Beslut efter kvalitetsgranskning

Transkript

1 Huvudman karlskrona.kommunakarlskrona.se Beslut Verksamhetschef vid sjukhusskolan tomas.halakariskrona.se Beslut efter kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus i Karlskrona kommun Skolinspektionen Box Göteborg

2 S kolins pektionen BeshAll (7) Inledning Skolinspektionen genomför höstterminen 2016 en kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus. Syftet är att granska om särskild undervisning på sjukhus så långt det är möjligt motsvarar den undervisning eleverna inte kan delta i. Detta uppnås genom att följande frågeställningar besvaras: 1. Vad innehåller den särskilda undervisningen på sjukhus? 2. Får elever, som på grund av sjukdom inte kan delta i den vanliga undervisningen, en behovsanpassad undervisning på sjukhus? Skolinspektionen besökte sjukhusskolan i Karlskrona kommun den 8 november Ansvariga för granskningen har Kristina Svensson och Matilda Yvede varit. Vid besöket intervjuades lärare och verksamhetschef. Skolinspektionen har också studerat dokument från verksamheten. Vidare har en enkätundersökning genomförts med samtliga sjukhusskolor i landet. För mer information om granskningen se Skolinspektionens webbplats Här hittar du underlag som använts i granskningen i form av bestämmelser på området och intervjuguider. Bakgrundsuppgifter om verksamheten Sjukhusskolan bedrivs i två olika lokaler på Blekingesjukhuset i Karlskrona. En lokal för elever som får somatisk vård (Soma) och en lokal för elever som får barn- och ungdomspsykiatrisk vård (BUP). Sjukhusskolan sorterar under kunskapsförvaltningens avdelning "stöd, resurser och strategisk planering" i Karlskrona kommun och leds av en verksamhetschef som har rektorsutbildning och ansvarar för flera verksamheter vid avdelningen. Lärarna vid sjukhusskolan utgör ett arbetslag. Två av sjukhusskolans lärare undervisar de elever som får vård inom barn- och ungdomspsykiatrin och en lärare undervisar elever som ges somatisk vård.

3 Eesig.C. 2 (7) Antal elever 2016 t o m 1 september Somal 144 BUP2 6 Antal lärare Antal Omräknat till heltidstjänster Med lärarlegitimation Soma BUP 2 1, Bedömning Speciallärare/ specialpedagoger Samverkan och informationsöverföring Sjukhusskolan i Karlskrona har fungerande strukturer för samverkan med ordinarie skola, vårdnadshavare samt sjukhusets personal under hela elevens vistelse vid sjukhusskolan. Sjukhusskolan har rutiner för att få kännedom om de barn och ungdomar som ges vård vid sjukhusets avdelningar för somatisk vård. Både kännedom om barn som vårdas vid bamkliniken och barn som vårdas vid andra avdelningar. Sjukhusskolans rutiner för att få kännedom om vilka barn och ungdomar som får vård inom psykiatrin behöver dock utvecklas. Det är främst den medicinska personalen som ansvarar för att identifiera vilka elever som behöver få undervisning på sjukhusskolan, vilket innebär att sjukhusskolan inte alltid ges möjlighet att avgöra detta. För elever som fyllt 18 år och därför vårdas på vuxenavdelning saknas helt rutiner för att identifiera dessa elever. På så sätt kan det finnas elever som behöver men som inte erbjuds undervisning på sjukhusskolan inom barn- och ungdomspsykiatrin. När elever får undervisning på sjukhusskolan har sjukhuslärarna kontinuerlig kontakt med elevens ordinarie skola som förser dem med material och arbetsuppgifter till eleverna. Sjukhuslärarna anpassar sedan arbetsuppgifterna i samverkan med ordinarie skola. I samband med elevens återgång till ordinarie 1 Somatisk (kroppslig) vård 2 Barn- och ungdomspsykiatrisk vård

