Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 Salems kommun efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid Galaxens förskola, Salems kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 1(16) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefen vid förskolan Galaxen, Salems kommun säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget och att det finns strategier i arbetet med att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling. Förskolechefen skapar även förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling genom att säkerställa att personalen har kompetens för uppdraget via flera kompetenshöjande satsningar och erfarenhetsutbyten i olika kollegiala nätverk och reflektionsmöten. Personalen stimulerar och stödjer de flerspråkiga barnens språkutveckling i svenska och i modersmålet i den dagliga verksamheten. Förskolans miljö och material används för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling och är även utformat och anpassat så att det ges möjligheter till språkutvecklande arbete med barnen. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande prioriterade områden: Förskolechefen behöver i större utsträckning fördela de resurser i form av flerspråkig personal som finns inom enheten för att främja de flerspråkiga barnens språkutveckling. Personalen behöver i större utsträckning verka för hemmets delaktighet i arbetet med de flerspråkiga barnens språkutveckling. Personalen behöver i större utsträckning skapa förutsättningar för att stimulera och inspirera alla barn att delta i kommunikationen i gruppen.

3 2(16) Uppföljning Huvudmannen ska senast den 16 januari 2017 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Huvudmarmen ska därefter senast den 20 november 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Redogörelser skickas via e-post, till Skolinspektionen, avdelningen i Lund, Box 156, Lund eller via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :7428) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar Maria Kärrman Enhetschef/ Beslutsfattare kv tak_ Vivianne Majoros Wastrell Utredare/ Föredragande

4 . 3(16) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Förskolan Galaxen, Salem kommun ingår i urvalet av förskolor. Förskolan Galaxen besöktes den 4 och 5 oktober 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Ansvariga utredare har varit Vivianne Majoros Wastrell och Agneta Ericsson. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, låg grad och ganska låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Bakgrundsuppgifter om Galaxens förskola Förskolan Galaxen är en av tio kommunala förskolor i Salems kommun. Förskolan leds av en förskolechef, som också är verksamhetschef för kommunens förskolor, och en biträdande förskolechef som ansvarar för fyra förskolor. Det finns även två specialpedagoger anställda på heltid i kommunen som arbetar med Salems tio kommunala förskolor. Förskolan samarbetar även med Centrum för flerspråkighet, där kommunens modersmålslärare ingår. Arbetssättet är inspirerat av Reggio Emilia-pedagogiken, med förhållningssättet "ett barn har hundra språk". Av förskolans 99 inskrivna barn är 51 barn flerspråkiga. På förskolan finns sammanlagt 17 anställda varav 11 är förskollärare. Barnen är fördelade på fem hemvister och det gemensamma torget används för aktiviteter, lek och matsal. Skolinspektionen har under två dagar besökt avdelning Vintergatan, med barn i åldern 3-5 år, där 18 av de 23 barnen är flerspråkiga. På avdelningen arbetar tre legitimerade förskollärare på heltid, två av

5 4(16) dem är flerspråkiga, samt en person som saknar utbildning för att arbeta med barn. Under besöket genomförde Skolinspektionen intervjuer med ledningsgruppen bestående av förskolechef och biträdande förskolechef, arbetslaget på besökt avdelning, en fokusgrupp bestående av representanter från förskolans andra avdelningar samt med en av kommunens specialpedagoger vars arbetsfokus ligger på tal, språk och koncentration. Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i hög grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Det finns riktlinjer för arbete med modersmålsstöd i kommunen. Läroplanens mål när det gäller uppdraget att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling är förankrade på förskolan. Personalen utgår från de flerspråkiga barnens bakgrund, intressen och behov vid planeringen av verksamheten. Det finns riktlinjer för samarbete och ansvarsfördelning mellan förskolan och modersmålslärarna I de inskickade dokumenten från huvudman och förskolechef finns även ett dokument med riktlinjer för arbetet med modersmålsstöd i kommunen. Dessa riktlinjer har enligt förskolechefen tagits fram i samarbete med Centrum för flerspråkighet. Dokumentet rör bland annat kriterier för att få modersmålsstöd, rutiner kring modersmålsstöd och ansvarsfördelning mellan förskolans personal och modersmålslärare. Av intervjuerna framgår att dessa riktlinjer är förankrade på förskolan och används som stöd i samarbetet mellan förskolan och modersmålslärare. Förskolechef samt biträdande förskolechef säger att det inte finns några riktade mål från huvudman eller några lokala mål på förskolan i arbetet med de flerspråkiga barnen. Även arbetslaget framför att det inte finns några uttalade mål från huvudman eller lokala mål för uppdraget att arbeta med de flerspråkiga barnens språkutveckling, förutom att de ska arbeta utifrån läroplanen.

