Redovisning av vidtagna åtgärder utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning på Torsångs förskola Dnr :5698

Transkript

1 Redovisning av vidtagna åtgärder utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning på Torsångs förskola Dnr :5698

2 Bakgrund Torsångs förskola (avdelningen Elefanten) granskades i oktober 2015 som ett led i Skolinspektionens kvalitetsgranskning av det pedagogiska uppdraget i förskolans verksamhet. Dokumentet avser att ge en bild av hur Torsångs förskola arbetat med att förbättra de utvecklingsområden som Skolinspektionen identifierat samt vilka effekter de vidtagna åtgärderna fått för verksamheten. Torsångs förskola har sedan granskningen rivits och verksamheten har flyttat till helt nya (tillfälliga) lokaler som finns i anslutning till Ornäs skola. På platsen för Torsångs förskola byggs en helt ny förskola och grundskola från förskoleklass till årskurs 3. Verksamheten flyttar till de nya lokalerna under våren Flytten har inneburit stora förändringar för verksamheten och tiden för övrigt utvecklingsarbete påverkades negativt under den mest intensiva flyttfasen. Granskningens resultat har använts övergripande i verksamheten på flera olika sätt. All personal i förskolan har tagit del av resultatet och involverats i de vidtagna åtgärderna. Förskolans kvalitetsutvecklare har haft ett särskilt ansvar att förankra arbetet med utvecklingsområdena och fungera som en länk mellan förskolechef och övrig personal. Sedan inspektionen gjordes har personalgruppen på Elefanten förändrats med en person. From februari 2017 tillsvidareanställs ytterligare en förskollärare på avdelningen, som i nuläget besitts av outbildad personal. 1. Utvecklingsområden utifrån granskningens resultat 1. Personalen behöver utveckla att medvetet arbeta med att stärka barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter, i moment som förekommer under en dag på förskolan. Vidare behöver personalen även medvetet ta tillvara på barnens nyfikenhet och vetgirighet i vanligt förekommande moment. Utvecklingsområdet har brutits ner till följande delmål/förväntade effekter: a. Barns intressen och nyfikenhet att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter stimuleras, stärks och utmanas i vardagliga moment. b. Språklig och kommunikativ interaktion används för att stimulera, fördjupa och utmana barns lärande. 2. Personalen behöver utveckla att medvetet arbeta med att aktivt stödja, utveckla och expandera leken. Vidare behöver personalen medvetet ta tillvara inom- och utomhusmiljön samt materialen i dessa miljöer. Utvecklingsområdet har brutits ner till följande delmål/förväntade effekter: a. Pedagogerna tar tillvara, utmanar och stödjer barns lek för att stimulera ett lärande och utveckla olika förmågor hos barnen. b. Miljön och materialet är framställt och används så att barns lek och lärande stimuleras.

3 2. Genomförda åtgärder 1. Litteraturstudier med all personal utifrån boken Samarbete i förskolan för barnens skull av Anna-Karin Söderström. Frågeställningar som handlat om barnsyn, att utveckla ett positivt samspel och samspelets betydelse för utveckling och lärande har diskuterats och dokumenterats arbetslagsvis. 2. Fortbildning för all personal - Heldag med Anna-Karin Söderström utifrån tema samspelets betydelse för barns utveckling. Ny personal har fått en kort introduktion (½ dag) utifrån samma tema. - En halv dag på Askens kulturcentrum för att få inspiration från drama- och bildpedagoger kring hur personalen kan i mötet med barn stimulera barns fantasi, kreativitet och estetiska lärprocesser. 3. Pedagogiska diskussioner ledda av kvalitetsutvecklare i basgrupper på veckoplaneringar och gemensamt i arbetslagen vid APT träffar utifrån gemensamt läst litteratur samt genomgången fortbildning. 4. Filmning har använts som metod för dokumentation och reflektionsunderlag. 5. En gemensam mall för dokumentation, analys och uppföljning i form av en planeringskalender har tagits fram och använts. 6. Delar av BRUK har använts som underlag för gemensam uppföljning och utvärdering av utvecklingsarbetet. 7. Förskolan flyttade till nya lokaler som förändrade den pedagogiska utformningen av ute- och innemiljöer helt.

