Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 en Skolinspektionen Karlskoga kommun efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid Skogsduvans förskola, Karlskoga kommun

2 Beslut och verksamhetsrepport 1 (14) Beskit I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefen för Skogsduvans förskola ser till att personalen har kunskap och kompetens för arbetet med att stödja språkutveckling för flerspråkiga barn. Personalen är engagerade i arbetet med barnen och bemöter dem med ett gemensamt förhållningssätt. Utifrån barnens olika behov förändras såväl miljöer som arbetssätt på ett flexibelt sätt. Personalen behöver dock utveckla både miljöer och material och använda detta i syfte att stödja flerspråkiga barns språkutveckling i modersmålet. Förskolechefen behöver se till att personalens påbörjade utvecklingsarbetet som handlar om att stödja utvecklingen i modersmålet fortgår. Däri ligger också att ta vara på det stöd som finns i kommunen som exempelvis specialpedagogens särskilda kompetens kring flerspråkighet. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande prioriterade områden: Personalen behöver uppmuntra flerspråkighet och skapa möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i alla situationer i förskolans dagliga verksamhet. Personalen behöver utforuia och använda miljö och material så att det stödjer och stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling i modersmålet.

3 Besk:: cb 2(14) Uppföljning Huvudmannen ska, inom två månader från beslutet, senast den 27 januari 2017 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Huvudmannen ska därefter senast den 24 november 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid denna uppföljning redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen, Göteborg Box 2320, Göteborg Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :7428) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef

4 3(14) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Skogsduvans förskola, Karlskoga kommun ingår i urvalet av förskolor. Skogsduvans förskola, avdelningarna Björnen och Ekorren besöktes den oktober 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Förskolechef, Björnens och Ekorrens arbetslag, personal från ytterligare en avdelning samt specialpedagog intervjuades. Ansvariga utredare har varit Marie Sjöberg och Frida Eek. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, låg grad och ganska låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Bakgrundsuppgifter om Skogsduvans förskola Skogsduvans förskola ligger centralt i Karlskoga. Förskolan har tre avdelningar med sammanlagt 54 inskrivna barn. Avdelningarna Björnen och Ekorren, som till största delen har gemensam verksamhet, har 38 barn inskrivna och avdelning Älgen har 16 barn inskrivna. Samtliga avdelningar har barn i åldrarna 1-5 år. Sammanlagt 19 barn i förskolan är flerspråkiga och de flesta av dessa är födda i Sverige. Förskolan leds av en förskolechef som ansvarar för ytterligare tre förskolor i Karlskoga kommun. I Skogsduvans förskola finns sammanlagt drygt 10 heltidstjänster varav 6,25 är förskollärartjänster. Förskolan har av huvudmannen tilldelats extra personella resurser utifrån de behov förskolan har. På avdelningarna Björnen och Ekorren som var sammanslagna vid besöket arbetar åtta personer, varav fem är förskollärare.

5 Beslut och verksamheisrn- pp Dr": 4(14) Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i hög grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Representanter för personalen deltar kontinuerligt i nätverksträffar som behandlar flerspråkighet i förskolan. Det finns ett dokumenterat utvecklingsarbete och uppsatta mål för arbetet med flerspråkighet. Personalen har ett gemensamt förhållningssätt och kartlägger kontinuerligt alla barns språkutveckling och vad förskolan ska arbeta med för att ge förutsättningar för ytterligare utveckling. Strategier för arbetet Förskolorna i Karlskoga kommun har en gemensam handlingsplan för arbetet med flerspråkighet kallad "Flerspråkighet i förskolan". Dokumentet innehåller bland annat strategier för det pedagogiska arbetet, föräldrasamverkan och dokumentation. Mål och syfte med språksamtal som genomförs då barnet börjar förskolan finns också beskrivet. I intervju med specialpedagogen framkommer att dokumentet implementerats vid en heldagskonferens där all förskolepersonal deltagit. Personalen bekräftar i intervju att de deltagit i konferensen och tagit del av handlingsplanen. Detta har, enligt förskolechef och arbetslaget, också lett till att ett nätverk skapats där representanter från flera förskolor träffas och diskuterar arbetet med flerspråkighet. Av förskolans verksamhetsplan för 2016/17 framgår att arbetet med flerspråkighet varit ett prioriterat utvecklingsområde 2015/16. Det framgår av det beskrivna resultatet att förskolan arbetar medvetet med språkutveckling men att "fokus ligger mest på det svenska språket". Det står också att utvecklingsarbetet kommer att fortsätta under 2016/17 och att förskolan ska "ge barnen förutsättningar att utvecklas i sina egna modersmål". I dokumentet anges vidare att den kommungemensamma handlingsplanen för flerspråkighet ska ligga till grund för detta arbete. Förskolechefen uppger i intervju att hon följer upp det