6 5(16) Läroplanens mål är förankrade på förskolan I den dokumentation som förskolechefen har skickat in till Skolinspektionen beskrivs ett utvecklingsarbete kring läroplanen som genomförts på förskolan under ca ett års tid med syfte att öka kunskapen om förskolans uppdrag. Ledningsgruppen berättar att arbetet kring läroplanen, som har omfattat all personal i kommunens förskolor, har resulterat i en mer gemensam förståelse för uppdraget, både övergripande samt gällande de flerspråkiga barnens språkutveckling. Den intervjuade personalen beskriver i intervjun att de har diskuterat kring läroplanens uppdrag om flerspråkighet på exempelvis arbetsplatsträffar, förskolornas gemensamma bokreflektioner och genom processreflektion som genomförs på arbetslagets reflektionstid. Arbetslaget berättar att diskussionerna bland annat har handlat om identitetsskapande hos de flerspråkiga barnen och att det handlar om att, "skapa möten där språket stärks". I arbetet med modersmålet, säger förskolechefen att det är viktigt att stärka den kulturella identiteten hos barnen. Arbetslaget berättar vid intervjun att det är viktigt att de som personal stärker identiteten hos barnen genom att betona betydelsen av modersmålet. Personalen tar reda på barnens behov, intressen och erfarenheter Alla intervjuade uttrycker att inskolningsperioden är viktig och att förskolan under den perioden tar reda på de flerspråkiga barnens intressen och behov. Arbetslaget berättar att de även tar reda på barnens intressen genom att exempelvis kontinuerligt observera, dokumentera och även genom att reflektera tillsammans med barnen och med varandra i arbetslaget. De förklarar vidare att de genom att diskutera var barnens intressefokus ligger i exempelvis de olika projekten, att de är "inlyssnande i stunden" och därigenom kan de sedan utgå ifrån barnens intressen i sin planering. Självskattningen visar också att arbetslaget anser att de utgår från de flerspråkiga barnen när de planerar den dagliga verksamheten.

7 6(16) Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska hög grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen har kompetens för uppdraget och flera kompetenshöjande satsningar sker. Förskolan följer upp arbetet med barnens språkutveckling i gemensamma diskussioner i olika former, samt i det systematiska kvalitetsarbetet som dock i sin nya form ännu inte är fullt implementerat i verksamheten. Personalen har avsatt regelbundna tider för reflektion och erfarenhetsutbyte. Förskolechefen fördelar ekonomiska resurser, dock fördelas inte de resurser i form av flerspråkig personal som finns inom enheten för att främja de flerspråkiga barnens språkutveckling. Kompetens för uppdraget Förskolechefen beskriver att det i kommunens förskolor finns en hög kompetens och att hon som förskolechef inte har några svårigheter med att rekrytera förskollärare. Flerspråkigheten är en faktor vid rekrytering och det finns både flerspråkig avdelningspersonal och flerspråkig personal i andra yrkeskategorier på förskolan. Vidare uppger förskolechefen att andelen förskollärare är hög på Galaxens förskola. Arbetslaget anser att det på förskolan finns en "stor spännvidd" när det gäller personalens kompetens och att det därför är viktigt att diskussionerna förs med all personal på exempelvis arbetsplatsträffar. Självskattningen visar dock att arbetslaget anser att de har den kompetens som krävs för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling. Kompetenshöjande satsningar samt erfarenhetsutbyten sker på förskolan Det framgår av inskickade dokument och intervjuer att det kontinuerligt genomförs kompetenshöj ande satsningar med kollegiala diskussioner både inom personalgruppen på förskolan Galaxen samt med personal på de olika förskolorna i kommunen. Som beskrivs tidigare i denna rapport har kommunens förskolor sedan ett år haft ett omfattande utvecklingsarbete med fokus på förskolans uppdrag. Detta utvecklingsarbete drivs under olika tillfällen såsom vid kommunens planeringsdagar, under förskolans arbetsplatsträffar, avdelningens reflektionsstunder och de nätverk med bokreflektioner som skett i kommunens förskolor.