4 3. Effekter av vidtagna åtgärder (måluppfyllelse) Resultatbilden speglar samtliga genomförda aktiviteter. Följande frågeställningar har använts vid uppföljning: o Hur har barnen påverkats av miljöns utveckling? o På vilka sätt har barnens lek utvecklats/förändrats? o På vilka sätt har personalens delaktighet i barns samtal förändrats? o På vilka sätt har det påverkat barns lärande? o Hur har personalens förhållningssätt och samspelet med barnen förändrats? o Tar personalen tillvara barns frågor, reflektioner och nyfikenhet? o Hur har lekmiljöerna förändrats? Vilka skillnader ser vi? Flytten och de nya miljöerna i sig har stimulerat barns lek och lärande, väckt deras nyfikenhet och gett barnen nya infallsvinklar. Förskolans nya lokaler möjliggör rum i rummet som till exempel en läshörna med böcker, lägenhet och bord med sittande aktiviteter. Nya aktivitetslådor har tagits fram, såsom frisörlek, utklädning, teknikexperiment och doktorslåda som också används till veterinärlek. Sittande aktiviteter innehåller bland annat matematikmaterial, skapande, leklera, lego, pussel, teknik-magneter, former och sortering. I byggrummet finns tillgång till mjuka klossar, duplo, kulbana och tågbana som ger barnen möjlighet att skapa de mest kreativa byggen. I byggrummet finns också aktivitetslådor med bland annat dinosaurier, material till kojbyggen och träklossar. Förskolan har tillgång till olika utemiljöer såsom skog, idrottsplan, förskolans gård samt lekparker. Pedagogerna kan se hur barns lek stimulerats, utmanats och utvecklats i de nya miljöerna och som en följd av att miljöer förändrats utifrån barns intressen. Pedagogerna kan efter genomfört utvecklingsarbete tydligare se hur de fysiska miljöerna utmanar och stimulerar barns lärande och olika förmågor. Bland annat har aktivitetslådorna och den nya lägenheten som inretts på avdelningen lett till mer varierad rollek hos barnen jämfört med tidigare. Frågeställningen Vilket lärande stödjs i de olika lärmiljöerna har funnits med som stöd vid personalens veckovisa planering och utvärdering av verksamheten. Personalen har sett att variation och förändring i miljöerna skapar mer kreativa och utvecklande lekar hos barnen. Personalen har därmed fått en fördjupad insikt över hur de pedagogiska miljöerna kan utvecklas och vilket lärande som sker hos barnen utifrån förändringar i miljön och i materialet. Under året har pedagogernas förmåga att göra kopplingar mellan läroplanen och den dagliga verksamheten utvecklats. Pedagogerna har inventerat förskolans miljöer och hur barnen använder dem utifrån läroplanens intentioner och sett vilka förmågor barnen utvecklar i de olika miljöerna. De inspelade sekvenserna från verksamheten har varit ett stöd för arbetet och de gemensamma reflektionerna. Förskolans pedagoger deltar mer nu i barnens fria lek, ibland startar pedagogerna upp en lek som barnen sedan fortsätter själva. Pedagogerna är delaktiga i barns lek i större omfattning. Vid behov går de vuxna in i leken för att ge fortsatt stimulans och för att kunna utmana barns lek ytterligare.

5 Filmning som använts som metod/verktyg har lett till att samspelets betydelse och dess påverkan på barns utveckling och lärande synliggjorts på ett nytt och konkret sätt. De vuxnas förhållningssätt har blivit synligt och greppbart. Filmning har varit ett bra och framgångsrikt verktyg för att synliggöra för varandra vad som sker och gett utvecklande diskussioner om hur samspelet påverkas av vuxnas delaktighet och närvaro i vardagliga situationer samt i leken. Fortbildningen på Asken har lett till mer kreativa pedagoger och ökad säkerhet att använda sig av drama, rörelse och bild i arbetet med barnen på förskolan. Pedagogerna lyssnar, svarar och utvidgar samtalen med barnen i större utsträckning efter genomfört utvecklingsarbete. De genomförda åtgärderna har lett till att pedagogerna är mer uppmärksamma på hur samspelet med barnen påverkas av pedagogernas förhållningssätt och bemötande. Pedagogerna har en större medvetenhet nu om vikten av att delta och kommunicera med barnen öppet och utvidgande. Barnen ges mer utrymme för att delta i samtalen och i kommunikationen jämfört med tidigare. Pedagogerna stödjer barnen i situationer då de känner sig osäkra. Utvecklingsarbetet har också lett till att pedagogerna är mer närvarande i barns lek och att de i större utsträckning samspelar med barnen. En effekt av det är att barns lärande påverkats så att barn får med sig nya kunskaper från olika aktiviteter. Barnen upplevs som mer nyfikna nu när de märker att pedagogerna bemöter de på ett nytt sätt. De nya kunskaperna hos barnen kan hjälpa dem i vardagen och pedagogerna har även sett hur barnen kan hjälpa varandra med sina nya kunskaper. Föräldrarna har återspeglat barns kunnande i utvecklingssamtal och i den dagliga kontakten. Kunskap om samspel och positivt bemötande som pedagogerna arbetat med genom litteraturstudier har gett dem mer kunskap och förståelse för pedagogernas förhållningssätt och kommunikation med barnen och dess betydelse för hur det kan påverka barns lärande i stort. De tre dialogerna, känslomässiga dialogen, meningsskapande dialogen, reglerande dialogen har varit utgångspunkter i arbetslagens gemensamma reflektioner under planeringstillfällen. Pedagogerna kan se en utveckling i hur en gemensam barnsyn är basen i arbetet och hur positivt samspel gynnar barns lärande och utveckling. Barns nyfikenhet och frågor har utvecklats genom samtal, nyfikna pedagoger, genom att visa och prova, internet, böcker och genom att fråga andra. Sammanfattningsvis kan konstateras att målen är uppfyllda i relativt hög grad även om arbetet fortsätter. Pedagogernas förhållningssätt och förskolans miljöer är ett levande arbete och områden som ständigt behöver utvecklas och förändras.

6 4. Fortsatt arbete Arbetet med pedagogernas förhållningssätt är ett långsiktigt och pågående arbete. Hela arbetslaget kommer att fortsätta arbetet med litteraturen Samarbete i förskolan för barnens skull som grund i diskussioner tillsammans med kvalitetsutvecklarna och förskolechef. På sikt kommer tydligare resultat inom området att utläsas. Kvalitetsutvecklarna och förskolechef kommer att fördjupa sig i vägledande sampel tillsammans med extern föreläsare i ämnet vägledande samspel under november Det arbetet kommer att drivas vidare av kvalitetsutvecklare och förskolechef på kommande APT-träffar och vidare ut i arbetslagen. Detta är en pågående process och kommer att ägnas mer tid åt i alla arbetslag. Torsångs förskola har barns språkutveckling som ett av sina förbättringsområden för verksamhetsåret och arbetslagen belyser och utvecklar sitt arbete med gynnande och stimulerande metoder för barnens språk- och kommunikationsutveckling. Borlänge kommun Stefan Forsmark Skolchef Bildningssektorn Maria Eld Förskolechef Ornäs och Torsångs förskolor