4 -Essigt 3 (7) skola sker överlämnande på olika sätt, allt efter behov. På så vis arbetar sjukhusskolan för att säkerställa att även information om elevens eventuella behov av extra anpassningar och särskilt stöd lämnas över tifi den ordinarie skolan. Anpassning och genomförande av undervisningen Sjukhuslärarna skaffar sig på olika sätt kännedom om elevernas individuella behov, förutsättningar och kunskapsnivå och undervisningen utgår sedan från den kunskap de skaffar sig om eleverna. Eleverna ges möjlighet att påverka undervisningen och sjukhuslärarna är flexibla vad gäller den undervisningstid eleverna får. Det är elevens behov som styr vilka arbetssätt som används och vilka ämnen eleven får undervisning i. Sjukhuslärarna vinnlägger sig om att undervisningen ska kännas meningsfull för eleverna. De motiverar elever som kan ha erfarenhet av en bristfällig skolgång till att delta i undervisningen och arbetet med normer och värden kommer på ett naturligt sätt in i arbetet. Sjukhuslärarna får fortbildning både i pedagogiska frågor och för undervisningen betydelsefulla medicinska frågor. I de fall sjukhuslärarnas kompetens inte räcker för elevernas behov av undervisning samverkar lärarna med andra lärare som har den kompetens som behövs. Utvecklingsområden Skolinspektionen bedömer att utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Sjukhusskolan behöver se till att samverkan med medicinsk personal inom barn- och ungdomspsykiatrin sker så att sjukhusskolan ges möjlighet att avgöra om eleverna är i behov av särskild undervisning på sjukhus. Sjukhusskolan behöver utveckla rutiner för att identifiera och erbjuda särskild undervisning på sjukhus till elever som är över 18 år och därmed ges vård inom vuxenpsykiatrin. Resultat Här redovisas uppgifter från enkät, dokument och intervjuer. Introducering av sjukhusundervisning På BUP är det den medicinska personalen som tar kontakt med sjukhuslärarna om de anser att en elev behöver undervisning på sjukhusskolan. Således är det inledningsvis medicinsk personal som avgör om en elev behöver undervisning

5 Basbt 4 (7) på sjukhusskolan. Sjukhuslärarna och verksamhetschefen berättar att det kan finnas elever som behöver få undervisning på sjukhusskolan som inte identifieras. Det är inte ovanligt att elever har haft stor skolfrånvaro eller i övrigt en problematisk skolgång och sjukhusskolan blir därför viktig för elever som får vård på BUP. Det saknas rutiner för att identifiera elever som är över 18 år och som därmed får vård inom vuxenpsykiatrin. Det förekommer att elever först inte vill ha undervisning och sjukhuslärarna arbetar målmedvetet för att motivera eleverna till att delta. Om sjukhuslärarna lyckas motivera eleverna att introduceras i skolans lokaler är det vanligt att de vill fortsätta att få undervisning. Sjukhuslärarna ringer, efter vårclnadshavares medgivande, elevens rektor och bestämmer ett möte med skolan. De har även kontakt med elevens mentor. Varje morgon får sjukhusläraren på Soma en "beläggningslista" där det framgår vilka barn och ungdomar som är inskrivna på sjukhuset. På så sätt identifieras även barn och ungdomar som får vård på andra avdelningar än barnavdelningen. En gång per vecka är sjukhusläraren med på ronden, eftersom det då bland annat diskuteras skolfrågor med medicinsk personal. Det är elevens hälsotillstånd som avgör om en elev ska få undervisning eller inte. Det är sällan läkare avråder från undervisning. Efter det att sjukhusläraren fått kännedom om vilka elever som finns på sjukhuset går läraren runt till eleverna för att höra hur de mår, boka tid med dem för dagens undervisning och informera nya elever och vanligen även elevens vårdnadshavare om sjukhusskolan. Sjukhusläraren samtalar med eleven och vårdnadshavare om elevens skolgång i stort och ber om tillstånd att kontakta ordinarie skola. Därefter kontaktas den ordinarie skolan, vanligen skolsköterska och mentor. Sedan skickar den ordinarie skolan planering och material till sjukhusläraren. Undervisningens genomförande Sjukhusläraren på Soma låter eleverna ha inflytande över undervisningens planering och genomförande bland annat genom att de tillsammans går igenom materialet från ordinarie skola och kommer överens om vad de ska börja arbeta med. Beroende på elevens ålder och mognad involveras vårdnadshavare i olika utsträckning vid planeringen. Sjukhusläraren anpassar undervisningen utifrån elevernas behov och sjukdomstillstånd. Det material som de ordinarie skolorna skickar med är oftast adekvat för eleverna, men planeringar i de högre årskurserna är inte alltid specifikt anpassade till den elev som ska få undervisning vid sjukhusskolan. Då hjälper sjukhusläraren eleven att "bryta ned" och strukturera uppgifterna och anpassa dem till eleven. Sjukhusläraren begränsar inte