8 7(16) I dessa kompetenshöj ande satsningar lyfts även uppdraget kring flerspråkighet. Personalen bekräftar i intervjuerna att de deltar i detta utvecklingsarbete. Det framgår även av dokumenten att kommunens förskolor är pilotförskolor i ett samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten och forskare kring tillgänglighet i förskola och skola. Detta arbete har enligt ledningsgruppen lett till att personalen delar upp barnen i mindre grupper under dagen. Kommunens båda specialpedagoger har även föreläst för all personal om förhållningssätt, språkutvecklande arbetssätt och gett praktiska tips i genomförande. Dock visar självskattningen att en del av arbetslaget inte anser att det finns möjlighet till kompetensutveckling inom språkutvecklande arbetssätt och att en del inte vet om att det finns som möjlighet. Förskolan följer upp det språkutvecklande arbetet Ledningsgruppen uppger i intervjun att förskolans SKA-arbete (systematiska kvalitetsarbete) har en ny struktur med processreflektion som sker i diskussioner i arbetslagen men att det inte har kommit "vägen runt ännu". Vidare säger de att uppföljningen av uppdraget kring de flerspråkiga barnen är inlyft i förskolans SKA-arbete där personalen ska "systematiskt titta, analysera och vidta åtgärder". Arbetslagets självskattning visar att personalen bedömer att de är delaktiga i att följa upp och utvärdera arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. De säger vidare att uppföljningen kring de flerspråkiga barnen sker via den pedagogiska dokumentationen som de analyserar i arbetslaget samt när de kontinuerligt arbetar med flerspråkigheten i SKA-arbetet. Arbetslaget berättar att de endast kartlägger barns språkliga nivå på "förekommen anledning" och att de då gör en pedagogisk kartläggning och för diskussioner med specialpedagog. Den intervjuade specialpedagogen lyfter även att, förutom att personalen på avdelningen kan signalera och få stöd av hen som specialpedagog vid frågetecken kring ett barns språkutveckling, så finns det även ett samarbete med BVC och logoped i kommunen. Alla intervjuade lyfter även vikten av att samarbeta med modersmålslärarna och då även samtala kring barnets kunskaper i alla sina språk. Förskolan har extern personal och nätverk där samverkan kring uppdraget sker Förskolechefen berättar i intervjun att förskolan har ett nära samarbete med Centrum för flerspråkighet där modersmålslärarna ingår. Vidare säger hon att modersmålslärarna bjuds in till konferenser och utbildningar som förskolan anordnar och att det är viktigt att de även vet "hur en förskola arbetar".

9 8(16) Enligt den inskickade verksamhetsredogörelsen erbjuds barn från och med ett års ålder modersmålsstöd genom extern modersmålslärare. Förskolechefen berättar att personalen har möjlighet att använda sig av modersmålslärare vid inskolningen för att överbrygga eventuella språkbarriärer. Fokusgruppen menar dock att de oftast saknar information om barnets modersmål när barnet börjar och att de därför inte har möjlighet att använda sig av detta stöd så ofta vid inskolningen. Modersmålslärarna kopplas enligt fokusgruppen först in när ansökan om modersmålsstöd görs. Den intervjuade specialpedagogen, som har utbildningsinriktningen tal, är den person som förskolorna kontaktar när de vill ha konsultation kring ett barn. Den intervjuade specialpedagogen är på Galaxens förskola en dag i veckan och i arbetsuppgifterna ingår att observera gruppen och se helheten för att därefter ge råd och vägledning till personalen. Andra arbetsuppgifter är att samordna förskolornas samarbete med Centrum för flerspråkighet och dess modersmålslärare. Varje avdelning har en personalrepresentant, en så kallad språkpilot, som är ansvarig för kontakten med modersmålslärarna och som även ingår i ett nätverk med kommunens språkpiloter. Salems förskola har även ett läsombud som ingår i ett nätverk med andra förskolors läsombud. Salems bibliotek samarbetar i detta nätverk med fokus på att öka mängden högläsning i förskolan. Personalens och barnens placering sker inte utifrån språkkunskaper Ledningsgruppen säger att förskolan har flerspråkig personal "som är en tillgång" och som använder sin språkliga kompetens i verksamheten. Vidare beskriver de att det är svårt att placera barnen på avdelningarna utifrån personal och barns språkkunskaper och att det därför inte sker. De lyfter även det gemensamma torget som en samlingspunkt där barn och personal från olika hemvister möts. Fokusgruppen berättar att det inte finns något strukturerat samarbete mellan avdelningarna, varken utifrån personalens språkkunskaper eller utifrån barnens modersmål. Den biträdande förskolechefen säger att det ser lite olika ut hur modersmålslärarna arbetar med barnen. Barn som har samma modersmål träffar inte alltid varandra tillsammans med modersmålsläraren utan en del barn får enskilt språkstöd trots att det finns flera andra barn med gemensamt modersmål på förskolan. I det inskickade måldokumentet för modersmålsstöd anges att modersmålsläraren ska arbeta flexibelt utifrån verksamheten och barnets behov.

10 9(16) Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska. En variation av uttrycksformer erbjuds och personalen skapar förutsättningar för kommunikation genom att dela upp barnen i mindre grupper. Personalen utgår från de flerspråkiga barnens kunskaper och intresse för att skapa meningsfulla sammanhang och utmanar de flerspråkiga barnens språkutveckling så att de erövrar nya kunskaper och färdigheter. Personalen interagerar dock mindre med de barn som inte har ett utvecklat svenskt språk och de barn som inte säger så mycket. De får också mindre stöd av personalen i interaktionen med övriga barn. En variation av kommunikativa uttrycksformer erbjuds Arbetslaget berättar i intervjun att de uttrycksformer som barnen erbjuds på förskolan bland annat är musik, dans, drama, rörelse och skapande i olika former. Förskolechefen lyfter att Galaxens förskola arbetar utifrån 100 språkstanken och att de diskuterar kring hur man kommunicerar på andra sätt än med det talade språket, exempelvis med att arbeta med lera. Skolinspektionens observationer visar att barnen överlag i den dagliga verksamheten erbjuds en variation av möjligheter att uttrycka sig i olika former av skapande, utforskande med exempelvis magneter, ljusbord och sand samt rörelse och dans. Observationerna visar även att personalen skapar många tillfällen under dagen för samtal och dialog men att barnen har få möten med skriftspråket, sagor och läsning. Personalen skapar och tar till vara meningsfulla sammanhang för den språkliga utvecklingen Förskolechefen beskriver att majoriteten av barnen har en "trygghet i det svenska språket". Arbetslaget berättar att en majoritet av de flerspråkiga barnen och föräldrarna på förskolan Galaxen pratar svenska hemma. Fokusgruppen säger att de, i syfte att arbeta med det svenska språket, försöker använda sig av exempelvis rutinsituationerna samt använda tiden väl, speciellt med de barn som endast vistas på förskolan 15 timmar i veckan. Skolinspektionens observationer visar att personalen erbjuder barnen tillfällen att delta i språkliga sammanhang och även uppmuntrar barnen till språklig interaktion med varandra och gruppen, exempelvis genom att barn och vuxen analyserar och reflekterar kring

11 10 (16) material och dokumentation. Ett exempel på detta sker vid en lärarledd aktivitet då barnen skapar svampar i lera, pratar kring bilder av olika svampar och de riktiga svampar som barngruppen plockat i skogen. Arbetslaget berättar att de benämner, använder sig av ett väl nyanserat språk och att de tänker på att inte förenkla språket. Skolinspektionens observationer styrker detta samt visar också att personalen även förtydligar och upprepar det barnet har sagt. Exempelvis, när ett barn säger "Jag tog en ren" svarar personalen" Du tog en ren pensel". Barnen delas upp i mindre grupper utifrån intresse och behov för att stimulera och utmana alla barn Arbetslaget säger i intervjun att de delar upp barnen i mindre grupper utifrån kompisar, ålder och intresse. De förklarar även att de yngre barnen behöver känna trygghet och få sitt utrymme vilket de enligt personalen får i den mindre gruppen. Vidare säger de att de inte tänker specifikt på de flerspråkiga barnen när de inspirerar barnen till interaktion utan istället utgår ifrån alla barn intresse och behov. De tänker på att "alla är med" och att det ges utrymme för fantasi och tankar. De säger också att detta är enklare att genomföra när barnen är i den "lilla gruppen" och att det där även är lättare att upptäcka om barnet inte förstår. De berättar vidare att barnen är mer delaktiga i "lilla gruppen". Observationerna styrker att barnen i de mindre grupperna får utrymme till delaktighet och utmanas och stimuleras utifrån intresse och behov. Observationerna visar även att personalen organiserar huvuddelen av de dagliga rutinerna så att färre barn vistas tillsammans. Personalen delar upp barnen i mindre grupper under merparten av dagen, men i matsituationen äter barnen tillsammans i en stor matsal med många barn närvarande samtidigt. Observationerna visar även att personalen till stor del anpassar språket till det enskilda barnets kunskapsnivå och hjälper barnet att finna ord och förstå betydelser genom att exempelvis använda sig av bilder och konkret material. Personalen ställer även följdfrågor för att föra samtalet vidare. Dock visar observationerna också att tysta barn och barn som inte har ett utvecklat svenskt språk får mindre språklig interaktion med personalen. Detta sker exempelvis i en lärarledd aktivitet. Personal och barn samtalar under tiden de skapar, men det finns barn i barngruppen som inte deltar i samtalet eller blir inbjudna till att delta i den språkliga interaktionen som sker.

12 11(16) Observationerna visar även att det finns exempel på tillfällen då tysta barn rör sig i och mellan rummen längre stunder utan att interagera med personal. Observationerna visar dock att personalen överlag uppmärksammar och engagerar sig språkligt med det enskilda barnet och även följer upp barnens initiativ till samtal. Det finns emellertid situationer då samtal mellan barn och vuxna inte är lika utvecklande, exempelvis vid måltiderna. Samtalen avbryts bland annat av att personal och barn ansluter sig till och lämnar måltiden, hämtar porslin och bestick samt dryck och mat vid olika stationer, vid olika tidpunkter under måltiden. Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad uppmuntrar flerspråkighet samt skapar möjligheter att använda modersmålet i den dagliga verksamheten. Personalen har ett öppet och positivt förhållningssätt till flerspråkighet och stödjer aktivt barnens modersmål i verksamheten under dagen. Förskolan tar i viss mån tillvara på flerspråkig personals kompetens för att skapa möjligheteter att använda det gemensamma modersmålet i den dagliga verksamheten men verkar i liten utsträckning för hemmets delaktighet i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen har ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet och uppmuntrar barnen att använda och utveckla alla sina språk Alla intervjuade uttrycker sig positivt kring flerspråkighet, som ses som en tillgång. Förskolechefen säger att de på förskolan vill att barnen ska känna "att det är ok att prata mitt språk på förskolan". Det framgår av intervjuerna och observationerna att personalen visar ett stort intresse och nyfikenhet för barns språk och erfarenheter och arbetar för att alla ska känna sig lika mycket värda. All personal framför att det är viktigt att barnen deltar i modersmålsstöd. Fokusgruppen lyfter även vikten av att de som personal gör det som är möjligt och även att de för föräldrarna förklarar värdet av modersmålsstödet som erbjuds på förskolan. De beskriver vidare att de även berättar för föräldrarna hur viktiga de som föräldrar är för barnens språkutveckling.