6 5(14) språkutvecklande arbetet bland annat vid pedagogträffar. Det blir dock språkutvecklande arbete som helhet och inte specifikt för arbetet med flerspråkighet, enligt förskolechefen. Personalens förhållningssätt Personalen beskriver i intervjun att de gått en kurs i tecken som stöd och att de använder sig av detta, vilket också noteras i observationer. De uppger också att de tycker det är viktigt att barnen får höra sina språk och ger exempel på att barnen "lyser upp när de hör sitt språk" i till exempel en sång. Personalen uppger i intervju att de i allmänhet har ett gemensamt förhållningssätt oavsett vilken avdelning de arbetar på. Detta noteras också vid Skolinspektionens observationer även om det finns en viss variation mellan olika personer. Förhållningssättet är, enligt arbetslaget, en grund i uppdraget och som diskuteras mycket. Som exempel nämns "hur talar jag med barnen, hur ser jag ut då". Vid inskolningssamtal och inför utvecklingssamtal diskuteras barnens språkutveckling, uppger personalen och förskolechefen. Förskolan har en mall med så kallade språkdomäner som fylls i för att kartlägga när och var barnen får tillgång till sina olika språk. Skolinspektionen har tagit del av en sådan mall. Enligt personalen följs denna upp och revideras vid varje utvecklingssamtal. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska hög grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Personal deltar i olika forum och temadagar där flerspråkighet diskuteras och personalen följer upp barnens språkutveckling och vidtar åtgärder för att stödja fortsatt utveckling främst i svenska. Det finns goda förutsättningar för reflektion och planering. Vid personalens planeringsträffar diskuteras språkutvecklande arbete men inte specifikt arbetet med språkutveckling i modersmålet.

7 6(14) Kompetens och kompetensutveckling Enligt förskolechefen är all personal mycket medvetna om vikten av ett språkutvecklande arbete men att det kan vara lite olika avseende medvetenhet om att barnen också ska ges möjlighet att utveckla sina modersmål. I intervjuerna framkommer att ingen av de som arbetar i barngrupp på Skogsduvans förskola har särskilda språkkunskaper i något av de flerspråkiga barnens modersmål. Dock uppger förskolechefen att så kallade språkpraktikanter som förskolan haft använts i det språkutvecklande arbetet och inom kort kommer ytterligare en språkpraktikant för att förstärka språkkompetensen. Förskolechefen uppger i intervju att det är brist på utbildad förskolepersonal i kommunen vilket gör det ännu svårare att rekrytera personal med särskilda språkkunskaper. Enligt förskolechefen har kommunen nyligen kartlagt var det finns flerspråkig personal för att om möjligt kunna omorganisera. Förskolechefen tillägger också att de har en specialpedagog de kan anlita för det språkutvecklande arbetet. Personalen uppger i intervjun att de fått kompetensutveckling kring flerspråkighet i form av den tidigare nämnda heldagen då den kommungemensamma handlingsplanen presenterades. Förskolechefen uppger i intervjun att de har gemensamma pedagogträffar på området vid cirka fyra tillfällen per termin som berör olika teman bland annat språkutvecklande arbetssätt, såväl språkbruk som förhållningssätt. Därutöver deltar en i personalen i kontinuerliga nätverksträffar för flerspråkighet med representanter från andra förskolor i kommunen där personalen bland annat kan delge varandra hur de arbetar. Innehållet i träffarna, som exempelvis kan handla om interkulturellt förhållningssätt och samverkan med föräldrar, förmedlas sedan till övrig personal. Personalen uppger vidare att det är specialpedagogen, som också har lång erfarenhet av arbete med flerspråkighet i förskola, som håller i nätverksträffarna. Personalen uppger att det inte finns någon direkt kompetensutvecklingsplan för arbetet med flerspråkighet men uttrycker att förskolechefen är öppen för önskemål och förslag och försöker tillgodose dessa. Enligt förskolechefen är det också önskvärt att personalen kan besöka andra förskolor för att se hur de arbetar.