6 Basch. 5 (7) undervisningen till vissa ämnen, utan menar att det mesta brukar vara genomförbart, även om det kan vara svårt att genomföra vissa praktiska moment. Undervisningen sker främst individuellt i sjukhusskolans lokaler och det finns en flexibilitet i hur undervisningstiden anpassas efter elevens behov. Eftersom vårdtiderna ofta är korta sker inte så mycket samverkan med ordinarie skola under tiden eleven får undervisning om det material som skickats in fungerar väl.. Det är sällan sjukhusläraren blir inblandad i bedömning av elevens kunskaper eller vid betygssättning, utan skickar det eleven arbetat med till ordinarie skola för bedömning. Sjukhuslärarna på BUP börjar undervisa elever direkt när de introducerats på sjukhusskolan. Innan de fått tillgång till planering och material från ordinarie skola påbörjas vanligtvis undervisning i matematik, engelska och svenska. Utifrån mötet med eleven och tillåtelse från vårdnadshavare begär de sedan in material från ordinarie skola. När de fått material och planering försöker de genom samtal med eleven ta reda på vad som är elevens starka sidor och intressen, för att utifrån dessa motivera eleverna i skolarbetet. Det förekommer att den ordinarie skolan har en otydlig bild av elevernas kunskaper då många elever haft en problematisk skolgång. Eleverna ges delaktighet i hur undervisningen utformas då sjukhuslärarna menar att det är en nödvändighet för att de ska lyckas i skolarbetet. Det händer att de läromedel och planeringar som ordinarie skola skickar in är alltför omfattande och att eleverna dessutom associerar materialet till något som varit jobbigt för eleven. Sjukhuslärarna utgår då från de målområden som angivits i ämnena, men använder annat material och arbetssätt och får på så sätt undervisningen att fungera för eleven. Ibland fungerar bara praktisk-estetiska ämnen och då börjar de med dem för att sedan koppla dessa till mer teoretiska ämnen. Det finns en flexibilitet i hur mycket undervisning eleverna får och när undervisningen sker. Undervisningen sker både individuellt och i grupp utefter elevens behov, i sjukhusskolans lokaler. På BUP har sjukhuslärarna oftast regelbunden kontakt med den ordinarie skolan, främst inledningsvis, men även under tiden eleven går på sjukhusskolan. Det är vanligt att de ordinarie skolorna har någon form av digital plattform där eleven kan ha kontakt med sina lärare. När det gäller bedömning av det eleverna arbetar med i sjukhusskolan förekommer det både att sjukhuslärarna gör bedömningar, som de redovisar till den ordinarie skolan och att de skickar det eleven arbetat med för bedömning av ordinarie lärare. Sjukhuslärarna är ofta delaktiga vid betygssättning, då ordinarie skola efterfrågar deras bedömning av elevens kunskapsutveckling. När det gäller de övergripande läroplansmålen kommer dessa in i undervisningen på olika sätt. När det är genomförbart undervisar sjukhuslärarna på

7 Bask, 6 (7) BUP eleverna i grupp. Då kan eleverna få olika övningar, exempelvis att skriva positiva saker till varandra. De tittar på nyheter eller andra tv-program tillsammans med eleverna och använder dessa som diskussionsunderlag i olika frågor kopplade till normer och värden. På Soma för sjukhusläraren samtal med eleverna, ofta på elevernas initiativ, utifrån olika existentiella frågor som kan komma upp i och med elevens sjukdom. Dessa samtal kan leda vidare till frågor om sådant som vad rättvisa är, turordning, prioriteringar och människans lika värde och vad det kan betyda. På Soma deltar elever från olika skolformer, men på BUP deltar inte elever från grundsärskola eller gymnasiesärskola. Sjukhuslärarna tror att dessa elever inte får vård på BUP, utan främst tas om hand av habiliteringen. På Soma är det vanligt att elever som är mottagna i grundsärskola i inriktningen träningsskola inte deltar, då deras vårdnadshavare brukar tacka nej till undervisning. Sjukhusläraren erbjuder undervisning och informerar om att de kan återkomma om de ändrar sig. Sjukhuslärarna har en bred ämneskompetens. I de fall undervisning behövs som ligger utanför deras ämneskompetens har de kontaktat elevens ordinarie lärare för att få hjälp och stöd i undervisningen, antingen genom direkt undervisning med eleven digitalt, via telefon, eller som "bollplank" för sjukhusläraren. Om sjukhuslärarna saknar utbildning och kompetens i något ämne har de även sett till att eleverna får undervisning av andra lärare med utbildning i ämnet. Återgång till ordinarie undervisning På BUP meddelar den medicinska personalen när elevens behandling kommer att upphöra så att sjukhuslärarna kan förbereda eleven och den ordinarie skolan för elevens återgång i god tid. En planering för återgången påbörjas då. Sjukhuslärarna kontaktar elevens rektor och även elevhälsoteamet för att överlämna information kring hur skolan behöver anpassa och ge stöd till eleven när eleven kommer tillbaka. Ofta har sjukhusskolan på BUP lyckats vända en problematisk skolsituation och är angelägen om att framgången fortsätter vid den ordinarie skolan. Om det behövs åker sjukhuslärarna till den ordinarie skolan för ett överlämnandemöte. Oftast bjuder de dock in till möte på sjukhusskolan med elevens rektor och specialpedagog, men vid behov deltar hela arbetslaget vid den ordinarie skolan. Sjukhuslärarna dokumenterar vad eleven gjort i en så kallad "loggbok" som eleven kan ta med om den vill. Sjukhuslärarna gör även pedagogiska bedömningar där de skriver både vad eleven gjort, hur det gått och vad eleven behöver för att lyckas med skolarbetet. Detta överlämnas till

8 a9skil: 7 (7) den ordinarie skolan, men sparas även på sjukhusskolan för att kunna användas om eleven återvänder. På Soma behövs sällan en ingående överlämning då vårdtiden är kort. Den ordinarie skolan får vanligen en rapport från sjukhusläraren via mail, eller så får vårdnadshavarna en skriftlig rapport att överlämna till den ordinarie skolan. Om sjukhusläraren identifierat att eleven behöver extra anpassningar eller särskilt stöd vid återgång till ordinarie skola kan sjukhusläraren kalla till ett möte med skolan. Det förekommer även att sjukhusläraren följer upp hur det har gått i den ordinarie skolan för att kunna föra vidare samtal kring anpassningar och särskilt stöd, när det behövs. Den dokumentation som görs kring eleven berör främst vad eleven har gjort och är mest behövlig för de elever som återkommer regelbundet i sjukhusundervisningen. När det gäller kompetensutveckling har två av pedagogerna en pågående utbildning mot specialpedagogexamen. Sjukhuslärarna anser att de får den kompetensutveckling de behöver, både pedagogiskt och medicinskt, för att möta de behov som finns. Uppföljning Karlskrona kommun ska senast den 2 juni 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelser skickas per post till Skolinspektionen, Box 2320, Göteborg, eller via e-post, till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :200) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har utredare Matilda Yvede och undervisningsråd Anna Wide deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef Kristina Svensson Undervisningsråd/Föredragande