13 12 (16) Arbetslaget säger att de flerspråkiga barnen är "duktiga på svenska", och att en majoritet av familjerna använder det svenska språket i hemmet. De säger att de som personal kan stärka barnens flerspråkighet genom att fråga och visa nyfikenhet. "När man är nyfiken som vuxen så behöver barnen också tänka till och växla språk." Vidare säger de att barnen gillar att prata om vissa ord på "sitt språk". Skolinspektionens observationer visar att personalen visar nyfikenhet, intresse och spontant använder enstaka vardagsbegrepp och ord på de olika språken som barnen i barngruppen har som modersmål. Exempelvis observeras att personalen frågar de flerspråkiga barnen hur ordet tallrik sägs på de olika språken när barnen hämtar sina tallrikar. Självskattningen visar även att arbetslaget bedömer att de har en gemensam bild av hur de ska bidra till att flerspråkiga barn utvecklar sina språkkunskaper i sitt modersmål. Det språkutvecklande arbetet med flerspråkighet Fokusgruppen förklarar i intervjun att de arbetar med barnens flerspråkighet när de arbetar med olika projekt. Då tar de exempelvis reda på vad olika nyckelord i projektarbetet heter på barnens modersmål med hjälp av modersmålslärarna. Skolinspektionens observationer visar att personalen uppmuntrar och tar reda på ord och betydelser på barnens olika språk. Exempelvis sker detta i en matsituation då en personal frågar ett barn vad mjölk heter på barnets språk. Flera barn berättar därefter vad mjölk heter på sina modersmål och kamrater och personal upprepar orden. Arbetslaget berättar i intervjun att de även använder sig av en app på lärplattan med olika språk som personal och barn samtalar kring. Observationerna och intervjuerna visar att förskolan i viss mån utnyttjar flerspråkig personal för att benämna företeelser och begrepp, exempelvis i planerade spontana situationer när en flerspråkig personal är tillfälligt tillgänglig. Dock observeras detta inte ske planerat eller i de planerade aktiviteterna. Fokusgruppen säger att en del av modersmålslärarna plockar ut ett barn i gruppen istället för att samla en grupp och att det då kan vara problematiskt att få in modersmålsstödet naturligt i verksamheten. Skolinspektionens observationer visar att det finns exempel både på modersmålsstöd integrerat i verksamheten samt enskilt. Föräldrars delaktighet är låg Arbetslaget säger i intervjun att majoriteten av föräldrarna pratar flytande svenska och att modersmålet inte är så levande hos många barn. Vidare säger de att de skulle behöva prata mer med föräldrarna och även göra dem mer del-

