokumentation av arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: