Beslut efter kvalitetsgranskning

Transkript

1 Beslut Föräldrakooperativet Sagolunden Dnr :209 Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Föräldrakooperativet Sagolunden beläget i Göteborgs kommun med Föräldrakooperativet Sagolunden Ekonomisk Förening som huvudman Skolinspektionen Box Göteborg

2 Sesk.it 1 (2) Dnr :209 Inledning Skolinspektionen genomför under våren 2017 en kvalitetsgranskning av förskolors arbete med barn i behov av särskilt stöd. Inom ramen för denna kvalitetsgranskning granskas 35 förskolor, både med enskilda och kommunala huvudmän. Följande frågeställningar ska besvaras inom granskningen: 1. Har förskolan arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd? 2. Tillgodoses behov av särskilt stöd så långt som möjligt i den ordinarie verksamheten? 3. Finns det stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbete med barn i behov av särskilt stöd? Skolinspektionen besökte Föräldrakooperativet Sagolunden med Föräldrakooperativet Sagolunden Ekonomisk Förening som huvudman den januari Ansvariga inspektörer för granskningen har varit Anna Gabrielsson och Kristina Svensson. Under besöket genomförde inspektörerna observationer på avdelningen Sagan. Vid besöket intervjuades förskolechefen samt personal på avdelningen Sagan och personal från förskolans andra avdelning Lunden. Skolinspektionen har också tagit del av dokumentation från verksamheten. I detta beslut redovisar Skolinspektionen en sammanfattande bedömning av granskningens resultat och anger de eventuella utvecklingsområden som är aktuella för Föräldrakooperativet Sagolunden. En redovisning av underlaget för detta beslut anges i bilaga 1. För ytterligare information om Skolinspektionens kvalitetsgranskningar se Skolinspektionens webbplats gransknm' g/kvalitetsgranskning/

3 Bes ut 2 (2) Dnr :209 Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att personalen vid Sagolunden har ändamålsenliga arbetssätt för att tidigt uppmärksamma att ett barn kan vara i behov av särskilt stöd och därefter kartlägga situationen. I kartläggningen reflekterar personalen kring vad som kan tänkas påverka barnets situation, vilket även innefattar det egna förhållningssättet. Personalen och förskolechefen analyserar tillsammans det som framkommer i kartläggningen och utformar stödinsatser utifrån detta. Vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet med att både kartlägga situationen och utforma stödinsatser. Skolinspektionen bedömer vidare att förskolechefen ser till att barn i behov av särskilt stöd så långt som möjligt får sina behov tillgodosedda inom den ordinarie verksamheten. Förskolans miljö och material är tillgängliga för alla barn och anpassas och förändras utefter den aktuella barngruppens behov. Stödinsatser dokumenteras och följs upp löpande av personalen. Förskolechefen ansvarar för att utvärdera om stödinsatser och anpassningar av verksamheten är tillräckliga eller om något behöver förändras. Förskolan har dock inte utarbetat rutiner för att arbeta systematiskt med dokumentation av processen kring arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Skolinspektionen bedömer att personalen ges goda förutsättningar för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Förskolechefen uppmuntrar och erbjuder relevant kompetensutveckling och personalen använder den tid som finns avsatt för reflektion och samtal. Förskolan har tillgång till stödfunktioner i form av extern kompetens som anlitas vid behov. Sammanfattningsvis har Skolinspektionens granskning inte visat annat än att samtliga områden som Skolinspektionen bedömt fungerar väl. Därmed avslutas kvalitetsgranskningen. I ärendets slutliga handläggning har utredaren Monica Axelsson och juristen Magnus Jonasson deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef Anna Gabrielsson Utredare/Föredragande

4 1 (4) Bakgrundsuppgifter om Föräldrakooperativet Sagolunden Föräldrakooperativet Sagolunden (nedan kallat "Sagolunden") med Föräldrakooperativet Sagolunden Ekonomisk förening som huvudman är beläget i stadsdelen Örgryte-Härlanda i Göteborg. Förskolan har sammanlagt 25 barn inskrivna på två avdelningar: Sagan och Lunden. Avdelningen Sagan har 11 barn i åldrarna 1-3 år och avdelningen Lunden har 14 barn i åldrarna 3 5 år. På förskolan tjänstgör fem personer varav två är legitimerade förskollärare och tre är utbildade barnskötare. På avdelningen Sagan arbetar tre personer varav en är förskollärare och två är barnskötare. Förskolan leds av en förskolechef som utöver detta uppdrag också tjänstgör vid avdelningen Sagan. Resultat från granskningen i Föräldrakooperativet Sagolunden Förskolans arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd Personalen vid Sagolunden har kunskap om förskolans uppdrag avseende barn i behov av särskilt stöd och en gemensam förståelse för hur uppdraget ska bedrivas vid förskolan. I intervjuer uttrycker personalen att alla barn har rätt till sin utveckling. Förskolan ska till så stor del det går anpassa verksamheten efter barnen. Vidare framkommer att personalen har en gemensam bild av begreppet "barn i behov av särskilt stöd". De uttrycker att behov kan vara både varaktiga och mer tillfälliga och att behoven står i relation till den miljö barnen befinner sig i. Personalen har, både på eget initiativ och på förskolechefens, getts kompetensutveckling kring hur de kan utveckla sin verksamhet för att passa alla barn i barngruppen. Personalen menar att förskolans förhållandevis små barngrupper gör att ingen försvinner i mängden, det är lätt att fånga upp om någon inte har lust att lära eller är i behov av särskilt stöd. Förskolechefen och personalen har regelbundna möten och har avsatt tid för reflektion då de diskuterar barngruppen och barnens olika behov. Personalen betonar vikten av att fånga upp behov av särskilt stöd tidigt och snabbt skapa en dialog med vårdnadshavare. I de fall personalen får kännedom om uppgifter att ett barn kan vara i behov av särskilt stöd informeras förskolechefen senast vid nästkommande veckomöte.

5 2 (4) Förskolans arbete med att tillgodose behov av särskilt stöd När personalen uppmärksammat att ett barn kan vara i behov av särskilt stöd görs en kartläggning av barnets situation. Som stöd i kartläggningen används vanligen ett skriftligt underlag med frågor som förskolechefen utformat. Vanligtvis gör personalen observationer i barngruppen för att synliggöra vad och vilka situationer som påverkar barnet i förskolan. I observationen läggs stor vikt vid socialt samspel, lek och lärande samt hur miljön passar barnet. Därefter reflekterar personalen och förskolechefen kring det som observerats samt kring hur deras eget förhållningssätt påverkar barnet och situationen, vi pratar om hur vi förhåller oss, hur vi kan göra för att tolka barnen, vår roll i det hela. De har även anlitat en specialpedagog från stadsdelens resursteam för att få stöd i arbetet med kartläggningen. Personalen och förskolechefen analyserar därefter det som framkommit i kartläggningsprocessen med utgångspunkt i frågor som vad behöver göras, vad behöver vi [personalen], vilken tid finns, vad kan vi göra i miljön?. Utifrån resultatet av analysen bedömer personal och förskolechef tillsammans vilka stödinsatser som behöver utformas och hur dessa ska genomföras i verksamheten. Stödinsatserna dokumenteras i en skriftlig plan. Berörda vårdnadshavare är alltid delaktiga i processen att utforma stödinsatser, och vid behov tar förskolan hjälp av specialpedagog eller annan extern specialistkompetens. Alla möten och reflektionstillfällen dokumenteras i form av minnesanteckningar där det står vad som beslutats och vad som behöver göras av vem. Både personal och förskolechef uttrycker dock att de skulle vilja utveckla rutiner för sitt arbete med dokumentationen så att det sker mer systematiskt. Personalen uppger att stödinsatser utformas så att barn i behov av särskilt stöd ska ges möjligheter att delta i den ordinarie verksamheten. Vanligtvis är stödinsatserna generella och genomförs så att de gynnar alla barn. Exempelvis delas barnen in i mindre grupper i syfte att skapa goda förutsättningar för lek och lärande utifrån barnens olika behov av både stöd och stimulans. Om det skulle finnas barn som är i behov av stöd i exempelvis språkutvecklingen skapas ett tema för hela gruppen som främjar just språkutveckling. Alla stödinsatser följs upp löpande av personalen och diskuteras tillsammans med förskolechefen vid gemensamma möten. Om uppföljningen visar att stödinsatserna inte fungerar görs en analys av varför, vilket leder till nya överväganden kring vilka förändringar som behöver vidtas i verksamheten.

6 3 (4) Skolinspektionens observationer visar att personalen arbetar med att stödja alla barn i att delta i aktiviteter utefter sina förutsättningar. Om en situation uppstår där något barn behöver stöd för att kunna genomföra aktiviteten agerar personalen med flexibilitet och stöttar barnet utan att det påverkar de andra barnen eller aktiviteten. I övergångar mellan olika aktiviteter delar personalen upp barnen så att inte för många barn är på samma plats samtidigt. Exempelvis när barngruppen är på väg ut är en personal med några få barn i taget i hallen. Barnen får i egen takt försöka ta på sig ytterkläderna själva och personalen upmuntrar och hjälper till utefter barnens behov och förutsättningar. I intervjuer beskriver personalen den aktuella barngruppen, och berättar hur de anpassar och förändrar miljön utifrån barnens olika behov. Observationerna bekräftar personalens bild och visar att materialet är varierat och intressant för barnen utifrån många olika intresseområden. Bland annat finns material som stimulerar språk, samspel och motorik. Allt material är tydligt exponerat och tillgängligt för barnen och både inom- och utomhusmiljön erbjuder olika lekytor som inbjuder till lek och samspel. Stödstrukturer och stödfunktioner Förskolechefen tar hänsyn både till barngruppens behov och personalens kompetens och intresseområden vid sammansättning av barngrupper och arbetslag vid de två avdelningarna. Både förskolechef och personal anser att tillgången till stödfunktioner fungerar bra och att de har möjlighet att anlita stödfunktionerna i den omfattning de behöver. Personalen berättar att förskolechefen tar ansvar för att utvärdera förskolans samverkan med stödfunktionerna och ger som exempel att vi har en öppen dialog med förskolechefen om vi behöver fler timmar [för handledning/konsultation] eller annan kompetens. En gång var vi inte nöjda, då ändrade vi. Det såg förskolechefen till.

7 4 (4) Kvalitetsgranskningens bedömningsunderlag Nedan redovisas i korthet de bedömningsunderlag som använts i granskningen. Bedömningsområde 1 Har förskolan arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd? Inom detta bedömningsområde ingår att granska hur förskolan uppmärksammar att ett barn tillfälligt eller varaktigt kan vara i behov av särskilt stöd och om förskolechefen ser till att barnets situation i förskolan kartläggs. Vidare om förskolechef och arbetslag gör noggranna pedagogiska överväganden för att utforma verksamheten utifrån barnets behov. Bedömningsområde 2 Tillgodoses behov av särskilt stöd så långt som möjligt i den ordinarie verksamheten? Inom detta bedömningsområde ingår att granska hur arbetslaget genomför stödinsatser i den ordinarie verksamheten och i detta arbete anpassar samt använder miljö och material utifrån barngruppens behov. Vidare att förskolechefen tar ansvar för att planerade stödinsatser genomförs av arbetslaget. Bedömningsområde 3 Finns det stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Under detta bedömningsområde ingår att granska vilka stödstrukturer och stödfunktioner som finns för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Med stödstrukturer avses kompetensutveckling, förutsättningar för kvalitetsarbete, och organisation av verksamheten. Med stödfunktioner avses tillgång till konsultation och handledning inom det specialpedagogiska, medicinska eller psykologiska området.