14 13 (16) aktiga i arbetet med de flerspråkiga barnen. De förklarar att föräldrarna tidigare har fått skriva en välkommenskylt på sina olika språk som sitter på dörren till hemvisten. I denna barngrupp är detta dock problematiskt berättar de, eftersom inte alla av de talade språken bland barnen har ett skriftspråk bevarat. Förskolechefen säger i intervjun att de på förskolan inte har någon strategi för att få föräldrarna involverade i det språkutvecklande arbetet med de flerspråkiga barnen, men att föräldrarna är involverade i verksamheten i sig. Fokusgruppen berättar i intervjun att de vid hämtningar och lämningar av barnen på förskolan pratar med föräldrarna om barnen och vad som har hänt under dagen, men att det finns svårigheter i den dagliga kontakten med de föräldrar som inte kan svenska. De beskriver även att det är svårt att få ut information till hemmet i de familjer där svenska inte pratas, men att de har möjlighet att använda sig av tolk vid de möten som bokas in långt i förväg. Vidare berättar de att de ibland använder sig av modersmålslärarna som hjälp för att informera föräldrar. Arbetslaget säger att de pratar mer med föräldrarna när de har frågor kring barnets språkutveckling och funderar över barnets utveckling av modersmålet. Föräldrarna informeras om barnens språkutveckling av modersmålslärare I det inskickade dokumentet Riktlinjer för samarbete och ansvarsfördelning mellan förskola och modersmålsstöd står det att modersmålsläraren ansvarar för att informera föräldrarna och förskolan om barnets språkutveckling i modersmålet. Då det finns frågetecken kring ett barns språkutveckling ansvarar både förskolan och modersmålsläraren för att lyfta och diskutera detta. Arbetslaget berättar i intervjun att de när de har frågor kring ett barns språk gör en pedagogisk kartläggning över språkutvecklingen och även diskuterar med specialpedagog. Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i hög grad utformar och använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Det finns inslag i miljö och material som synliggör och uppmuntrar olika språk och kulturer. Miljön och material är utformat och anpassat så att det ger möjlighet till språkutvecklande arbete med barnen. Personalen använder miljö och material i syfte att stödja och stimulera barns språkutveckling.

15 14 (16) Kartläggning av förskolans material visar inslag av olika språk och kulturer Kartläggningen av förskolans material visar att förskolans miljö och material främst sker i en svenskspråkig kontext och i det svenska språket men det finns flera inslag av olika språk och kulturer på förskolan. Exempelvis finns det alfabet och ordlappar på andra språk, världskarta på flera ställen, olika flaggor och välkomstskyltar på olika språk uppsatta på väggarna. Det finns även flera språkstimulerande appar på olika språk i lärplattan. Intervjuerna och den inskickade dokumentationen visar att personalen i stor utsträckning låter modersmålslärare ansvara för att sätta upp dokumentation på barnens olika språk. Kartläggningen av förskolans urval av böcker visar att förskolan har flertalet böcker tillgängliga för barnen med inslag av andra kulturer och språk och även en temaspråkpåse med böcker från Salems bibliotek med temat etnisk mångfald. Personalen anpassar och använder miljö och material i syfte att stimulera utvecklingen av barns språk Kartläggningen och intervjuerna visar att miljöerna och utbudet av material på förskolan är tillgängligt och anpassat till barnen. Miljö och material utformas av personalen i syfte att stimulera, utmana och inspirera barnens språkutveckling. Dokumentationen på väggarna är variationsrik och innehåller både bilder på barnen och inspirationsbilder. Exempelvis finns det bilder på olika byggnader vid bygg och konstruktionsmaterialet. Den biträdande förskolechefen säger i intervjun att de på Galaxen har arbetat för att utveckla miljö och material och att de ser miljön som den tredje pedagogen. Vidare berättar hon att de inte har arbetat specifikt kring flerspråkighet, men med språket. Arbetslaget berättar i intervjun att det öppna ofärdiga materialet som exempelvis sand och lera ska kunna användas på olika sätt och skapar möten som inspirerar till samtal. Exempelvis observeras det vid Skolinspektionens besök när flera barn går ut och in i en lek med sand och möts och samtalar över lekmaterialet. Barnen pratar bland annat om sanden och vad de behöver tillföra för material i leken. Arbetslaget berättar även att de tar in det som barnen visar intresse av ifrån media och populärkultur vilket kartläggningen också visar, exempelvis finns det en Beybladearena och egentillverkade Beyblades. Förskolechefen säger i intervjun att personalen har både möjligheter och mandat för att utforma miljö och material men att de ekonomiska förutsättningarna inte är så bra för tillfället.

16 15 (16) Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden.' Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns annars stor risk för att de inte kan utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.2 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.3 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: 1 Lpfö98 reviderad 2010 sid kap. 4 skollagen 3 8 kap. 10 skollagen

17 16 (16) Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.