8 Beslut och verksamhetsrappor: 7(14) Planering och uppföljning Det finns 45 minuter i veckan avsatta för gemensam planering i arbetslaget. Personalen uppger att de löser tiden för pedagogiskt utvecklingsarbete under sin löpande arbetstid. Det skapas dock utrymme för planering och nätverksträffar under vissa dagar eftersom en stor del av barngruppen består av barn med 15-timmarplats. Som tidigare nämnts diskuterar personalen ofta språkutvecklande arbete men att flerspråkighet ännu inte diskuteras specifikt utöver nätverksaträffarna. Av den dokumentatation som skickats in inför granskningen framgår att förskolan följer upp arbetet med språkutveckling. Utifrån de resultat som framkommer sätter förskolan upp nya mål och utvecklingsområden. Personalen beskriver i intervjun att de påbörjat ett utvecklingsarbete avseende barnens språkutveckling i modersmålet. Detta finns också beskrivet i det dokumenterade kvalitetsarbetet. Både personalen och specialpedagogen beskriver hur varje barns språkutveckling följs upp genom den ovannämnda mallen med språkdomäner och uttrycker att detta ligger till grund för planering och fortsatt utvecklingsarbete. Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i hög grad stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska. Personalen använder kontinuerligt tecken som stöd, benämner och sätter ord på saker och företeelser. Rim, ramsor, sång och sagor används i stor utsträckning. Barnen utmanas i sin språkutveckling och får stöd och vägledning i kommunikationen. Språkstimulerande arbete I intervjun uppger personalen att de använder mycket bilder och tecken som stöd för att stimulera barnens språkutveckling i svenska. Personalen uppger vidare att de tycker att det är viktigt att benämna och använda korrekta begrepp

9 Beslut och verksamhetsrappor 8(14) liksom att "inte prata alltför begränsat". I en observerad tambursituation benämner personalen begrepp för olika plagg, beskriver vad det är de gör och ställer frågor som utmanar barnets tänkande. "Nu tar vi av den ena stövel, och nu tar vi den... vad heter det då"? Ett annat exempel på när personalen benämner är då personalen under en promenad berättar vad de ser och benämner företeelserna såsom kotte, brännässla, gula och gröna blad. Personalen uppger i intervju att de tänker på hur de själva pratar. "Vi är viktiga för barnen, de härmar oss". Vid observationer noteras att personalen ofta använder tecken som stöd i samtal med barnen, i samlingar och i rutinsituationer. Personalen uppger i intervjun att tecknen blir en förstärkning av orden och uttrycker att det blir en hjälp för barnen. "Det ger barnen ett kommunikationsverktyg". Vid en observation noteras att ett barn säger "mamma äpple". Den vuxne säger då "har mamma äpple hemma"? och förstärker med tecknet för äpple varpå barnet nickar till svar. Under observationer noteras också att personalen ofta använder bilder och symboler. Sånger, rörelselekar, rim och ramsor är vanligt förekommande. I olika aktiviteter och rutinsituationer observeras att alla barn involveras i kommunikationen och inbjuds att vara delaktiga på sina villkor. Personalen läser också mycket böcker men enligt dem själva är det främst svenska böcker. Personalen uppger i intervjun att de boklådor de får från biblioteket främst innehåller böcker på svenska. Vid observationer noteras också att personalen lyssnar på barnen, tar vara på det barnen säger och ställer frågor som utvecklar kommunikationen. Förskolechefen uppger i intervjun att personalen i sitt arbete med språkutveckling fokuserar främst på barnens utveckling i det svenska språket. Förskolechefen nämner också att utvärdering av språkutveckling i det svenska språket syns i dokumentationen. Enligt förskolechefen är personalen bra på att arbeta språkutvecklande vad gäller det svenska språket.

10 9(14) Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personaen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskc:dans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad uppmuntrar flerspråkighet och skapar möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolan. Personalen är medveten om vikten av att barnen får höra sina modersmål i ett för barnen meningsfullt sammanhang och barnen uppmuntras av vuxna att säga ord på olika språk. Detta sker dock främst i planerade och spontana samlingar och mindre vid andra tillfällen såsom mat- och tambursituationer. Barnen uppmuntras inte heller att aktivt använda sitt modersmål tillsammans med varandra. Intervjuer med förskolechef och personal Såväl personalen som förskolechefen är eniga i intervjuerna om att arbetet med att stödja barnens utveckling i sitt modersmål behöver utvecklas. Förskolechefen uppger dock att det händer mycket just nu inom området och nämner som exempel att personalen tagit fram QR-koder för sånger på olika språk. Surfplatta och QR-koder används mycket, uppger även personalen, men säger också att de inte tycker de kommit så långt ännu. "Vi är fortfarande i startgroparna". Förskolechefen uppger i intervjun att de under pedaggträffarna som handlar om språkutveckling talar både om svenska och modersmål men att det i mötet med barnen ändå blir mer fokus på svenskan. Förskolechefens uppfattning är att personalen tycker det är viktigt med språkutveckling men de kanske inte alltid ser vikten av att stödja barnens utveckling i modersmålet. Enligt förskolechefen ökar medvetenheten men det finns en viss skillnad mellan personalen. Det är viktigt, säger personalen, att barnen inte känner att det är fel att de pratar ett annat modersmål. "Vi vill uppmuntra dem att prata, och att prata sitt språk med varandra". Vid observationer noteras också att personalen ibland försöker uttala ord på barnens språk och när det inte går så bra skrattar barn och perso-

11 Beslut och verkspi-gh -,/is -:::- 10 (14) nal tillsammans. Personalen uppger att stöd i modersmålet ska vara helt naturligt och en del av det vardagliga arbetet men att det inte är så ännu. "Där har vi en bit kvar". Specialpedagogen uppger i intervjun att det finns mycket som kan utvecklas även om det inte finns modersmålspedagoger att tillgå. Som exempel nämns samarbete med föräldrar och med den närliggande skolan. Enligt personalen har de börjat ta reda på av föräldrar vad olika ord betyder och har uppmuntrat föräldrarna att låna böcker på sina språk i biblioteket. Personalen har också börjat diskutera hur de kan samarbeta med skolan bland annat att elever med olika modersmål kan läsa sagor för barnen, enligt dem själva. Iakttagelser vid observationer Vid besöket observeras flera tillfällen då personalen tar fram sånger på olika språk som de illustrerar med bilder som visas på väggen. Sånger på engelska, franska och svenska spelas upp och barn såväl som personal är engagerade och sjunger med, dansar och skrattar. Vid ett annat tillfälle observeras att några barn sitter med en vuxen och lyssnar på en saga på surfplattan. De lyssnar först på det ena barnets modersmål och sedan på svenska. Den vuxne kompletterar sagan med tecken som stöd. Vid ytterligare ett tillfälle tar personalen fram siffror genom en QR-kod som också visas på väggen. Barnen räknar på olika språk och de barn som känner igen sitt språk blir särskilt uppmärksammade och får hjälpa till att uttala. Att räkna på olika språk förekommer ofta i olika situationer under besöksdagarna. Likaså att benämna färger på olika språk. Vid ovannämnda promenad ser barnen en målning på ett träd. Personalen undrar vad det är för färg på tecknet. Barnen svarar "Blå, blue". "Blue"? säger den vuxne, "vad är det för språk"? Det förekommer också aktiviteter där det sällan eller aldrig förekommer ord eller fraser på andra språk än svenska. Som exempel kan nämnas vid en måltid med sex barn och en vuxen. Den vuxne tar vara på tillfället att benämna mat och färger på svenska men det förekommer inga ord på annat språk eller någon fråga till barnen om de kan något ord på annat språk under hela måltiden.

12 Beslut och verksarnhetsre,ppc,rj: 11(14) Utformar och använder personalen miljö och materja för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad utformar och använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen konkretiserar och visualiserar ord och begrepp med hjälp av tillgängligt material. Miljö och material avspeglar dock främst en svensk kontext och synliggör och uppmuntrar i mindre omfattning alla barns språk. Miljö och material Vid kartläggning av miljö och material noteras att det i de flesta rum finns språkstimukrande material. Det finns svenska alfabet och siffersymboler uppsatta, både inne och ute samt spel och pussel av olika slag. Vidare finns det böcker på olika språk och även böcker med berättelser på två språk. I ett av rummen, som företrädesvis används till samling finns på väggen namn och bilder på flaggor från olika länder. Där hänger också QR-koder till sagor och sånger på respektive språk. Några rum har färre alster på väggarna och fåtal lekmaterial. Enligt personalen beror detta dels på att de används för "gympasal" och att de också är anpassade utefter barnens olika behov. Användande av miljö och material Förskolechefen uppger att hon tycker att miljö och material skulle kunna bli bättre och nämner som exempel att det behövs böcker och sagor på flera språk. Enligt förskolechefen nyttjas det material som finns i olika omfattning av personalen. Förskolechefen säger att det är användandet som är det viktigaste. "Det är de vuxna som är de största resurserna". Personalen uppger att de använder mycket konkret material, surfplattor, språkpåsar och flanosagor. Detta noteras också vid observationer. Vid flera av de observerade samlingarna använder personalen kort, bilder och symboler. Vid ett tillfälle används en boll som symboliserar en jordglob och som skickas runt. Barnen ska säga vilken färg de tycker om och detta åtföljs också av tecknet för respektive färg. Observationer visar också att personalen läser böcker och berättar sagor både spontant och i samlingar. Personalen uppger att de har fått

13 12 (14) böcker på parallella språk från biblioteket, och säger vidare att de inte tänkt på att "biblioteket också kanske har annat material som dvd och annat". Vid intervjun säger personalen att de inte är riktigt samspelta angående hur mycket material som ska vara framme. Enligt personalen ligger det på pedagogerna att använda det material de har. "Det handlar om vad vi gör av det". Specialpedagogen som intervjuas säger att hon skulle vilja att det fanns material på väggarna och att det går att se att det finns barn från andra kulturer. Som exempel nämns bilder, ord och flaggor. Men det är inte så enkelt, säger specialpedagogen och tillägger att "det handlar om en medvetenhet".

14 Beslut och verksamhetsrapp7,:.:: 13 (14) BHagia Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden.1 Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det kan annars finnas risk för att det negativt påverkar utvecklingen av övriga kunskaper i förskola och längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.2 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.3 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: 1 Lpfö98 reviderad 2010 sid kap. 4 skollagen 3 8 kap. 10 skollagen

15 14 (14) Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.