Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 rev efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid förskolan Barnens Montessori Akademi Göran Perssons väg, Solna Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 1(15) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolan Barnens Montessori Akademi Göran Perssons väg, med huvudman Barnens Montessori Akademi arbetar med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen har kunskap och förståelse för uppdraget och har utvecklat strategier för att arbeta med och stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling genom att bland annat erbjuda personalen relevant kompetensutveckling och ta till vara på de möjligheter i form av personella resurser som erbjuds i Solna kommun. Genom att personalen i barngruppen är flerspråkig och representerar de flesta språk som talas på avdelningen noterar utredarna att barnen ges rika möjligheter att få öva och stärka både sin språkutveckling i svenska och i modersmålet i meningsfulla sammanhang under den dagliga verksamheten. Förskolans miljö är varierad och inspirerande. Den innehåller rikligt med material och används för att stimulera barnens språkutveckling. Sammanfattningsvis har Skolinspektionens granskning inte visat annat än att samtliga områden som Skolinspektionen bedömt fungerar väl. Därmed avslutas kvalitetsgranskningen.

3 2(14) På Skolinspektionens vägnar - / Maria Kärrman Enhetschef/beslutsfattare Lita Aschan Utredare/Föredragande

4 3(15) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Förskolan Barnens Montessori Akademi Göran Perssons väg (GPV), med huvudman Barnens Montessori Akademi ingår i urvalet av förskolor. Förskolan Barnens Montessori Akademi GPV besöktes den 11 till 12 oktober 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Ansvariga utredare har varit Litza Aschan och Ulrika Rosengren. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, låg grad och ganska låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Bakgrundsuppgifter om förskolan Barnens Montessori Akademi Förskolan Barnens Montessori Akademi Göran Perssons väg (GPV) är en av 8 förskolor med huvudman Barnens Montessori Akademi. Huvudmannen startade sin första förskola februari 1995 och har förskolor i Stockholm stad samt Solna kommun. Förskolan Barnens Montessori Akademi GPV är belägen mitt i centrala Solna nära lekplatser och parker. Verksamheten arbetar i enlighet med Montessoripedagogiken och följer förskolans reviderade läroplan. Personalen på besökt förskola består av 16 personer, 3 förskollärare, 3 montessoripedagoger samt en som studerar till montessoripedagog och tio personal med varierande utbildningar. All personal är flerspråkig. Ledningen består av en förskolechef och en biträdande förskolechef som i sin tur är förskolechef på en närliggande förskola och som tillhör samma bolag.

5 4(15) Besökt förskolechef tjänstgör i sin tur som biträdande förskolechef på den andra förskolan. Förskolechefens arbetstid fördelas mellan arbete i barngrupp 50 procent samt administrativt arbete 50 procent. Förskolan har vid besökstillfället 78 barn inskrivna varav 43 barn är flerspråkiga. Enligt förskolechefen finns ytterligare barn som har flerspråkiga föräldrar men där barnen endast talar svenska både hemma och på förskolan. Barnen på förskolan Barnens Montessori Akademi GPV är fördelade på tre avdelningar, Tellus vatten och land som är en storavdelning samt avdelningarna Solen och Månen för barn i åldrarna 1-3 år. Kvalitetsgranskningen av förskolan Barnens Montessori Akademi GPV innefattar barn i åldrarna 3-5 år. Skolinspektionen har under två dagar besökt avdelningen Tellus vatten och land där 48 barn är inskrivna, 23 av barnen är flerspråkiga. På avdelningen arbetar åtta personer, en förskollärare, tre montessoripedagoger och en som fortfarande studerar till montessoripedagog, en barnskötare samt två personer utan utbildning för att arbeta med barn. Under besöket genomförde Skolinspektionen intervjuer med förskolechef, arbetslaget på besökt avdelning, en fokusgrupp bestående av två representanter från förskolans andra avdelningar samt en extern personal som tjänstgör som centralt placerad specialpedagog i Solna kommun och som anlitas av förskolan vid behov. Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i hög grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen har en förståelse för uppdragets innehåll och det finns mål och strategier för hur arbetet med flerspråkighet på förskolan ska genomföras. Det finns forum för personalen för reflektion och diskussion.

6 5(15) Förskolechefen säkerställer att uppdraget är förankrat i verksamheten Enligt förskolechefen tydliggörs och förankras skollagen och läroplanens mål för arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling i personalgruppen under planeringsdagar och arbetsplatsträffar (APT). Vår vision är "att det inte ska vara konstigt att vi pratar andra språk också". Vi arbetar kontinuerligt med att stärka barnens tillhörighet och kultur. Förskolechefen beskriver vidare i intervjun att det är avdelningens förskollärare som fått i uppdrag av förskolechefen att förankra skollagen och tydliggöra läroplanens mål för arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling i arbetslaget under APT. Av intervjuerna i fokusgruppen och i arbetslaget framgår också att under arbetsplats- och planeringsdagar diskuteras läroplanens mål och hur man på bästa sätt ska uppmärksamma de flerspråkiga barnens behov. Därutöver diskuteras förhållningssätt och arbetssätt under mötestider då endast förskollärare eller morttessoripedagoger träffas, vilket sker en gång i veckan. Personalen uppger i självskattningsenkäten som de fick fylla i innan Skolinspektionens besök och i intervju att de har en gemensam bild av hur uppdraget ska omsättas i verksamheten. Det framkommer vidare av intervjuerna med förskolechefen och personalen att det på förskolan inte finns någon nedskriven policy för hur arbetet med att medverka till flerspråkiga barns språkutveckling ska organiseras, planeras och genomföras. Även om det inte finns en specifik nedskriven plan finns enligt personalen mål i det systematiska kvalitetsarbetet där arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling lyfts fram och ska utvärderas. Av intervjuer med personalen framkommer att de kartlägger och tar reda på barnens behov, intresse, bakgrund och erfarenheter under inskolningen samt kontinuerligt under utvecklingssamtalen. De uppger vidare att de frågar föräldrarna för att få reda på hur barnen utvecklas hemma. De genomför också barnobservationer som dokumenteras och följs upp.

7 6(15) Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i hög grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen säkerhetsställer att det finns utbildad personal med rätt kompetens för uppdraget. Vidare ger förskolechefen personalen möjlighet till kompetensutveckling för det språkutvecklande arbetssättet samt tid och forum för planering, uppföljning, erfarenhetsutbyte och reflektion. Personal med rätt kompetens för uppdraget Förskolechefen uppger i intervju att hon vid rekrytering tar hänsyn till barngruppens behov av kompetenser. Om det vid en utvärdering av verksamheten framkommer att det finns behov av flerspråkig personal i någon av språkgrupperna strävar hon efter att anställa en person med den kompetens som eftersträvas. "Men det ska helst vara en personal med förskollärarutbildning, det är viktigt med utbildning" tillägger förskolechefen. Hon berättar också att förutom utbildning är det viktigt att personalen har goda kunskaper i det svenska språket och vill arbeta med barn. Av intervjuerna framkommer att förskolechefen erbjuder enskilda medarbetare eller hela personalgruppen kompetensutveckling för att arbeta med barns språkutveckling. Hon uppger i intervju att hon inte kartlagt personalens kompetensutvecklingsbehov utan gjort en kartläggning av barnens behov och utifrån det erbjudit personalen kompetensutveckling. Till exempel har förskolläraren på avdelningen deltagit i en kompetensutvecklingsinsats med inriktningen språkutveckling där man även lyft flerspråkiga barns språkutveckling. Därutöver har hela personalstyrkan deltagit i kompetensutvecklingsinsatser som Solna kommun initierat. Inriktningen i dessa utbildningar har bland annat varit minoritetsspråk, svåra samtal, barn i behov av särskilt stöd och hälsofrämjande arbete. Förskolechefen har även bjudit in extern specialpedagog för att tala om förhållningssätt och språkutvecklande arbetssätt med personalen. Självskattningen och intervjuer visar att personalen anser sig ha rätt kompetens för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling och att det finns möjlighet till kompetensutveckling inom området.

8 7(15) Informations- och erfarenhetsutbyte mellan personal finns Personalen uppger i intervju att information och erfarenhetsutbyte sker under den planeringstid som är avsatt för avdelningen en gång i veckan. Under planeringsdagar, arbetsplatsträffar och vid utvärderingar ges även möjlighet till kollegialt utbyte med den närliggande förskolan inom samma huvudman. Förskolechefen bjuder vid behov även in kommunens centralt placerade specialpedagog till att handleda eller fortbilda personalen vad gäller flerspråkiga barn eller barn i behov av särskilt stöd. Både förskolechef och personal uttrycker att de i planeringen för den dagliga verksamheten inte endast utgår från de flerspråkiga barnens behov utan också ifrån andra faktorer såsom barn i behov av särskilt stöd eller när utvärderingen av verksamheten visar på något speciellt. Förskolechefen och personalen uppger också att de har tillgång till en flerspråkig musiklärare som är anställd av Barnens Montessori Akademi. Musikläraren besöker förskolan en gång i veckan och spelar och sjunger musik från olika länder. Förskolechefen och personalen följer upp och analyserar förskolans arbete Förskolechef, arbetslag och fokusgrupp berättar hur de kontinuerligt följer upp och analyserar arbetet med barnens språkutveckling i det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan, för att på så sätt kunna utveckla och förbättra arbetet. Förskolechefen och personalen berättar i intervju åtgärder som de vidtagit med anledning av resultatet i utvärderingen. Till exempel hur arbetslaget har arbetat för att få en grupp barn med gemensamt modersmål att umgås och interagera med andra barn i gruppen. Självskattningen visar att personalen anser att de är delaktiga i att följa upp och utvärdera arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling.

9 8(15) Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i hög grad stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska. Personalen erbjuder barnen rika möjligheter och förutsättningar att använda olika kommunikativa uttryckssätt i den dagliga verksamheten. Vidare tar personalen tillvara mötet med både det enskilda barnet och barnen i grupp för att stimulera barnens språkutveckling. Barnen erbjuds möjligheter att möta och använda olika kommunikativa uttryckssätt Förskolechefen uppger i intervjun att förskolan erbjuder barnen olika uttryckssätt och uttrycksformer under den dagliga verksamheten. Exempelvis arbetar förskolan med Montessorimaterial som består av olika svårighetsgrader. De använder sig av bildstöd på rutinsituationer och de berättar att de benämner allt som de gör. Förskolechefen berättar vidare i intervju att personalen erbjuder barnen andra uttryckssätt såsom skapande, rörelselek, sång och dockteater. Personalen bekräftar förskolechefens utsaga och beskriver musik och rytmik som viktiga uttryckssätt att erbjuda i verksamheten, till detta finns utbildad musiklärare. De flerspråkiga barnen stimuleras till att delta i kommunikationen i gruppen Skolinspektionens observationer visar att det i den dagliga verksamheten förekommer aktiviteter som benämns arbetspass, dessa är företrädesvis förlagda under förmiddagarna. Barnen delas in i mindre grupper där de under ledning av en vuxen arbetar med olika områden, till exempel skapande. I dessa grupper ges barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att lyssna, berätta, uttrycka egna ståndpunkter och kommunicera med andra barn. Vid samlingarna som Skolinspektionen observerar får barnen möjlighet att möta både talspråk, bilder och skriftspråk. Samlingarna innehåller exempelvis moment där personalen med bildens hjälp diskuterar olika känslor. Vid observationstillfället talade barn och personal om orden "kärlek" och "ledsen" och hur det kan kännas.

10 9(15) Gruppindelningar utifrån barnens behov Förskolechef och arbetslag uttrycker i intervjuerna att de på ett medvetet sätt utifrån observationer och utvärderingar placerar barnen i mindre grupper vid exempelvis samlingar och temaarbeten. De berättar att när de har olika arbeten och när det är få barn som samlas kring en aktivitet är det lättare för dem att börja prata med varandra. Förskolechefen och personalen berättar att de på förskolan alltid haft flerspråkiga barn men att språkgrupperna varierar. Just nu uppger personalen att det finns en grupp barn med samma modersmål som umgås med varandra både på förskolan och på fritiden. Föräldrarna har aktivt valt förskolan för att deras barn ska få umgås. Förskolechefen och personalen uppger också att man på förskolan valde att ha samlingarna på svenska för dessa barn. Enligt personalen har de utifrån intervjuer med föräldrar och observationer i bamgruppen konstaterat att barnen har ett utvecklat modersmål men att de behöver utveckla det svenska språket. Därav uppmuntrar de barnen att prata svenska med varandra på förskolan istället. Då det på förskolan även talas många olika språk arbetar personalen medvetet och systematiskt med att stärka barnens språkutveckling i det svenska språket "vi försöker få alla barn så att svenskan blir vårt gemensamma språk". Skolinspektionen noterar under besöksdagarna att personalen aktivt och medvetet uppmuntrar de flerspråkiga barnen att uttrycka sig på svenska. Oberoende av vilket språk barnen väljer får de uppmuntran och språkligt stöd av någon ur personalgruppen som behärskar deras språk. Skolinspektionen observerar en situation i ateljén där tio barn ägnar sig åt skapande verksamhet. Förskolläraren hjälper ett barn genom att instruera på svenska med stöd av ryska ord på saker och begrep. Hon benämner pensel, färgen, händer, papper och papprets färg omväxlande på ryska och på svenska.

11 10 (15) Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i hög grad uppmuntrar flerspråkighet samt skapar möjligheter att använda modersmålet i den dagliga verksamheten genom att de har ett öppet och positivt förhållningssätt till flerspråkighet. Personalen tar till vara tillgången till flerspråkig personal för att skapa möjligheter att använda det gemensamma modersmålet i den pedagogiska verksamheten. Personalen verkar för föräldrarnas delaktighet i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen har ett öppet och positivt förhållningssätt till flerspråkighet All personal uttrycker i intervju att det på förskolan råder en positiv inställning till flerspråkighet och att flerspråkighet ses som en tillgång. Under arbetsplatsträffar diskuterar personalen hur de ska bemöta barn som endast talar sitt modersmål. "Vi vill ju att alla ska känna intresse för språket". Genom att lyfta fram barnets modersmål, sjunga sånger och läsa sagor på både svenska och barnets språk försöker vi skapa intresse hos de andra barnen. "Vi försöker hitta en balans skapa intresse för ett språk utan att andra barn känner sig utanför." Vi hjälper barnen att förstå varandra om barn från ett land pratar med varandra och andra barn inte förstår". Ett exempel på det observerades under en samling då två barn talade sitt modersmål, pedagogen frågar barnen "Ni pratar ryska och vi andra förstår inte vad ni säger, vad pratar ni om?". Barnen berättar för övriga gruppen om sitt samtal. Det visar sig tydligt under observationerna som Skolinspektionens inspektörer genomför att flerspråkig personal benämner ord och händelser i de olika språken. Vid matsituationer frågar till exempel barnen vad de olika maträtterna heter. Personalen berättar för barnet om hon kan ordet på just det språket. Om personalen inte kan vad det heter på just det språket som barnet undrar över uppmanar hon barnen att ställa frågan till bordet bredvid där en annan personal sitter, kanske någon annan kan svara på frågan. Förskolechef och personal uppger också att de tar tillvara på barns kunskaper och erfarenheter för att samtala och föra dialoger. De ger exempel på "visningssamlingen" när barn tar med sig en sak hemifrån och berättar om den. De andra barnen lyssnar och ställer frågor.

12 11(15) De uppger vidare att de benämner och skriver namnet på olika högtider och när barnen har varit ute och rest kan de till exempel ta med sig sand från landet och berätta om resan och sin släkt under en samling. Personalen involverar föräldrar för att bidra med vanliga ord och fraser Personalen uppger att de fortlöpande informerar föräldrarna om barnens språkutveckling. Det sker till exempel under så kallade uppföljningssamtal då föräldrar och personal träffas för att tala om barnen efter inskolningen eller vid utvecklingssamtalen. Personalen berättar vidare att de barn som har ett aktivt språk är stolta över sitt språk och vill gärna tala sitt modersmål och om sitt hemland. Personalen uppmuntrar barnen att ta med sig leksaker hemifrån och prata om dessa under den så kallade "visningsdagen". De uppger vidare att när föräldrar kommer på besök får de presentera sitt hemland för barnen. En pappa visade till exempel för barnen hur man knyter en turban och varför man bär turban. Personalen berättar vidare att varje vår när de äldsta barnen ska sluta på förskolan får de arbeta med ett tema där de fördjupar sig i ett land. Barnen har med sig kläder som man har på sig i detta land, "vi sjunger sånger med hjälp av vår musiklärare, dansar olika danser och vi benämner landets högtider". Det finns tillfällen, uppger personalen, då "vi får använda oss av bildstöd och tecken som stöd för att kommunicera med familjer, det är vid tillfällen då ingen av oss kan familjers språk". Vid dessa tillfällen uppmanas föräldrarna att lämna en lista på de vanligaste rutinorden som personalen kan använda sig av för att kommunicera med barnen. Skolinspektionen noterar flera händelser och situationer där barnen kommunicerar med personal och med andra barn på avdelningen på sitt modersmål.

13 12 (15) Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i hög grad utformar och använder miljö och material i syfte att stimulera barns språkutveckling. Det svenska språket dominerar i miljö och material Vid ingången till avdelningen, i hallen, möts man av stora världskartor på väggarna och flaggor från olika länder som barnen gjort. Med hjälp av föräldrarna men också genom den flerspråkiga personalen har personalen skrivit hälsningsfraser på olika språk. På en bokhylla i hallen har personalen placerat sagoböcker på olika språk. Avdelningen är indelad i två delar, ena delen används till personal styrda aktiviteter så kallade arbetspass. På den andra sidan har barnen fri lek. Båda sidorna är rymliga till ytan och är rikligt utrustade med material som är väl synliga på hyllorna. I övrigt finns inget synligt material som speglar den stora andelen barn med flerspråkighet och annan kulturell bakgrund. På sidan för styrda aktiviteter finns så kallat Montessorimaterial, siffror, svenska bokstäver, klossar och pussel. På hyllorna finns också böcker och pärmar innehållande förtryckta bilder på till exempel flaggor som barnen kan färglägga och skriva landsnamnet under. Det finns bord och stolar och också en läshörna. Golven är täckta med stora mattor där barn och vuxna sitter, arbetar och samspelar. Ett sidorum är inrett till ateljé och här finns en stor variation av skapande material som inbjuder till aktivt skapande under ledning av en vuxen. Under Skolinspektionens besök målade barnen kvistar och blad i olika färger. Skolinspektionen observerar engagerad och aktiv personal som samspelar och interagerar med barnen. Personalen använder barnens modersmål för att stödja instruktioner och tolka barnens önskemål. På den sidan av avdelningen som är avsedd till mer fria aktiviteter är materialet placerat så att det också lockar barnen till lek, samspel och lärande. I det stora centrala rummet finns bord och stolar där barnen sitter med en vuxen och leker med lera eller målar med pennor. På golven som är täckta med mattor sitter grupper av barn och leker med lego, lägger pussel och leker med stora dinosaurier. Ett sidorum är inrett som lek-kök och på väggen finns bonader föreställande kvinnor klädda i folkdräkter från andra länder.

14 13 (15) Som beskrivs ovan är förskolans miljö inredd så att den inspirerar barn till lek och kommunikation. Den dokumentation som sitter på väggarna är enbart på svenska. Generellt har förskolan rikligt med material som kan inbjuda och uppmuntra till samlek, kommunikation och samtal kring olika språk och erfarenheter. Under observationerna finns dock få exempel på att personalen i den fria leken tar tillvara tillfällen att använda materialet för att aktivt stimulera och stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling. Förskolechefen uppger under ett kompletterande samtal att enligt montessoripedagogiken ska personalen inta en mer passiv, avvaktande och observerande roll i den fria leken. Detta för att enligt förskolechefen stimulera barns ansvarstagande i rolleken samt i konflikthanteringen mellan barnen. På så vis stärks barnens självkänsla, självförtroende och deras samarbetsförmåga utvecklas. Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden.' Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns armars stor risk för att de inte kan utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. 1 Lpfö98 reviderad 2010 sid 7

15 14 (15) Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.2 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt Inodersmål.3 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. 2 1 kap. 4 skollagen 3 8 kap. 10 skollagen

16 15 (15) Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.